Svenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet. Sandra Engelbrecht och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2012:10]

Relevanta dokument
Svenskarnas bedömning av Havs- och vattenmyndig hetens verksamhet

Svenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet. Ylva Norén Bretzer och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:19]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Förtroendet för regeringen Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:17]

SOM-rapport nr 2009:26 SOM. Förtroende för Riksdagen Martin Brothén Sören Holmberg

Västsvenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet. Ylva Norén Bretzer och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2011:20]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:18 ]

Förtroendet för Riksrevisionen 2009

SOM-rapport nr 2009:23 SOM. Olika kulturvanor i olika befolkningsgrupper Åsa Nilsson

SOM Ungdomars uppfattningar om och förtroende för forskning. Sanna Johansson

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:10]

SOM. Förtroende för facket Sören Holmberg

Förtroendet för Säpo. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:15 ]

SOM-rapport nr 2008:15 SOM. Förtroendet för SÄPO. Gabriella Sandstig Sören Holmberg Lennart Weibull

Förtroendet för Arbetsförmedlingen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:2]

Förtroendet för Riksrevisionen 2011

SOM-rapport nr 2008:5 SOM. Förtroendet för AMS. Johan Martinsson

SOM-rapport nr 2008:4 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg Åsa Nilsson

SOM. Förtroendet för AMS. Sören Holmberg Åsa Nilsson

Satsa mer på olika energikällor Per Hedberg och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2012:24]

Förtroendet för Säpo. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:6]

Förtroendet för Finansinspektionen. Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:14 ]

SOM-rapport nr 2008:11 SOM. Energiopinionen. Sören Holmberg

Svensk scenkonst 2009

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar. Frida Vernersdotter [SOM-rapport nr 2013:11]

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:13 ]

Förtroendet för Arbetsförmedlingen

Filmvanor och -attityder Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Förtroendet för Läkemedelsverket. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:3]

Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ]

Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:7]

Förtroendet för Säpo. Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:10]

SOM Förtroendet för Arbetsförmedlingen

Förtroendet för Riksrevisionen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:5]

Slöjd och hantverk. Vanor och värderingar Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:8 ]

Riksdagen: förtroende och kontakt. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:17]

Allmänhetens syn på arbetsmiljö och arbetsrelaterade frågor. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:20]

Förtroende för Försäkringskassan. Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:9]

SOM. Förtroendet för SÄPO. Sören Holmberg Åsa Nilsson

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]

SOM-rapport nr 2009:6 SOM. Förtroendet för Riksbanken. Sören Holmberg

Svenska folkets bedömning av offentliga myndigheters verksamhet. Sören Holmberg och Klara Sommerstein [SOM-rapport nr 2013:8]

Svenska folket bedömer korruption. Monika Bauhr, Sören Holmberg och Sofia Arkhede [SOM-rapport nr 2016:03]

Filmvanor och -attityder Nora Oleskog Tryggvason, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:19 ]

Kulturvanor i Sverige Åsa Nilsson [SOM-rapport nr 2011:23]

Inställningen till olika energikällor i Sveriges län

Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull [SOM-rapport nr 2011:7]

Kulturvanor i Sverige Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:17]

Attityder till tobaksförebyggande arbete. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:19]

Förtroendet för Säpo

Åsikter om energi och kärnkraft. Per Hedberg och Sören Holmberg [ SOM-rapport nr 2013:4]

Allmänhetens bedömning av, och kontakt med polisen. Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:18]

Vetenskapen i Samhället (ViS) Sören Holmberg och Lennart Weibull [ SOM-rapport nr 2010:18]

Religiositet och tro i Göteborg. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Olsson [SOM-rapport nr 2015:18]

Kulturvanor i Gävleborg Jonas Hägglund [ SOM-rapport nr 2015:1 ]

SOM-institutets public service-mätningar: användning, förtroende och attityder

Svenska folket betygsätter offentliga myndigheter

Kulturvanor i Sverige Sofia Arkhede, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:7]

SOM-rapport nr 2008:2 SOM. Ett urval av resultat från SOM-undersökningen 2006: Stockholms län. Åsa Nilsson Malin Forsberg

Vetenskapen i Samhället under ett decennium en analys av SOM-undersökningarna

KULTURVANOR I SVERIGE En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet

KULTURVANOR OCH LIVSSTIL I SVERIGE 2008 En rapport framtagen för Kulturrådet av SOM-institutet vid Göteborgs universitet

Kulturvanor i svenska städer. Författare: Josefine Bové [SOM-rapport nr 2016:34]

Religiositet och tro i Göteborg. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:12]

Framtidens arbetsmarknad. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:18]

Slöjd och hantverk Vanor och värderingar Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:5]

Scenkonst i Västsverige Lukas Nordin, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:15]

Mellanmänsklig tillit i Sverige Bo Rothstein, Sören Holmberg och Marcus Weissenbilder [SOM-rapport nr 2018:21]

Framtidens Arbetsmarknad. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:5]

Svensk scenkonst Åsa Nilsson [SOM-rapport nr 2011:22]

EU opinion i Sverige. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:9]

Nyhetslyssnande i Sveriges Radio Hannes Jacobsson och Åsa Nilsson [ SOM-rapport nr 2010:01 ]

SOM-rapport nr 2008:13 SOM. Livsstil och kulturvanor i Sverige Åsa Nilsson

Förtroende för svensk nyhetsrapportering. Författare: Frida Tipple, Annika Bergström och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2017:38]

Våld och demokrati. Författare: Frida Tipple och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:18]

Förtroendet för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Förtroendet för Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009

Förtroende för svensk nyhetsrapportering. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:19]

Bostadsmarknadsopinion. Josefine Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:27]

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:26]

Förtroendet för Migrationsverket Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:8]

Allmänhetens åsikter om yttrandefrihet

Bostadsmarknadsopinion. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:15]

Svenskarnas värdering av radio och tv Marcus Weissenbilder och Annika Bergström [SOM-rapport nr 2018:20]

Förtroendet för Försäkringskassan. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:6]

Kännedom om och förtroende för Statistiska centralbyrån. Marcus Weissenbilder och Anders Carlander [SOM-rapport nr 2018:14]

Åsikter om energi och kärnkraft Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Mars 2015

Åsikter om energi och kärnkraft. Författare Per Hedberg och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2017:1]

Förtroendet för Försäkringskassan. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:7]

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2017:21]

Åsikter om energi och kärnkraft

Svenska folkets åsikter om olika energikällor Forskningsprojektet ENERGIOPINIONEN I SVERIGE Per Hedberg Sören Holmberg Juni 2014

Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

Jubileumssatsningarna. Författare: Frida Tipple och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:27]

Kännedom om och förtroendet för Svenska Kraftnät. Marcus Weissenbilder och Ulrika Andersson [SOM-rapport nr 2018:3]

Transkript:

Svenskars bedömning av offentliga myndigheters verksamhet Sandra Engelbrecht och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2012:10]

Innehåll Information om den nationella SOM-undersökningen 3 Kvalitet i offentlig verksamhet SOM-mätningen 2011 6 Tabeller Svenska folkets bedömning av myndigheter 2011, Tabell 1 15 10 Tabell 1a Bedömning av myndigheters arbete, 2010-2011 11 Tabell 1b Bedömning av myndigheters arbete, 2010-2011, bland dem som har en åsikt 12 Tabell 2 Bedömning av Trafikverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden 13 Tabell 2 forts. Bedömning av Trafikverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden 14 Tabell 3 Bedömning av Trafikverkets arbete efter politiska faktorer 15 Tabell 4 Bedömning av Pensionsmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden 16 Tabell 4 forts. Bedömning av Pensionsmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden 17 Tabell 5 Bedömning av Pensionsmyndighetens arbete efter politiska faktorer 18 Tabell 6 Bedömning av Havs- och vattenmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden 19 Tabell 6 forts. Bedömning av Havs- och vattenmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden 20 Tabell 7 Bedömning av Havs- och vattenmyndighetens arbete efter politiska faktorer 21 Tabell 8 Bedömning av Energimarknadsinspektionens arbete efter socioekonomiska förhållanden 22 Tabell 8 forts. Bedömning av Energimarknadsinspektionens arbete efter socioekonomiska förhållanden 23 Tabell 9 Bedömning av Energimarknadsinspektionens arbete efter politiska faktorer 24 Tabell 10 Bedömning av Försäkringskassans arbete efter socioekonomiska förhållanden 25 Tabell 10 forts. Bedömning av Försäkringskassans arbete efter socioekonomiska förhållanden 26 Tabell 11 Bedömning av Försäkringskassans arbete efter politiska faktorer 27 Tabell 12 Bedömning av Migrationsverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden 28 Tabell 12 forts. Bedömning av Migrationsverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden 29 Tabell 12 forts. Bedömning av Migrationsverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden 30 Tabell 13 Bedömning av Migrationsverkets arbete efter politiska faktorer 31 Tabell 14 Bedömning av Arbetsförmedlingens arbete efter socioekonomiska förhållanden 32 Tabell 14 forts. Bedömning av Arbetsförmedlingens arbete efter socioekonomiska förhållanden 33 Tabell 15 Bedömning av Arbetsförmedlingens arbete efter politiska faktorer 34 Tabeller Svenska folkets bedömning av regionala/kommunala verksamheter 2011, Tabell 16 24 35 Tabell 16a Bedömning av regionala/kommunala verksamheters arbete, 2010-2011 36 Tabell 16b Bedömning av regionala/kommunala verksamheters arbete, 2010-2011, bland dem som har en åsikt 37 Tabell 17 Bedömning av Sjukvårdens arbete efter socioekonomiska förhållanden 38 Tabell 17 forts. Bedömning av Sjukvårdens arbete efter socioekonomiska förhållanden 39 Tabell 17 forts. Bedömning av Sjukvårdens arbete efter socioekonomiska förhållanden 40 Tabell 18 Bedömning av Sjukvårdens arbete efter politiska faktorer 41 1

Tabell 19 Bedömning av Förskolans arbete efter socioekonomiska förhållanden 42 Tabell 19 forts. Bedömning av Förskolans arbete efter socioekonomiska förhållanden 43 Tabell 20 Bedömning av Förskolans arbete efter politiska faktorer 44 Tabell 21 Bedömning av Grundskolans arbete efter socioekonomiska förhållanden 45 Tabell 21 forts. Bedömning av Grundskolans arbete efter socioekonomiska förhållanden 46 Tabell 22 Bedömning av Grundskolans arbete efter politiska faktorer 47 Tabell 23 Bedömning av Kollektivtrafikens arbete efter socioekonomiska förhållanden 48 Tabell 23 forts. Bedömning av Kollektivtrafikens arbete efter socioekonomiska förhållanden 49 Tabell 24 Bedömning av Kollektivtrafikens arbete efter politiska faktorer 50 Tabell 25 Bedömning av servicen i den egna kommunen 51 Tabell 26 Västsvenskars bedömning av myndigheter 53 Tabell 27 Västsvenskars bedömning av regionala/kommunala verksamheter 54 Tabell 28 Sydsvenskars bedömning av myndigheter och regionala/kommunala verksamheter 56 2

Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986 en nationell frågeundersökning Riks-SOM i syfte att kartlägga den svenska allmänhetens vanor och attityder på temat samhälle, politik och medier (förkortningen SOM står för Samhälle Opinion Medier). Data samlas in via postala enkäter, och varje undersökning genomförs under i huvudsak samma förutsättningar för att resultaten från de olika åren ska vara jämförbara. SOM-institutet är ett samarbete mellan två forskningsenheter vid Göteborgs universitet: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) och Statsvetenskapliga institutionen. En rad forskningsprojekt medverkar i Riks-SOM-undersökningen flertalet med förankring i någon av dessa institutioner, men även externa projekt deltar regelbundet. Resultaten från Riks-SOM-undersökningarna redovisas i årliga publikationer där de medverkande forskarna presenterar analyser baserade på de senaste resultaten, med fokus, där det är möjligt, på långsiktiga opinions- och medietrender. Information om Riks-SOM-undersökningen 2011 kommer att publiceras i Vernersdotter, Frida (juni 2012) Den nationella SOM-undersökningen 2011, i Weibull, Lennart; Oscarsson, Henrik och Bergström, Annika (red.) I framtidens skugga, som ges ut av SOM-institutet. Undersökningens uppläggning Riks-SOM-undersökningen har sedan starten 1986 genomförts i form av en postenkät riktad till ett systematiskt sannolikhetsurval av Sveriges befolkning. Från och med 2009 års undersökning är åldersintervallet 16 85 år. 1 Utländska medborgare har ingått i urvalet sedan 1992 (se tabell 1). Omfattningen av undersökningen har ökat efterhand både vad gäller antalet frågor och antalet svarspersoner. Från och med 2009 utgör Riks-SOM-undersökningen i själva verket tre parallella riksrepresentativa delundersökningar, vilka baseras på ett urval om vardera 3 000 personer, dvs. totalt 9 000 personer. Data-insamlingen för de tre formulären genomförs under identiska förutsättningar. I Riks-1 är frågornas tonvikt på politik och samhälle; Riks-2 har tonvikt på frågor om medier och kultur; Riks-3 på livsstil och hälsa. Ungefär en femtedel av frågorna är gemensamma för samtliga tre formulär. Frågorna om bedömningarna av offentliga myndigheters verksamhet ingår i forskningsprojektet Kvalitet i offentlig verksamhet (KOV) under ledning av Sören Holmberg (SOM). Projektet genomförs i samarbete med och med finansiering från Statskontoret. Fältarbetet för Riks-SOM följer i huvudsak samma upplägg år från år. Huvuddelen av datainsamlingsarbetet genomförs under hösten. Enkäten skickas ut i slutet av september månad. Under resterande del av fältperioden genomförs successivt en serie påminnelseinsatser postalt och per telefon. Fältarbetet avslutas senast under januari/februari månad. Redan vid novembers utgång har i allmänhet drygt 90 av dem som slutligen kommer att medverka skickat tillbaka sin enkät. 1 I Riks-SOM 2000 2008 var åldersintervallet 15 85 år; 1992 1999 15 80 år; 1986 1991: 15 75 år. 3

Riks-SOM-undersökningarnas upplägg, 1986 2011 År Urvalsmetod formulär Total urvalsstorlek Medborgarskap Åldrar 1986 Systematiskt sannolikhetsurval 1 2 500 Både sv. & utl. 15 75 år 1987 1998 Endast sv. 1989 Både sv. & utl. 1990 1991 Endast sv. 1992 1995 2 800 Både sv. & utl. 15 80 år 1996 2 841 1997 2 800 1998 2 5 600 16 80 år 1999 15 80 år 2000 2005 6 000 15 85 år 2006 6 050 2007 6 000 2008 2009 3 9 000 16 85 år 2010 2011 Systematiskt sannolikhetsurval 3 9 000 Både sv. & utl. 16 85 år Svarsfrekvens och bortfall SOM-undersökningarna har sedan starten 1986 haft en relativt hög svarsfrekvens. För samhällsvetenskapliga postenkäter har svarsfrekvensen tidigare brukat ligga på mellan 60 och 70, men det har under senare år blivit svårare att nå dessa nivåer. Figur ett illustrerar förändringen i svarsmönster för Riks-SOM-undersökningen år 1986 2011. Svarsfrekvens i Riks-SOM-undersökningen, 1986 2011 ( av nettourvalet) 80 70 60 68 70 69 66 66 67 71 70 67 65 69 69 68 67 63 67 65 66 65 63 60 63 50 58 59 60 57 40 30 20 10 0 Svarsfrekvensen (netto) för den senaste SOM-undersökningen 2011 är 57 ; 56 för Riks-1, 58 för Riks-2, och 57 för Riks-3. 4

Svarande och bortfall i Riks-SOM-undersökningen 2011 Riks-1 Riks-2 Riks-3 Totalt Ursprungligt urval (brutto) 3 000 3 000 3 000 9 000 Bortdefinierade (naturligt bortfall) 251 232 230 713 Nettourval 2 749 2 768 2 770 8 287 svarsvägrare/ej anträffade 1 218 1 171 1 178 3 567 svarande 1 531 1 597 1 592 4 720 Svarsfrekvens: brutto 51% 53% 53% 52% Svarsfrekvens: netto 56% 58% 57% 57% Kommentar: Med naturligt bortfall avses adress okänd, avflyttad; sjuk, institutionell vård; bortrest under fältperioden, studier/militärtjänstgöring på annan ort; ej svensktalande, ej kommunicerbar; bosatt/studerar/arbetar utomlands; förståndshandikappad; avliden. De jämförelser som gjorts mellan svarspersonernas socioekonomiska sammansättning och befolkningens visar att Riks-SOM-undersökningens respondenter sammantaget speglar Sveriges befolkning mycket väl. * * * Rapporten är framtagen inom ramen för forskningsprojektet Kvalitet i offentlig verksamhet (KOV) med Sören Holmberg som huvudansvarig forskare. Databearbetning och redigering har gjorts av Sandra Engelbrecht. 5

F Kvalitet i offentlig verksamhet SOM-mätningen 2011 Sören Holmberg orskningsprojektet Kvalitet i offentlig verksamhet (KOV) startade år 2010 med en första mätning i samarbete med SOM-institutet. Projektet delfinansieras av Statskontoret och leds av Sören Holmberg (se Johansson och Holmberg 2011). Sammanlagt sex myndigheter och fyra regionala/kommunala verksamheter ingick i premiärundersökningen. KOV/SOM-mätningen 2011 av hur svenska folket bedömer att olika myndigheter och kommunala/regionala verksamheter sköter sina uppgifter omfattar sju myndigheter och fyra verksamheter. Bland dem återfanns två myndigheter (Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen) respektive två verksamheter (Sjukvården och Grundskolan) också i den första KOV-studien år 2010. De myndigheter/verksamheter som mäts för första gången 2011 är Trafikverket, Pensionsmyndigheten, Migrationsverket, Havs- och vattenmyndigheten respektive Energimarknadsinspektionen samt verksamheterna Förskolan och Kollektivtrafiken. Resultaten i tabellerna 1a och 1b visar hur svarspersonerna bedömer att de olika myndigheterna/verksamheterna sköter sin uppgift på en femgradig svarsskala mellan mycket till mycket. Bedömningsfrågorna har också två svarsalternativ där de svarande kan ange att de inte känner till myndigheten/verksamheten eller att de inte har någon. Andelen personer som kryssar för ingen varierar påtagligt mycket mellan undersökningarna 2010 och 2011 för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. En likartad stor skillnad i andelen ingen kan iakttas när vi jämför resultaten för den nationella SOM-undersökningen och de båda regionala studierna i Västra Götaland och i Skåne (se tabellerna 26-28). Eftersom frågebatterierna med KOV-frågorna var något olika placerade i formulären för de olika undersökningarna finns en risk att resultaten vad gäller andelen ingen kan ha drabbats av någon form av kontexteffekt. En effekt som i så fall har givet upphov till något högre andelar ingen i riksstudien 2011 än 2010 och till något högre andelar ingen i Skåneundersökningen och i den nationella studien 2011 jämfört med undersökningen i Västra Götaland. Den eventuella kontexteffekten tycks dock inte ha påverkat svaren när det gäller relationen mellan positiva och negativa utvärderingar av hur myndigheterna och verksamheterna skött sina uppgifter. Måtten för balansen mellan andelen -svar respektive -svar ser i allt väsentligt likartade ut i de olika undersökningarna. Toppen och botten Bland de elva myndigheter som mätts 2010 och/eller 2011 är det två som har en mycket tydlig övervikt när det gäller positiva bedömningar över negativa. De myndigheterna är Polisen och Skatteverket. De får klart väl godkänt av svenska folket. Något sämre utfall, men med klara positiva övervikter i bedömningarna, uppvisar också Valmyndigheten, Trafikverket, CSN och Pensionsmyndigheten. Den nya myndigheten Havs- och vattenmyndigheten är än så länge okänd för många med en hög andel ingen. Bland den minoritet som bedömer myndigheten hamnar resultatet nätt och jämnt på plussidan med balansutfallet +1. 6

Fyra myndigheter vederfars mer negativa omdömen än positiva. Mest tydligt är detta för Arbetsförmedlingen och Migrationsverket, men också för Energimarknadsinspektionen (som får mer kritik än beröm bland den minoritet som har en ) och för Försäkringskassan (som dock får ett något bättre betyg 2011 än 2010). 2 Alla de sex regionala/kommunala verksamheter som ingått i KOV-mätningarna 2010 och/eller 2011 uppvisar mycket klara positiva övervikter i bedömningarna av hur verksamheterna har skötts. Räddningstjänsten får allra högst betyg, följd av Sjukvården, Förskolan och Grundskolan. Därefter följer med något svagare betyg Kollektivtrafiken och Äldreomsorgen. Brukare oftast mer positiva I tabellerna 2-24 redovisas myndighet för myndighet respektive verksamhet för verksamhet hur olika sociala och politiska grupper bedömer hur de skötte sig år 2011. Där kan man bland annat notera att en gammal sanning gäller för de flesta myndigheter/verksamheter. Nämligen att så kallade brukare oftast är mer positiv till en myndighet eller verksamhet än genomsnittssvensken. Och det är naturligtvis mycket viktigt eftersom vi kan utgå ifrån att brukare oftast är mer kunniga och kanske också mer engagerade än icke-brukare. Vi kan kanske inte gå så långt som att hävda att brukarna, likt kunderna, alltid har rätt; men något åt det hållet är det nog. Följande brukargrupper är mer positiva till respektive myndighet/verksamhet än medelsvensson. Bilåkare är något mer uppskattande av Trafikverket än genomsnittet; kollektivresenärer är likaså något mer positiva till Kollektivtrafiken än folk i allmänhet; ålderspensionärer är mycket mer positiva till Pensionsmyndigheten än övriga svenskar; invandrare från Europa utanför Norden och invandrare från utanför Europa är mer positiva till Migrationsverket än genomsnittssvensken, som tvärtom tenderar att vara övervägande negativ; föräldrar till 0-6 åringar respektive till 7-15 åringar ger ett mycket mer positivt betyg till Förskolan respektive till Grundskolan än svensken i gemen. För tre myndigheter/verksamheter hittar vi dock inte detta positiva brukarsamband. Det gäller för Försäkringskassan och kort eller långtidssjukskrivna människor, för Sjukvården och människor med dålig hälsa eller med erfarenhet av sjukskrivning och för Arbetsförmedlingen och arbetslösa personer. Sjukskrivna är mer negativa till hur Försäkringskassan sköter sig än icke-sjukskrivna. Sjukskrivna, liksom människor med en sämre hälsa, är på samma sätt något mindre positiva till Sjukvården än allmänheten i stort. När det gäller Arbetsförmedlingen är det 2011 ingen skillnad i hur betyget sätts mellan arbetslösa och folk i gemen. Balansen är negativ och -22 i båda fallen. Man kan diskutera orsaker, men det är självfallet inte att Försäkringskassans, Sjukvårdens och Arbetsförmedlingens kunder inte är mer positiva till vad som görs än vad medelsvensson är. Små bedömningsskillnader mellan olika sociala grupper Normativt sett är det centralt att värderingarna av hur de olika myndigheterna/verksamheterna sköter sig inte variera alltför mycket mellan skilda sociala och politiska grupper. Det är inte ett gott tecken om vissa myndigheter får ett klart mer positivt eller mer negativt betyg bland exempelvis kvinnor jämfört med bland män, eller bland arbetare jämfört med bland företagare, eller bland socialdemokrater jämfört med bland moderater. Offentlig förvaltning skall karakteriseras av oväld och opartiskhet och då 2 Försäkringskassan får också ett något bättre betyg i undersökningen i Västra Götaland 2011 jämfört med 2010. 7

skall inte viktiga sociala och politiska grupper göra klart olika bedömningar av hur förvaltningen sköter sig. Det ideala är om centrala socioekonomiska och politiska grupper i huvudsak betygsätter offentlig verksamhet på ett likartat sätt. Om vi ser på balansresultaten för andelen positiva bedömningar jämfört med andelen negativa bedömningar för människor med olika kön, ålder respektive familjeklass finner vi endast mycket små skillnader i de allra flesta fall sett över alla de elva myndigheter/verksamheter som studeras 2011. När det gäller kön är det nästan alltid fråga om små skillnader på enstaka balansenheter mellan mäns och kvinnors bedömningar. Kvinnor gör något oftare mer positiva bedömningar än män, men huvudresultatet är att könsdifferenserna är mycket små. Bedömningarna skiljer sig ibland något mer åt när det gäller olika åldersgrupper. Äldre är till exempel klart mer positiva än yngre till Pensionsmyndigheten och till Sjukvården. Yngre medelålders (ofta med yngre barn) är på ett liknande sätt mer positiva till Förskolan och till Grundskolan än övriga åldersgrupper. Den åldersgrupp som oftast tenderar att vara mest uppskattande av olika myndigheter/verksamheter är de äldre mellan 65-85 år; mest negativa tenderar fyrtio- och femtiotalister att vara. Dock sammantaget talar vi inte om några avgörande skillnader i bedömningarna mellan olika åldersgrupper, med det möjliga undantaget att de allra äldsta och de allra yngsta skiljer sig mycket tydligt åt i bedömningen av Sjukvården och Pensionsmyndigheten, där de äldre brukarna är klart mer positiva än de yngre som ännu inte hunnit bli brukare. Även när det gäller klasstillhörigheten är bedömningsskillnaderna oftast mycket små. Ett svagt mönster som dock framträder är att arbetare är mest kritiska av alla yrkesgrupper till hur sex myndigheter/verksamheter sköter sig (Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Sjukvården, Grundskolan och Kollektivtrafiken). Företagare är enbart mest negativa till hur en verksamhet sköts (Förskolan). På den positiva sidan är arbetare inte mest uppskattande för någon myndighet/verksamhet. Företagare däremot är mest positiva av alla yrkesgrupper när det gäller fyra myndigheter/verksamheter (Trafikverket, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Kollektivtrafiken). Något mer nöjda företagare än arbetare med andra ord. Men ånyo förtjänar det att upprepas, bedömningsskillnaderna är oftast mycket små. Partipolitisk neutralitet Det kan hävdas att det allra minst önskvärda är om olika partipolitiska grupperingar bedömer den offentliga förvaltningens skötsel mycket olika. Vi vill ha en opolitisk förvaltning i Sverige. Det är åtminstone den officiella doktrinen sedan mycket länge. Myndigheter skall bedriva sitt värv så att alla medborgare oavsett ideologisk eller partipolitisk hemvist är tillfreds med arbetet. Om något politiskt läger är klart mer nöjt än något annat finns det anledning att vara uppmärksam. Den partipolitiska neutraliteten kan vara i fara. Utfallen av hur olika partisympatisörer betygsätter de olika myndigheterna och verksamheterna ger dock inte någon anledning till oro. I de allra flesta fall är bedömningarna inte färgade av partipolitiska tillhörigheter. Olika partiers sympatisörer gör mycket likartade bedömningar. Anhängare till Socialdemokraterna och Moderaterna gör exempelvis anmärkningsvärt likartade utvärderingar. Om något, så skiljer dock två partiers sympatisörer ut sig en aning. Det gäller V- respektive SD-sympatisörer som är mest negativa både vad gäller myndigheternas arbete och hur de olika verksamheterna sköter sin uppgift. Fingranskar vi resultaten kan vi se att det i genomsnitt är C- och FP-sympatisörer som är mest positiva till hur myndigheterna sköter sig medan KD-sympatisörer är mest positiv i snitt till hur de olika verksamheterna fungerar. 8

Kan fogden bör alla kunna Slutet gott, allting gott frestas man säga. Svensk offentlig förvaltning bedöms inte med partipolitiska ögon av allmänheten. Inte heller med genusögon. Och inte heller med klassögon eller åldersögon i någon större utsträckning. Kunde vi bara få betygen för Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Försäkringskassan att bli bättre vore allt riktigt gott. Kan Skatteverket (Fogden) få till så höga positiva bedömningssiffror bör alla offentliga myndigheter ha en god möjlighet att åstadkomma betyg med positiv övervikt. Kanske inte lika positivt betyg som Skatteverket, men i många fall klart bättre betyg än idag. Referens Johansson, Susanne och Holmberg, Sören (2011). Kvalitet i offentlig verksamhet. I Holmberg, Sören, Weibull, Lennart och Oscarsson, Henrik (red.) Lycksalighetens ö. Göteborg: SOM-institutet. 9

Svenska folkets bedömning av myndigheter 2011 Tabell 1 15 Den nationella SOM-undersökningen 10

Tabell 1a Bedömning av myndigheters arbete, 2010-2011 () Varken Myndigheter: eller myndigheten Polisen 2010 14 50 20 8 3 4 1 100 3 200 Skatteverket 2010 14 42 26 4 1 12 1 100 3 172 Valmyndigheten 2010 13 27 24 6 2 24 4 100 3 191 11 64 11 +53 56 5 +51 40 8 +32 Trafikverket 2011 6 25 27 6 3 31 2 100 1 491 31 9 +22 CSN 2010 6 20 22 8 3 33 8 100 3 180 26 11 +15 Pensionsmyndigheten 2011 5 15 25 7 2 42 4 100 1 490 20 9 +11 Havs- och vattenmyndigheten 2011 1 5 15 4 1 59 15 100 1 487 6 5 +1 Energimarknadsinspektionen 2011 1 5 16 6 6 53 13 100 1 481 Försäkringskassan 6 12-6 2010 4 17 21 24 21 11 2 100 3 212 21 45-24 2011 4 21 21 19 12 21 2 100 1 492 25 31-6 Migrationsverket 2011 2 6 19 20 10 40 3 100 1 489 Arbetsförmedlingen 8 30-22 2010 2 11 23 23 17 19 5 100 3 206 13 40-27 2011 1 9 19 20 12 37 2 100 1 495 10 32-22 Kommentar: Frågan lyder: Hur anser du att följande myndigheter sköter sin uppgift? (statliga myndigheter). I 2010 års SOM-undersökning löd frågan Hur anser du att följande myndigheter sköter sitt arbete?. Tabellens rangordning baseras på balansresultaten från det år då högsta värde har uppmätts (kolumnen längst till höger). De jämfört med 2010 höga andelarna för när det gäller Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 2011 kan ha orsakats av en så kallad kontexteffekt. Enkätfrågorna om myndigheters arbete var inte placerade på samma ställe i SOM-enkäten 2011 jämfört med 2010. En eventuell kontexteffekt kan ha inverkat på resultaten för alla mätta myndigheter och verksamheter 2011, det vill säga att andelarna är något högre än de annars skulle vara. Däremot tror vi inte att den eventuella kontexteffekten har påverkat resultaten när det gäller bedömningen av om myndigheters arbete är eller. I tabell 1b för myndigheter respektive 16b för regionala/kommunala verksamheter redovisas resultaten utan och myndigheten i basen.

Tabell 1b Bedömning av myndigheters arbete, Riks-SOM 2011 () (bland dem som har en åsikt) Varken Myndigheter: eller Skatteverket 2010 16 48 30 4 2 100 2 752 64 6 +58 Polisen 2010 15 53 21 8 3 100 3 016 68 11 +57 Valmyndigheten 2010 19 37 34 8 2 100 2 298 56 10 +46 Trafikverket 2011 9 38 40 9 4 100 1 001 47 13 +34 CSN 2010 10 34 38 13 5 100 1 856 44 18 +26 Pensionsmyndigheten 2011 10 27 46 13 4 100 802 37 17 +20 Havs- och vattenmyndigheten 2011 5 20 56 13 6 100 384 25 19 +6 Energimarknadsinspektionen 2011 3 15 46 19 17 100 512 18 36-18 Försäkringskassan 2010 4 20 24 28 24 100 2 793 24 52-28 2011 5 27 27 25 16 100 1 151 32 41-9 Arbetsförmedlingen 2010 2 15 30 31 22 100 2 419 17 53-36 2011 2 15 31 33 19 100 911 17 52-35 Migrationsverket 2011 3 11 34 34 18 100 852 14 52-38 Kommentar: Frågan lyder: Hur anser du att följande myndigheter sköter sin uppgift? (statliga myndigheter). Tabellens rangordning baseras på balansresultaten från det år då högsta värde har uppmätts (kolumnen längst till höger). 12

Tabell 2 Bedömning av Trafikverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 6 25 27 6 3 31 2 100 1 491 31 9 +22 Kön Kvinna 5 23 26 5 2 36 3 100 795 28 7 +21 Man 7 28 29 8 2 24 2 100 696 35 10 +25 Ålder 16 29 år 9 26 22 5 2 34 2 100 227 35 7 +28 30 49 år 5 25 28 6 3 32 1 100 477 30 9 +21 50 64 år 5 23 31 7 2 29 3 100 420 28 9 +19 65 85 år 7 28 25 6 3 29 2 100 367 35 9 +26 Utbildning 1 Låg 7 26 22 5 3 32 5 100 269 33 8 +25 Medel 6 28 31 4 2 28 1 100 476 34 6 +28 Hög 6 24 27 8 2 31 2 100 684 30 10 +20 Stad-land Ren landsbygd 6 23 28 5 2 32 4 100 213 29 7 +22 Mindre tätort 6 28 30 4 3 27 2 100 269 34 7 +27 Stad/större tätort 6 27 25 7 2 31 2 100 738 33 9 +24 Sthlm/Gbg/Malmö 7 21 28 5 3 33 3 100 213 28 8 +20 Region Stockholm 5 25 27 6 4 31 2 100 303 30 10 +20 Östra mellansverige 6 26 27 5 2 31 3 100 269 32 7 +25 Småland m öarna 6 23 30 4 2 33 2 100 120 29 6 +23 Sydsverige 5 28 29 5 2 29 2 100 204 33 7 +26 Västsverige 8 24 27 6 1 31 3 100 286 32 7 +25 Norra mellansverige 8 26 25 8 1 31 1 100 151 34 9 +25 Mellersta Norrland 4 27 26 11 3 29 0 100 70 31 14 +17 Övre Norrland 5 28 25 7 5 27 3 100 87 33 12 +21 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Låg = grundskola el ej fullgjord obligatorisk skola, Medel = Gymnasium el folkhögskola, Hög = studerat vid universitet/högskola. 13

Tabell 2 forts. Bedömning av Trafikverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 6 25 27 6 3 31 2 100 1 491 31 9 +22 Med- Svenskt 5 26 28 6 2 31 2 100 1 372 31 8 +23 borgarskap Utländskt 1 14 27 21 6 3 26 3 100 91 41 9 +32 Arbets- Förvärvsarbete 4 25 30 7 2 30 2 100 831 29 9 +20 marknads- Arbetslös/Arbetsmarknadsåtgärd 2 15 18 32 1 4 29 1 100 69 33 5 +28 status Ålders- och avtalspensionär 7 29 24 5 3 30 2 100 373 36 8 +28 Sjuk/aktivitetsersättning* 5 21 21 2 5 36 10 100 42 26 7 +19 Studerande 11 29 17 5 2 35 1 100 104 40 7 +33 Fack LO 5 24 27 5 3 32 4 100 307 29 8 +21 TCO 4 25 31 5 2 32 1 100 262 29 7 +22 SACO 5 23 31 14 3 24 0 100 146 28 17 +11 Arbetar i Statlig 8 29 24 9 1 28 1 100 143 37 10 +27 sektor Kommun/landsting 5 23 27 5 2 35 3 100 423 28 7 +21 Privat 5 26 30 7 3 27 2 100 731 31 10 +21 Ideell/stiftelse* 0 33 8 3 8 45 3 100 36 33 11 +22 Subjektiv Arbetarhem 5 24 29 5 3 31 3 100 608 29 8 +21 klass Jordbrukshem* 6 26 23 8 3 31 3 100 35 32 11 +21 Tjänstemannahem 5 27 29 5 2 31 1 100 479 32 7 +25 Högre tjänstemannahem 7 26 19 16 4 25 3 100 133 33 20 +13 Företagarhem 10 29 29 4 1 26 1 100 132 39 5 +34 Transportvanor Kör bil minst 1 ggr/vecka 6 27 29 7 2 27 2 100 1 112 33 9 +24 Åker kollektivt minst 1 ggr/vecka 7 20 26 6 3 35 3 100 467 27 9 +18 Kommentar: 1 Här ingår alternativen Medborgare i annat land och Både svensk medborgare och medborgare i annat land. 2 Här ingår svarsalternativen Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/ genomgår arbetsmarknadsutbildning samt Arbetslös. * Notera lågt antal svarande. 14

Tabell 3 Bedömning av Trafikverkets arbete efter politiska faktorer, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 6 25 27 6 3 31 2 100 1 491 31 9 +22 Politiskt /ganska intr. 6 27 27 7 3 29 1 100 756 33 10 +23 intresse Inte särskilt/inte alls 6 24 27 6 2 32 3 100 709 30 8 +22 Ideologisk Klart/något vänster 4 27 26 5 2 34 2 100 465 31 7 +24 orientering Varken eller 8 24 27 6 3 28 4 100 411 32 9 +23 Något/klart höger 6 26 28 7 2 29 2 100 581 32 9 +23 Parti- Vänsterpartiet 5 18 28 6 0 43 0 100 61 23 6 +17 sympati 1 Socialdemokraterna 5 29 25 4 3 31 3 100 412 34 7 +27 Miljöpartiet 7 20 28 9 1 34 1 100 166 27 10 +17 Centern* 8 39 24 4 0 25 0 100 51 47 4 +43 Folkpartiet 6 29 26 7 2 28 2 100 92 35 9 +26 Kristdemokraterna* 0 41 24 0 10 20 5 100 41 41 10 +31 Moderaterna 7 25 28 8 2 28 2 100 487 32 10 +22 Sverigedemokraterna 4 14 36 9 6 26 5 100 70 18 15 +3 Ej svar 2 2 14 29 5 4 44 2 100 80 16 9 +7 Kommentar: 1 Sympatisörer med Feministiskt initiativ och Piratpartiet redovisas ej då antalet svarande understiger 50 personer. 2 Den grupp som ej besvarat hela frågan eller aktuell delfråga. * Notera lågt antal svarande. 15

Tabell 4 Bedömning av Pensionsmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 5 15 25 7 2 42 4 100 1 490 20 9 +11 Kön Kvinna 5 13 24 7 2 45 4 100 796 18 9 +9 Man 6 16 25 7 2 40 4 100 694 22 9 +13 Ålder 16 29 år 1 7 23 6 2 53 8 100 227 8 8 +0 30 49 år 3 9 23 9 1 51 4 100 475 12 10 +2 50 64 år 3 14 25 9 4 42 3 100 417 17 13 +4 65 85 år 14 27 27 4 1 25 2 100 371 41 5 +36 Utbildning 1 Låg 12 21 24 6 2 31 4 100 268 33 8 +25 Medel 4 15 25 6 2 44 4 100 476 19 8 +11 Hög 4 12 25 8 2 46 3 100 682 16 10 +6 Stad-land Ren landsbygd 4 13 23 7 3 44 6 100 213 17 10 +7 Mindre tätort 5 15 24 7 2 43 4 100 268 20 9 +11 Stad/större tätort 5 16 25 7 2 41 4 100 738 21 9 +12 Sthlm/Gbg/Malmö 7 13 25 5 2 46 2 100 213 20 7 +13 Region Stockholm 5 14 24 8 3 44 2 100 302 19 11 +8 Östra mellansverige 5 17 24 6 2 41 5 100 269 22 8 +14 Småland m öarna 4 11 24 6 2 46 7 100 120 15 8 +7 Sydsverige 4 15 25 7 3 41 5 100 205 19 10 +9 Västsverige 7 12 24 7 1 46 3 100 286 19 8 +11 Norra mellansverige 6 17 27 6 1 39 4 100 150 23 7 +16 Mellersta Norrland 7 13 26 7 1 44 2 100 70 20 8 +12 Övre Norrland 6 21 26 9 5 30 3 100 87 27 14 +13 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Låg = grundskola el ej fullgjord obligatorisk skola, Medel = Gymnasium el folkhögskola, Hög = studerat vid universitet/högskola. 16

Tabell 4 forts. Bedömning av Pensionsmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 5 15 25 7 2 42 4 100 1 490 20 9 +11 Med- Svenskt 5 15 25 7 2 42 4 100 1 371 20 9 +11 borgarskap Utländskt 1 10 13 16 7 4 42 8 100 91 23 11 +12 Arbetsmarknads Förvärvsarbetande 1 11 25 8 2 49 4 100 828 12 10 +2 status Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd 2 7 12 24 3 3 45 6 100 67 19 6 +13 Ålders- och avtalspensionär 15 26 27 5 1 24 2 100 367 41 6 +35 Sjuk/aktivitetsersättning* 5 17 19 9 7 38 5 100 42 22 16 +6 Studerande 3 7 19 6 3 53 9 100 104 10 9 +1 Fack LO 4 12 23 8 4 43 6 100 305 16 12 +4 TCO 2 15 31 7 1 42 2 100 262 17 8 +9 SACO 5 10 23 12 1 48 1 100 146 15 13 +2 Arbetar i Statlig 5 19 25 6 1 40 4 100 144 24 7 +17 sektor Kommun/landsting 6 15 23 7 2 43 4 100 421 21 9 +12 Privat 5 14 26 7 2 42 4 100 732 19 9 +10 Ideell/stiftelse* 6 12 23 3 6 47 3 100 34 18 9 +9 Subjektiv Arbetarhem 5 12 24 7 3 44 5 100 604 17 10 +7 klass Jordbrukshem* 8 20 26 8 3 29 6 100 35 28 11 +17 Tjänstemannahem 3 15 29 6 1 44 2 100 480 18 7 +11 Högre tjänstemannahem 7 20 18 9 1 41 4 100 132 27 10 +17 Företagarhem 9 18 19 9 3 38 4 100 132 27 12 +15 Kommentar: 1 Här ingår alternativen Medborgare i annat land och Både svensk medborgare och medborgare i annat land. 2 Här ingår svarsalternativen Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/ genomgår arbetsmarknadsutbildning samt Arbetslös. * Notera lågt antal svarande. 17

Tabell 5 Bedömning av Pensionsmyndighetens arbete efter politiska faktorer, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 5 15 25 7 2 42 4 100 1 490 20 9 +11 Politiskt /ganska intr. 7 17 24 7 1 41 3 100 758 24 8 +16 intresse Inte särskilt/inte alls 4 12 25 7 3 44 5 100 706 16 10 +6 Ideologisk Klart/något vänster 5 14 25 6 3 44 3 100 465 19 9 +10 orientering Varken eller 6 16 25 8 3 36 6 100 412 22 11 +11 Något/klart höger 6 15 24 7 1 44 3 100 581 21 8 +13 Parti- Vänsterpartiet 7 10 29 7 3 41 3 100 61 17 10 +7 sympati 1 Socialdemokraterna 7 16 25 7 3 38 4 100 414 23 10 +13 Miljöpartiet 1 13 22 8 2 52 2 100 166 16 10 +6 Centern* 2 23 19 10 2 42 2 100 52 25 12 +13 Folkpartiet 4 19 19 5 1 48 4 100 92 23 6 +17 Kristdemokraterna* 0 20 23 8 2 40 7 100 40 20 10 +10 Moderaterna 7 15 27 6 1 41 3 100 486 22 7 +15 Sverigedemokraterna 7 14 19 11 6 37 6 100 70 21 17 +4 Ej svar 2 1 5 23 6 4 53 8 100 78 6 10-4 Kommentar: 1 Sympatisörer med Feministiskt initiativ och Piratpartiet redovisas ej, p g a för få svarande. 2 Den grupp som ej besvarat hela frågan eller aktuell delfråga. * Notera lågt antal svarande. 18

Tabell 6 Bedömning av Havs- och vattenmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 1 5 15 4 1 59 15 100 1 487 6 5 +1 Kön Kvinna 1 5 15 2 1 62 14 100 797 6 3 +3 Man 2 5 15 5 2 55 16 100 690 7 7 0 Ålder 16 29 år 2 4 15 4 1 53 21 100 225 6 5 +1 30 49 år 2 4 15 3 2 60 14 100 475 6 5 +1 50 64 år 1 6 14 4 2 58 15 100 420 7 6 +1 65 85 år 1 5 15 3 1 62 13 100 367 6 4 +2 Utbildning 1 Låg 1 6 11 5 2 57 18 100 267 7 7 +0 Medel 0 4 17 3 2 57 17 100 474 4 5-1 Hög 2 5 14 3 1 61 13 100 685 7 4 +3 Stad-land Ren landsbygd 1 7 13 5 4 53 17 100 212 8 9-1 Mindre tätort 1 4 15 4 2 58 16 100 271 5 6-1 Stad/större tätort 1 5 14 3 1 60 16 100 733 6 4 +2 Sthlm/Gbg/Malmö 3 5 17 3 0 63 9 100 213 8 3 +5 Region Stockholm 2 5 13 4 1 62 13 100 299 7 5 +2 Östra mellansverige 1 6 15 3 3 53 19 100 267 7 6 +1 Småland m öarna 0 6 15 3 1 53 22 100 120 6 4 +2 Sydsverige 1 5 17 6 1 62 8 100 205 6 7-1 Västsverige 2 6 14 3 2 59 14 100 287 8 5 +3 Norra mellansverige 1 3 14 2 0 66 14 100 150 4 2 +2 Mellersta Norrland 0 1 13 6 0 61 19 100 70 1 6-5 Övre Norrland 1 2 21 2 1 56 17 100 88 3 3 +0 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Låg = grundskola el ej fullgjord obligatorisk skola, Medel = Gymnasium el folkhögskola, Hög = studerat vid universitet/högskola. 19

Tabell 6 forts. Bedömning av Havs- och vattenmyndighetens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Samtliga Varken eller myndigheten 1 5 15 4 1 59 15 100 1 487 6 5 +1 Med- Svenskt 1 5 15 3 1 60 15 100 1 372 6 4 +2 borgarskap Utländskt 1 10 10 13 2 1 45 19 100 88 20 3 +17 Arbets- Förvärvsarbete 1 5 15 3 1 60 15 100 832 6 4 +2 marknads- Arbetslös/Arbetsmarknadsåtgärd 2 8 5 15 6 0 46 20 100 65 13 6 +7 status Ålders- och avtalspensionär 1 5 14 3 1 63 13 100 373 6 4 +2 Sjuk/aktivitetsersättning* 0 5 9 2 9 47 28 100 43 5 11-6 Studerande 2 7 12 5 1 55 18 100 102 9 6 +3 Fack LO 1 5 16 3 2 56 17 100 307 6 5 +1 TCO 1 2 16 3 1 63 14 100 262 3 4-1 SACO 0 6 14 3 0 62 15 100 147 6 3 +3 Arbetar i Statlig 1 6 11 4 1 62 15 100 143 7 5 +2 sektor Kommun/landsting 1 6 14 2 1 61 15 100 423 7 3 +4 Privat 1 5 16 4 1 57 16 100 730 6 5 +1 Ideell/stiftelse* 0 6 11 3 0 75 5 100 36 6 3 +3 Subjektiv Arbetarhem 1 6 15 4 1 56 17 100 605 7 6 +1 klass Jordbrukshem* 0 11 11 3 9 49 17 100 35 11 12-1 Tjänstemannahem 0 3 15 3 0 64 15 100 479 3 3 0 Högre tjänstemannahem 2 5 10 5 1 60 17 100 132 7 6 +1 Företagarhem 1 5 19 5 1 56 13 100 132 6 6 0 Miljöintresse 3 intresserad 2 10 18 7 2 47 14 100 208 12 9 +3 intresserad 1 5 15 3 1 61 14 100 822 6 4 +2 Inte särskilt intresserad 2 3 14 3 1 59 18 100 361 5 4 +1 Inte alls intresserad* 2 7 5 0 5 60 21 100 43 9 5 +4 Kommentar: 1 Här ingår alternativen Medborgare i annat land och Både svensk medborgare och medborgare i annat land. 2 Här ingår svarsalternativen Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/ genomgår arbetsmarknadsutbildning samt Arbetslös. 3 Frågan lyder Hur intresserad är du i allmänhet av miljöfrågor?. * Notera lågt antal svarande. 20

Tabell 7 Bedömning av Havs- och vattenmyndighetens arbete efter politiska faktorer, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 1 5 15 4 1 59 15 100 1 487 6 5 +1 Politiskt /ganska intr. 2 5 16 3 1 59 14 100 753 7 4 +3 intresse Inte särskilt/inte alls 1 4 14 4 2 58 17 100 708 5 6-1 Ideologisk Klart/något vänster 1 4 17 3 1 61 13 100 465 5 4 +1 orientering Varken eller 2 7 15 4 2 52 18 100 409 9 6 +3 Något/klart höger 1 5 13 3 1 63 14 100 579 6 4 +2 Parti- Vänsterpartiet 0 6 18 5 2 56 13 100 61 6 7-1 sympati 1 Socialdemokraterna 2 4 17 3 1 59 14 100 411 6 4 +2 Miljöpartiet 2 5 15 5 2 61 10 100 166 7 7 0 Centern* 0 6 6 0 4 65 19 100 52 6 4 +2 Folkpartiet 2 7 11 4 0 58 18 100 92 9 4 +5 Kristdemokraterna* 0 5 7 5 2 63 18 100 40 5 7-2 Moderaterna 1 4 15 3 1 62 14 100 484 5 4 +1 Sverigedemokraterna 3 10 15 4 3 48 17 100 71 13 7 +6 Ej svar 2 0 4 11 3 1 55 26 100 80 4 4 0 Kommentar: 1 Sympatisörer med Feministiskt initiativ och Piratpartiet redovisas ej då antalet svarande understiger 50 personer. 2 Den grupp som ej besvarat hela frågan eller aktuell delfråga. * Notera lågt antal svarande. 21

Tabell 8 Bedömning av Energimarknadsinspektionens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 1 5 16 6 6 53 13 100 1 481 6 12-6 Kön Kvinna 1 4 16 4 3 58 14 100 790 5 7-2 Man 0 7 16 10 9 46 12 100 691 7 19-12 Ålder 16 29 år 1 6 12 5 3 50 23 100 226 7 8-1 30 49 år 0 4 16 6 7 55 12 100 475 4 13-9 50 64 år 2 5 19 7 7 50 10 100 420 7 14-7 65 85 år 1 7 16 7 5 53 11 100 360 8 12-4 Utbildning 1 Låg 1 7 15 6 7 48 16 100 264 8 13-5 Medel 0 7 18 6 5 51 13 100 472 7 11-4 Hög 1 4 15 7 5 56 12 100 684 5 12-7 Ren landsbygd 1 2 14 9 8 52 14 100 212 3 17-14 Stad-land Mindre tätort 1 4 18 6 6 52 13 100 272 5 12-7 Stad/större tätort 1 6 16 6 5 53 13 100 729 7 11-4 Sthlm/Gbg/Malmö 2 7 14 7 3 56 11 100 212 9 10-1 Region Stockholm 1 6 14 7 4 55 13 100 297 7 11-4 Östra mellansverige 1 5 18 5 4 51 16 100 265 6 9-3 Småland m öarna 1 3 16 7 4 51 18 100 120 4 11-7 Sydsverige 0 6 20 4 9 50 11 100 206 6 13-7 Västsverige 2 5 11 7 8 54 13 100 284 7 15-8 Norra mellansverige 2 7 14 8 2 58 9 100 150 9 10-1 Mellersta Norrland 0 1 14 10 9 52 14 100 70 1 19-18 Övre Norrland 1 4 30 6 7 45 7 100 88 5 13-8 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Låg = grundskola el ej fullgjord obligatorisk skola, Medel = Gymnasium el folkhögskola, Hög = studerat vid universitet/högskola. 22

Tabell 8 forts. Bedömning av Energimarknadsinspektionens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 1 5 16 6 6 53 13 100 1 481 6 12-6 Med- Svenskt 1 5 16 7 6 53 12 100 1 367 6 13-7 borgarskap Utländskt 1 7 7 14 7 3 41 21 100 87 14 10 +4 Arbets- Förvärvsarbete 1 4 17 7 6 53 12 100 831 5 13-8 marknads- Arbetslös/Arbetsmarknadsåtgärd 2 4 6 26 6 4 39 15 100 67 10 10 0 status Ålders- och avtalspensionär 0 8 14 7 5 55 11 100 366 8 12-4 Sjuk/aktivitetsersättning* 0 5 14 2 22 43 14 100 42 5 24-19 Studerande 2 8 10 4 1 52 23 100 103 10 5 +5 Fack LO 1 6 16 6 7 51 13 100 305 7 13-6 TCO 1 4 20 8 4 55 8 100 260 5 12-7 SACO 1 3 14 5 7 58 12 100 147 4 12-8 Arbetar i Statlig 1 6 12 10 5 54 12 100 143 7 15-8 sektor Kommun/landsting 2 4 18 4 4 57 11 100 417 6 8-2 Privat 0 6 17 8 7 49 13 100 731 6 15-9 Ideell/stiftelse* 0 3 11 3 14 61 8 100 36 3 17-14 Subjektiv Arbetarhem 2 5 17 6 6 50 14 100 603 7 12-5 klass Jordbrukshem* 0 3 11 9 20 43 14 100 35 3 29-26 Tjänstemannahem 1 6 15 7 3 57 11 100 478 7 10-3 Högre tjänstemannahem 2 2 12 7 10 53 14 100 131 4 17-13 Företagarhem 0 7 18 6 5 48 16 100 132 7 11-4 Kommentar: 1 Här ingår alternativen Medborgare i annat land och Både svensk medborgare och medborgare i annat land. 2 Här ingår svarsalternativen Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/ genomgår arbetsmarknadsutbildning samt Arbetslös. * Notera lågt antal svarande. 23

Tabell 9 Bedömning av Energimarknadsinspektionens arbete efter politiska faktorer, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 1 5 16 6 6 53 13 100 1 481 6 12-6 Politiskt /ganska intr. 1 7 16 8 6 52 10 100 749 8 14-6 intresse Inte särskilt/inte alls 1 4 16 5 5 53 16 100 706 5 10-5 Ideologisk Klart/något vänster 1 6 15 8 6 55 9 100 462 7 14-7 orientering Varken eller 2 6 18 7 6 45 16 100 407 8 13-5 Något/klart höger 1 4 15 5 5 56 14 100 580 5 10-5 Parti- Vänsterpartiet 1 5 15 5 10 56 8 100 61 6 15-9 sympati 1 Socialdemokraterna 1 6 18 8 6 49 12 100 406 7 14-7 Miljöpartiet 2 4 17 7 2 61 7 100 165 6 9-3 Centern* 2 4 12 6 2 61 13 100 51 6 8-2 Folkpartiet 1 3 17 4 2 58 15 100 92 4 6-2 Kristdemokraterna* 0 5 7 5 5 61 17 100 41 5 10-5 Moderaterna 1 5 16 6 6 53 13 100 485 6 12-6 Sverigedemokraterna 1 6 11 9 17 39 17 100 71 7 26-19 Ej svar 2 0 4 18 4 1 52 22 100 79 4 5-1 Kommentar: 1 Sympatisörer med Feministiskt initiativ och Piratpartiet redovisas ej då antalet svarande understiger 50 personer. 2 Den grupp som ej besvarat hela frågan eller aktuell delfråga. * Notera lågt antal svarande. 24

Tabell 10 Bedömning av Försäkringskassans arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Samtliga Varken eller myndigheten 4 21 21 19 12 21 2 100 1 492 25 31-6 Kön Kvinna 4 20 22 20 12 20 2 100 795 24 32-8 Man 5 23 18 18 12 23 1 100 697 28 30-2 Ålder 16 29 år 2 22 21 19 11 23 2 100 227 24 30-6 30 49 år 5 26 22 23 12 12 0 100 475 31 35-4 50 64 år 3 17 19 21 17 21 2 100 422 20 38-18 65 85 år 6 18 20 12 8 33 3 100 368 24 20 +4 Utbildning 1 Låg 7 23 18 13 15 21 3 100 268 30 28 +2 Medel 2 17 23 22 12 23 1 100 477 19 34-15 Hög 4 23 20 20 12 20 1 100 683 27 32-7 Stad-land Ren landsbygd 3 16 21 20 16 19 5 100 212 19 36-17 Mindre tätort 3 25 22 21 10 18 1 100 271 28 31-3 Stad/större tätort 4 22 21 19 13 20 1 100 735 26 32-6 Sthlm/Gbg/Malmö 5 19 16 18 11 29 2 100 214 24 29-5 Region Stockholm 5 20 21 19 9 24 2 100 304 25 28-3 Östra mellansverige 4 23 21 18 11 22 0 100 269 27 29-2 Småland m öarna 2 18 24 23 12 20 1 100 120 20 35-15 Sydsverige 3 25 19 15 15 20 3 100 207 28 30-2 Västsverige 6 21 17 22 12 21 1 100 285 27 34-7 Norra mellansverige 3 20 22 21 10 22 2 100 150 23 31-8 Mellersta Norrland 3 21 22 15 19 20 0 100 68 24 34-10 Övre Norrland 3 12 24 21 19 17 3 100 88 15 40-25 Med- Svenskt 3 21 21 20 12 22 1 100 1 372 24 32-8 borgarskap Utländskt 2 13 21 21 8 15 18 4 100 92 34 23 +11 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Låg = grundskola el ej fullgjord obligatorisk skola, Medel = Gymnasium el folkhögskola, Hög = studerat vid universitet/högskola. 2 Här ingår alternativen Medborgare i annat land och Både svensk medborgare och medborgare i annat land. 25

Tabell 10 forts. Bedömning av Försäkringskassans arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 4 21 21 19 12 21 2 100 1 492 25 31-6 Arbets- Förvärvsarbete 3 21 21 24 13 17 1 100 830 24 37-13 marknads- Arbetslös/Arbetsmarknadsåtgärd 1 7 26 25 13 12 16 1 100 69 33 25 +8 status Ålders- och avtalspensionär 5 20 21 11 8 32 3 100 375 25 19 +6 Sjuk/aktivitetsersättning* 7 23 9 12 35 14 0 100 43 30 47-17 Studerande 3 24 17 14 13 26 3 100 104 27 27 0 Fack LO 3 19 19 26 18 14 1 100 307 22 44-22 TCO 3 17 23 25 14 18 0 100 262 20 39-19 SACO 7 23 20 21 10 18 1 100 146 30 31-1 Arbetar i Statlig 5 26 19 19 11 20 0 100 141 31 30 +1 sektor Kommun/landsting 5 19 22 20 11 22 1 100 424 24 31-7 Privat 3 21 21 21 13 20 1 100 732 24 34-10 Ideell/stiftelse* 3 29 11 20 11 26 0 100 35 32 31 +1 Subjektiv Arbetarhem 4 21 22 21 14 16 2 100 606 25 35-10 klass Jordbrukshem* 3 33 19 17 11 14 3 100 36 36 28 +8 Tjänstemannahem 3 22 22 19 10 23 1 100 478 25 29-4 Högre tjänstemannahem 4 24 12 14 16 29 1 100 133 28 30-2 Företagarhem 4 19 18 18 8 31 2 100 130 23 26-3 Sjukskriven 2 Ej sjukskriven under de senaste 12 mån 4 20 21 19 11 23 2 100 990 24 30-6 Upp till 1 vecka 4 20 22 28 11 14 1 100 228 24 39-15 Mellan 1 vecka och 12 mån 5 23 21 18 23 9 1 100 145 28 41-13 Kommentar: 1 Här ingår svarsalternativen Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/ genomgår arbetsmarknadsutbildning samt Arbetslös. 2 Kategorin mellan 1 vecka och 12 månader inkluderar dem som svarat att de varit sjukskrivna mellan en vecka och en månad, 1-3 månader samt 3-12 månader. * Notera lågt antal svarande. 26

Tabell 11 Bedömning av Försäkringskassans arbete efter politiska faktorer, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 4 21 21 19 12 21 2 100 1 492 25 31-6 Politiskt /ganska intr. 5 22 18 20 12 22 1 100 756 27 32-5 intresse Inte särskilt/inte alls 4 20 23 19 12 20 2 100 710 24 31-7 Ideologisk Klart/något vänster 2 20 19 23 17 19 0 100 464 22 40-18 orientering Varken eller 5 19 25 17 13 19 2 100 411 24 30-6 Något/klart höger 5 23 19 17 9 25 2 100 580 28 26 +2 Parti- Vänsterpartiet 3 18 24 20 20 15 0 100 61 21 40-19 sympati 1 Socialdemokraterna 6 21 20 20 15 17 1 100 414 27 35-8 Miljöpartiet 1 21 24 27 10 17 0 100 165 22 37-15 Centern* 0 27 29 11 10 23 0 100 52 27 21 +6 Folkpartiet 7 19 23 17 5 27 2 100 92 26 22 +4 Kristdemokraterna* 5 20 20 13 12 28 2 100 40 25 25 0 Moderaterna 5 22 19 18 10 25 1 100 484 27 28-1 Sverigedemokraterna 1 21 19 19 17 19 4 100 73 22 36-14 Ej svar 2 2 18 19 17 14 24 6 100 80 20 31-11 Kommentar: 1 Sympatisörer med Feministiskt initiativ och Piratpartiet redovisas ej då antalet svarande understiger 50 personer. 2 Den grupp som ej besvarat hela frågan eller aktuell delfråga. * Notera lågt antal svarande. 27

Tabell 12 Bedömning av Migrationsverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 2 6 19 20 10 40 3 100 1 489 8 30-22 Kön Kvinna 1 6 18 18 10 43 4 100 793 7 28-21 Man 3 7 20 21 11 35 3 100 696 10 32-22 Ålder 16 29 år 3 10 18 14 8 42 5 100 228 13 22-9 30 49 år 2 6 22 19 9 40 2 100 476 8 28-20 50 64 år 2 7 18 23 12 35 3 100 420 9 35-26 65 85 år 2 6 19 20 10 40 3 100 365 8 30-22 Utbildning 1 Låg 2 6 15 17 10 42 8 100 269 8 27-19 Medel 2 6 20 18 9 42 3 100 475 8 27-19 Hög 2 6 21 22 10 37 2 100 684 8 32-24 Stad-land Ren landsbygd 1 3 17 21 13 39 6 100 213 4 34-30 Mindre tätort 2 5 17 18 10 44 4 100 273 7 28-21 Stad/större tätort 2 6 21 20 10 39 2 100 732 8 30-22 Sthlm/Gbg/Malmö 1 11 17 17 11 39 4 100 214 12 28-16 Region Stockholm 2 8 21 17 9 41 2 100 300 10 26-16 Östra mellansverige 3 9 18 20 8 38 4 100 267 12 28-16 Småland m öarna 1 7 15 22 7 41 7 100 120 8 29-21 Sydsverige 0 6 19 23 11 38 3 100 207 6 34-28 Västsverige 3 4 19 18 13 39 4 100 286 7 31-24 Norra mellansverige 2 5 19 18 9 45 2 100 150 7 27-20 Mellersta Norrland 0 1 26 20 9 43 1 100 70 1 29-28 Övre Norrland 2 6 20 20 14 33 5 100 88 8 34-26 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Låg = grundskola el ej fullgjord obligatorisk skola, Medel = Gymnasium el folkhögskola, Hög = studerat vid universitet/högskola. 28

Tabell 12 forts. Bedömning av Migrationsverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 2 6 19 20 10 40 3 100 1 489 8 30-22 Med- Svenskt 1 6 19 20 10 41 3 100 1 370 7 30-23 borgarskap Utländskt 1 13 13 15 20 8 24 7 100 92 26 28-2 Arbets- Förvärvsarbete 1 7 21 20 10 39 2 100 831 8 30-22 marknadsstatus Arbetslös/ Arbetsmarknadsåtgärd 2 12 13 16 20 6 32 1 100 69 25 26-1 Ålders- och avtalspensionär 1 4 18 20 11 42 4 100 371 5 31-26 Sjuk/aktivitetsersättning* 0 2 17 14 21 36 10 100 42 2 35-33 Studerande 4 10 18 10 10 43 5 100 104 14 20-6 Fack LO 2 7 18 18 12 39 4 100 305 9 30-21 TCO 2 6 18 22 12 40 0 100 261 8 34-26 SACO 2 3 22 23 8 42 0 100 147 5 31-26 Arbetar i Statlig 1 9 22 19 8 40 1 100 143 10 27-17 sektor Kommun/landsting 2 6 20 18 11 40 3 100 423 8 29-21 Privat 1 5 20 22 10 39 3 100 731 6 32-26 Ideell/stiftelse* 3 8 19 17 17 33 3 100 36 11 34-23 Subjektiv Arbetarhem 2 7 19 16 11 41 4 100 606 9 27-18 klass Jordbrukshem* 0 0 19 25 11 39 6 100 36 0 36-36 Tjänstemannahem 1 6 20 23 8 40 2 100 478 7 31-24 Högre tjänstemannahem 2 7 20 25 16 28 2 100 132 9 41-32 Företagarhem 1 8 20 17 8 42 4 100 132 9 25-16 Kommentar: 1 Här ingår alternativen Medborgare i annat land och Både svensk medborgare och medborgare i annat land. 2 Här ingår svarsalternativen Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/ genomgår arbetsmarknadsutbildning samt Arbetslös. * Notera lågt antal svarande. 29

Tabell 12 forts. Bedömning av Migrationsverkets arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 2 6 19 20 10 40 3 100 1 489 8 30-22 Härkomst 1 Sverige 1 5 20 20 10 41 3 100 1 280 6 30-24 Annat land i Norden* 0 6 18 26 9 29 12 100 34 6 35-29 Annat land i Europa* 11 15 16 15 9 27 7 100 45 26 24 +2 Land utanför Europa* 13 21 15 13 15 23 0 100 39 34 28 +6 Åsikt om att Sverige skall ta emot fler flyktingar eller ganska förslag Varken eller förslag eller ganska förslag 2 8 20 25 12 30 3 100 329 10 37-27 1 8 22 17 6 44 2 100 495 9 23-14 2 4 17 20 13 40 4 100 628 6 33-27 Kommentar: 1 Frågan lyder Var har du huvudsakligen vuxit upp?. * Notera lågt antal svarande. 30

Tabell 13 Bedömning av Migrationsverkets arbete efter politiska faktorer, 2011 () Varken eller myndigheten svarande Bra Dåligt Balans Samtliga 2 6 19 20 10 40 3 100 1 489 8 30-22 Politiskt /ganska intr. 3 8 20 21 11 34 3 100 754 11 32-21 intresse Inte särskilt/inte alls 1 5 18 18 9 45 4 100 709 6 27-21 Ideologisk Klart/något vänster 2 6 20 20 13 38 1 100 463 8 33-25 orientering Varken eller 2 8 17 19 11 37 6 100 410 10 30-20 Något/klart höger 1 5 21 20 8 42 3 100 581 6 28-22 Parti- Vänsterpartiet 2 6 18 20 20 33 1 100 61 8 40-32 sympati 1 Socialdemokraterna 3 6 19 19 10 40 3 100 410 9 29-20 Miljöpartiet 1 6 18 25 13 36 1 100 166 7 38-31 Centern* 2 4 17 14 6 55 2 100 51 6 20-14 Folkpartiet 2 12 16 19 5 44 2 100 92 14 24-10 Kristdemokraterna* 0 7 15 30 12 34 2 100 41 7 42-35 Moderaterna 2 6 22 18 8 41 3 100 486 8 26-18 Sverigedemokraterna 3 3 21 25 24 18 6 100 71 6 49-43 Ej svar 2 1 8 18 10 7 50 6 100 80 9 17-8 Kommentar: 1 Sympatisörer med Feministiskt initiativ och Piratpartiet redovisas ej då antalet svarande understiger 50 personer. 2 Den grupp som ej besvarat hela frågan eller aktuell delfråga. * Notera lågt antal svarande. 31

Tabell 14 Bedömning av Arbetsförmedlingens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 1 9 19 20 12 37 2 100 1 495 10 32-22 Kön Kvinna 1 9 19 19 12 38 2 100 797 10 31-21 Man 2 9 19 21 11 36 2 100 698 11 32-21 Ålder 16 29 år 2 15 19 24 17 21 2 100 229 17 41-24 30 49 år 1 9 20 23 12 34 1 100 476 10 35-25 50 64 år 2 6 20 21 14 35 2 100 420 8 35-27 65 85 år 0 8 17 13 5 53 4 100 370 8 18-10 Utbildning 1 Låg 2 9 19 14 10 40 6 100 270 11 24-13 Medel 1 7 18 22 13 37 2 100 479 8 35-27 Hög 1 10 20 22 11 35 1 100 683 11 33-22 Stad-land Ren landsbygd 1 10 19 20 10 36 4 100 212 11 30-19 Mindre tätort 1 10 19 19 11 38 2 100 271 11 30-19 Stad/större tätort 1 9 20 21 12 35 2 100 739 10 33-23 Sthlm/Gbg/Malmö 2 7 16 22 10 41 2 100 214 9 32-23 Region Stockholm 1 6 19 21 11 40 2 100 304 7 32-25 Östra mellansverige 2 13 18 22 9 34 2 100 269 15 31-16 Småland m öarna 0 7 19 18 18 36 2 100 120 7 36-29 Sydsverige 1 11 14 22 14 35 3 100 207 12 36-24 Västsverige 3 10 16 21 12 36 2 100 287 13 33-20 Norra mellansverige 1 6 23 21 6 40 3 100 150 7 27-20 Mellersta Norrland 3 6 28 14 13 36 0 100 70 9 27-18 Övre Norrland 1 8 29 16 9 33 4 100 87 9 25-16 Kommentar: För frågans lydelse, se tabell 1. 1 Låg = grundskola el ej fullgjord obligatorisk skola, Medel = Gymnasium el folkhögskola, Hög = studerat vid universitet/högskola. 32

Tabell 14 forts. Bedömning av Arbetsförmedlingens arbete efter socioekonomiska förhållanden, 2011 () Varken eller myndigheten Samtliga 1 9 19 20 12 37 2 100 1 495 10 32-22 Med- Svenskt 1 9 19 21 11 37 2 100 1 374 10 32-22 borgarskap Utländskt 1 9 12 16 16 15 27 5 100 93 21 31-10 Arbetsmarknads Förvärvsarbetande 1 8 19 23 12 35 2 100 830 9 35-26 status Arbetslös/arbetsmarknadsåtgärd 2 7 10 35 26 13 9 0 100 69 17 39-22 Ålders- och avtalspensionär 0 7 17 14 6 52 4 100 376 7 20-13 Sjuk/aktivitetsersättning* 0 12 7 19 24 33 5 100 42 12 43-31 Studerande 2 14 20 23 13 26 2 100 105 16 36-20 Fack LO 1 8 18 23 16 32 2 100 308 9 39-30 TCO 2 7 22 25 10 34 0 100 261 9 35-26 SACO 1 10 19 22 11 36 1 100 147 11 33-22 Arbetar i Statlig 1 14 19 20 8 38 0 100 142 15 28-13 sektor Kommun/regional/landsting 2 8 18 20 9 41 2 100 424 10 29-19 Privat 1 8 19 21 14 35 2 100 734 9 35-26 Ideell/stiftelse* 0 11 12 23 14 40 0 100 35 11 37-26 Subjektiv Arbetarhem 1 8 20 21 15 32 3 100 609 9 36-27 klass Jordbrukshem* 3 14 17 26 6 28 6 100 35 17 32-15 Tjänstemannahem 1 9 21 21 9 38 1 100 478 10 30-20 Högre tjänstemannahem 2 9 11 22 11 44 1 100 133 11 33-22 Företagarhem 0 12 16 15 8 46 3 100 132 12 23-11 Kommentar: 1 Här ingår alternativen Medborgare i annat land och Både svensk medborgare och medborgare i annat land. 2 Här ingår svarsalternativen Har arbete i arbetsmarknadspolitiska åtgärder/ genomgår arbetsmarknadsutbildning samt Arbetslös. * Notera lågt antal svarande. 33