ÅRSREDOVISNING 2007
ÅRSREDOVISNING 2007 1. ÖVERINTENDENTENS INLEDNING 5 2. RESULTATREDOVISNING INLEDNING 7 2.1 INTÄKTER OCH KOSTNADER PER VERKSAMHETSGREN 9 3. VERKSAMHETSGREN: BEVARANDE 11 3.1 MÅLUPPFYLLELSE 11 3.2 VERKSAMHETSÖVERSIKT 12 4. VERKSAMHETSGREN: FÖRMEDLING 17 4.1 MÅLUPPFYLLELSE 18 4.2 VERKSAMHETSÖVERSIKT 19 5. VERKSAMHETSGREN: KUNSKAPSUPPBYGGNAD 33 5.1 MÅLUPPFYLLELSE 33 5.2 VERKSAMHETSÖVERSIKT 33 6. ÖVRIGA MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV 37 6.1 LOKALKOSTNADER 37 6.2 UTSTÄLLNINGSERSÄTTNING 38 6.3 VILLKOR FÖR BIDRAGSFINANSIERAD VERKSAMHET 39 6.4 VILLKOR FÖR AVGIFTSBELAGD VERKSAMHET 40 7. KOMPETENSFÖRSÖRJNING 41 8. FINANSIELL REDOVISNING 46 8.1 SAMMANSTÄLLNING ÖVER VÄSENTLIGA UTGIFTER 46 8.2 RESULTATRÄKNING 47 8.3 BALANSRÄKNING 48 8.4 ANSLAGSREDOVISNING 49 8.5 NOTER 50 Bilaga 1. Förteckning över inköp och gåvor 2007 55 Bilaga 2. Förteckning över utlån 2007 59 Bilaga 3. Förteckning över programverksamheten 2007 61 Bilaga 4. Förteckning över producerade kataloger 2007 63 Bilaga 5. Förteckning över resebidrag 2007 64
1. ÖVERINTENDENTENS INLEDNING Hur påverkades besökssiffrorna för 2007 av att Moderna Museet åter tog betalt av alla besökare över 18 år? Det var vid sidan av det ekonomiska utfallet den stora frågan vid årsslutet. Det visade sig att 303 000 besökare såg utställningar och deltog i aktiviteter som krävde entrébiljett en exakt halvering av antalet redovisade besökare från föregående år. En chockerande nedgång kan det synas, men en liten analys ställer årets siffra i en något annan dager. 303 000 besökare som räknats i kassasystemet gör 2007 till det fjärde bästa året av de 44 år då museet inte haft fri entré och faktiskt det åttonde bästa året totalt. Om man sedan använder den mätmetod som många andra museer i landet gör och ser till hur många som kommit in genom dörren även om de inte löst biljett till en utställning så är nedgången från 2006 bara 17 % 505 000 jämfört med 606 000. Detta långt ifrån nedslående resultat avspeglar sig också i museets resultat i övrigt även ekonomiskt klarade vi, trots flera mycket kostsamma produktioner, budgeten och kan därför ta med oss ett anslagssparande in i Jubileumsåret 2008. 2007 kommer säkert att bli ihågkommet som året med de många konstnärligt framgångsrika utställningarna. Robert Rauschenberg: Combines var en konsthistorisk sensation, utställningen William Kentridge blev tillsammans med Olle Bærtling En modern klassiker och Gunvor Nelson kanske den stora positiva överraskningen för många och Mamma Andersson och Lars Tunbjörk Vinter/Hem bekräftade med råge sina starka positioner i sina respektive delar av den svenska samtidskonsten. Med den stora sommarutställningen 10 historier Svensk konst 1910 1945 fick en lång rad av museets mest välkända verk nytt liv i nya berättelser. Under året fortsatte inköpen av viktiga verk av kvinnliga konstnärer tack vare de medel som strömmat in till Det Andra Önskemuseet. Vid årsslutet hade den totala summan av bidrag och donationer (däribland 5 mkr från svenska staten och 5,25 mkr från Anna-Stina Malmborg) nästan nått 30 miljonerstrecket. Nyckelverk till samlingen av bl.a. Louise Bourgeois, Judy Chicago, Susan Hiller, Anna-Chaja Abelevna Kagan, Lee Lozano, Monica Sjöö och Carolee Schneeman har förvärvats, medan museet därtill har fått motta en lång rad donationer av både äldre och samtida konst, inspirerade av Det Andra Önskemuseet. Vi kan bara med glädje konstatera att aldrig i Moderna Museets historia har privatpersoner givit så mycket inte minst i form av kontanta medel för inköp av konst! En titt på genusbalansen i museets totala inköp under året visar till sist att museet köpt verk av 15 manliga konstnärer och 21 kvinnliga. Samtidigt som den utåtriktade verksamheten under året varit omfattande och uppbyggnaden av samlingen accelererat, har vi under 2007 också tagit ett språng inom de mindre synliga, men fullkomligt centrala, delarna av museets verksamhet. Tack vare en tillfällig personalförstärkning på 24 personer genom det stora Accessprojektet har arbetet med att vårda, registrera och dokumentera samlingar och arkiv kommit långt. Det är med glädje och stolthet jag skriver detta förord till en årsredovisning som återigen dokumenterar en verksamhet som lever upp till Moderna Museets interna ledord Världsklass och Tillgänglighet. De fina resultat vi kan uppvisa är följden av många fantastiska medarbetares insatser. Ett varmt tack till Moderna Museets hela personal och förstås till alla som så generöst har stött oss under året: konstnärerna, vår publik, sponsorer och donatorer samt våra trogna supportrar i Moderna Museets Vänner och 100 Vänner. Sist, men inte minst, och faktiskt för sista gången, ett varmt tack till Moderna Museets styrelse för ett fantastiskt engagemang. Från och med 2008 har myndigheten Moderna Museet inte längre någon av regeringen utsedd styrelse. Stockholm i februari 2008 Lars Nittve Överintendent
2. RESULTATREDOVISNING INLEDNING Figur 1. Moderna Museets verksamhetsstruktur Politikområde: Kulturpolitik Verksamhetsområde: Museer och utställningar Målet för Moderna Museet är att bevara och förmedla modern och samtida konst. Myndigheten skall utveckla och förmedla kunskap om och upplevelser av denna del av kulturarvet och härigenom ge perspektiv på samhällsutvecklingen. Ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv skall integreras i Moderna Museets verksamhet. Ett barnperspektiv skall integreras i Moderna Museets verksamhet, bl.a. genom att barns och ungdomars möjlighet till inflytande och delaktighet ökar. Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete skall öka och integreras i Moderna Museets verksamhet. Verksamhetgren Bevarande Förbättrade förutsättningar för samlingarnas bevarande. Samlingarnas sammansättning skall spegla skilda perspektiv, t.ex. kön och kulturell bakgrund. Skilda perspektiv skall också uppmärksammas och prioriteras när det gäller det löpande arbetet med samlingarna. Verksamhetsgren Förmedling Ökad tillgänglighet till samlingarna. Särskilda åtgärder ska vidtas för att öka tillgängligheten för funktionshindrade. Nå fler och nya besökare. Utveckla den pedagogiska verksamheten i samarbete med bl.a. skola, universitet, högskola samt andra kulturinstitutioner. Svenska konstnärer skall ges möjlighet att medverka vid internationella konstbiennaler och andra viktiga utställningar utomlands. Öka samlingarnas rörlighet i hela landet, bl.a. i samarbete med Riksutställningar och regionala kulturinstitutioner. Moderna Museet skall vidareutveckla sin position som ledande institution inom 1900- och 2000-tals konsten. Verksamhetsgren Kunskapsuppbyggnad Öka kunskapen inom det område myndigheten verkar, bl.a. genom forskning och samverkan med universitet och högskolor. Moderna Museets resultatredovisning är indelad i verksamhetsgrenar enligt figur 1. Avsnitten för respektive verksamhetsgren behandlar graden av måluppfyllelse och en verksamhetsöversikt innehållande väsentlig verksamhet under året. I vissa fall återkommer samma information under flera verksamhetsgrenar. Måluppfyllelsen anges på en fyrgradig skala: helt uppfyllt, i huvudsak uppfyllt, delvis uppfyllt och inte uppfyllt. Mätmetoder Kostnader och intäkter per verksamhetsgren behandlas under avsnitt 2.1 och fördelningen sker så långt det är möjligt genom direkt kontering. För gemensamma kostnader och intäkter som inte direkt kan fördelas på en verksamhetsgren har
nyckeltal tagits fram som baseras bl.a. på utnyttjande av kvadratmeterytor, antal anställda m.m. Återrapporteringen bygger på statistik som samlas in på olika sätt bl.a. från museets olika datasystem t.ex. konstdatabasen och museets egenutvecklade konserveringsdatabas. Museets besök mäts via kassasystemet och antal lösta biljetter. Via ett sensoriskt system, kopplat till en dator, mäter museet även det antal besökare som passerar genom museets olika entrédörrar. Det på så vis registrerade antalet besökare minskas schablonmässigt med 150 besökare/dag (motsvarande ca 8 9 %) för att räkna bort besökare som endast kommer till butik och restaurang samt museipersonal. Det är dock de besökare som passerar kassasystemet och deltar i ett faktiskt Moderna Museet-evenemang som redovisas som officiella besökssiffror. Fördelningen av besökare på ålder, kön och geografisk hemvist etc. redovisas genom enkätundersökningar. Dessa genomförs en vecka åt gången under vår, sommar och höst. I enkätundersökningarna ställs även frågor om besökarnas upplevelser av besöket. Moderna Museet redovisar både föranmälda och oanmälda skolbesök. Dessa fördelas per kategori i kassa- och bokningssystemet. Antal besök på hemsidan är detsamma som det antal IP-adresser som kommer i kontakt med vår webbserver. Moderna Museets bevakning av tryckt media görs internt och omfattar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen, samt konsttidskrifter och utländska konstmagasin. Retriever anlitas för bevakning av webbpublicering, och Cision för tv- och radiobevakning. Det kan finnas en felkälla i denna bevakning. Museet konstaterar att i årsredovisningen 2006 angavs antalet Moderna Museet-omnämnanden i media, exklusive etermedia och utländska magasin, till 2 024 stycken. För 2007 är siffran 2 558, vilket innebär en ökning med 26 %. Med Retrievers analysverktyg Mediesök gjordes dock 4 januari 2008 åter en sökning av 2006 med resultat 2 502 träffar, vilket skulle göra ökningen 2007 betydligt mindre: 2,2 %.
2.1 Intäkter och kostnader per verksamhetsgren Tabell 1. Resultatredovisning per verksamhetsgren Intäkter och kostnader (tkr) Bevarande Konstförmedling Kunskapsuppbyggnad Totalt 2007 2006 2005 2007 2006 2005 2007 2006 2005 2007 2006 2005 Intäkter av anslag 15 971 15 754 13 841 78 939 91 148 85 175 9 589 5 626 7 453 104 499 112 528 106 469 Intäkter av avgifter 870 695 709 43 971 28 351 29 361 381 261 299 45 222 29 307 30 369 Intäkter av bidrag 7 777 1 461 100 1 616 1 288 1 274 4 377 2 245 498 13 770 4 994 1 872 TOTALT 24 618 17 910 14 650 124 527 120 787 115 810 14 346 8 132 8 249 163 491 146 829 138 709 Personalkostn 11 215 8 162 6 757 39 251 38 767 33 337 5 607 4 081 4 955 56 073 51 010 45 050 Lokalkostnader 9 774 9 060 9 087 42 896 42 636 42 764 1 629 1 599 1 604 54 298 53 295 53 455 Övr. driftskostn 3 261 2 806 2 811 37 711 37 495 35 534 7 324 2 871 2 748 48 296 43 172 41 093 TOTALT 24 250 20 028 18 656 119 858 118 899 111 634 14 560 8 551 9 307 158 667 147 477 139 597 Ekonomisk balans År 2007 blev ännu ett år då museet lyckades uppnå ekonomisk balans och t.o.m. ett mindre överskott. Det anslagssparande som därmed uppstår kommer museet att behöva disponera i sin helhet under 2008, då museet i samband med sitt 50-årsjubileum kommer att göra ett mer kostnadskrävande utställningsprogram, inviga det nya visningsmagasinet samt arrangera flera internationella möten och seminarier. I ekonomiska termer har Moderna Museets verksamhet vuxit med ca 7,5 % under 2007 jämfört med 2006. Intäkterna har ökat med nästan 17 mkr medan kostnaderna endast har ökat med 11 mkr. I intäkterna ligger emellertid det engångsbidrag på 5 mkr som regeringen beviljat för inköp av konst av kvinnliga konstnärer till Det Andra Önskemuseet. Som framgår av tabell 1 har intäkter av anslag minskat med ca 8 mkr vilket i sin helhet kan hänföras till slopandet av den fria entrén. Avgiftsintäkterna har samtidigt ökat med 15 mkr. Huvuddelen avser ökade intäkter från entréavgifter som ökat med 10 mkr samt utställningar och arrangemang som ökat med drygt 3 mkr. Intäkter av bidrag har ökat med drygt 9 mkr, varav ca 4 mkr kan hänföras till helårseffekt av Accessprojekten. Resterande 5 mkr avser det ovan nämnda bidraget från regeringen för konstinköp. Övriga bidrag till Det Andra Önskemuseet redovisas inte mot statsanlaget utan under s.k. donationskapital, varför de inte finns med i siffrorna i tabell 1. Det Andra Önskemuseet tar form Till och med den 31 december 2007 hade sammanlagt drygt 21 mkr betalats in i bidrag till Det Andra Önskemuseet, varav drygt 16 mkr från privata donatorer och 5 mkr i det tidigare nämnda engångsbidraget från regeringen. Dessutom har en privat donation på drygt 5 mkr för detta ändamål tillförts Anna-Stina Malmborgs och Gunnar Höglunds stiftelse. Detta har möjliggjort inköp av flera betydande konstverk under året, bl.a. Louise Bourgeois, Susan Hiller, Lee Lozano m.fl. Till och med den 31 december 2007 hade inköp för sammanlagt drygt 15 mkr genomförts. Bakgrunden och inköpen till Det Andra Önskemuseet beskrivs närmare i avsnitt 3.2 på s. 14. Accessprojektet På kostnadssidan är det framförallt personalkostnaderna som har ökat mellan åren, vilket är en direkt följd av det stora Accessprojektet, som gett museet en tillfällig personalförstärkning på 24 personer under delar av 2006 och hela 2007. 9
Härigenom har museet fått en mycket välkommen möjlighet att ordna, vårda, dokumentera, registrera och fotografera stora delar av museets samling, arkiv och bibliotek. Satsningen omfattar också en ökad tillgänglighet till de nyregistrerade verken i museets konstdatabas och på hemsidan. Resultaten av de olika Accessinsatserna redovisas mer i detalj under respektive verksamhetsgren. Höga lokal- och bevakningskostnader Moderna Museet har en exceptionellt hög hyra. I föregående årsredovisning beskrevs hur Moderna Museets lokalkostnadsandel är mer än tre gånger så hög som genomsnittet för statsförvaltningen. Under 2007 ökade andelen ytterligare och nu går nästan två tredjedelar av statsanslaget till hyror, andra nödvändiga kostnader för fastighetsbunden utrustning och inredning, lokalvård och bevakning. Konsekvensen av att Moderna Museet har så höga fasta kostnader för lokaler och bevakning är att utrymmet för personal och de direkt verksamhetsknutna kostnaderna blir mycket begränsat. För att klara sin verksamhet måste museet uppnå mycket höga intjänandekrav. Fr.o.m. 2007 räcker statsanslaget knappt till att täcka enbart de fasta kostnaderna. Något mer än hela den rörliga delen av budgeten måste täckas av egengenererade intäkter. Med tanke på osäkerheten i de flesta inkomstkällorna (entréintäkter, sponsorer, butik etc.) blir det nödvändigt för museet att kunna bygga upp och disponera ett större anslagssparande som buffert mellan ekonomiskt goda och dåliga år. 10
3. VERKSAMHETSGREN: BEVARANDE Mål 1 Förbättrade förutsättningar för samlingarnas bevarande. Återrapportering Moderna Museet skall redovisa måluppfyllelsen i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Mål 2 Samlingarnas sammansättning skall spegla skilda perspektiv, t.ex. kön och kulturell bakgrund. Skilda perspektiv skall också uppmärksammas och prioriteras när det gäller det löpande arbetet med samlingarna. Återrapportering Moderna Museet skall redovisa måluppfyllelsen i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. 3.1 Måluppfyllelse Mål 1 De tekniska förutsättningarna för samlingens långsiktiga bevarande är goda. Arbetet med att vårda samt registrera och dokumentera samlingen digitalt har fortgått under 2007 och har givit betydande resultat tack vare de extra resurser som Accessprojektet har inneburit. Mål 2 Museet följer den förvärvspolicy som lades fast 2002. Museet har under året köpt in 143 verk. Det är något fler kvinnliga (21) än manliga (15) konstnärer representerade bland inköpen. Åldersspridningen är stor, från den äldsta konstnären född 1888 till den yngsta född 1977. Trots att tyngdpunkten ligger vid förvärv av svenska konstnärer, har det utländska perspektivet betonats med inköp av flera icke-nordiska konstnärer. Genusperspektivet har i hög grad beaktats, i och med satsningen på Det Andra Önskemuseet har också den äldre delen av samlingen fått en jämnare fördelning mellan kvinnliga och manliga konstnärskap. Den sammanfattande bedömningen blir att målen för verksamhetsgrenen helt har uppfyllts under året. 11
3.2 Verksamhetsöversikt Tabell 2. Resultatmått inom bevarande, antal Antal föremål 1 2007 2006 2005 Måleri och skulptur 4 888 4 744 4 640 Teckning och grafik 28 670 28 233 27 759 Fotografi 26 605 23 819 20 586 Film och video 344 334 317 Övrigt 2 1 182 1 445 951 Totalt 61 689 58 575 54 253 Fotografi 3 205 000 205 000 205 000 Samlingens totala omfång 266 689 263 575 259 253 Inköpta verk 143 57 63 Donationer 4 36 245 35 Annat 5 12 2 1 1 I tabellen Antal föremål redovisas verk registrerade i konstdatabasen klassificerade som Måleri, Tredimensionellt verk, Teckning, Grafik och Rörlig bild 2 I kategorin Övrigt ingår verk klassificerade i konstdatabasen som Affisch, Annat, Artist s Books, Auktoriserat dokument, Ej klassificerat och Konst på papper. Att antalet verk är färre än föregående årsredovisning beror på att Ej klassificerat har minskat med 409 verk och Annat med ett verk. 3 En kvalificerad uppskattning av antalet oregistrerade fotografiska verk som ingår i samlingen 4 Pontus Hulténs donation med förvärvsdatum 2006-01-01, redovisas i Årsredovisningen 2008 när Accessprojektet är slutfört 5 Överföringar samt verk som inte registrerades vid förvärvstillfället. MODERNA MUSEETS SAMLING Konserveringsarbeten och förebyggande vård Ett fortlöpande stort konserveringsarbete har varit Ulf Rollofs Lifeboat, 365 vaxbåtar och rekonstruktion av latex- och gummibälgarna. Detta har fordrat mycket litteratursökning, kontakter och framställning av materialprover. I samarbete med Statens Museum for Kunst har proverna sedan utsatts för åldringsförsök på Konservatorskolen i Köpenhamn. Vidare har en omfattande dokumentation, skadebeskrivning, materialanalys av Keith Sonnier: Flocked/Flockad gjorts med fördjupade studier och tester av materialen och deras nedbrytning. Visning av verket har gjorts möjlig genom samarbete med konstnären och hans assistent som utfört en rekonstruktion i samlingshängningen. Hilma af Klint, Nr. 19 i Svanen (SUW) har genomgått en omfattande konservering/renovering i samband med ett omfattande inlån. Av övriga större konserveringsarbeten kan nämnas J.F. Willumsen: Konstnären och hans familj, som nu är utdeponerad till Willumsenmuseet i Danmark. Niki de Saint Phalle: King Kong som är ulånad till Tate Liverpool. Ett annat stort konserveringsarbete har varit Peter Tillbergs målning Blir du lönsam, lille vän? Under året har även löpande arbete med Einar Hylanders miljöbygge ägt rum. Vård/rengöring av uteskulpturerna har utförts ett flertal tillfällen under året. Alexander Calder De fyra elementen har blivit ommålade. Under året har också en undersökning av Andy Warhols Brilloboxar gjorts. En jämförande studie av museets boxar med tre boxar från privata samlare utfördes. Depositioner och utlån: 240 depositionsmålningar har under året synats i konserveringsateljéerna. 135 av dessa har konserverats. Övriga verk har besiktigats och deras skadebild registrerats i konstdatabasen. Verken har därefter fotograferats och förts över till magasin för 12
konserveringsåtgärder vid senare tillfälle. Större tidskrävande konserveringsåtgärder av 49 verk på papper har gjorts under året. Exempel på dessa är verk av Robert Rauschenberg och Siri Derkert. Vid varje utlån och konserveringsprojekt har uppgifterna i konstdatabasen kompletterats med komponent- och måttuppgifter samt har uppgifter om föremålens status registrerats i konserveringsdatabasen. Totalt under året har museet haft 785 utlån. Utställningar/syningar: Inför varje inkommande utställning har tillståndsrapporter för varje enskilt verk upprättats och avsynats efter utställningens slut. Under året kan nämnas speciella insatser för Africa Remix, Robert Rauschenberg: Combines och Olle Bærtling. Under 2007 gjordes en stor utställning ur samlingen, 10 historier, där konservering av ett stort antal verk föregick utställningen. Konstnärsintervjuer: Sex större konstnärsintervjuer har gjorts under året med konstnärerna Klara Kristalova, Johanna Billing, Ulf Rollof, Paul McCarthy, Ann Edholm och Josiah McElheny. Syftet är att samla in och dokumentera för framtiden kunskap om konstnärernas verk i samlingen, vilka tekniker och material som använts samt konstnärens syn på konstverkets åldrande och livslängd. S.k. metadata från intervjuerna registreras sedan i International Network for the Conservation of Contemporary Arts (INCCA) databas. Arbetet med överföring av minidv-kassetter till DVD har påbörjats. Nyförvärv: Dokumentation och vid behov konservering har gjorts av alla 191 nyförvärv (inköp och donationer). Uppgifter om material, teknik och komponenter har införts i konstdatabasen samt besiktningsrapport i konserveringsdatabasen. Några exempel på större konserveringsarbeten av nyförvärv är: Biljana Djurdjevic: Living in Oblivion, Dorotea Tannning: Insomnias, Albert Marquet: Utsikt mot Grand hotel, Eric Olson: Deus ex machine, Hugo Zuhr: Halsbäck, Siri Derkert: Skiss, Nils Kölare: Svart Ängel, Eddie Figge: Stilleben, Holger Bäckström & Bo Ljungberg: Skiktad bild, P-O Ultvedt: Svart hav. Tre större konserveringsprojekt med Accessbidrag: Pontus Hulténs donation Vid utgången av 2007 hade större delen av de donerade verken blivit registrerade, dokumenterade och vid behov konserverade. Material och mått samt en bedömning av åtgärdsbehov har registrerats i konstdatabasen och konserveringsdatabasen. Det återstående arbetet med 14 målningar och 12 skulpturer beräknas bli avslutat under 2008. Grafik- och teckningsmagasinet En grundlig undersökning har gjorts av tillståndet bland föremålen i grafik- och teckningsmagasinet. En databas har skräddarsytts för insamlande av informationen. Tester har gjorts på förvaringsmaterial som tidigare använts för förvaring av konst på papper. En vårdplan har börjat utformas för de delar av samlingen som är konst på papper, och ett nytt förvaringssystem för konst på papper har provats ut. Knappt 20 % av samlingen har undersökts okulärt varvid specifika problem hos drygt 1 000 föremål har registrerats och flertalet åtgärdats. Direkt positivsamling Ett material bestående av äldre fotografiska processer som Daguerreotypi, Ambrotypi, Ferrotypi och Pannotypi har bearbetats. De ca 400 föremålen härstammar huvudsakligen från Helmut Gernsheims dubblettsamling och Helmer Bäckströms fotografihistoriska samling. Efter fotodokumentationen har en skadeinventering på sammanlagt 198 föremål i bild och 13
text registrerats i konserveringsdatabasen/konstdatabasen. I en speciellt utarbetad rapportmall samlas observationer med avseende på föremålets specifika material och skador. Detta ger möjlighet att på ett säkert sätt kunna bedöma det undersökta materialets tillstånd, vilket utgör grunden för en vårdplan. Efter jämförande studier av andra institutioners sätt att förvara liknande material har man kommit fram till att varje föremål ska ges ett konvolut av specifikt och högkvalitativt material som ska placeras i en formanpassad box av buffrat pappersmaterial. Förvärvspolicy Samlingens sammansättning och de nyförvärv som gjorts under året speglar museets verksamhetsområde, d.v.s. svensk och utländsk konst från 1900- och 2000-talen. Museets samling är sedan länge synnerligen framstående avseende svensk, fransk och amerikansk konst. Detta förpliktigar till en samlingspolicy inriktad på att museet ska behålla sin starka ställning inom dessa fält, samtidigt som perspektiven ska vidgas. Moderna Museet har sedan 2002 en skriftlig policy för förvärv av konst. Förvärvspolicyn uttrycker centrala frågor som bör ställas inför varje förvärv: historisk betydelse i förhållande till genomslag i samtiden, nationella intressen i jämförelse med utländska relationer, det lokala och det globala perspektivet, genusbalans etc. Policyn visar också en fördelning över hur de ekonomiska resurserna bör användas inom de olika samlingsområdena. Nyförvärv Under 2007 har antalet förvärv legat på en hög nivå, mycket tack vare satsningen på Det Andra Önskemuseet som har fallit mycket väl ut. Den numerära avvikelsen från föregående år förklaras av en enskild svit fotografier om hela 56 verk. Annars kvarstår tendensen från de senaste åren: en gradvis förskjutning mot enskilda, mer kostnadskrävande åtaganden. Bland orsakerna kan räknas den allmänna prisökningen, den internationella konstmarknaden där priserna för de riktigt betydelsefulla konstnärskapen fortsätter att eskalera, samt museets egen strävan att förvärva nyckelverk till den utländska delen av samlingen. Ett antal kostnadskrävande inköp har gjorts av namnkunniga konstnärer, såväl historiska (Siri Derkert) som samtida (Josiah McElheny, Thomas Ruff, Magnus Wallin). Inköpen har varit strategiska och inriktade på att kunna visas i samlingspresentationen. Det sammanlagda värdet på årets nyförvärv uppgår till 22,4 mkr inklusive gåvor och donationer. Samtliga förvärv och donationer finns förtecknade i bilaga 1. Genusbalans etnicitet globalt lokalt Genusbalansen avseende förvärv har under året varit tillfredsställande med inköp av 21 kvinnliga och 15 manliga konstnärer. Om inte satsningen på Det Andra Önskemuseet hade fått ett sådant positivt genomslag skulle balansen mellan manliga och kvinnliga konstnärskap ha varit nästintill jämn. Museet har förvärvat verk av 25 svenska konstnärer och 11 av utländsk härkomst, en fördelning som har varit relativt konstant sedan några år. Härvidlag är förvärvspolicyn vägledande: svenska konstnärskap ska samlas på bredden och djupet medan förvärv av utländska konstnärer är inriktade på nyckelverk. Det Andra Önskemuseet Satsningen på Det Andra Önskemuseet har under året gett en oanat stor utdelning: förutom att regeringen har tilldelat museet en extra summa på 5 mkr för förvärv av kvinnliga, historiskt intressanta konstnärskap så har de privata donationerna fortsatt att strömma in. Utgångspunkten finns i det faktum att det råder en besvärande obalans avseende kvinnlig representation i samlingen, uppskattningsvis 90 % verk av män och 10 % av kvinnor. Denna nedärvda snedfördelning avser museet att kunna korrigera 14
genom att med särskilda medel kunna förvärva nyckelverk av ett antal kvinnliga konstnärer, primärt verksamma under 1900-talets första hälft. Den önskan som museet tillställde regeringen 2006 om att i 50-årspresent få 50 mkr för ändamålet (jämförbart med det statliga bidraget för inköp till Önskemuseet 1963) har hittills hörsammats så att museet, också med hjälp av privata donationer, nått upp till 60 % av den totala önskesumman. Inte mindre än 15 betydande verk har kunnat förvärvas av Louise Bourgeois, Judy Chicago, Susan Hiller, Anna-Chaja Abelevna Kagan, Lee Lozano, Carolee Schneeman och Monica Sjöö. Gåvor, donationer Donationer har en avgörande betydelse för museets samling. Förutan dessa skulle samlingen inte kunna hålla den internationella nivå den har idag. 2007 har återigen varit ett märkesår i det avseendet: donationerna till Det Andra Önskemuseet har överträffat alla förväntningar. Det totala antalet donationer är 36 verk, inklusive donationer i Det Andra Önskemuseets namn. Bland de mer märkvärdiga donationerna kan nämnas verk av Nigel Cooke, Elli Hemberg, Candida Höfer och Albert Marquet. Värdet på de under 2007 donerade konstverken uppgår till 5,1 mkr. Därutöver har 9,1 mkr av donerade medel använts för konstinköp. Samlingspresentationen Samlingspresentationen har gjorts om helt under den senare delen av 2007 för att stå klar inför Jubileumsåret 2008. Grundkonstruktionen, d.v.s. den omvända kronologin med startpunkt i nutiden och en rörelse bakåt mot 1900-talets början, har kvarstått eftersom den har visat sig vara en verkningsfull princip: dåtidens konst kan ses i dagens perspektiv och samtiden behöver inte tolkas som en följd av tidigare gärningar. Omhängningen har genomförts stegvis för att i största möjliga mån kunna hålla salarna öppna för publiken. I den äldsta delen, betecknad Ny tid, har smärre förändringar gjorts i rummen som omfattar expressionism och kubism medan det s.k. Tatlin-rummet har omdanats helt för att ge plats åt Josiah McElhenys The Alpine Cathedral and the City-Crown. Verket ingår i utställningsserien Den 1:a på Moderna och har sammanförts med utopiska konstnärskap som Malevitj och Hilma af Klint. I det stora surrealistrummet har nyförvärvet av Louise Bourgeois Pillar tagit plats, tillsammans med bl.a. Salvador Dali, Max Ernst, Miró och Picabia. Rumssviten avslutas med en samling verk på temat Främlingar, där Tora Vega Holmström, Ivan Aguéli och Nils von Dardel är närvarande. Mittblocket med underrubriken Framtid tar fasta på en av samlingens styrkor: den amerikanska popkonsten. I sammanhanget, med George Segal, John Chamberlain, Alfred Leslie och fotografi av Diane Arbus, framträder Öyvind Fahlstöms World Bank i all sin gyllene radikalitet. I rummet innanför får Matisse Apollon vila bakom en förbyggd vägg och i rummet har i stället verk av Jean Dubuffet, Jean Fautrier och Giacometti placerats tillsammans med en större kollektion fotografi samt Dorothea Tannings målning Insomnia. En central pjäs i nästa rum är Monogram av Robert Rauschenberg, i en ny konstellation med Nouveau Réalisme, Jean Tinguely och Niki de Saint Phalle samt Jasper Johns, P O Ultvedt och Dick Bengtsson. Ett helt, mindre rum är ägnat åt Öyvind Fahlströms Doktor Schweitzer. Därpå följer minimalism i form av Donald Judd och Frank Stella samt en mer organisk variant uttryckt hos Keith Sonnier, Eva Hesse och Lee Lozano. Slutligen visas Barnett Newman, Sam Francis och Ellsworth Kelly på tre man hand. Samtid rymmer tillfälligt ett rum ägnat åt Moderna Museets vänners skulpturpristagare, Truls Melin, följt av ett rum med 1980-talets nyexpressionistiska måleri. Innanför, i ett mindre rum, ryms fotografi av kvinnliga fotografer som framträdde vid samma tid. I Videopassagen växlar programmet, medan presentationen av Gerhard Richters Bach-sviten i kombination med Thomas Ruffs jpeg td02 är mer permanent. Avslutningsvis visas ett antal exempel på samhälleliga modeller, däribland en videoinstallation av Simon Starling, Dominque Gonzales-Foersters 15
Brasilia Hall samt Magnus Bärtås De förorättade. Innan den omfattande omhängningen genomfördes hann flera nya presentationer att göras: två hyllningar till nyss bortgångna konstnärer, Torsten Renqvist respektive P O Ultvedt, en hängning av Robert Rauschenbergs grafik med anledning av den stora Rauschenberg-utställningen samt två presentationer med fotografi som tema postmodernt fotografi respektive surrealistiskt fotografi i sällskap med Dorothea Tanning. Under året har också omhängningar skett på grund av utlån och påkallat av utställningsserien Den 1:a på Moderna med tillfälligt viste i samlingen. 16
4. VERKSAMHETSGREN: FÖRMEDLING Mål 1 Ökad tillgänglighet till samlingarna. Särskilda åtgärder ska vidtas för att öka tillgängligheten för funktionshindrade. Återrapportering Moderna Museet skall redovisa måluppfyllelsen i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Mål 2 Nå fler och nya besökare. Återrapportering Moderna Museet skall redovisa: - måluppfyllelsen i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. - antal besökare med fördelning på bl.a. ålder, kön, utbildningsbakgrund, geografisk hemvist samt antal skolbesök. - åtgärder som vidtagits för att möta en ny och större publik. Mål 3 Utveckla den pedagogiska verksamheten i samarbete med bl.a. skola, universitet, högskola samt andra kulturinstitutioner. Återrapportering Moderna Museet skall redovisa måluppfyllelsen i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Mål 4 Svenska konstnärer skall ges möjlighet att medverka vid internationella konstbiennaler och andra viktiga utställningar utomlands. Återrapportering Moderna Museet skall redovisa måluppfyllelsen i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Mål 5 Öka samlingarnas rörlighet i hela landet, bl.a. i samarbete med Riksutställningar och regionala kulturinstitutioner. Återrapportering Moderna Museet skall redovisa måluppfyllelse i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. Mål 6 Moderna Museet skall vidareutveckla sin position som ledande institution inom 1900- och 2000-tals konsten. Återrapportering Moderna Museet skall redovisa måluppfyllelse i förhållande till målet. Myndigheten skall även ge förklaringar till resultatet samt redovisa förslag till åtgärder i syfte att öka graden av måluppfyllelse. 17
4.1 MÅLUPPFYLLELSE Mål 1 Trots att återinförandet av entréavgifter ledde till en stor minskning av antalet besök är tillgängligheten till museets samling hög. Med 303 000 besök räknade i kassasystemet och 505 000 besökare i huset (det mått som andra liknande museer använder) var Moderna Museet det mest besökta konstmuseet i Sverige. På museets hemsida har tillgängligheten till museets samling fortsatt öka kraftigt. Antalet unika besök på hemsidan har ökat med 10 % till 2 miljoner under 2007, vilket är det högsta antalet för något konstmuseum i Sverige. Den digitala presentationen kallad Sök i Samlingen finns nu med ca 42 000 konstverk varav närmare 15 000 med bild. Större delen av museets samling är alltså tillgänglig för sökning i denna publika databas. Många särskilda åtgärder har vidtagits för att öka tillgängligheten för funktionshindrade. Bl.a. har visningar för synskadade anordnats vid åtta tillfällen, sex visningar har teckentolkats och öppen verkstad har erbjudits vid sju tillfällen för personer i s.k. daglig verksamhet och gruppboende. En ny hörselslinga har installerats i informationsdisken och utställningssalarna. Vidare har en helt ny form av lättläst folder börjat produceras, för första gången till utställningen Olle Bærtling En modern klassiker. Moderna Museet har utökat antalet avgiftsfria visningar. Totalt har 207 offentliga visningar genomförts. Antalet deltagare i de offentliga visningarna har mer än fördubblats jämfört med år 2006. Mål 2 År 2007 återinfördes entréavgifter, vilket ledde till en påtaglig minskning av antalet besökare jämfört med åren 2004 2006. Dock har fördelningen mellan nya och tidigare besökare varit konstant, drygt en tredjedel av alla besökare motsvarande drygt 90 000 var första-gångs-besökare år 2007. Både andelen och antalet unga (15 29 år) har mer än fördubblats jämfört med år 2001 som var det senaste året tidigare med full entréavgift. Antalet skolbesök har varit högt. Ca 1 000 skolgrupper har besökt museet på egen hand och 430 skolgrupper har bokat särskilda skolvisningar under året. Även den äldsta åldersgruppen (över 65 år) har ökat starkt från 6 till 20 % jämfört med 2001. Mål 3 Den pedagogiska verksamheten i samarbete med skola, universitet och högskola har en självklar och hög prioritet inom Moderna Museet. Lärare är en viktig målgrupp och därför har delar av pedagogiska verksamheten fortsatt att riktas direkt till denna kategori. Zon Moderna är en verksamhet som vänder sig direkt till gymnasieskolan, där eleven, konstnären, konsten och samhället kopplas samman. Samarbetet med universitet och högskola har koncentrerats kring arbetet med Historieboken, i vilken externa forskare och museets intendenter medverkar i en grundläggande och djupgående historieskrivning inför Jubileumsåret 2008. Mål 4 Målet att medverka i internationella konstbiennaler och viktiga utställningar utomlands har, med de begränsade medel som står till förfogande, kunnat infrias. Två svenska konstnärer har under året med framgång medverkat i Venedigbiennalen. Därutöver har 20 personer, företrädesvis konstnärer som inbjudits till utställningar utomlands, fått resebidrag. Mål 5 Moderna Museet har en stor rörlighet för samlingen i hela landet. En c/o-utställning, baserad på ett urval ur samlingen, genomfördes under året. 221 verk ur samlingen lånades ut till 41 svenska låntagare och 1 905 verk finns deponerade hos svenska mottagare. 18