Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Norden Ett förtydligande är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har Nord Pool som källa och de svenska uppgifterna är hämtade från Svenska Kraftnät och Svensk Energi. Denna rapport och tillhörande OH-paket finns att hämta på Svensk Energis hemsida: http://www.svenskenergi.se/upload/statistik/kraftläget/nordrapp.pdf Sida 1 (13)
Tillrinningar 1 1 8 5 Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Tillrinning 1 har bjudit på varierande Tillrinningsenergi per vecka NR -11, uppdaterad: 3 källa: Nord november Pool tillrinningar och det ackumulerade /vecka och det rullande årsvärden är lägre än medelvärdet. Det mellersta diagrammet visar årsvärdet av tillrinningen. Den tidigare uppåtgående trenden har brutits och är istället neråtgående. Under de senaste 1 månaderna har den totala tillrinningen uppgått till cirka 18 vilket är mycket lägre än medelvärdet för de senaste tio åren. Ett normalår ger nederbörden en tillrinningsenergi till Nordens vattenmagasin och vattenkraftverk på motsvarande knappt. Max - min, 199 - Medel Tillrinningsenergi summa 5 veckor I Norge, som nästan uteslutande har vattenkraft, kan tillrinningsenergin variera mellan 8 och 15 och normalåret ge ca 118. I Sverige varierar tillrinningsenergin mellan 5 och 8 och ger ett normalår ca 5. För Finland är motsvarande värden 8 18 respektive 13. 15 1 5 I teorin är den totala variationen 1 5, men eftersom de hydrologiska förutsättningarna inte alltid är lika i hela området är differensen i praktiken något mindre. 3 5 Ackumulerad tillrinningsenergi från årets början Norden, årsvärde t.o.m ve Sverige, årsvärde t.o.m ve Denna rapport och tillhörande OH-paket finns att hämta på Svensk 1 15 5 7 8 9 1 Sida (13)
Vattenmagasin Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Magasinsläget Nivån vid årsskiftet 9/1 var mycket under det normala, beroende på hög elanvändning under vintern samt ett stort bortfall i den svenska kärnkraftsproduktionen. Fyllnadsgrad i vattenmagasin (1%= 11, ) NR -11, uppdaterad: 3 källa: november Nord Pool % 1 8 Vårfloden och sommarens regn kunde inte fylla magasinen till normala nivåer. Magasinsfyllnaden är dock bättre på sina håll i Sverige medan sämre i stora delar av Norge. Pga. de lägre tillrinningarna och kärnkraftsproduktion under hösten har uttaget från magasinen lett till relativt låg nivå för det totala nordiska magasinet. El kan inte lagras. Däremot kan vattnet som ger elenergin lagras i vattenmagasin längs älvarna. Vattnet rinner till på våren och försommaren då snön smälter och i mindre omfattning under hösten i form av regn. Efterfrågan på el är däremot störst på vintern. Då kan det lagrade vattnet utnyttjas för elproduktion. Norge har de största möjligheterna att lagra energi i vattenmagasin, cirka 81,7. Sverige har maxgränsen 33,7 och Finland 5,5. Kapaciteten totalt för dessa länder är 1,9. 1 8 Max - min, 199 - Medel 5 veckors medelvärde för magasinsinnehåll Norge, och till viss del Sverige, har magasin som gör det möjligt att spara på vattnet mellan åren i så kallade flerårsmagasin. Denna rapport och tillhörande OH-paket finns att hämta på Svensk Sida 3 (13)
Vattenkraftsproduktion Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Vattenkraft År 1 inleddes med hög produktion främst för att matcha den mycket höga elanvändningen under den kalla vintern. Under hösten har vattenkraftsproduktionen kompenserat för lägre kärnkraftsproduktion. För närvarande är årsvärdet för vattenkraftsproduktion drygt 195 (se mittendiagram), vilket är nära medelvärdet för de senaste tio åren. NR -11, uppdaterad: Vattenkraftsproduktion 3 november per vecka /vecka 5 3 1 Den finska, norska och svenska vattenkraften är utbyggd så att den under ett år med normal vattentillrinning kan ge knappt. Under torrår kan produktionen bli så låg som 15 medan våtår kan ge över 5. Vanligtvis varierar produktionen med + /- 3 från normalvärdet 195. 5 15 1 Vattenkraftsproduktion summa 5 veckor Vattenkraften har många uppgifter i det nordiska systemet: Den ger energi (5 % av behovet) Utgör snabb effektreserv Används för frekvenshållning Reglerar oplanerade förbruknings- eller produktionsförändringar Totalt är den installerade effekten i vattenkraft knappt 9 MW i Norden varav Norge har 9 5, Sverige 1, Finland 3 1 och Denna Danmark rapport 11 MW. och tillhörande OH-paket finns att hämta på Svensk 1 5 3 5 15 5 Ackumulerad vattenkraftsproduktion från årets början Norden, årsvärde t.o.m ve Sverige, årsvärde t.o.m ve 7 8 9 1 Sida (13)
Kärnkraft Kärnkraftsproduktion Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 För svenskt vidkommande verkar 1 kantas av svårigheter liksom 9. Flera block har ännu inte riktigt hämtad sig från de stora moderniseringsarbeten i syfte att förlänga livslängd, ökad effekt och möta högre säkerhetskrav för fortsatt drift. Dessa arbeten har man i efterhand kunna konstaterat blev mer komplicerade än planerat och därmed utdraget i tiden. Kärnkraftsproduktionen i Sverige slog rekord år med 75. Tillgängligheten under var mycket hög, dryga 9 procent. Den 31 maj 5 fasades Barsebäck ut från nätet. Produktionsminskningen under våren, som syns i det översta diagrammet, beror på att en del av bränslet i reaktorerna är helt utbränt. Under 1 är detta inte särskilt tydligt då flera block har kommit tillbaka under vintern. Detta är helt normalt inför sommarens revisionsperiod då man byter ut det utbrända bränslet. Sverige och Finland har 1 reaktorer på sex platser, varav 1 är i drift och en under uppförande. I Ringhals finns tre tryckvattensreaktorer och en kokarreaktor med en sammanlagd effekt på 3 7 MW. I Forsmark finns tre kokarreaktorer på sammanlagt 3 17 MW. I Oskarshamn finns tre kokarreaktorer på tillsammans 5 MW. I Barsebäck finns två kokarreaktorer på vardera MW, bägge är avställda. NR -11, uppdaterad: källa: 3 Nord Pool november och Svensk Energi Denna I Olkiluoto rapport finns två och kokarreaktorer tillhörande på OH-paket finns att hämta på Svensk Energis tillsammans hemsida 1 7 MW www.svenskenergi.se/kraftlaget/norden.htm och tredje under uppförande. I Loviisa två tryckvattenreaktorer på tillsammans 1 MW. /vecka 3 1 Kärnkraftsproduktion per vecka 1 75 5 5 1 9 3 Kärnkraftproduktion summa 5 veckor Ackumulerad kärnkraftsproduktion från årets början Norden, årsvärde t.o.m ve Sverige, årsvärde t.o.m ve 7 8 9 1 Sida 5 (13)
Vindkraft Vindkraftsproduktion Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Liksom lägre tillrinningar i Norden varierar även blåsten på liknande sätt Vindkraftsproduktionen har stigit och det rullande årsvärdet är för Norden 11,9 (1, år 9) och för Sverige drygt 3,1 (,3) år 9). NR -11, uppdaterad: källa: 3 Nord Pool november och Svensk Energi /vecka,,5,,3 Vindkraftsproduktion per vecka Vindenergi kan inte lagras på samma sätt som vatten. Vindkraften kan bara utnyttjas när det blåser. I bra vindlägen producerar ett vindkraftverk el upp till av årets 8 7 timmar med en effekt som varierar med vindstyrkan. Detta innebär att vindkraftverket ger full effekt under 3 av årets timmar, dvs ett verk med effekten 1 MW producerar 3 MWh under ett år. Vindkraften är ett bra, om än inte så stort, komplement till vattenkraften. Dagar då det blåser bra kan vindkraften gå för fullt, vilket medför att vatten i magasinen kan sparas. Utbyggnaden har varit som störst i Danmark, framför allt på Jylland, som har cirka MW, Östdanmark har cirka 75 MW installerad effekt. Sverige har knappt 78 MW, Norge 38 MW, Finland 1 MW och Norden totalt cirka MW.,,1, 1 9 3 1 1 Vindkraftproduktion summa 5 veckor Ackumulerad vindkraftsproduktion från årets början Norden, årsvärde t.o.m ve Sverige, årsvärde t.o.m ve Denna rapport och tillhörande OH-paket finns att hämta på Svensk 8 7 8 9 1 Sida (13)
Övrig värmekraft Övrig värmekraftsproduktion Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Jämfört med föregående vinter blev produktionen mycket högre mycket på grund av att sträng väderleken. NR -11, uppdaterad: 3 november /vecka 3 Övrig värmkraftsproduktion per vecka Hösten produktionsmönster har däremot varit nästan identisk med föregående. Övrig värmekraft består av två delar. Dels kraftvärme som utnyttjar bränslet bättre genom mottryck (fjärrvärme eller processånga) och samtidigt producerar el med hög verkningsgrad. Dels kondenskraft, där man bara tar tillvara elproduktion och kyler bort värmen med hjälp av t.ex. sjö- eller havsvatten. De tre diagrammen visar hur övrig värmekraft utnyttjas under året. Den högre produktionen under hösten och vintern beror främst på börspriset och att kraftvärmen körs oftare vid sjunkande temperatur. I Norden fanns i slutet av år 5 en installerad effekt på ca 3 MW i bränsleeldade värmekraftsanläggningar, biobränsle- och avfallseldade anläggningar inräknade. 11 MW var kraftvärmeanläggningar för el- och fjärrvärmeproduktion, cirka 5 MW industriella kraftvärmeanläggningar, 1 MW kondensanläggningar, som enbart producerar el, och 3 8 MW var dieselmotorer och gasturbiner. Uppdelningen mellan kraftvärme Denna rapport och tillhörande OH-paket 75 och kondens bygger på finns att hämta på Svensk uppskattningar eftersom Danmark tillämpar en annan redovisningsmetod. 1 1 75 5 5 15 1 5 5 Övrig värmkraftsproduktion summa 5 veckor Ackumulerad övrig värmkraftsproduktion från årets början Norden, årsvärde t.o.m ve Sverige, årsvärde t.o.m ve 7 8 9 1 Sida 7 (13)
Y /vecka 1 8 Total produktion Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Total produktion per vecka NR -11, uppdaterad: 3 november 5 Total ackumulerad elproduktion från årets början Norden, årsvärde t.o.m ve Sverige, årsvärde t.o.m ve 3 1 7 8 9 1 /vecka 1 1 8 Total produktion per kraftslag och total elanvändning Övrig värmekraft Vindkraft Kärnkraft Vattenkraft Förbrukning 5 15 1 5 Total produktion per kraftslag summa 5 veckor källa: Nord Pool Vattenkraft Kärnkraft Övrig värmekraft Vindkraft nov maj nov maj nov maj nov nov maj nov maj nov maj no Tabell 1 Norden t.o.m. Vecka Vattenkraft Vindkraft Kärnkraft Övrig värmekraft Total produktion 8 Ack 1 19, 8,8 73,5,3 3,9 9 Ack 1 173, 8,8,, 313, 1 Ack 1 1, 1,5, 75, 318,8 Denna Sum rapport och tillhörande OH-paket finns att hämta på Svensk Energis 7-8, 1,3 8,5 7,8 39, hemsida www.svenskenergi.se/kraftlaget/norden.htm Sum 8-9,5 1, 7,8 77,9 33,3 Sum 9-1 19,3 11,9 7, 87,9 38,5 1 Ackumulerat summavärde från årets början Rullande årsvärde summa av 5 veckor Sida 8 (13)
L L L Kraftflöden Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Total produktion per kraftslag och total elanvändning /vecka 1 Övrig värmekraft Vindkraft Kärnkraft Vattenkraft Förbrukning 1 /vecka Netto Kraftföden till och ifrån Norden Nederländerna Estland Polen Tyskland Ryssland /vecka 1, Netto Kraftföden till och ifrån Norden Nederländerna Estland Polen Tyskland Ryssland Netto Totalt 8 -,5 Till Norden -, Från Norden - nov jan apr jul okt -8 nov jan apr jul okt -,5 nov jan apr jul okt Kraftflöden I de övre diagrammen visas elproduktion och nettoflöden av elkraft till och från den nordiska marknaden. Det i mitten och det till höger har samma innehåll men med olika skalor. Under år 1 har flödena mest var i riktning till Norden. Några få veckor var det dock lite nettoexport. Prisnivån i Tyskland pendlar kraftigt och elkraften har därmed också gått i bägge riktningar, se även diagram sida 11. I det nedersta diagrammet visas det årsvisa ackumulerade nettoutbytet med grannländerna utanför den nordiska elmarknaden. Under 9 blev det ett underskott för den nordiska marknaden med 8,. Under samma period hade Sverige perioder med nettoimport och nettoexport, men sett över hela året resulterade det i en svensk nettoimport på cirka 5. Till Norden 18 1 Från Norden - -1-18 - Netto Kraftföden till och ifrån Norden somma 5 veckor Sida 9 (13)
Elanvändning Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Elanvändning I mittendiagrammen visas hur den nedgående trend på årsbasis för elanvändningen både i Sverige och i Norden har brutits. Med förbättrade konjunkturer har elanvändningen börjat stiga. För Norden år 9 blev elanvändningen 15 lägre jämfört med år 8. NR -11, uppdaterad: källa: Nord 3 Pool och november Svensk Energi /vecka 1 1 8 Elanvändning per vecka Elanvändning i Sverige summa 5 veckor Elanvändning i Norden summa 5 veckor 15 395 15 39 385 38 1 375 37 135 35 År 9 använde Sverige cirka 139, Norge 1, Finland 81 och Danmark 35. Ovanstående uppgifter om elanvändningen är preliminära och kan ändras. Denna Då rapport elanvändningen och tillhörande varierar med OH-paket finns att hämta på Svensk Energis temperaturen hemsida är det www.svenskenergi.se/kraftlaget/norden.htm svårt att uttala sig om trendmässiga förändringar i användningen. Tyvärr finns inte någon officiell statistik för temperaturkorrigerad användning i Norden. 5 3 1 Total ackumulerad elanvändning från årets början Norden, årsvärde t.o.m ve Sverige, årsvärde t.o.m ve 7 8 9 1 Sida 1 (13)
SEK/MWh 8 Nord Pool, elspot och finansiell handel Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 NR -11, uppdaterad: Elpris Nord 3 Pool november för spothandel Nord Pool Spot, priser och omsättning tidigare veckomedelvärden samt senaste timvärden, källa: Nord Pool GWh/tim Omsättning Nord Pool Pris Nord Pool 8 SEK/MWh 1 8 Veckomedel, källa: Nord Pool Nord Pool, systempris Ve 37 Ve 39 Ve 1 Ve 3 1/11 må ti on to fr lö sö må ti Den nordiska elbörsen På den nordiska elbörsen Nord Pool sker dels kortsiktig fysisk timhandel med el för nästkommande dygn, dels finansiell handel. Den fysiska handeln, även kallad spot, ger aktörerna en möjlighet att handla sig i balans i sina åtaganden som elhandelsföretag eller elproducent. Den finansiella handeln, även kallad termin, bestämmer priset mer långsiktigt genom möjligheter till handel upp till år framåt i tiden. Den finansiella handeln är också ett instrument för att hantera risker. Pris, EUR/MWh 9 3-3 199 1998 8 1 EEX och Nord Pool spotpris Nordiska elflöden till och från Tyskland, källa: EEX och Nord Pool Elflöde Pris EEX Pris Nord Pool 5 okt 1 5 nov 1 15 nov 1 Elflöde, GWh/tim 3 Till Norden Från 3 Norden Pris, EUR/EUA 3 Nord Pool handel med CO utsläppsrätter volym terminshandel inkl. OTC källa: Nord Pool Volum 1 EUA 1 Pris, EUR/EUA 75 Nord Pool terminspris helåret 11 samt total volym terminshandel källa: Nord Pool Total volym Nord Pool Forward, 11 Volum 15 Total volym Nord Pool Forward, 9 Forward, 1 1 5 1 Denna rapport och tillhörande OH-paket finns att hämta på Svensk 1 7 5 5 maj jun jul aug sep okt nov maj jun jul aug sep okt nov Sida 11 (13)
I I Allmänt Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 Installerad effekt GW 1 9 8 7 5 3 1 Installerad effekt, GW 199 199 1998 8 Installerad effekt, 8-1-31, GW Danmark Finland Norge Sverige Norden * Vattenkraft, 3,1 9,5 1, 8,8 Kärnkraft,,7, 8,9 11, Övrig värmekraft 9, 11,,9 8, 9,5 kondens, **,9,,3 9, kraftvärme, fjärrvärme,1 **,1,1 3, 11,3 kraftvärme, industri, 3,3, 1, 5,1 gasturbiner, mm,,8,7 1, 3, Vindkraft 3,,1, 1,,8 Summa 1, 17, 3,8 3, 9, *Norden exkl. Island, Källa: Nordel ** Uppskattad fördelning mellan kondens och mottryck Total elanvändning och elproduktion per kraftslag källa: Nordel 35 3 5 15 1 5 Övrig värmekraft Vindkraft Kärnkraft Vattenkraft Elanvändning 198 198 1988 199 199 8 Sida 1 (13)
Det nordiska transmissionsnätet Nr 1-, uppdaterad: 5 november 1 NR -11, uppdaterad: 3 november Denna rapport och tillhörande OH-paket finns att hämta på Svensk Sida 13 (13)