Grupp 5 AMERICAN AKITA Nordisk Kennel Union

Relevanta dokument
AMERICAN AKITA. (tidigare great japanese dog)

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

AKITA. Grupp 5. FCI-nummer 255 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

FLATCOATED RETRIEVER

WELSH CORGI CARDIGAN

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

YORKSHIRETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Yorkshire Terrier)

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 SHIBA Nordisk Kennel Union

Grupp 1 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

WELSHTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Welsh Terrier)

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

WELSH SPRINGER SPANIEL

Grupp 8 CLUMBER SPANIEL Nordisk Kennel Union

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

KING CHARLES SPANIEL

SKOTSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Scottish Terrier)

TIBETANSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Tibetan Terrier)

Grupp 6 AMERICAN FOXHOUND Nordisk Kennel Union

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

JACK RUSSELL TERRIER

Grupp 6 BEAGLE Nordisk Kennel Union

Grupp 8 LABRADOR RETRIEVER Nordisk Kennel Union

BRAQUE FRANÇAIS, TYPE PYRENEES

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

PETIT BLEU DE GASCOGNE

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

STRÄVHÅRIG FOXTERRIER

Grupp 7 ENGELSK SETTER Nordisk Kennel Union

Grupp 2 MASTIFF Nordisk Kennel Union

Grupp 6 BLUETICK COONHOUND Nordisk Kennel Union

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

FLATCOATED RETRIEVER

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse Foto: Åsa Lindholm

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

SLÄTHÅRIG FOXTERRIER

Grupp 9 PEKINGESE Nordisk Kennel Union

GRIFFON BLEU DE GASCOGNE

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

Grupp 6 RHODESIAN RIDGEBACK Nordisk Kennel Union

GORDONSETTER. Grupp 7

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

SKOTSK HJORTHUND. (Rasnamn i hemlandet: Deerhound)

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

SILKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Australian Silky Terrier) AUSTRALIAN SILKY TERRIER

ANATOLISK HERDEHUND. (Rasnamn i hemlandet: coban köpegi)

GRÖNLANDSHUND. (Rasnamn i hemlandet: Grønlandshund/Qimmeq Qimuttoq)

SKYETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Skye Terrier)

WELSH CORGI CARDIGAN

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

GORDONSETTER. (Rasnamn i hemlandet: gordon setter)

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

RATONERO-BODEGUERO ANDALUZ

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

BEDLINGTONTERRIER. J. Campin

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

COLLIE, KORTHÅRIG (Collie (Smooth))

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI

Transkript:

Grupp 5 FCI-nummer 344 FCI-standard på engelska publicerad 2015-01-29 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2015-01-06 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2015-06-12 AMERICAN AKITA Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för AMERICAN AKITA Ursprungsland Hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Japan USA Sällskapshund Grupp 5, sektion 5 Från början har american akita (tidigare great japanese dog) samma historia som japansk akita. I Akita-regionen användes matagiakita (medelstora björnhundar) till hundhetsning från början av 1600-talet. Från 1868 korsades rasen med tosa och mastiff. Sålunda blev akita större men spetsegenskaperna gick förlorade. Då hundkamp förbjöds 1908 blev akita ändå bevarad och utvecklad som en stor japansk ras. Följaktligen utnämndes utmärkta exemplar av akita 1931 till nationalsymbol. Under andra världskriget användes hundpälsar till militärbeklädnad. Polisen beordrade infångande och konfiskering av alla hundar utom de schäfrar som användes för militära ändamål. Några entusiaster försökte kringgå ordern genom att korsa sina hundar med schäfrar. När andra världskriget var över hade antalet akitor minskat drastiskt och fanns i tre distinkta typer: 1) matagiakita, 2) kamphundsakita och 3) schäferakita. Detta skapade en mycket förvirrad situation för rasen. Under återuppbyggnadsprocessen av rasrena akitor efter kriget upplevde hunden Kongo-go från Dewa-linjen en tillfällig men väldig popularitet. Många akitor från Dewa-linjen, som visade drag av mastiff- och schäferpåverkan, fördes med till USA av hemvändande militärer. De intelligenta och anpassningsbara akitorna från Dewalinjen fascinerade uppfödare i USA. Linjen utvecklades av allt fler uppfödare och fick ett stort uppsving i popularitet. Amerikanska akitaklubben grundades 1956 och amerikanska kennelklubben (AKC) accepterade rasen 1972. Vid denna tidpunkt hade dock inte AKC och JKC (den japanska kennelklubben) ömse sidiga överenskommelser för att erkänna varandras stamtavlor och därför stängdes dörren för nya blodslinjer från Japan. Av denna orsak skilde sig akitorna i USA avsevärt från dem i Japan, ursprungslandet. De utvecklades som en egen ras i USA med särdrag och typ som var oförändrade sedan 1955. Detta står i skarp kontrast till den japanska typen som var en korsning med matagiakita i syfte att återställda den ursprungliga rasen.

Helhetsintryck Viktiga måttförhållanden Uppförande/karaktär Huvud American akita skall vara stor, kraftigt byggd och välbalanserad med mycket massa och mycket kraftig benstomme. Särdrag för rasen är det breda huvudet som skall bilda en trubbig trekant och ha djupt nosparti, tämligen små ögon och upprättstående öron som skall luta framåt nästan i linje med nacken. Förhållandet mellan mankhöjden och kroppslängden skall vara som 9:10 hos hanhundar och 9:11 hos tikar. Bröstdjupet skall motsvara halva mankhöjden. Avståndet från nosspetsen till stopet skall motsvara avståndet från stopet till nackknölen som 2:3. Rasen skall vara vänlig, alert, uppmärksam, värdig, foglig och modig. Huvudet skall vara massivt men i proportion till kroppen. Det skall inte uppvisa rynkor då hunden är i vila. Huvudet skall bilda en trubbig trekant ovanifrån sett. Skallparti Skalle Stop Skallen skall vara flat och bred mellan öronen. En grund fåra skall sträcka sig ända upp i pannan. Stopet skall vara väl markerat, men inte för tvärt. Ansikte Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/tänder Ögon Öron Nostryffeln skall vara bred och svart. Knappt och något diffust pigment accepteras endast hos vita hundar, men svart föredras alltid. Nospartiet skall vara brett, djupt och utfyllt. Läpparna skall vara svarta och inte hängande. Tungan skall vara rosa. Käkarna skall inte vara rundade, utan starka och kraftfulla och tvärt avslutade. Tänderna skall vara starka med regelbundet och fullständigt bett (avsaknad av PM1 och M3 accepteras). Saxbett föredras, men tångbett accepteras. Ögonen skall vara mörkbruna, förhållandevis små och ha nästan trekantig form. De skall inte vara framträdande. Ögonkanterna skall vara svarta och strama. Öronen skall vara stramt upprättstående och små i förhållande till det övriga huvudet. Om öronen viks framåt skall öronspetsarna nå de övre ögonkanterna. Öronen skall vara trekantiga, något rundade i spetsarna, breda i basen och inte för lågt ansatta. Sedda från sidan skall öronen luta framåt över ögonen i nackens förlängda linje.

Hals Kropp Överlinje Ländparti Bröstkorg Underlinje och buk Svans Halsen skall vara tjock, muskulös, tämligen kort och vidga sig gradvis mot skuldrorna. Nackböjen skall vara tydlig och harmoniskt övergå i skallbasen. Hakpåsen skall vara minimal. Kroppen skall vara längre än hög. Rygglinjen skall vara plan. Ländpartiet skall vara stramt muskulöst. Bröstkorgen skall vara bred och djup med väl utvecklad bringa. Revbenen skall vara väl välvda. Buklinjen skall vara måttligt uppdragen. Svansen skall vara stor med tät behåring. Den skall vara högt ansatt och bäras över ryggen eller mot flanken i en trekvarts, enkel eller dubbel ringla. Den skall alltid ligga mot eller under rygglinjen. Vid trekvarts ringla skall svansspetsen falla väl ner över flanken. Svans Svansroten skall vara grov och kraftig. Utdragen skall svansen nå till hasen. Pälsen skall vara hård, rak, tät och får inte bilda fana. Extremiteter Framställ Helhet Skulderblad Mellanhand Framtassar Frambenen skall ha mycket kraftig benstomme och vara raka framifrån sett. Skulderbladen skall vara starka och kraftfulla med måttlig lutning. Mellanhänderna skall slutta något framåt med en vinkel på ungefär 15 grader mot lodplanet. Framtassarna skall vara framåtriktade, högt välvda s.k. kattassar. Trampdynorna skall vara tjocka. Bakställ Helhet Bakstället skall vara mycket muskulöst med bredd och benstomme motsvarande framstället. I hemlandets standard anges att sporrar på bakbenen brukar avlägsnas. Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden i Sverige. Lår Knäled Has/hasled Låren skall vara starka, väl utvecklade och bakifrån sett parallella. Knälederna skall vara måttligt vinklade. Hasorna skall varken vara utåt- eller inåtriktade.

Baktassar Rörelser Baktassarna skall vara framåtriktade, högt välvda s.k. kattassar. Trampdynorna skall vara tjocka. Rörelserna skall vara kraftfulla, vägvinnande men måttliga avseende steglängd och påskjut. Bakbenen skall röra sig i linje med frambenen. Ryggen skall bibehålla sin styrka och vara fast och plan. Päls Pälsstruktur Färg Pälsen skall vara dubbel. Underullen skall vara tjock, mjuk, tät och kortare än täckhåren. Täckhåren skall vara raka, hårda, styva och stå ut något från kroppen. Pälsen skall vara kort på huvudet, öronen och nedre delen av benen. Pälslängden på manken och korset skall vara ungefär 5 cm, vilket är något längre än på övriga kroppen utom på svansen där pälsen är längst och mest riklig. Färgen kan vara vilken som helst, t.ex. röd, fawn, vit osv, men även skäck ( pinto ) eller brindle. Färgerna skall vara lysande och klara och tecknen skall vara väl balanserade. Färgerna kan förekomma med eller utan mask eller bläs. Enfärgat vita hundar har inte mask. Skäck skall ha vit grundfärg med stora, jämnt placerade fläckar som täcker huvudet och mer än en tredjedel av kroppen. Underullen kan ha annan färg än täckhåren. Storlek/vikt Mankhöjd Hanhundar: Tikar: 66-71 cm 61-66 cm Fel Allvarliga fel Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande. Feminina hanhundar, maskulina tikar. Smalt eller snipigt huvud. Tandförluster (förutom PM1 och M3). Blå- eller svartfläckig tunga. Ljusa ögon. Kort svans. Inåt- eller utåtvridna armbågar. Tendens till man eller behäng. Skygg eller ilsken. Lätt byggd. Klen benstomme.

Diskvalificerande fel Nota bene Testiklar Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Fullständigt opigmenterad nostryffel. Nostryffel med opigmenterade områden (fjärilsnos). Tippade, hängande eller vikta öron. Under- eller överbett. Svans i form av skära eller ej ringlad svans. Hanhundar under 63,5 cm, tikar under 58,5 cm. Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Stop/pannavsats Öga Ansikte Nosrygg Nostryffel Nosparti Överkäke Haka Underkäke Mungipa Kind Strupe Skulderled Bröstbensknapp Överarm Bringa Underarm Handlov Mellanhand Framtass Skalle Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke Rygg Länd Kors Armbåge Underlinje Buklinje Bröstkorg Flank Knäled Underben Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot Baktass

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med våra 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS 163 85 Spånga BESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70 TELEFON 08-795 33 44 E-POST agstandard@skk.se www.skk.se