INSTITUTIONEN FÖR BETEENDE-, SOCIAL- OCH RÄTTSVETENSKAP UTBILDNINGSPLAN JURISTPROGRAMMET, 120/180 poäng Law Programme, 120/180 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap den 15 mars 2005. 1 ALLMÄNT Juristprogrammet omfattar 120/180 poäng (tre/fyra och ett halvt års heltidsstudier). Programmet leder till juris kandidatexamen (180 poäng), med möjlighet att genom etappavgång erhålla kandidatexamen med rättsvetenskap som huvudämne (120 poäng). En utbildning som leder till juris kandidatexamen förbereder dels för yrkesverksamhet som jurist vid domstolar, åklagar- och polismyndigheter, annan offentlig förvaltning, advokatbyråer samt övrig privat sektor, dels för forskarstudier i rättsvetenskap. Utbildningen som avslutas med en kandidatexamen med rättsvetenskap som huvudämne ger överblick över det juridiska regelsystemet och fördjupad kunskap inom minst ett rättsområde samt insikt i juridisk metod. Denna examen ger inte behörighet för verksamhet inom rättsväsendet. Däremot förbereder den för yrkesverksamhet som innebär handläggning av juridiska ärenden inom den offentliga förvaltningen i övrigt samt den privata sektorn. Kandidatexamen lämpar sig väl för studenter som i ett senare skede vill kombinera sina juridikstudier med universitetsstudier i andra ämnen. 2 UTBILDNINGENS MÅL 2.1 Mål för grundläggande högskoleutbildning Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt - beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 9 högskolelagen[hl]) 2.2 Programmets mål Mål (utöver de allmänna målen i 1 kap 9 HL) För att erhålla juris kandidatexamen skall studenten ha - förvärvat sådana teoretiska kunskaper och färdigheter främst inom civilrätt, processrätt, straffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt, finansrätt och internationell rätt som behövs för att kunna komma i fråga för anställning som domare och verksamhet som advokat, - förvärvat kännedom om sådana samhälls- och familjeförhållanden som påverkar kvinnors och mäns livsbetingelser, - förvärvat kunskaper om hur fysiskt och psykiskt våld påverkar kvinnor och män, - fått insikt i sådana ämnesområden, till exempel rättshistoria, allmän rättslära och ekonomi, som kan vara av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna. (bilaga 2, högskoleförordningen [HF]) För att erhålla kandidatexamen med rättsvetenskap som huvudämne skall studenten ha - förvärvat sådana teoretiska kunskaper och färdigheter främst inom civilrätt, processrätt, straffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt, finansrätt och internationell rätt som behövs för att kunna komma i fråga för anställning som innebär handläggning av ärenden av juridisk natur samt - fått grundläggande insikt i sådana ämnesområden, till exempel rättshistoria och ekonomi, som kan vara av särskild betydelse för tillämpningen av de juridiska kunskaperna. 3 UTBILDNINGEN 3.1 Utbildningens huvudsakliga uppläggning och innehåll Utbildningens struktur är baserad på en fullt genomförd uppdelning på en grundnivå om sex terminer och en avancerad nivå om tre terminer. Grundnivån är utformad så att studenterna följer en fastlagd studieordning som innefattar rättsvetenskapens alla centrala områden, såsom civilrätt, processrätt, straffrätt, statsrätt, förvaltningsrätt, skatterätt och internationell rätt. Utbildningen syftar till att redan från början tillhandahålla en metodologisk ansats med stort utrymme för kritiskt tänkande. På samma sätt är tanken att medvetenhet om processers
betydelse, både i form av traditionella rättegångar och förhandlingsspel med mera, skall prägla studenterna från början. Utrymme kommer också att ges för att dryfta frågor om yrkesetik, förhållandet mellan skrivna rättsregler och moraliska föreställningar och andra liknande spörsmål. Grundnivån fungerar som en sammanhållen juridisk utbildning, vilken de studenter som så önskar kan avsluta med en kandidatexamen med rättsvetenskap som huvudämne. Med hänsyn härtill avslutas grundnivån med ett självständigt arbete om 10 poäng. Den avancerade nivån har en markant inriktning mot fördjupning, metod och tillämpning. Studenterna ges på denna nivå omfattande valmöjligheter i fråga om inriktning och en individuell studiegång fastställs för varje student. Kurserna på denna nivå bör innefatta såväl fördjupade juridiska studier inom ett eller flera särskilda ämnesområden, som breddning såväl inom som utom det rättsvetenskapliga området. Den avancerade nivån avslutas med ett självständigt arbete om 10 eller 20 poäng. 3.2 Kurser som ingår i programmet Grundnivån Grundnivån (sex terminer) består av sex olika kurser inom rättsvetenskap med följande huvudsakliga innehåll: Termin 1 Rättens grunder, 20 poäng (A-nivå) Inom ramen för denna kurs återfinns en introduktion till den materiella rätten. Härutöver behandlas processrätt, rättssystemet, rättskällelära med rättsteori och rättshistoria samt informationskompetens. Termin 2 Privaträtt, 20 poäng (B-nivå) Inom ramen för denna kurs behandlas den centrala förmögenhetsrätten (avtalsrätt, köprätt och annan kontraktsrätt, fordringsrätt, skadeståndsrätt, sak- och insolvensrätt) samt familjerätten. Termin 3 Ekonomisk rätt, 20 poäng (B-nivå) Inom ramen för denna kurs behandlas finans- och associationsrätt med ekonomi, arbetsrätt, marknadsrätt samt immaterialrätt. Termin 4 och första hälften av termin 5 Rättsstaten, 30 poäng (B-nivå) Inom ramen för detta block behandlas konstitutionell rätt, förvaltningsrätt inklusive förvaltningsprocessrätt, processrätt samt straffrätt.
Andra hälften av termin 5 och första hälften av termin 6 Europa och världen, 20 poäng (C-nivå) Inom ramen för denna kurs behandlas folkrätt, europarätt, komparativ rätt samt internationell privaträtt. Andra hälften av termin 6 Självständigt juridiskt arbete, 10 poäng (C-nivå) Ett självständigt juridiskt arbete (uppsats) om 10 poäng skall författas. Den avancerade nivån Den avancerade nivån (tre terminer) består av följande kurser och moment: Vad är rätt? Praktisk tillämpning och teoretisk reflexion, 10 poäng (D-nivå) Detta är en obligatorisk fördjupningskurs som behandlar den allmänna rättsläran i vid mening. Kursen bör normalt läsas under första hälften av termin 7 och fungerar då som en inkörsport till den avancerade nivån. Valfria juridiska fördjupningskurser, upp till 40 poäng (D-nivå) En central del av den avancerade nivån utgör de juridiska fördjupningskurserna, vilka läses inom ramen för fastställd individuell studiegång. Valfria kurser, upp till 40 poäng Kurser i exempelvis språk, statskunskap, sociologi eller ekonomiska ämnen kan, under förutsättning att särskild behörighet uppfylls, väljas ur universitetets kursutbud. Vilka kurser och vilken nivå som kan komma i fråga bedöms i anslutning till fastställandet av varje students individuella studiegång. Självständigt arbete, 10 eller 20 poäng (D-nivå) Ett obligatoriskt självständigt arbete i ett ämne som författaren väljer i samråd med en särskilt utsedd handledare skall författas. Ämnena kan i princip väljas fritt inom ramen för hela det rättsvetenskapliga området och kan även ges tvärvetenskaplig inriktning. Genomgående stråk i utbildningen Under termin 1 introduceras vissa genomgående stråk i utbildningen, vilka sedan kontinuerligt återkommer som fortlöpande inslag under hela utbildningstiden. Dessa stråk har till syfte att problematisera och ge perspektiv. De är inriktade på form, förhållningssätt och tekniker. Grundläggande stråk utgörs av (a) perspektiv och kritik, (b) processuella och rättsteoretiska aspekter på rättssystemet samt (c) europeiska och internationella aspekter. 3.3 Studieformer Utbildningen präglas av variationsrikedom i syfte att stimulera inlärningen, samtidigt som fokus ligger på studentens träning i att praktiskt lösa juridiska problem. Detta gäller såväl undervisning som examination.
Vid sidan om traditionella föreläsningar, lektioner och seminarier förekommer work shops, processpel och rollspel av olika slag. Den pedagogiska grundtanken har sålunda influenser av problemorienterad inlärning och så kallad case-metodik, även om hela utbildningen inte genomförs med just dessa pedagogiska metoder. För närmare information, se respektive kursplan. 3.4 Obligatorisk närvaro Obligatorisk närvaro tillämpas vid åtskilliga undervisningsmoment. Vilka moment detta gäller och deras omfattning framgår av respektive kursplan. 3.5 Tröskelregler Grundnivån För att kunna läsa en kurs på grundnivån fordras att studenten med godkänt resultat tenterat samtliga föregående kurser utom en. Avancerade nivån För tillträde till den avancerade nivån fordras, med undantag för valfria kurser (avsnitt 3.2), att grundnivån slutförts med godkänt resultat. Härutöver kan det förekomma särskilda förkunskapskrav för vissa av de valfria kurserna. Detta framgår av respektive kursplan. 4 INTERNATIONELLT STUDENTUTBYTE De studenter som fortsätter sina studier på avancerad nivå erbjuds möjlighet att inom ramen för juris kandidatexamen förlägga upp till ett års studier (40 poäng) till utländskt universitet. 5 BETYG OCH EXAMINATION Om inte annat är föreskrivet i kursplanen skall betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator) (6 kap. 10 HF). Som betyg skall användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd om inte högskolan föreskriver annat betygssystem (6 kap 11 HF). Enligt rektorsbeslut (148/2005) får Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap på de kurser som inom ramen för Juristprogrammet 120/180 poäng ges i ämnet rättsvetenskap tillämpa ett betygssystem som innehåller betygen underkänd (U), godkänd (G), icke utan beröm godkänd (Ba) samt med beröm godkänd (AB).
6 EXAMEN Juris kandidatexamen (Degree of Master of Laws) Juris kandidatexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt 180 poäng (bilaga 2, HF). Kandidatexamen (Degree of Bachelor [with a major in Law]) Kandidatexamen uppnås efter 1. fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng, 2. fördjupade studier på 60-poängsnivå (ABC) i huvudämnet, samt 3. ett självständigt arbete om minst 10 poäng på C-nivå i huvudämnet. För ytterligare information, se Examensordning för grundutbildningen vid Örebro universitet. 7 BEHÖRIGHET FÖR TILLTRÄDE TILL PROGRAMMET För tillträde till programmet krävs, förutom grundläggande behörighet, särskild behörighet enligt standardbehörigheten B.1, det vill säga Svenska kurs B eller Svenska som andraspråk kurs B, Historia kurs A och Samhällskunskap kurs A. (Lägst betyget Godkänd krävs i respektive kurs). Utöver dessa krav kan ytterligare behörighetskrav tillkomma beroende på studentens egna val av kurser inom programmet. 8 URVAL, PLATSGARANTI OCH FÖRTUR Vid urval till programmet används urvalsgrunderna betyg (60 % av platserna) och resultat från högskoleprov i kombination med arbetslivserfarenhet (40 % av platserna). 9 TILLGODORÄKNANDE AV TIDIGARE UTBILDNING (6 kap. 12-14 HF) Beslut om tillgodoräknande av kurs i yrkesexamen fattas av respektive institutionsstyrelse (se Rektors delegationer i utbildningsfrågor). Beslut om tillgodoräknande av kurs i en generell examen fattas av chefen för Utbildningsoch forskningsavdelningen (se Rektors delegationer i utbildningsfrågor). Beslut om tillgodoräknande i övriga fall, utom för erhållande av betyg på kurs, fattas av respektive institutionsstyrelse (se Rektors delegationer i utbildningsfrågor). Beslut om tillgodoräknande för erhållande av betyg på kurs fattas av examinator för den aktuella kursen (6 kap 10 HF).
För ytterligare information, se Tillgodoräknandeordning för grundutbildningen vid Örebro universitet. --- Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Denna utbildningsplan gäller från och med höstterminen 2005.