Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 1703 45,4 2,2 273,2 77 2 0 12 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 32,3 1 Övrig areal 184,2 8 Summa landareal 2240,3 Summa vatten 20,9 Virkesförråd Totalt m³sk 273873 Medeltal m³sk per hektar 161 m³sk % Tall 137732 51 Gran 88279 32 Löv 11949 4 Björk 35348 13 Al 553 <1 Lärk 12 <1 Tall Björk Gran Löv Bonitet Fastighetens medelbonitet är beräknad till Tillväxt m³sk per ha Tillväxt för perioden 2011-2020 m³sk / år 5,8 beräknad med hänsyn till 9555 föreslagna åtgärder Avverkningsförslag m³sk Föryngringsavverkning 31511 Gallring 19929 m³sk Förväntad tillväxt första växtsäsongen 9835 Totalt under perioden 51440
Skogens fördelning på åldersklasser Areal Virkesförråd Åldersklass Totalt m³sk ha % m³sk /ha Tall % Gran % Löv % Björk % Al % Lärk % Kalmark 54,3 3-9 år 129,8 8 2735 21 30 51 7 12 10-19 148,8 9 5252 35 44 20 5 31 20-29 218,8 13 20557 94 52 10 4 34 30-39 162,7 10 24069 148 46 21 10 20 2 40-49 136,1 8 25805 190 25 19 16 39 50-59 96,0 6 18826 196 56 24 6 13 60-69 100,7 6 20982 208 58 21 8 13 70-79 117,2 7 26710 228 49 40 2 9 80-89 167,7 10 40226 240 54 42 1 3 90-99 152,5 9 37991 249 51 47 2 100-109 88,9 5 18224 205 66 32 2 110-119 111,8 7 26277 235 51 49 120 + 9,8 1 1742 178 67 30 2 Lågprodskog(E) 7,9 1296 164 23 77 ÖF/Skikt [55,1] 3181 58 94 2 1 3 Summa/Medel 1703,0 100 273873 161 50 32 4 13 Arealfördelning, aktuell 10 Areal % 5 0 Kalmark 5 15 25 35 45 55 65 75 85 95 105 115 120 + E Skog Åldersklasser Arealfördelning, om 10 år (förutsatt att föreslagna åtgärder utförs) 10 Areal % 5 0 Kalmark 5 15 25 35 45 55 65 75 85 95 105 115 120 + E Skog Åldersklasser Andelen kalmark och skog yngre än 20 år är 20 %. Andelen föryngringsavverkningsskog är 33 %. Enligt skogsvårdslagen får andelen skog yngre än 20 år ej överstiga 50 % på brukningsenheter större än 50 hektar.
Skogens fördelning på huggningsklasser Huggningsklass Areal ha % Virkesförråd Totalt m³sk Tall % Gran % Löv % Björk % Al % Lärk % m³sk /ha Kalmark K1 54,3 3 K2 68,8 4 704 10 40 33 4 21 2 Röjningsskog R1 67,7 4 943 14 25 28 18 28 R2 188,4 11 7902 42 53 17 4 26 Gallringsskog G1 480,2 28 73766 154 57 23 3 16 1 G2 273,7 16 61078 223 50 31 4 15 Föryngrings- S1 283,8 17 64203 226 58 35 2 5 avverknings- S2 143,3 8 38925 272 39 60 1 skog S3 134,9 8 21875 162 22 20 25 32 Lågproducer- E1 0,1 1 10 20 80 ande skog E2 E3 7,8 1295 166 23 77 Överstånd/Skikt [55,1] 3181 58 94 2 1 3 Summa/Medel 1703,0 100 273873 161 50 32 4 13 Huggningsklasser Kalmark K1 Obehandlad kalmark Mark där åtgärd(er) behövs för att erhålla tillfredsställande föryngring. Föryngringsavverkningsskog S1 Skog som kan föryngringsavverkas Normalt föreslås ingen avverkningsåtgärd under planperioden. K2 Behandlad kalmark Mark som fullständigt behandlats med återväxtåtgärder men där föryngringen inte säkerställts. S2 Skog som är mogen att föryngringsavverkas Normalt infaller en avverkningsåtgärd under planperioden. Röjningsskog R1 Plantskog Säkerställd föryngring upp till 1,3 m medelhöjd. S3 Skog i föryngringsbar ålder Föryngringsavverkning bör dock inte utföras. R2 G1 G2 Ungskog Skog som är över 1,3 m och som i utvecklingshänseende motsvarar röjningsskog. Gallringsskog Normal gallringsskog Skog som är yngre än skyddsåldern (lägsta ålder för föryngringsavverkning). Äldre gallringsskog Skog som uppnått skyddsåldern och där nästa lämpliga åtgärd normalt är gallring. Lågproducerande skog E1 E2 E3 Restskog Skog som lämnats efter avverkning eller som uppkommit på grund av skada. Gles skog Gles skog eller skog av ett för marken olämpligt trädslag. Skog av hagmarkskaraktär Gles skog av hagmarkskaraktär.
Skogens fördelning på målklasser Areal Virkesförråd Tillväxt Målklass ha % m³sk % m³sk % PG 1525,1 89,6 243437 88,9 84867 88,8 PF - produktion PF - naturvård NS 104,6 6,1 16918 6,2 6459 6,8 NO 73,3 4,3 13518 4,9 4221 4,4 Summa 1703,0 100,0 273873 100,0 95547 100,0 Impediment ha % Myr 45,4 2,0 Berg 2,2 0,0 PG NS NO Målklasser Målklasserna ger information om skogens brukning. Klasserna har följande innebörd: PG PF NS NO Produktion med generell naturhänsyn Områden där intresset för virkesproduktion är dominerande. Generell naturhänsyn tas i form av detaljhänsyn och hänsynsytor. Kombinerade mål Kombinerade mål med ett uttalat produktionsintresse och ett naturvårdsintresse som vida överstiger generell hänsyn. K enligt skogsägarföreningarna. Naturvård skötselkrävande Naturvård utan produktionsintresse där området gynnas av en naturvårdande skötsel. Naturvård orört Naturvård utan produktionsintresse där området lämnas orört.
Avverkning och tillväxt Avverkning Under gallring och föryngringsavverkning ingår alla lövträdsarter i begreppet löv. I redovisad avverkningsvolym ingår 5 års tillväxt för avverkningar med angelägenhetsgrad 2 och 3. Gallring Föryngringsavverkning Åldersklass Barr Löv Totalt Barr Löv Totalt ha m³sk m³sk m³sk ha m³sk m³sk m³sk Kalmark - 9 år 10-19 7,5 55 41 96 20-29 89,7 2090 2395 4485 30-39 63,3 2541 1055 3596 40-49 73,7 1922 3062 4984 50-59 22,8 1557 152 1709 2,9 394 394 60-69 36,2 2089 466 2555 70-79 20,0 1644 63 1707 80-89 11,1 690 71 761 3,9 1353 1353 90-99 0,3 14 14 32,0 8489 316 8805 100-109 0,7 21 21 25,3 5482 5482 110-119 52,1 12283 12283 120 + 2,0 241 241 Lågprodskog(E) 0,1 1 1 ÖF/Skikt [54,2] 2825 127 2952 Summa 325,3 12623 7305 19928 118,3 30674 837 31511 Total avverkning Tillväxt 51440 Högre alt: 71138 m³sk varav gallring 24497 m³sk och föryngringsavverkning 46641 m³sk Lägre alt: 51440 m³sk varav gallring 19929 m³sk och föryngringsavverkning 31511 m³sk I sammanställningen redovisas tillväxt under perioden samt areal och virkesförråd efter 10 år. Observera att såväl tillväxt som areal och virkesförråd om 10 år förutsätter att föreslagna åtgärder utförs Tillväxt Areal och virkesförråd efter 10 år Åldersklass Barr Löv Totalt m³sk m³sk m³sk ha m³sk m³sk/ha Kalmark 105,7-9 år 2596 1308 3904 66,9 10-19 4619 2776 7395 129,8 6640 51 20-29 9469 4839 14308 148,8 12551 84 30-39 8196 4242 12438 218,8 30379 139 40-49 4788 5354 10142 162,7 32912 202 50-59 5312 1322 6634 136,1 30962 227 60-69 4837 1357 6194 93,1 22894 246 70-79 6620 878 7498 100,7 24620 244 80-89 9586 403 9989 117,2 32500 277 90-99 8018 186 8204 163,8 47962 293 100-109 3447 64 3511 120,5 34872 289 110-119 3972 12 3984 63,6 13723 216 120 + 291 9 300 67,5 16019 237 Lågprodskog(E) 540 540 7,8 1834 235 ÖF/Skikt 478 29 507 10566 Summa 72229 23319 95548 1703,0 318434 187
naturen som den huvudsakliga anledningen till att dom flyttade dit och då är det ofta just Skräddarbacksskogen som avses. naturen som den huvudsakliga anledningen till att dom flyttade dit och då är det ofta just Skräddarbacksskogen som avses. Skogen har även en viktig betydelse som skolskog då Skräddarbacksskolan och ett antal närliggande fritids och naturen som den huvudsakliga anledningen till att dom flyttade dit och då är det ofta just Skräddarbacksskogen som avses. Skogen har även en viktig betydelse som skolskog då Skräddarbacksskolan och ett antal närliggande fritids och dagis förlägger många verksamheter i skogen. naturen som den huvudsakliga anledningen till att dom flyttade dit och då är det ofta just Skräddarbacksskogen som avses. Skogen har även en viktig betydelse som skolskog då Skräddarbacksskolan och ett antal närliggande fritids och dagis förlägger många verksamheter i skogen. naturen som den huvudsakliga anledningen till att dom flyttade dit och då är det ofta just Skräddarbacksskogen som avses. Skogen har även en viktig betydelse som skolskog då Skräddarbacksskolan och ett antal närliggande fritids och dagis förlägger många verksamheter i skogen. Kommentarer till Borlänge Kommun2011
et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende varje år ett par tusen deltagare till Mellstaparken. I området ingår en fastighet som inte ägs av Borlänge kommun, nr 397. Pga. stor osäkerhet angående var exakt i et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende varje år ett par tusen deltagare till Mellstaparken. I området ingår en fastighet som inte ägs av Borlänge kommun, nr 397. Pga. stor osäkerhet angående var exakt i skogen fastigheten ligger ingår även denna i planen. Inget avdrag har gjorts för fastigheten angående areal, et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende varje år ett par tusen deltagare till Mellstaparken. I området ingår en fastighet som inte ägs av Borlänge kommun, nr 397. Pga. stor osäkerhet angående var exakt i skogen fastigheten ligger ingår även denna i planen. Inget avdrag har gjorts för fastigheten angående areal, virkesförråd mm. Innan åtgärder utförs i närliggande avdelningar måste fastigheten antingen upphandlas eller et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende varje år ett par tusen deltagare till Mellstaparken. I området ingår en fastighet som inte ägs av Borlänge kommun, nr 397. Pga. stor osäkerhet angående var exakt i skogen fastigheten ligger ingår även denna i planen. Inget avdrag har gjorts för fastigheten angående areal, virkesförråd mm. Innan åtgärder utförs i närliggande avdelningar måste fastigheten antingen upphandlas eller noggrant mätas ut i fält. et närmast bebyggelsen präglas på många håll av att återkommande åtgärder för de närboende varje år ett par tusen deltagare till Mellstaparken. I området ingår en fastighet som inte ägs av Borlänge kommun, nr 397. Pga. stor osäkerhet angående var exakt i skogen fastigheten ligger ingår även denna i planen. Inget avdrag har gjorts för fastigheten angående areal, virkesförråd mm. Innan åtgärder utförs i närliggande avdelningar måste fastigheten antingen upphandlas eller noggrant mätas ut i fält.
I de yngre gallringsbestånden bör föreslagna åtgärder utföras i tid, då utvecklingen i dessa bestånd går relativt fort. Detta för att det framtida beståndet ska få en så god kvalitet som det är möjligt. I de yngre gallringsbestånden bör föreslagna åtgärder utföras i tid, då utvecklingen i dessa bestånd går relativt fort. Detta för att det framtida beståndet ska få en så god kvalitet som det är möjligt. I de yngre gallringsbestånden bör föreslagna åtgärder utföras i tid, då utvecklingen i dessa bestånd går relativt fort. Detta för att det framtida beståndet ska få en så god kvalitet som det är möjligt. Under perioden finns skogsvårdsbehov i form av röjning på ca 193.4 ha varav 51.2 ha i första perioden. I de yngre gallringsbestånden bör föreslagna åtgärder utföras i tid, då utvecklingen i dessa bestånd går relativt fort. Detta för att det framtida beståndet ska få en så god kvalitet som det är möjligt. Under perioden finns skogsvårdsbehov i form av röjning på ca 193.4 ha varav 51.2 ha i första perioden. Hyggesrensning är föreslagit på 2.7 ha. Markberedning på 42 ha och plantering på 0.6 ha. I de yngre gallringsbestånden bör föreslagna åtgärder utföras i tid, då utvecklingen i dessa bestånd går relativt fort. Detta för att det framtida beståndet ska få en så god kvalitet som det är möjligt. Under perioden finns skogsvårdsbehov i form av röjning på ca 193.4 ha varav 51.2 ha i första perioden. Hyggesrensning är föreslagit på 2.7 ha. Markberedning på 42 ha och plantering på 0.6 ha. Underväxtröjningen är föreslagen på 35.3 ha i gallringsskogar med alltför många stammar av klen dimension.
Genomförs denna kommer medelstammen att öka och avverkningen underlättas. Gallringen kommer då att gemerera en större intäkt. Övrig skogsvård är föreslagen som alternativ- eller följdåtgärder, vilka är beroende av en tidigare utförd åtgärd. Det finns väl fungerande skogsbilvägar i stort sett överallt. En skogsbilväg minskar terrängtransportavståndet, bidrar till lägre avverkningskostnader och ökar åtkomsten av virke. En väl underhållen skogsbilväg av bra kvalitet underlättar även vid framtida skogsvårdsåtgärder. I de delar av skogsmarken som är dikade bör dikesrensning ske i samband med gallring eller slutavverkning. Delar av skogsmarken kan vara aktuella för gödsling. Bäst effekt få man i talldominerade bestånd på frisk mark som är nyligen gallrade. Man bör dock planera in slutavverkning ca 15 år efter gödslingen för att få tillbaka investerat kapital. Rågångarna är väl markerade på de flesta platser, det finns dock område som är dåligt markerade. Rågångarna bör ses över med jämna mellanrum det kan lämpligen göras i samband med åtgärder i avdelningarna och att rågångarna markeras med käppar och färg. Ajourhållning av beståndsuppgifterna bör ske löpande med årlig tillväxtberäkning och uppdatering av utförda åtgärder. För att planen ska hållas så färsk som möjligt är det bra om alla bestånd som har varit föremål för åtgärd taxeras ca två år efter åtgärdstillfället. Om man väljer att göra detta konsekvent och även taxera alla bestånd som det inte är föreslagit någon åtgärd i år 7 så kan grundstommen i skogsbruksplanen vara mycket länge. Gör man kontinerliga taxeringar kan inventeringsmetoderna anpassas efter behovet. Exempelvis kan äldre bestånd och bestånd som kan vara föremål för markbyte eller försäljning cirkelytetaxeras för att få statistiskt säkrare beståndsuppgifter. Vid återkommande taxeringar ska årtal och inventeringsmetod anges i planen. Detta för att betraktaren ska kunna bilda sig en uppfattning om relevansen i siffrorna. Eftersom en uppräknad plan bygger på snittvärden och tillväxttabeller så innebär detta att små och i många fall obetydliga fel vid inventeringstillfället har en förmåga att accelerera med årligt återkommande tillväxtfunktioner.