Boende 2015 Bostäder och boendeförhållanden, översikt Mer än hälften av 20 29 -åringarna bodde på hyra år Enligt Statistikcentralen bodde 55 procent av alla 20 29-åringar, dvs. 6 000 personer självständigt 1) i hyresbostäder år. Andelen personer som bor i hyresbostäder av 20 29-åringarna har ökat med procentenheter under perioden 2005. Andelen personer som bor i ägarbostäder har minskat något under samma period. Av denna åldersklass bodde 17 procent (11 000 personer) hos sina föräldrar år. Av alla 20 29-åringar bodde 8 procent självständigt, dvs. 550 000 personer. Andelen självständigt boende personer i ägarbostäder av åldersklassen efter ålder och område under åren 2005 och, Enligt Statistikcentralen omfattade bostadsbefolkningen år totalt 20 000 köpare av första bostad i form av aktie. Antalet personer som köper sin första bostad har minskat med 1 000 (1 procent) jämfört med år 2006. Med köpare av första bostad avses här en person som har köpt en bostad i aktieform och är befriad från överlåtelseskatt som första bostadsköpare. Personer som köpt en första bostad i fastighetsform ingår inte i statistiken. Köpare av första bostad i aktieform är koncentrerade till städer. Största delen, 60 procent, av dem som köpte sin första bostad bodde under köpåret i Finlands tio största kommuner. 19 prosent bodde i Helsingfors. 1) Personer som bor inte med sina föräldrar. Helsingfors 1.10.2015 Uppgifterna får lånas med uppgivande av Statistikcentralen som källa.
Innehåll 1. Bostadsbeståndet... Nästan 2,9 miljoner bostäder... Fyrtiofem procent av alla bostäder fanns i flervåningshus... Medelytan i bostäderna 80 kvadratmeter... 58 procent av bostäderna i nya flervåningshus var uthyrda år... 2. Bostadshushåll och boendeförhållanden...5 Bostadshushållets storlek är i genomsnitt 2,0 personer...5 Omkring hälften av finländarna bor i småhus...5 En fjärdedel av finländarna bodde trångt...6 I hyresbostäderna bor huvudsakligen 1 2 personers bostadshushåll...6 En fjärdedel av befolkningen bodde i hyresbostäder...7 År köpte 20 000 personer första bostad...7 Relativt många flervåningshus saknar hiss...8 Tabeller Tabell 1. Golvyta per bostad (m2) efter hustyp 1970... Tabell 2. Bostadshushåll och personer efter hustyp...5 Tabell. Golvyta per person (m2) efter bostadshushållets storlek 1985...6 Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Bostadshushåll efter storlek och medelstorlek 1960...9 Tabellbilaga 2. Bostadshushåll efter boenderymlighet landskapsvis 1.12...10 Tabellbilaga. Bostadshushåll och personer efter upplåtelseform 1970...10 Tabellbilaga. Golvyta (m2) i genomsnitt 1970-, hela bostadsbeståndet...11 Tabellbilaga 5. Bostäder och utrustning 1960...12 Tabellbilaga 6. 20 29 åriga bostadsbefolkningen med familjestatus, upplåtelseform och region 2005...1 Tabellbilaga 7. Köpare av första bostad 2006, personer...1 Figurer Figur 1. Flervåningshusbostäder som färdigställdes år, upplåtelse i slutet av år ()... Figur 2. Bostadshushåll efter storlek 1970, antal...5 Figur. Bostadshushåll i hyresbostäder efter bostadshushållets storlek, ()...6 Figur. Bostäder efter upplåtelseform 1960...7 Figur 5. Köpare av första bostad efter bostadskommun 2006, personer...8 2
1. Bostadsbeståndet Nästan 2,9 miljoner bostäder I slutet av år fanns det 2 9 000 bostäder i Finland. Av dessa var 00 000 bostäder utan permanent boende. Bostadsbeståndet ökade med 12 000 bostäder från året innan. Sedan år 1990 har bostadsbeståndet ökat med 708 000 bostäder, dvs. med i genomsnitt 0 000 bostäder årligen. År fanns det 121 000 fler bostäder utan permanent boende än år 1990. Ökningen av bostadsbeståndet har avtagit jämfört med föregående decennier. Flest bostäder byggdes under 1970- och 1980- talen. Bostadsbyggandet har koncentrerats till urbana kommuner. Av de bostäder som färdigställdes under åren 1995 är 76 procent belägna i urbana kommuner. Fyrtiofem procent av alla bostäder fanns i flervåningshus Ännu år 1990 fanns det nästan lika många bostäder i fristående småhus som i flervåningshus. Då fanns det 99 000 bostäder i flervåningshus och bara 000 färre i fristående småhus. Under 1990-talet ökade emellertid andelen bostäder i flervåningshus. I slutet av år var andelen bostäder i flervåningshus 5 procent av alla bostäder, dvs. 1 11 000, vilket är 160 000 fler bostäder i flervåningshus än i fristående småhus. Antalet radhus har mer än tiodubblats sedan år 1970. Då fanns det bara 0 000 radhusbostäder, i slutet av år var antalet redan 99 000. Medelytan i bostäderna 80 kvadratmeter År var den genomsnittliga lägenhetsytan i bostäder 80,0 kvadratmeter. Medelytan i bostadsbeståndet har ökat med ungefär 20 kvadratmeter sedan år 1970. Medelytan i enrummare var m2, i tvårummare 55 m2 och i bostäder med tre rum och kök 79 m2. Trots att den genomsnittliga storleken på bostäder ökat fanns det ungefär 119 000 bostäder som var mindre än 0 m2. Å andra sidan var bara 27 procent av bostäderna m2 eller över. Bostäderna med ett rum och kök eller kokvrå var 26 000 till antalet, dvs. 15 procent av bostadsbeståndet. Den vanligaste bostadstypen var två rum och kök eller kokvrå. Totalt fanns det 872 000 bostäder av den här typen, dvs. omkring 0 procent av hela bostadsbeståndet. Tabell 1. Golvyta per bostad (m2) efter hustyp 1970 År Hustyp Totalt Fristående småhus Rad- och kedjehus Flervåningsbostadshus Övriga byggnader 1970 60,0 66,0 7,0 51,0 5,0 1980 69, 8,6 71,7 5,8 55,5 1990 7, 95, 70,2 55,8 59,7 2000 76,5 101,9 70,0 56,1 59,8 79,5 108, 71,2 60,7 80,0 110,8 71, 56, 60,7 Medelytan i ägarbostäder var 96 m2 och största delen av ägarbostäderna finns i småhus. Däremot är största delen av hyresbostäderna flervåningshusbostäder, vars medelyta är 5 m2. I bostadsbeståndet har upplåtelseform i regel bara definierats för bostäder med permanent boende. För bostäder utan permanent boende har upplåtelseform definierats då bostaden är belägen i arava- eller räntestödshyresbostad eller bostaden har tillfälligt boende. Av alla bostäder var omkring 905 000 hyresbostäder i slutet av år och 82 000 av dem hade permanent boende. Antalet hyresbostäder har ökat med 59 000 bostäder från år 1990.
58 procent av bostäderna i nya flervåningshus var uthyrda år Enligt Statistikcentralen färdigställdes omkring 17 000 nya bostäder i flervåningshus år. I slutet av år var 58 procent av dem hyresbostäder, något under 5 procent var bostadsrättsbostäder och resten ägarbostäder (17 ), okänd eller fortfarande tomma (20 ). Antalet tomma bostäder beror på att uppgifterna om upplåtelseform huvudsakligen grundar sig på flyttanmälningar och att man delvis flyttar till nya färdigställda flervåningshus först på följande års sida. Figur 1. Flervåningshusbostäder som färdigställdes år, upplåtelse i slutet av år () I de nya flervåningshus som färdigställdes år fanns det 10 000 hyresbostäder. Av dem var omkring 2 600 räntestödshyresbostäder som understöds av staten. År färdigställdes totalt omkring 29 000 bostäder, av vilka 9 000 var småhusbostäder, 000 radhusbostäder och 17 000 flervåningshusbostäder. I huvudstadsregionen färdigställdes omkring 8 000 nya bostäder och av dem var 6 000 bostäder i flervåningshus. Av dessa nya flervåningshusbostäder var 59 procent hyresbostäder i slutet av år.
2. Bostadshushåll och boendeförhållanden Bostadshushållets storlek är i genomsnitt 2,0 personer Antalet bostadshushåll med 1 2 personer har ökat redan i flera decennier och i slutet av år utgjorde de 75 procent av alla bostadshushåll. I slutet av år fanns det totalt 2 6 000 bostadshushåll, av vilka 1 098 000, dvs. 2 procent, var enpersons bostadshushåll. Bostadshushållens storlek var i genomsnitt 2,0 personer år, medan den ännu år 1970 var tre personer. Figur 2. Bostadshushåll efter storlek 1970, antal Bostadshushållens storlek varierade efter region. I urbana kommuner var bostadshushållens genomsnittliga storlek 2,00 personer, medan den genomsnittliga storleken i landsbygdskommuner var 2,1 personer. Bostadshushållets sammansättning är olika på landsbygden och i städerna. I städerna finns det fler ( ) enpersons bostadshushåll än i landsbygdskommunerna (9 ). Omkring hälften av finländarna bor i småhus I slutet av år bodde omkring hälften av finländarna i fristående småhus, trots att bara 0 procent av bostäderna med permanent boende fanns i fristående småhus. De bebodda radhusbostäderna var 60 000 till antalet och utgjorde 1 procent av bostadsbeståndet. Av bostäderna med permanent boende fanns procent i flervåningshus, även om en tredjedel av befolkningen bodde i flervåningshus. Detta förklaras av att bostäderna i flervåningshus är mindre och att det bor mindre familjer eller bostadshushåll i dem än i rad- och småhus. Tabell 2. Bostadshushåll och personer efter hustyp Hustyp Bostadshushåll Personer Alla bostadshushåll 2 617 780,0 5 51 17 Fristående småhus (egnahemshus eller parhus) 1 050 2 0,1 2 690 569 50, Radhus 59 896 1,7 707 976 1,2 Flervåningsbostadshus 1 160 7, 1 871 9 5,0 Övriga byggnader (affärsbyggnader o.d.) 7 01 1,8 80 710 1,5 Ett bostadshushåll förfogade över en bostadsyta på ungefär 82 kvadratmeter, och 0 kvadratmeter per person. Räknat per person minskar bostadsytan betydligt då bostadshushållets storlek ökar. Ensamboende hade i genomsnitt 60 kvadratmeter till sitt förfogande, bostadshushåll bestående av två personer kvadratmeter, men bostadshushåll på sex personer hade däremot bara 21 kvadratmeter per person till sitt förfogande. 5
Tabell. Golvyta per person (m2) efter bostadshushållets storlek 1985 År Bostadshushållets storlek Alla bostadshushåll 1 person 2 personer personer personer 5 personer 6 personer 7+ personer 1985 28,9 8,6, 27,6 2,1 21,2,7 15,2 1990 1, 51,8 7,0 29, 25,0 21,7 19,0 1,8 1995, 5,0 9,2 0, 25, 21,9 19,0 15,0 2000 5, 55,6 0,8 1, 26,0 22,5 19, 15, 2005 7,5 57,0 2, 2, 27, 2,7 20, 16, 9,1 58,6,6,0 28,2 2, 21,0 16,9 9,9 59,6,2, 28, 2,6 21,1 16,8 En fjärdedel av finländarna bodde trångt I slutet av år fanns det 227 000 trångbodda bostadshushåll och totalt 97 000 personer bodde trångt. Ett bostadshushåll är trångbott, då det bor fler än en person per rum i det. En person som bor ensam anses alltså inte bo trångt. Då man inte räknar med ensamboende, var 15 procent av bostadshushållen trångbodda och nästan var femte finländare bodde i en trång bostad. Antalet trångbodda bostadshushåll har minskat årligen men år 201 började antalet at öka. År trångbodda bostadshushåll ökade med 1 000 från året innan och antalet trångbodda personer med ungefär 500. Räknat enligt lägenhetsytan per person var boendetätheten mindre i ägarbostäder än i hyresbostäder. Ett bostadshushåll i en ägarbostad förfogade över i genomsnitt kvadratmeter lägenhetsyta per person, medan ett bostadshushåll i en hyresbostad bara förfogade över i genomsnitt 2 kvadratmeter per person. Av hyresbostäderna var boendetätheten minst i fritt finansierade hyresbostäder, dvs. kvadratmeter per person. Skillnaderna mot andra hyresbostäder var inte stora. I arava- och räntestödshyresbostäder var bostadsytan 1 kvadratmeter per person. I bostadsrättsbostäder var den kvadratmeter per person. I hyresbostäderna bor huvudsakligen 1 2 personers bostadshushåll Av de bostadshushåll som bor i hyresbostäder var största delen, 86 procent, en- eller tvåpersoners bostadshushåll. I ägarbostäderna var motsvarande andel 70 procent. Av bostadshushåll i hyresbostäder utgjorde större bostadshushåll bestående av minst fyra personer 6 procent och av bostadshushåll i ägarbostäder var andelen procent. I slutet av år var antalet permanent bebodda hyresbostäder totalt omkring 82 000, varav 1 procent var arava- eller räntestödshyresbostäder. Figur. Bostadshushåll i hyresbostäder efter bostadshushållets storlek, () 6
Totalt fanns det 2 6 000 bostäder med permanent boende i slutet av år. Av en dryg miljon permanent bebodda flervåningshusbostäder var mer än hälften hyresbostäder. Av radhusbostäderna var omkring 116 000 hyresbostäder, vilket är omkring en tredjedel av alla bebodda radhusbostäder. I egnahems- och parhusen fanns 000 hyresbostäder. En fjärdedel av befolkningen bodde i hyresbostäder Av de permanent bebodda bostäderna var andelen hyresbostäder 1 procent, men 1, miljoner personer, dvs. en fjärdedel av befolkningen, bodde i hyresbostäder. Detta förklaras av att bostadshushållen i hyresbostäder består av färre personer än bostadshushållen i ägarbostäder.i slutet av år var antalet permanent bebodda hyresbostäder totalt omkring 82 000, varav 1 procent var statsstödda arava- eller räntestödshyresbostäder. Andelen arava- och räntestödshyresbostäder av alla permanent bebodda hyresbostäder minskade från året innan, eftersom de bostäder som befriats från begränsningar ökade det övriga hyresbostadsbeståndet. I slutet av år fanns det 8 000 bostadsrättsbostäder med permanent boende och av dem var nästan procent belägna inom huvudstadsregionen. Figur. Bostäder efter upplåtelseform 1960 I synnerhet unga bostadshushåll bor i hyresbostäder. När åldern på den äldsta personen i bostadshushållet stiger minskar andelen bostadshushåll i hyresbostäder. Av de bostadshushåll där den äldsta personen är under 0 år hyrde 75 procent sin bostad. Av bostadshushåll bestående av personer i åldern 0 år hyrde nästan en tredjedel sin bostad och av bostadshushåll bestående av 5-åringar eller äldre bara 22 procent. Mest sannolikt var det att ett bostadshushåll där den äldsta personen var 5 7 år var husägare. Av bostadshushållen i denna åldersklass bodde procent i ett hus som de själva ägde. Däremot var det mer sällsynt att ett bostadshushåll som bestod av äldre var husägare. Den mest allmänna boendeformen bland äldre var ägande av bostadsaktie. År köpte 20 000 personer första bostad Enligt Statistikcentralen omfattade bostadsbefolkningen år totalt 20 000 köpare av första bostad i form av aktie. Antalet personer som köper sin första bostad har minskat med 1 000 (1 procent) jämfört med år 2006. Med köpare av första bostad avses här en person som har köpt en bostad i aktieform och är befriad från överlåtelseskatt som första bostadsköpare. Personer som köpt en första bostad i fastighetsform ingår inte i statistiken. Köpare av första bostad i aktieform är koncentrerade till städer. Största delen, 60 procent, av dem som köpte sin första bostad bodde under köpåret i Finlands tio största kommuner. 19 prosent bodde i Helsingfors. 7
Figur 5. Köpare av första bostad efter bostadskommun 2006, personer År var den genomsnittliga åldern för personer som köpte sin första bostad i aktieform 28 år. Totalt 16 000 personer som köpte sin första bostad bodde i bostaden i slutet av året. Personerna fördelades på 1 000 bostadshushåll, varav 5 var enpersons bostadshushåll. Från överlåtelseskatt befrias 9-åringar som inte tidigare ägt bostad och som köper bostaden för eget bruk. Flytten till första bostaden ska ske inom sex månader från köptidpunkten, vilket innebär att alla som köper sin första bostad inte bor i bostaden under statistikens referenstidpunkt. Personer som stadigvarande bor på anstalt eller som bor i internat eller utomlands eller är bostadslösa hör inte till bostadsbefolkningen. Huvudstadsregionen innehåller Helsingfors, Esbo, Grankulla och Vanda. Relativt många flervåningshus saknar hiss Ungefär 2 000 flervåningshus hade fler än tre våningar. Av dessa saknade 200 hiss. I de flervåningshus som hade fler än tre våningar och saknade hiss fanns det 10 000 bostäder och totalt 11 000 boende. Av dessa hade 2 000 fyllt 65 år. I hus med exakt tre våningar var det ännu mer sällsynt med hiss. Av de 9 000 bostäder som fanns i trevåningshus var 15 procent belägna i hus med hiss. I trevåningshusen utan hiss bodde 21 000 finländare, av vilka 79 000 hade fyllt 65 år. 8
Tabellbilagor Tabellbilaga 1. Bostadshushåll efter storlek och medelstorlek 1960 Bostadshushåll totalt 1 person 2 personer personer + personer Medelstorlek 1960 1 20 85 8 995 25 921 229 82 59 65, 1970 1 20 72 288 970 2 60 28 6 52 777 2,99 1975 1 567 91 76 90 92 67 22 21 76 9 2,7 1980 1 781 771 82 76 57 667 5 769 95 859 2,6 1985 1 887 710 52 09 51 825 7 127 9 66 2,56 1986 1 916 606 551 69 52 17 5 669 87 21 2,5 1987 1 97 57 57 28 551 60 287 79 99 2,50 1988 1 981 69 600 717 569 977 9 981 71 0 2,6 1989 2 008 51 62 762 58 89 5 155 6 720 2, 1990 2 06 72 66 229 597 928 2 295 60 280 2,2 1991 2 065 97 668 967 610 619 0 2 56 1 2,0 1992 2 09 20 69 825 619 098 27 772 5 509 2,8 199 2 119 691 716 052 625 89 26 651 51 99 2,6 199 2 527 70 87 68 086 2 80 801 2, 1995 2 0 9 766 66 652 608 2 921 7 769 2,1 1996 2 198 791 781 901 66 929 21 986 0 975 2,29 1997 2 221 191 799 7 676 22 20 79 25 05 2,28 1998 2 27 206 819 692 650 17 82 17 296 2,25 1999 2 272 910 89 16 708 112 15 6 09 89 2,2 2000 2 295 86 856 76 722 7 12 66 0 557 2,21 2001 2 29 882 559 71 726 10 19 9 909 2,19 2002 2 5 082 90 0 75 595 07 21 89 806 2,17 200 2 78 079 92 26 766 068 0 55 85 221 2,15 200 2 02 091 92 711 777 790 00 91 81 099 2,1 2005 2 29 500 96 79 789 950 297 276 77 55 2,12 2006 2 5 826 98 626 801 068 29 5 7 61 2,11 2007 2 76 505 999 812 811 596 292 10 72 957 2,10 2008 2 99 2 1 01 97 822 69 290 820 70 899 2,09 2009 2 517 9 1 025 658 80 8 291 056 69 86 2,08 2 57 197 1 00 78 87 2 290 767 68 8 2,07 2011 2 556 068 1 05 070 86 679 289 600 66 719 2,07 2012 2 579 781 1 069 9 855 816 289 058 6 97 2,06 201 2 599 61 1 082 996 86 59 287 960 6 06 2,05 2 617 780 1 098 02 869 5 286 621 6 682 2,0 9
Tabellbilaga 2. Bostadshushåll efter boenderymlighet landskapsvis 1.12. Landskapen Hela landet Nyland Egentliga Finland Satakunta Egentliga Tavastland Birkaland Päijät-Häme Kymenlaakso Södra Karelen Södra Savolax Norra Savolax Norra Karelen Mellersta Finland Södra Österbotten Österbotten Mellersta Österbotten Norra Österbotten Kajanaland Lapland Åland Bostadshushåll 2 617 780 75 69 21 58 109 908 8 99 2 76 101 51 90 562 66 666 76 9 122 1 82 120 12 621 87 90 81 72 29 757 0 985 8 96 87 62 1 55 Personer 5 51 17 1 559 288 60 981 219 61 172 091 92 997 198 072 175 587 129 02 72 2 201 161 868 270 1 190 11 178 297 67 770 99 850 77 719 177 121 28 80 Golvyta/bostadshushåll Golvyta/person Trångbodda bostadshushåll 81,7 75,9 8, 88, 8,7 80,1 80,2 81,9 80,8 8,6 81,1 81,2 81,2 9,5 91, 9,9 86,8 8,0 8, 96,6 9,9 6,7 1,8,2 1,5 9,6 1,1 2,2 1,7,2 0,7 1,2 9,8,1 1,8 1,6 9,2 2,1 1,5 5,5 227 17 76 82 71 8 16 7 1 20 89 7 06 6 25 50 5 28 9 511 6 927 11 99 7 02 7 112 2 652 16 69 2 722 7 080 1 025 Trångbodda personer 96 77 02 58 7 76 2 972 29 519 8 22 0 57 25 528 17 86 21 279 9 055 27 99 8 17 1 6 0 7 12 898 8 087 11 81 0 76 2 Tabellbilaga. Bostadshushåll och personer efter upplåtelseform 1970 Upplåtelseform 1970 1980 1990 2000 Bostadshushåll Totalt 1 19 082 1 781 771 2 070 07 2 295 86 2 57 197 2 617 780 Ägarbostad 856 61 1 120 128 1 76 782 1 57 9 1 661 80 1 698 80 Hyresbostad 56 7 56 827 5 59 70 5 772 10 82 69 Annan eller okänd 15 751 12 816 59 986 97 692 10 61 95 28 Personer Totalt 00 97 6 781 927 0 5 081 5 5 26 580 5 51 17 Ägarbostad 2 86 89 19 720 800 16 56 6 792 96 827 9 Hyresbostad 1 50 95 1 270 756 1 027 228 1 66 99 1 278 2 1 90 Annan eller okänd 59 658 15 05 99 786 150 898 19 11 0 289 10
Tabellbilaga. Golvyta (m2) i genomsnitt 1970-, hela bostadsbeståndet Golvyta m2/person Övriga byggnader Flervåningsbostadshus Rad-och kedjehus Fristående småhus Alla byggnader,9 5,0 51,0 7,0 66,0 60,0 1970 26, 55,5 5,8 71,7 8,6 69, 1980 28,9 59,1 56, 72,0 92,8 7,9 1985 0,5 60, 55,8 70,8 9,8 7,8 1988 1,0 60,2 55,8 70,5 9,9 7,2 1989 1, 59,7 55,8 70,2 95, 7, 1990 1,9 59,6 55,8 70,1 96,6 7,8 1991 2, 56,9 55,8 70,1 97,1 7,8 1992 2,7 55,9 70,1 98,0 75,1 199,0 55,9 70,1 98,7 75, 199, 56,7 55,9 70,1 99,2 75,5 1995,7 59,0 56,0 70,2 99,7 75,7 1996,1 58,6 56,0 70,2,1 75,8 1997,5 59,0 56,0 70,,6 76,0 1998,9 60, 56,1 70,7 101,1 76,5 1999 5, 59,8 56,1 70,0 101,9 76,5 2000 5,8 61,2 56,1 70,1 102,6 76,8 2001 6, 59,9 56,2 70,2 10,5 77,0 2002 6,7 59,7 56,2 70, 10,1 77, 200 7,2 59,6 56,2 70, 10,9 77,6 200 7,5 59,2 56,2 70,6 105, 78,1 2005 8,0 60, 56, 70,7 106,5 78, 2006 8, 60,6 56, 70,9 107,1 78,8 2007 8,6 60,8 56, 71,0 107,8 79,1 2008 8,9 60,9 71,1 108,0 79, 2009 9,1 60,7 71,2 108, 79,5 9, 61,2 71,2 109,0 79,8 2011 9,6 61,1 71, 109,5 79,9 2012 9,8 60,6 71, 109,9 79,9 201 9,9 60,7 56, 71, 110,8 80,0 11
Tabellbilaga 5. Bostäder och utrustning 1960 1960 1970 1980 1990 2000 Utrustning Bostäder totalt 1 211 200 1 6 221 1 88 058 2 209 556 2 512 2 2 807 505 2 917 955 Avlopp 62 927 1 088 789 1 659 765 2 12 671 2 75 77 2 75 168 2 87 577 Vattenledning 569 96 1 05 01 1 62 8 2 105 701 2 6 916 2 760 02 2 882 892 WC 28 2 897 768 1 52 51 2 052 829 2 9 99 2 711 60 2 87 679 Varmvatten 281 2 760 178 1 65 7 1 98 878 2 00 982 2 727 87 2 852 82 Bad-/duschrum 190 057 571 5 1 256 6 1 98 628 2 87 992 2 782 085 2 897 296 Centralvärme 77 158 819 665 1 7 25 1 96 819 2 01 90 2 62 08 2 757 8 Bastu i lägenhet.... 58 26 91 908 1 212 227 1 501 567 1 591 07 Procent Bostäder totalt,0,0,0,0,0,0,0 Avlopp 51,5 7, 90, 96,5 98,5 98,1 98,5 Vattenledning 7,1 72,1 89, 95, 98,1 98, 98,8 WC 5, 61, 8,9 92,9 95, 96,6 97,6 Varmvatten 2,2 52,0 79,7 89,8 95,6 97,2 97,8 Bad-/duschrum 15,7 9,1 68, 87,7 99,0 99,1 99, Centralvärme 1,1 56,0 80,2 88,9 91,6 9,5 9,5 Bastu i lägenhet.... 29,8 2,2 8, 5,5 5,5 12
Tabellbilaga 6. 20 29 åriga bostadsbefolkningen med familjestatus, upplåtelseform och region 2005 Självständigt boende personer Område År Bor med sina föräldrar Ägarbostad Hyrebostad Annan eller okänd Totalt Hela landet 2005 126 929 19 171 857 26 29 76 51 2 28 651 787 2006 120 82 19 560 28 2 726 50 19 99 69 10 2007 116 59 191 156 0 20 8 50 19 1 67 907 2008 11 00 19 255 0 22 61 50 20 871 651 09 2009 11 86 17 192 175 29 26 91 50 21 07 65 68 11 078 17 9 666 29 72 51 20 165 657 651 2011 112 871 17 191 22 29 6 976 51 19 627 660 697 2012 112 070 17 8 8 28 0 52 20 11 66 69 201 111 88 17 0 706 27 51 25 5 19 276 66 065 11 06 17 171 81 26 62 80 55 15 51 2 66 6 Huvudstadsregionen 2005 20 28 1 001 22 92 70 61 5 898 152 01 2006 19 812 1 72 22 9 577 61 5 569 152 0 2007 19 916 1 68 22 9 211 61 5 280 15 775 2008 20 65 1 96 22 96 12 62 5 659 156 202 2009 21 06 1 51 21 96 95 62 5 61 157 1 22 120 1 2 66 21 98 02 62 5 686 158 66 2011 22 77 1 2 577 20 99 22 62 5 621 160 195 2012 2 9 1 1 75 20 101 60 6 5 778 162 520 201 2 196 15 0 116 10 682 6 5 925 16 919 25 129 15 28 650 17 106 70 6 987 165 70 Övriga Finland 2005 106 501 21 856 28 27 059 7 17 0 99 756 2006 101 011 20 151 088 0 20 19 6 1 25 96 67 2007 96 677 20 156 788 2 226 6 6 1 0 9 12 2008 9 85 19 159 09 2 226 81 6 15 212 9 87 2009 92 50 19 158 6 2 229 979 6 15 2 96 515 91 958 157 00 1 25 7 7 1 79 99 5 2011 90 097 158 66 2 27 75 8 1 006 500 502 2012 88 676 156 70 1 21 15 8 1 5 501 129 201 87 652 150 590 0 27 55 50 1 51 99 16 87 95 1 191 29 256 126 51 10 6 2 97 716 Tabellbilaga 7. Köpare av första bostad 2006, personer 2006 2007 2008 2009 2011 2012 201 Förstabostadsköpare Bostadskommun bland de tio största totalt kommunerna 159 01 28 1 27 68 26 90 29 52 26 88 20 7 20 05 19 209 881 15 255 16 268 15 297 16 911 15 12 12 11 98 56,2 55,5 5, 58,8 56,8 57, 57,1 58,6 59,8 Bostadskommun i huvudstadsregionen 10 82 0, 9 9 29,2 7 900 28,1 8 99 2,5 8 52 1,0 9 021 0,6 8 09 0,6 6 8 1,1 6 576 2,8 Förstabostadsköpares genomsnittsålder 27,7 27,5 27, 27,8 27,9 27,6 27,8 28,0 28,2 1
Boende 2015 Förfrågningar Topias Pyykkönen Marja Hermiö Arja Tiihonen Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma 029 551 2628 029 551 211 029 551 272 asuminen@stat.fi www.stat.fi Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen Kommunikation och informationstjänst, Statistikcentralen tel. +58 29 551 2220 www.stat.fi Beställning av publikationer, Edita Publishing Oy tel. +58 20 50 05 www.editapublishing.fi ISSN 1796-079 = Finlands officiella statistik ISSN 1798-675 (pdf)