HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL



Relevanta dokument
PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 113/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om statsandel för kommunal basservice

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 124/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 9 i lagen om utkomststöd

RP 180/2014 rd. för skatteåren 2012 och 2013.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 167/2004 rd. för 2005 och avses bli behandlad i. Den föreslagna lagen avses träda i kraft den. som begränsar i vilken mån man skall bekomststöd

RP 272/2006 rd. Det föreslås att 23 a i lagen om finansiering

RP 101/2007 rd. begränsning för institutionsvården som har hänfört sig till utbetalning av folkpension. Då det gäller avgifter som bestäms enligt

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 242/2004 rd. I den föreslagna ändringen ingår en precisering av bestämmelsen om bemyndigande,

RP 149/2012 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 242/2010 rd. I denna proposition föreslås det att folkpensionslagen

RP 53/2009 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING. Kommunernas

RP 336/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 45 i lagen om främjande av integration

RP 160/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 156/2009 rd. kompletteras. Bestämmelsen i fråga gäller överföring till Folkpensionsanstalten av kommunens fordringar som grundar sig på

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 322/2018 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar som innebär höjda nivåer på veteranförmånerna

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 42/2009 rd. för lagen om pension för företagare och lagen om pension för lantbruksföretagare. Lagen avses träda i kraft den 1 augusti 2009.

RP 123/2010 rd. med de allmänna principerna i mervärdesskattelagen.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 175/2006 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om bostadsbidrag

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 205/2008 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 182/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om temporär ändring av lagen om avbytarservice för lantbruksföretagare

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 202/2005 rd. räntor på s.k. oreglerade fordringar inte räknas som skattepliktig inkomst vid beskattningen

RP 255/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 126/2005 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 133/2005 rd. 1. Nuläge

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

l. Nuläge sionsskyddscentralens egentliga verksamhet kan användas till finansiering av

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 3/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 58/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

RP 136/2017 rd. I denna proposition föreslås det att lagen om finansiering av arbetslöshetsförmåner ändras.

RP 157/2009 rd. 1. Nuläge

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 34/2007 rd. Bestämmelserna om servicesedlar för hemservice trädde i kraft vid ingången av Lagarna avses träda i kraft vid ingången av 2008.

RP 46/2013 rd. I propositionen föreslås det att lagen om

RP 22/2010 rd. I denna proposition föreslås en sådan ändring av lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner

RP 108/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 i lagen om rundradioskatt

2. Propositionens konsekvenser

RP 150/2004 rd. I denna proposition föreslås att de bestämmelser

RP 121/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 10/2003 rd. ändrad så att procenttalen och maximibeloppet beskattningen för Det föreslås att de

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 3 lagen om skattelättnader för gravt handikappade företagare

RP 160/2005 rd. 1. Nuläge

RP 183/2009 rd. I propositionen föreslås en temporär ändring av familjevårdslagen. Enligt förhandsbedömningar

RP 130/2006 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 kap. 5 i lagen om utkomstskydd för arbetslösa

RP 115/2013 rd. I denna proposition föreslås det att lagen. De temporära bestämmelser i lagen om finansiering

RP 9/2006 rd. 1. Nuläge och föreslagna ändringar

RP 52/2015 rd. Lagen avses träda i kraft den 1 januari 2016.

RP 125/2017 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2018 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 121/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om extra konstnärspensioner

RP 194/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft den 1 januari Genom ändringen av utdelningen kompenseras

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 69/2011 rd. telefon, hobby- och rekreationsverksamhet samt andra motsvarande utgifter som hänför sig till en persons och familjs dagliga uppehälle.

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier

RP 117/2008 rd 2009.

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 78/2017 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 5 och 6 i lagen om Utbildningsfonden

RP 150/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för nyskiften

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 205/2000 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 89/2010 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 28 i lagen om försäkringsförmedling

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 124/2006 rd. I propositionen föreslås ändringar i bestämmelserna

Transkript:

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav18och45a lagenomplaneringav och statsandel för social- och hälsovården samt till lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att den kostnadsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller social- och hälsovården som bestäms i lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården ändras så, att statens andel höjs från 25,3 procent till 25,36 procent av de kalkylerade kostnaderna. Kommunernas andel av kostnaderna sjunker på motsvarande sätt från 74,7 procent till 74,64 procent. I denna proposition föreslås också att de bestämmelser upphävs som gäller en höjning av kommunens självfinansieringsandel med ett belopp som motsvarar det statsunderstöd som betalas till kompetenscentrum inom det sociala området som inlett sin verksamhet vid ingången av 2002. Propositionen hänför sig till tilläggsbudgetpropositionen för 2002 och avses bli behandlad i samband med den. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt efter det att de har antagits och blivit stadfästa. ALLMÄN MOTIVERING 1. Nuläge och föreslagna ändringar 1.1. Statsandelsprocentens storlek I 18 lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) bestäms om bibehållande av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna när det gäller social- och hälsovården. Kostnaderna för den kommunala social- och hälsovården fördelas från ingången av 2002 mellan kommunerna och staten så, att kommunernas andel av de kostnader som bestäms enligt denna lag är 74,7 procent och statens andel är 25,3 procent. Om det enligt 3 2 punkten statsandelslagen (1147/1996) har beslutats att den årliga förändringen i kostnadsnivån under vissa år skall beaktas med mindre än det fulla beloppet, skall detta vid kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna beaktas så att statens andel minskar så att den motsvarar den nedsatta justeringen av kostnadsnivån för åren i fråga. I kostnadsfördelningen beaktas med stöd av18 2mom.driftskostnadernaförordnande av verksamhet enligt speciallagar och statsandelen för driftskostnaderna. I driftskostnaderna ingår inte kostnader för anläggningsprojekt, mervärdesskattens andel, kalkylerade räntor och avskrivningar, kostnader för skötsel av lån eller andra motsvarande poster. Vid ingången av 2002 slopades i lagen om statsandelar till kommunerna den begränsningsbestämmelse gällande utjämning av statsandelar som begränsade det utjämningsavdrag som gjordes med stöd av skatteinkomsterna till högst 15 procent av kommunens kalkylerade skatteinkomst. En summa som motsvarar statens minskade utgifter på grund av den slopade begränsningen i sam- 229156U

2 band med utjämningsavdraget lades till statsandelen för driftskostnaderna för kommunernas social- och hälsovård. En del av tillägget genomfördes så, att den statliga finansieringsandel som fastställs i 18 lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården höjdes med 0,35 procentenheter. Ändringarna baserade sig delvis på ett ställningstagande som regeringens finanspolitiska ministerutskott godtagit den 15 maj 2001 om åtgärder för att göra den kommunala ekonomin stabilare. Dessutom höjdes statsandelsprocenten för driftskostnader inom social- och hälsovården ytterligare med 0,75 procent framför allt för utvecklande av välfärdstjänster för barn och unga. Således höjdes statsandelsprocenten för driftskostnader inom social- och hälsovården med totalt 1,1 procentenhet från 24,2 procent till 25,3 procent. Omfattningen av statens minskade utgifter 2002 i samband med att begränsningen i fråga om utjämningsavdraget slopades och fördelningen av andelarna av samfundsskatten ändrades kunde inte exakt fastställas förrän de utjämningar av statsandelen som baserade sig på skatteintäkterna 2000 kunde fastställas. Därför kunde det slutliga beloppet av tillägget till statsandelen för social- och hälsovården ännu inte fastställas hösten 2001, utan höjningen av statsandelsprocenten fastställdes utgående från förhandskalkyler. Utjämningarna av statsandelen har fastställts i slutet av 2001 och på motsvarande sätt har man kunnat räkna ut den totala minskning i statens utgifter som baserar sig på de ovan nämnda ändringarna. Utgående från de slutliga kalkylerna minskar statens utgifter med 9 285 000 euro mer än beräknat. På motsvarande sätt kan alltså även statsandelen för social- och hälsovården från och med ingången av 2002 höjas mer än beräknat. Av det ovan nämnda beloppet om 9 285 000 euro föreslås det att 3 000 000 euro används för sänkning av kommunernas självfinansieringsandel på det sätt som beskrivs nedan. Det föreslås dock att huvudparten av höjningen används till höjning av statsandelsprocenten. På denna grund föreslås det att statsandelsprocenten i fråga om driftskostnaderna inom social- och hälsovården höjs från 25,3 procent till 25,36 procent. 1.2. Kommunens självfinansieringsandel Med stöd av 4 1 mom. lagen om statsandelar till kommunerna beaktas en förändring i omfattningen eller arten av statsandelsåliggandena, om den följer av en lag eller förordning som gäller statsandelsåliggandet i fråga. Således inverkar t.ex. en ändring av grunderna för fastställande av utkomststöd automatiskt på beloppet av statsandelen. Däremot inverkar en ändring i grunderna för fastställande av t.ex. bostadsbidraget inte med stöd av paragrafen i fråga direkt på beloppet av statsandelen till kommunerna, även om det har faktiska följder för nivån på utgifterna för utkomststödet. För att förhållandet mellan staten och kommunerna i dylika ändringssituationer skall vara fortsatt kostnadsneutralt måste den självfinansieringsandel per invånare som ålagts kommunerna justeras på motsvarande sätt. Detta förfarande har bl.a. tillämpats i samband med lagen om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området (1230/2001) som trädde i kraft vid ingången av 2002. Det statsunderstöd som betalas för kompetenscentrumens verksamhet beaktas medstödav45a 2mom.lagenomplanering av och statsandel för social- och hälsovården som minskning av beloppet av statsandelen för driftskostnader inom den kommunala social- och hälsovården. Om denna princip bestäms också i 6 2mom.lagenom kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området. Minskningen har från och med ingången av 2002 genomförts så att kommunernas självfinansieringsandel har höjts med 0,58 euro för varje kommuninvånare. Kommunerna spelar en central roll i kompetenscentrumverksamheten inom det sociala området. Kompetenscentrumverksamheten avviker till sin karaktär dock från kommunernas normala produktion av social- och hälsovårdstjänster, vars kostnader statsandelen är avsedd att täcka. I kompetenscentrumens verksamhet betonas utvecklandet av tjänster och sakkunskap och i verksamheten deltar förutom kommunerna också de viktigaste universiteten och yrkeshögskolorna. Således är det motiverat att föreslå att den ovan nämnda kopplingen mellan statsunderstödet för kompetenscentrum inom det socia-

3 la området och höjningen av kommunernas självfinansieringsandel när det gäller kostnaderna för social- och hälsovården skall upplösas. Således föreslås det att 45 a 2 mom. lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården och 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området upphävs. Detta innebär i framtiden att det statsunderstöd som betalas till kompetenscentrumen inom det sociala området är en självständig post som inte beaktas då statsandelen för kommunernas social- och hälsovård fastställs. 2. Propositionens ekonomiska verkningar Det föreslås att statsandelen för driftskostnaderna inom social- och hälsovården höjs med sammanlagt 9 285 000 euro. Av detta belopp skall 3 000 000 euro användas på det sätt som nämns ovan till sänkning av kommunernas självfinansieringsandel med en summa som motsvarar det statsunderstöd som betalas för kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området. Den resterande summan, dvs. 6 285 000 euro, skall användas till en höjning av statsandelsprocenten för driftskostnaderna inom social- och hälsovården med sammanlagt 0,06 procentenheter till 25,36 procent 2002. Den föreslagna upplösningen av kopplingen mellan statsunderstödet för kompetenscentrumverksamheten och statsandelen till kommunerna innebär att kommunernas självfinansieringsandel sjunker med 0,58 euro per invånare. 3. Beredningen av propositionen Propositionen har beretts som tjänsteuppdrag vid social- och hälsovårdsministeriet. Den baserar sig i fråga om höjningen av statsandelsprocenten på det ställningstagande som regeringens finanspolitiska ministerutskott godkände den 15 maj 2001 om åtgärder för en ökad stabilitet i den kommunala ekonomin. Propositionen har behandlats i delegationen för kommunal ekonomi och kommunalförvaltning. 4. Ikraftträdande Lagarna föreslås träda i kraft så snart som möjligt efter att de har antagits och blivit stadfästa. Om betalning av statsandel bestäms i 17 lagen om statsandelar till kommunerna. Paragrafen tillämpas med stöd av 32 lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården också på betalning av statsandel för social- och hälsovården. Statsandelarna betalas ministerievis till statsbidragstagaren från ingången av finansåret månatligen i lika stora poster senast den 11 varje månad. Den förhöjda statsandelsprocent och den sänkning av kommunernas självfinansieringsandel som föreslås skall tillämpas retroaktivt på den statsandel för social- och hälsovården som fastställs från och med ingången av 2002. Avsikten är att beslutet om statsandel för kommunernas social- och hälsovård 2002 justeras på ett sätt som motsvarar den höjda statsandelsprocenten och den sänkta självfinansieringsandelen. På denna grund fastställs också det nya beloppet av de månatliga betalningsposterna av statsandelen. Under de första månaderna 2002 har statsandel betalats till kommunerna i månatliga poster enligt den tidigare statsandelsprocenten och självfinansieringsandelen. Avsikten är att skillnaden mellan de månatliga poster som fastställs enligt de nya grunderna och de lägre månatliga poster som redan betalats skall betalas retroaktivt till kommunerna för perioden i fråga i samband med den första månatliga post som kan fastställas enligt de nya kalkyleringsgrunderna. Det föreslås att det bestäms särskilt om denna princip i ikraftträdelsebestämmelsen. Med stöd av vad som anförts ovan föreläggs Riksdagen följande lagförslag:

4 Lagförslagen 1. Lag om ändring av 18 och 45 a lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen den 3 augusti 1992 om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) 45 a 2 mom., sådant det lyder i lag 1409/2001, och ändras 18 1mom.,sådantdetlyderisistnämndalag,1409/2001, som följer: 18 Bibehållande av kostnadsfördelningen Kostnaderna för den kommunala socialoch hälsovården fördelas mellan kommunerna och staten så att kommunernas andel av de kostnader som bestäms enligt denna lag är 74,64 procent och statens andel 25,36 procent. Om det enligt 3 2 punkten statsandelslagen har beslutats att den årliga förändringen i kostnadsnivån under vissa år skall beaktas med mindre än det fulla beloppet, skall detta vid kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna beaktas så att statens andel minskar så att den motsvarar den nedsatta justeringen av kostnadsnivån för åren i fråga. Denna lag träder i kraft den 200. Statsandelen för kommunernas social- och hälsovård höjs från och med ingången av 2002 så att den motsvarar den statsandelsprocent som bestäms i denna lag och kommunens självfinansieringsandel. Utan hinder av vad som bestäms i 17 1 mom. lagen om statsandelar till kommunerna och i 32 3 punkten i denna lag betalas skillnaden mellan de förhöjda månatliga posterna och de månatliga poster av statsandelen för 2002 som betalats redan före lagens ikraftträdande retroaktivt till kommunerna i samband med den första månatliga post av statsandelen som bestäms på grunder som anges i denna lag.

5 2. Lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: 1 2 Genom denna lag upphävs i lagen den 13 Denna lag träder i kraft den 200. december 2001 om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området på statsandelen för kommunernas social- och Den självfinansieringsandel som inverkar (1230/2001) 6 2 mom. hälsovård beräknas i enlighet med denna lag från ingången av 2002. Helsingfors den 24 maj 2002 Republikens President TARJA HALONEN Omsorgsminister Eva Biaudet

6 Bilaga Parallelltexter 1. Lag om ändring av 18 och 45 a lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen den 3 augusti 1992 om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992) 45 a 2 mom., sådant det lyder i lag 1409/2001, och ändras 18 1mom.,sådantdetlyderisistnämndalag,1409/2001, som följer: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 18 Bibehållande av kostnadsfördelningen Kostnaderna för den kommunala socialoch hälsovården fördelas mellan kommunerna och staten så att kommunernas andel av de kostnader som bestäms enligt denna lag är 74,7 procent och statens andel 25,3 procent. Om det enligt 3 2 punkten statsandelslagen har beslutats att den årliga förändringen i kostnadsnivån under vissa år skall beaktas med mindre än det fulla beloppet, skall detta vid kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna beaktas så att statens andel minskar så att den motsvarar den nedsatta justeringen av kostnadsnivån för åren i fråga. 18 Bibehållande av kostnadsfördelningen Kostnaderna för den kommunala socialoch hälsovården fördelas mellan kommunerna och staten så att kommunernas andel av de kostnader som bestäms enligt denna lag är 74,64 procent och statens andel 25,36 procent. Om det enligt 3 2 punkten statsandelslagen har beslutats att den årliga förändringen i kostnadsnivån under vissa år skall beaktas med mindre än det fulla beloppet, skall detta vid kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna beaktas så att statens andel minskar så att den motsvarar den nedsatta justeringen av kostnadsnivån för åren i fråga. 45 a Höjning av kommunens självfinansieringsandel Totalbeloppet av det statsunderstöd som har beviljats för verksamheten vid de i lagen om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området (1230/2001) avsedda kompetenscentrumen minskar med motsva- (2 mom. upphävs)

Gällande lydelse Föreslagen lydelse 7 rande summa den statsandel för driftskostnader som fastställs enligt 10 i denna lag. Avdraget genomförs genom att kommunens självfinansieringsandel höjs från och med 2002. Denna lag träder i kraft den 200. Statsandelen för kommunernas socialoch hälsovård höjs från och med ingången av 2002 så att den motsvarar den statsandelsprocent som bestäms i denna lag och kommunens självfinansieringsandel. Utan hinderavvadsombestämsi17 1mom. lagen om statsandelar till kommunerna och i 32 3 punkten i denna lag betalas skillnaden mellan de förhöjda månatliga posterna och de månatliga poster av statsandelen för 2002 som betalats redan före lagens ikraftträdande retroaktivt till kommunerna i samband med den första månatliga post av statsandelen som bestäms på grunder som anges i denna lag.

8 2. Lag om upphävande av 6 2 mom. lagen om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Gällande lydelse Föreslagen lydelse 6 Grunderna för bestämmande av statsunderstöd Det totala beloppet av statsunderstödet dras av från statsandelen för kommunernas social- och hälsovård så som bestäms i 45 a lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). (2 mom. upphävs) 1 Genom denna lag upphävs i lagen den 13 december 2001 om kompetenscentrumverksamhet inom det sociala området (1230/2001) 6 2 mom. 2 Denna lag träder i kraft den 200. Den självfinansieringsandel som inverkar på statsandelen för kommunernas socialoch hälsovård beräknas i enlighet med denna lag från ingången av 2002.