Kommunstyrelsen KALLELSE KUNGÖRELSE Sammanträde i kommunstyrelsen Tid och plats för sammanträde Måndagen den 13 maj 2013, kl. 15.00. B-salen, Västra Storgatan 15, Gnesta Förslag till justerare Ordinarie: Kristina Dellrud (MP) Ersättare: Sven Anderson (M) Tid och plats för justering Protokollet justeras i omedelbar anslutning till sammanträdet. Allmänheten Allmänheten är välkommen att närvara vid sammanträdet. Beslutsunderlag till ärendena i kallelse finns tillgängliga i kommunhuset, medborgarkontoret och på www.gnesta.se. Frågor om kallelse och ärendena besvaras av sekreteraren, tel: 0158-275 000. För ledamöter som sitter i både kommunstyrelsen och kommunfullmäktige hänvisas till underlagen i kommunfullmäktiges handlingar. Dagordning Sammanträdets öppnande samt upprop Val av justerare och tid för justering Godkännande av dagordning Allmänhetens frågestund Information: Väsentlighets- och riskanalys genomförs efter ärende 7 Offentliga 1-6, Ej offentliga 7 Nr. Ärende Ärendemening 1 KOT.2013.133 Reviderad taxa för VA-verksamhet 2 KS.2013.104 Årsredovisning Regionförbundet Sörmland 3 KS.2013.90 Årsredovisning Gnesta Kommunkoncern 2012 4 KS.2013.91 Årsredovisning för Gnesta Centrumfastigheter 2012 5 KS.2013.107 Ombudsinstruktion för Gnesta kommunkoncerns
Kommunstyrelsen KALLELSE KUNGÖRELSE bolagsstämma 6 KS.2013.101 Plan för intern kontroll 2013 7 KS.2013.9 Kommunchefen informerar Johan Rocklind Ordförande Jenny Johansson Sekreterare
Kultur- och tekniknämnden PROTOKOLL 24 Sammanträdesdatum: 2013-04-24 Ärendenummer: KOT.2013.133 Reviderad taxa för vatten- och avloppsverksamheten Kultur- och tekniknämnden beslutar Förslag till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. 1. Höja Gnesta kommuns taxa för vatten- och avloppsverkssamheten (VA) enligt framskrivet förslag från den 1 juli 2013 med 13 procent beträffande brukningsavgift och anläggningsavgift. 2. Ärendet justeras omdelbart. Sammanfattning av ärendet VA-taxan har under både 2011 och 2012 höjts med ca 10 procent för att finansiera kommunens åtagande beträffande dricksvatten och avloppsrening, underhåll och utbyggnad av ledningsnätet samt den allmänna kostnadsökningen inom VA-enheten. Omfattande investeringar och reinvesteringar behöver utföras även kommande år för att uppgradera kommunens VA-system. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse den 8 april 2013 2. VA-taxa för Gnesta kommuns allänna vatten- och avloppsanläggningar. Tjänsteförslag 1. Höja Gnesta kommuns taxa för vatten- och avloppsverkssamheten (VA) enligt framskrivet förslag från den 1 juli 2013 med 13 procent beträffande brukningsavgift och anläggningsavgift. Förslag till beslut på sammanträdet Marian Ahlberg (FP) bifaller framskrivet förslag. Ordföranden föreslår att ärendet justeras omedelbart. Beslutsgång Ordföranden frågar om nämnden kan besluta enligt det framskrivna förslaget eller enligt det framskrivna förslaget med ordförandens ändringsförslag. Ordföranden finner att nämnden beslutar enligt det framskrivna förslaget med ändringsförslaget. Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande
Kultur- och tekniknämnden PROTOKOLL Sändlista: ~ Kommunstyrelsen ~ Kommunfullmäktige Ordförandes signatur Justerarens signatur Utdragsbestyrkande
Kultur- och teknikförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2013-04-08 KOT.2013.133 Kultur- och tekniknämnden Reviderad taxa för vatten- och avloppsverksamheten Förslag till beslut Kultur- och tekniknämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommun-fullmäktige 1. Höja Gnesta kommuns taxa för vatten- och avloppsverkssamheten (VA) enligt framskrivet förslag från den 1 juli 2013 med 13 procent beträffande brukningsavgift och anläggningsavgift. Ärendebeskrivning VA-taxan har under både 2011 och 2012 höjts med ca 10 procent för att finansiera kommunens åtagande beträffande dricksvatten och avloppsrening, underhåll och utbyggnad av ledningsnätet samt den allmänna kostnadsökningen inom VA-enheten. Omfattande investeringar och reinvesteringar behöver utföras även kommande år för att uppgradera kommunens VA-system. Förvaltningens synpunkter För att kunna genomföra investeringar och reinvesteringar behövs en höjning av gällande VA-taxa under andra halvåret 2013 från 1 juli 2013. Efter föreslagen taxehöjning är Gnesta kommuns VA-taxa fortfarande bland de lägsta i Sörmland - se beräkning nedan. För en fastighetsägare med villa är årskostnaden för VA inom de olika Sörmlandskommunerna följande i dagsläget (inkl moms): Strängnäs Vingåker Nyköping Trosa Katrineholm Flen 7 350 kr 7 165 kr 6 649 kr 6 358 kr 6 308 kr 6 205 kr
Kultur- och teknikförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2(2) 2(2) Oxelösund Gnesta Eskilstuna 5 657 kr 5 642 kr 5 144 kr Efter föreslagen höjning med 13 procent är årskostnaden för ett enfamiljshus i Gnesta kommun 6 375 kr inkl moms. För en fastighetsägare med ett hyreshus med 15 lägenheter och en årsförbrukning på 2000 m 3 vatten är årskostnaden för VA inom de olika Sörmlandskommunerna följande i dagsläget (inkl moms): Vingåker Strängnäs Katrineholm Flen Nyköping Trosa Oxelösund Gnesta Eskilstuna 77 742 kr 74 600 kr 66 289 kr 63 723 kr 58 057 kr 55 740 kr 51 270 kr 50 310 kr 50 191 kr Efter föreslagen höjning med 13 procent är årskostnaden för ett hyreshus i Gnesta kommun 56 850 kr inkl moms. Bilagor Bengt Klintbo Förvaltningschef Lars Edenhofer Teknisk chef
VA-taxa för Gnesta kommuns allmänna vatten- och avloppsanläggningar. Antagen: Kommunfullmäktige 2008 11 24 Inklusive 25 % mervärdesskatt Reviderat 2011 06 20 Reviderat 2012 05 07 Reviderat 2013 xx xx
2
TAXA för Gnesta kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning Antagen av kommunfullmäktige den 2013 xx xx Huvudman för den allmänna vatten och avloppsanläggningen är kommunfullmäktige i Gnesta kommun. Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Gnesta kommun. Kultur och Teknik förvaltningen / VA enheten. 646 80 Gnesta. 1 För att täcka nödvändiga kostnader för Gnesta kommuns allmänna vatten och avloppsanläggning skall ägare av fastighet eller annan avgiftsskyldig inom anläggningens verksamhetsområde betala avgifter enligt denna taxa. Avgiftsskyldig är alternativt den som enligt 2 och 5 lagen om allmänna vattentjänster (2006:412) jämställs med fastighetsägare. Avgiftsskyldig för ända målet Dg är även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om för utsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 2 Avgifterna utgörs av anläggningsavgifter och brukningsavgifter. 3 I dessa taxeföreskrifter avses med Bostadsfastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för bostadsändamål. Med bostads fastighet jämställs fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd, eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas, för vissa andra ändamål där lokalytan är det viktigaste sett från användarsynpunkt. Exempel på sådana byggnader är: Kontor Förvaltning Stormarknader Butiker Utställningslokaler Sporthallar Hotell Restauranger Hantverk Småindustri Utbildning Sjukvård Annan fastighet: fastighet som uteslutande eller huvudsakligen är bebyggd eller enligt beviljat bygglov avses att bebyggas för annat ändamål än bostadsändamål och som inte enligt ovan jämställs med bostadsfastighet. Obebyggd fastighet: fastighet som enligt detaljplan är avsedd för bebyggande, men inte ännu bebyggts. Lägenhet: ett eller flera utrymmen i byggnad som i upplåtelsehänseende bildar en enhet. I fråga om sådana utrymmen i bostadsfastighet, eller därmed jämställd fastighet, räknas varje påbörjat 100 tal m 2 bruttoarea (BTA) enligt svensk standard SS 02 10 53 som en lägenhet. 1
4 4.1 Avgift tas ut för nedan angivna ändamål: Ändamål Anläggningsavgift Brukningsavgift V, vattenförsörjning Ja Ja S, spillvattenavlopp Ja Ja Df, dag och dränvattenavlopp från fastighet Ja Ja 4.2 Avgiftsskyldighet för vart och ett av ändamålen V, S och Df inträder när huvudmannenupprättat förbindelsepunkt för ändamålet och informerat fastighetsägaren om förbindelsepunktens läge. Avleds Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt upprättats, inträder avgiftsskyldighet när åtgärder för bortledandet av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. Härvid förutsätts att samtliga i 24 första stycket 1 och 2 i lagen om allmänna vattentjänster angivna förutsättningar för avgiftsskyldighet är uppfyllda. 4.3 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg inträder när åtgärder för bortledande av dagvatten blivit utförda och fastighetsägaren informerats om detta. 4.4 Avgiftsskyldighet för ändamålet Dg gäller även den som ansvarar för att allmän platsmark ställs i ordning och underhålls, om förutsättningarna i 27 i lagen om allmänna vattentjänster är uppfyllda. 4.5 Anläggningsavgift skall beräknas enligt taxa som gäller vid den tidpunkt när avgiftsskyldighet inträder. 2
Anläggningsavgifter ( 5 13) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 5 5.1 För bostadsfastighet och därmed jämställd fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df om 23 036 kr om 28 795 kr b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df, om 30 715 kr om 38 393 kr c) en avgift per m 2 tomtyta om 29,54 kr om 36,92 kr d) en avgift per lägenhet om 7 678 kr om 9 598 kr e)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. om 10 886 kr om 13 608 kr * Avgift enligt 5.1 e) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 5.1 a) och b). I det fall avgift enligt 5.1 e) tas ut reduceras avgift enligt 5.1 a) och 5.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 5.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 5.1 a) lika mellan fastigheterna. 5.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. Vid tredimensionella fastigheter fördelas den tomtyta som är gemensam för fastigheterna i proportion till byggnadernas bruttoarea (BTA). Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och d), eller i det fall förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b), d) och e). Vid ändrade förhållanden enligt 5.5, 5.6, 5.7 och 5.8 tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) i den mån ovan angiven begränsningsregel så medger och med iakttagande av vad som föreskrivs i 8.2. 5.4 Lägenhetsantalet bestäms efter de ritningar enligt vilka bygglov beviljats, eller efter annan ritning eller uppmätning som huvudmannen godkänner. 5.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter, skall erläggas avgifter enligt 5.1 a) och b). 5.6 Ökas fastighets tomtyta skall erläggas avgift enligt 5.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. Vid beräkning av avgift för tillkommande tomtyta iakttas begränsningsregeln i 5.3. 5.7 Sker om eller tillbyggnad, uppförs ytterligare byggnad eller ersätts riven 3
bebyggelse på fastighet skall erläggas avgift enligt 5.1 d) för varje tillkommande lägenhet. 5.8 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättats, skall erläggas avgift enligt 5.1 e). 6 6.1 För annan fastighet skall erläggas anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en avgift avseende framdragning av varje uppsättning servisledningar till förbindelsepunkter för V, S och Df om 23 036 kr om 28 795 kr b) en avgift avseende upprättande av varje uppsättning förbindelsepunkter för V, S och Df om 30 715 kr om 39 393 kr c) en avgift per m 2 tomtyta om 33,52 kr om 41,89 kr d)* en grundavgift för bortledande av Df, om bortledande av dagvatten sker utan att förbindelsepunkt för Df upprättats. om 9 897 kr om 12 371 kr * Avgift enligt 6.1 d) tas ej ut om avgift uttages för Df enligt 6.1 a) och b). I det fall avgift enligt 6.1 d) tas ut reduceras avgift enligt 6.1 a) och 6.1 b) enligt 8 eftersom servisledning och förbindelsepunkt i detta inte lagts respektive upprättats. 6.2 Är förbindelsepunkt gemensam för två eller flera fastigheter, fördelas avgifter enligt 6.1 a) lika mellan fastigheterna. 6.3 Tomtytan utgörs av fastighetens areal enligt förrättningskarta, nybyggnadskarta eller annan karta som huvudmannen godkänner. 6.4 Huvudmannen kan, om godtagbar säkerhet ställs, medge anstånd med erläggande av tomtyteavgift för andel av fastighets areal, motsvarande mark som tillsvidare inte utnyttjas för verksamheten på fastigheten. Anstånd medges för viss tid, högst 10 år. Om mark under anståndstiden genom fastighetsbildningsåtgärd frångår fastigheten upphör anståndsmedgivandet att gälla och resterande tomyteavgift förfaller till betalning. Utestående belopp löper med ränta enligt 5 räntelagen (SFS 1975:635) från den dag anståndet beviljades tills anståndet upphör. För tid därefter utgår dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen. 6.5 Dras ytterligare servisledningar fram och upprättas ytterligare förbindelsepunkter skall erläggas avgifter enligt 6.1 a) och b). 6.6 Ökas fastighets tomtyta, skall erläggas avgift enligt 6.1 c) för tillkommande tomtyta som härrör från fastighet för vilken tomtyteavgift inte skall anses vara förut erlagd. 4
6.7 Tillkommer bortledning av Df till den allmänna anläggningen utan att förbindelsepunkt för Df upprättas, skall erläggas avgift enligt 6.1 d). 7 7.1 För obebyggd fastighet skall erläggas del av full anläggningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Bostadsfastighet Annan fastighet Servisavgift 5.1 a) 100% 6.1 a) 100% Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 100% 6.1 b) 100% Tomtyteavgift 5.1 c) 100% 6.1 c) 70% Lägenhetsavgift 5.1 d) 0% Grundavgift för Df, om FP för Df inte upprättats 5.1 e) 100% 6.1 d) 100% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Avgift enligt 5.1 c) tas ut endast intill ett belopp som motsvarar summan av avgifterna 5.1 a) och b), eller i det fall dagvatten bortleds till den allmänna anläggningen men förbindelsepunkt för Df inte upprättats, summan av avgifterna enligt 5.1 a), b) och e), jfr 5.3 andra stycket. 7.2 Bebyggs obebyggd fastighet skall erläggas resterande avgifter enligt följande: Bostadsfastighet Annan fastighet Tomtyteavgift 5.1 c) *) 6.1 c) 30% Lägenhetsavgift 5.1 d) 100% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. * Bebyggs bostadsfastighet tas ut ytterligare avgift enligt 5.1 c) om föreskriften i 5.3 andra stycket så medger. 8 8.1 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål, skall erläggas reducerade avgifter enligt följande: Avgifter för framdragen servisledning En ledning 70% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Två ledningar 85% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Tre ledningar 100% av avgift enligt 5.1 a) respektive 6.1 a) Avgifter i övrigt: V S Df Dg Avgift per uppsättning FP 5.1 b) 30% 50% 20% Tomtyteavgift 5.1 c) 30% 50% 20% Lägenhetsavgift 5.1 d) 30% 50% 20% Grundavgift Df utan FP 5.1 e) 100% Avgift per uppsättning FP 6.1 b) 30% 50% 20% Tomtyteavgift 6.1 c) 30% 50% 20% Grundavgift Df utan FP 6.1 d) 100% För avgiftsändamålet Df tas endast en av avgifterna ut enligt 5.1 b) respektive 5.1 e), eller 6.1 b) respektive 6.1 d). Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 5
8.2 Inträder avgiftsskyldighet för ändamål, för vilket avgiftsskyldighet inte tidigare förelegat, skall erläggas avgifter enligt 8.1. Vid tillämpning av begränsningsregeln enligt 5.3 inräknas de sammanlagda avgifterna för tillkommande servisledningar inte till högre belopp än 100% av avgiften enligt 5.1 a) respektive 6.1 a), även om servisledningarna lagts vid olika tillfällen och avgifterna därmed blivit högre. 8.3 För servisledning som på fastighetsägarens begäran utförs senare än övriga servisledningar för fastigheten skall, utöver avgift enligt 8.1, erläggas en etableringsavgift om 15 % av avgiften enligt 5.1 a). Etableringsavgiften avses täcka huvudmannens merkostnader till följd av att arbetet inte utförs i samband med framdragning av övriga servisledningar. 11 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 5 8 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 12 12.1 Sedan avgiftsskyldighet inträtt, skall avgift betalas inom tid som anges i räkning. 12.2 Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle ha skett. 12.3 Enligt 36 lagen om allmänna vattentjänster skall en anläggningsavgift fördelas på årliga inbetalningar under en viss tid, längst tio år, om avgiften uppgår till belopp som är betungande med hänsyn till fastighetens ekonomiska bärkraft och övriga omständigheter, om fastighetsägaren så begär och godtagbar säkerhet ställs. Ränta skall erläggas enligt 5 räntelagen på varje del av avgiften som förfaller till betalning i framtiden från den dag då den första inbetalningen skall ske till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas till dess ifrågavarande del av avgiften betalas eller ränta skall erläggas enligt 12.2. 12.4 Avgiftsskyldighet enligt 5.6, 5.7, 6.6 eller 7.2 föreligger, då bygglov för avsett ändrat förhållande meddelats eller ändrat förhållande t ex ökning av tomtyta inträtt utan att bygglov erfordrats eller meddelats. Det åligger fastighetsägaren att omgående anmäla till huvudmannen när det ändrade förhållandet inträtt. Försummar fastighetsägarendenna anmälningsplikt, tas dröjsmålsränta enligt 12.2 ut för tiden från det två månader förflutit sedan avgiftsskyldighet inträdde och fram till dess tilläggsavgiften betalas. 13 6
13.1 Om efter ansökan från fastighetsägare och särskilt medgivande av huvudmannen ledningar utförts på annat sätt eller försetts med andra anordningar än huvudmannen bedömt nödvändiga, skall fastighetsägaren som begärt arbetets utförande ersätta huvudmannen överenskomna kostnader härför. 13.2 Om en fastighetsägare begär att ny servisledning skall utföras i stället för redan befintlig och finner huvudmannen skäl bifalla ansökan om detta, är fastighetsägaren skyldig att bekosta dels den nya servisledningens allmänna del med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick, dels borttagandet av den tidigare servisledningens allmänna del. 13.3 Finner huvudmannen påkallat att utföra ny servisledning i stället för och med annat läge än redan befintlig, är huvudmannen skyldig att ersätta fastighetsägaren hans kostnad för fastighetens del av den nya servisledningen och dess inkoppling med det avdrag som befinns skäligt med hänsyn till den tidigare servisledningens ålder och skick. 7
Brukningsavgifter ( 14 22) Avgifter för allmänna vattentjänster är belagda med lagstadgad mervärdesskatt. 14 14.1 För bebyggd fastighet skall erläggas brukningsavgift. Avgift utgår per fastighet med: Utan moms Med moms a) en fast avgift per år om 1 826 kr om 2 283 kr b) en avgift per m 3 levererat vatten om 21,83 kr om 27,29 kr 14.2 Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras avgifterna. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 14.1 a) 33% 56% 11% Fast avgift 14.1 a) 33% 56% 11% Avgift per m 3 14.1 b) 40% 60% Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. Utan moms Med moms Avgift per m 3 eget vatten som ledes till spillvattenledning Avgift per m 3 levererat vatten som tappas ur brandpost ( ingen fast avgift debiteras). 14,41 kr 18,01 kr 9,66 kr 12,08 kr 14.3 Fastighetsägaren är betalningsansvarig för allt vatten som levereras till fastigheten. Har huvudmannen bestämt att för bebyggd fastighet vattenförbrukningen tillsvidare inte skall fastställas genom mätning, tas avgift enligt s.k. poängtaxa. Utan moms Med moms V. Vattenförsörjning Per poäng 119,73 kr 149,67 kr S. Spillvatten Per poäng 119,73 kr 149,67 kr V+S Per poäng 239,47 kr 299,34 kr Poäng beräknas enligt följande: Grundpoäng per bostadslägenhet om kök och högst två rum eller därmed jämförlig lägenhet 10 poäng. Tillkommer för varje rumsenhet därutöver 1 poäng. Bad och/eller dusch per lägenhet 3 poäng. Wc, ett eller flera per lägenhet 4 poäng Tvättstuga eller enbart tvättmaskin per lägenhet 2 poäng Vattenuttagför biltvätt och/eller trädgårdsvatten per uttag 2 poäng Som rumsenhet räknas varje rum, kök eller kokvrå 8
14.4 För s k byggvatten skall erläggas brukningsavgift enligt 14.1 b). Om mätning inte sker, antas den förbrukade vattenmängden uppgå till 30 m 3 per lägenhet. 14.5 För extra mätställe (mätställe utöver ett per fastighet) skall erläggas en årlig avgift med ett belopp motsvarande 20% av den fasta avgiften enligt 14.1 a). Beloppet avrundas till närmaste hela krontal. Parallellkopplade vattenmätare räknas som ett mätställe. 14.6 Antas mätaren visa annan förbrukning än den verkliga, låter huvudmannen undersöka mätaren, om huvudmannen finner det nödvändigt eller om fastighetsägarenbegär det. Vid ovan avsedd undersökning eller prövning bestäms mätarens felvisning i två kontrollpunkter enligt SWEDACs föreskrifter om vatten och värmemätare, STAFS 2007:2. Kan mätfelets storlek inte bestämmas eller har mätaren inte fungerat, har huvudmannen rätt att uppskatta förbrukningen. Fastighetsägare som inte godtar huvudmannens beslut efter genomförd undersökning eller huvudmannens uppskattning av förbrukningen, kan begära prövning av frågan hos Statens va nämnd. 14.7 Har fastighetsägare begärt undersökning av vattenmätare och mätaren härvid godkänns, skall fastighetsägaren ersätta huvudmannen för undersökningskostnaderna i enlighet med vad som framgår av 18. 14.8 För spillvattenmängd, som enligt huvudmannens medgivande avleds till dagvattenledning(kylvatten o d), skall erläggas avgift med 50% av avgiften enligt 14.1 b). 16 Tillförs avloppsnätet större spillvattenmängd än som svarar mot levererad vattenmängd eller avleds inte hela den levererade vattenmängden till avloppsnätet skall avgift för spillvattenavlopp erläggas efter den mängd spillvatten som avleds till avloppsnätet. Mängden skall bestämmas genom mätning på fastighetsägarens bekostnad av ifrågavarande vatten eller spillvattenmängd eller på annat sätt som överenskommits mellan huvudmannen och fastighetsägaren. En förutsättning för att avgiften för avlett spillvatten skall debiteras efter annan grund än efter levererad mängd vatten är att skillnaden mellan mängderna vatten och spillvatten är avsevärd. 17 För obebyggd fastighet inom detaljplan skall erläggas brukningsavgift enligt 14.1 a). Föreligger inte avgiftsskyldighet för samtliga i 4.1 angivna ändamål reduceras den fasta avgiften. Följande avgifter skall därvid erläggas för respektive ändamål: V S Df Dg Fast avgift 14.1 a) 33% 56% 11% Fast avgift 14.1 a) 33% 56% 11% 9
Avgifterna är uttryckta i procent av full avgift. 18 Har huvudmannen på fastighetsägarens begäran vidtagit åtgärd eller har på grund av att fastighetsägaren åsidosatt sin skyldighet vattentillförseln avstängts eller reducerats eller annan åtgärd vidtagits av huvudmannen debiteras följande avgifter: Utan moms Med moms Nedtagning av vattenmätare 208 kr 260 kr Uppsättning av vattenmätare 208 kr 260 kr Avstängning av vattentillförsel 246 kr 308 kr Påsläpp av vattentillförsel 245 kr 307 kr Montering och demontering av 706 kr 883 kr strypbricka i vattenmätare Undersökning av vattenmätare Självkostnad Självkostnad Länsning av vattenmätarbrunn 659 kr 823 kr Förgäves besök... kr... kr...... kr... kr...... kr... kr För arbeten som på fastighetsägarens begäran utförs utanför ordinarie arbetstid debiteras ett tillägg om 100 % av ovan angivna belopp. 19 Om för viss eller vissa fastigheter kostnaden för att förse fastigheterna med vatten och avlopp i beaktansvärd omfattning avviker från fastigheterna inom verksamhetsområdet i övrigt, skall enligt lagen om allmänna vattentjänster avgifter utgå enligt särskilt antagen särtaxa. Är det inte skäligt att för viss fastighet beräkna avgift enligt 14 17 får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. 20 Avgift enligt 14.1 a), debiteras i efterskott per månad, kvartal, tertial eller halvår enligt beslut av huvudmannen. Avgift enligt 14.1 b) debiteras i efterskott på grundval av enligt mätning förbrukad vattenmängd, uppskattad förbrukning eller annan grund som anges i 14 och 16. Betalas debiterat belopp inte inom tid som anges i räkningen, skall erläggas dröjsmålsränta på obetalt belopp enligt 6 räntelagen från den dag betalningen skulle skett. Sker enligt huvudmannens beslut mätaravläsning inte för varje debitering, får mellanliggande debiteringar ske efter uppskattad förbrukning. Mätaravläsning och debitering efter verklig förbrukning bör ske i genomsnitt minst en gång per år. Avläsning och debitering bör därjämte ske på fastighetsägarens begäran med anledning av fastighetsöverlåtelse. 10
21 Har fastighetsägare begärt att huvudmannen skall företa åtgärd för att underlätta eller möjliggöra hans brukande av anläggningen i visst fall eller avseende eller har i övrigt särskild åtgärd påkallats på grund av fastighetens VA förhållanden, får huvudmannen i stället komma överens med fastighetsägaren eller annan avgiftsskyldig om avgiftens storlek. TAXANS INFÖRANDE 23 Denna taxa träder i kraft 2013 xx xx. De brukningsavgifter enligt 14.1, 14.3 och 14.7 samt 16, som är baserade på uppmätning hos fastighetsägare, samt s.k. poängtaxa skall därvid tillämpas i fråga om den vattenmängd som levereras och den spillvattenmängd som släpps ut efter den ovan angivna dagen för taxans ikraftträdande. 24 Eventuella skriftliga utfästelser från kommunen till abonnent, som står i strid med gällande taxebestämmelser, gäller före taxans bestämmelser 24.1 Anläggningsavgift hänförlig till att byggnadsnämnden meddelat bygglov för fastighet föra taxans ikraftträdande debiteras enligt före detta datum gällande taxa. * * * Mål som rör tvist mellan fastighetsägare och huvudmannen beträffande tillämpning och tolkning av denna taxa prövas av Statens va nämnd jämlikt 53 lagen om allmänna vattentjänster. 11
Kommunledningskontoret TJÄNSTESKRIVELSE Upprättad: Diarienummer: 2013-04-29 KS.2013.104 Kommunstyrelsen Årsredovisning Regionförbundet Sörmland Förslag till beslut Kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beslutar 1. Regionstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012. Ärendebeskrivning Regionförbundet Sörmland har lämnat in Årsredovisning för år 2012 och revisorerna har lämnat sin revisonsberättelse. Medlemmarnas respektive fullmäktigeförsamlingar ska behandla frågan om ansvarsfrihet. Bilagor 1. Begäran ansvarsfrihet den 17 april 2013 2. Årsredovisning 2012 Beslutet ska skickas till: ~ Kommunfullmäktige ~ Regionförbundet Sörmland, Box 325, 611 27 Nyköping Nils-Erik Selin Kommunchef Jenny Johansson
Årsredovisning 2012 1
ÅRSREDOVISNING 2012 Årsredovisning 2012 Ansvarig utgivare: Regionförbundet Sörmland Layout: Carina Wilhelmsson, Regionförbundet Sörmland Foto: sidan 6 STUA sidan 9 Thiago Tavares www.sxc.hu sidan 13 Janet Burgess www.sxc.hu sidan 21 Carina Wilhelmsson sidan 23 STUA sidan 27 Gözde Otman www.sxc.hu sidan 32 Lasse Skog sidan 34 Carina Wilhelmsson sidan 36 PeO Quick sidan 51 STUA Tryck: Linderoths Tryckeri i Vingåker AB
Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING 2012
ÅRSREDOVISNING 2012 Innehåll Inledning...7 Regionförbundets uppdrag...8 Regionförbundets ändamål enligt förbundsordningen...8 Regionförbundets uppgifter enligt lagen om samverkansorgan...8 Redovisning av måluppfyllelse...9 Huvudverksamhet...10 Uppdrag - Nya Sörmlandsstrategin...11 Uppdrag - Hållbara transporter...12 Uppdrag - Effektiv infrastrukturplanering...14 Uppdrag - Ett näringsliv med goda förutsättningar...15 Uppdrag - En hållbar och konkurrenskraftig besöksnäring...22 Uppdrag - Ett gynnsamt innovationsklimat...24 Uppdrag - Ett effektivt nyttjande av EU:s strukturfonder...25 Uppdrag - En säkerställd tillgång på kompetens och en höjd utbildningsnivå...26 Övrigt inom näringsliv och arbetsmarknad...28 Uppdrag - En aktiv kommunikation och medlemsdialog...29 Uppdrag - Internationell samverkan...31 Politisk styrning...32 Uppdrag - Vidareutveckling av det regionala ledarskapet...33 Förbundskontoret...34
ÅRSREDOVISNING 2012 Regionförbundets resultat...36 Budgetavstämning...37 Huvudverksamhetens ekonomi...38 Sidoverksamhetens ekonomi...40 Politiska styrningens ekonomi...40 Förbundskontorets ekonomi och personalredovisning...41 Mål för god ekonomisk hushållning...42 Allmänna redovisningsprinciper...42 Resultaträkning...44 Balansräkning...45 Kassaflödesanalys...46 Noter...47
ÅRSREDOVISNING 2012 6 Under våren drogs ett stort projekt i gång med syfte att utveckla de sörmländska besöksmålen och göra dem mer anpassade för utländska turister.
ÅRSREDOVISNING 2012 Inledning Två frågor av stor betydelse för Regionförbundet Sörmland har varit aktuella under 2012 nämligen regionfrågan och inrättandet av den nya kollektivtrafikmyndigheten. I början av året stod det klart att det inte gick att nå enighet i länet kring en ansökan om att bli regionkommun tillsammans med Västmanland, Örebro och Östergötland. Det betyder att Regionförbundet Sörmlands uppdrag blir kvar minst en mandatperiod till. När Sörmlands kollektivtrafikmyndighet inrättades uppstod frågan om hur samarbetet mellan regionförbundet och myndigheten ska se ut. Under året har regionförbundet biträtt med ekonomiska resurser och sakkunskap. Regionstyrelsen har dessutom beslutat att överföra sex miljoner kronor extra till myndigheten under 2012 för att stödja uppbyggnaden av den nya organisationen. I december 2012 antog Regionstyrelsen ett nytt regionalt utvecklingsprogram Sörmlandsstrategin 2020. Ett intensivt arbete med strategin har pågått under året i samverkan mellan olika företrädare för medlemmarna, förbundets samarbetspartners och regionstyrelsen. Före sommaren skickades ett förslag ut på bred remiss och efter bearbetning av svaren kunde ett förslag till ny strategi läggas fram till regionstyrelsen under hösten. Under våren genomfördes den årliga ledningskonferensen med kommun- och landstingsledningarna. Detta år var fokus lagt på utvecklingen av besöksnäringen och konferensen var därför förlagd till Åre. Under våren drogs också ett stort projekt i gång just med syfte att utveckla de sörmländska besöksmålen och göra dem mer anpassade för utländska turister. Regionstyrelsen har arbetat vidare med budget- och planeringsprocessen. Till mötet i maj presenterades en omvärldsanalys som sedan utgjort underlag för höstens arbete med verksamhetsplan och budget för 2013. Under hösten har riksdagen antagit regeringens nya infrastrukturproposition som innebär en revidering och förlängning av gällande planer på både nationell och regional nivå. Det viktigaste beskedet för Sörmland är att den högt prioriterade Ostlänken mellan Järna och Linköping ska börja byggas. När det gäller verksamheten i övrigt kan framhållas att regionstyrelsen antagit en cykelstrategi som ska ligga till grund för utbyggnaden av cykelvägnätet i länet. Vidare har nya etapper på väg 55 norrut från Flen påbörjats. Regionstyrelsen har under året även beslutat om särskilda satsningar på Mälardalens högskola, Munktell Science Park i Eskilstuna samt stöd till driften av den nya riskkapitalfonden, Första Sörmlandsfonden. En särskild satsning har gjorts på att främja kvinnors företagande samt på kompetenscheckar för företag som vill ta hjälp av universitet och högskolor för utveckling av sina verksamheter. Avslutningsvis bör noteras att årets resultat påverkas mest av överföringen av medel till kollektivtrafikmyndigheten men även av de beslut om särskilda satsningar utöver budgeten som regionstyrelsen beslutat om under året. 7
ÅRSREDOVISNING 2012 Regionförbundets uppdrag Regionförbundets ändamål enligt förbundsordningen Förbundet ska vara ett organ för kommunerna och landstinget i Sörmland för att ta vara på länets möjligheter och främja dess utveckling. I detta ska medborgarnas/länsbefolkningens möjligheter till delaktighet och insyn i verksamheten beaktas liksom subsidiaritet, strävan efter en uthållig utveckling, jämställdhet samt de mervärden som verksamheten inom förbundet ger upphov till. Förbundet ska vara medlemmarnas gemensamma organ för regional utveckling, samordna insatser inom området och vara medlemmarnas gemensamma företrädare i följande frågor: Särskilt främja inomregional samverkan beträffande trafik och infrastruktur, näringsliv och entreprenörskap samt kompetensutveckling och arbetskraftstillgång. Internationalisering, hållbar utveckling och ungdomars värderingar är perspektiv som ska genomsyra verksamheten. Verkställa regionala uppdrag från staten. Utse eller nominera representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets uppgiftsområde. Ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten samt uppgifter som medlemmarna väljer att tillföra förbundet. Regionförbundets uppgifter enligt lagen om samverkansorgan Förbundets uppgifter enligt lagen om samverkansorgan Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter. Samordna insatser för genomförandet av strategin. Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. 8
ÅRSREDOVISNING 2012 Redovisning av måluppfyllelse Med utgångspunkt från Sörmlandsstrategins utmaningar och EU 2020:s prioriteringar har ett antal politiskt prioriterade uppdrag formulerats. I verksamhetsplanen för 2012 har elva olika uppdrag angivits som regionstyrelsen beslutat att regionförbundet ska arbeta med under året. Uppdragen har långsiktiga inriktningsmål, men för att på ett tydligt sätt visa vad som uträttas under verksamhetsåret angavs i verksamhetsplanen vilka projekt och aktiviteter som ska genomföras för att uppdragen ska verkställas. För varje projekt och aktivitet angavs mål som ska uppnås under året. Verksamheten och de mål som beskrevs i verksamhetsplanen följs nu upp på projekt- och aktivitetsnivå. 9
ÅRSREDOVISNING 2012 Huvudverksamhet Arbetet med ett nytt regionalt utvecklingsprogram för Sörmland en ny Sörmlandsstrategi påbörjades 2011. Det ledde till att en revidering av gällande vision och en precisering av de prioriterade målområdena lades fast av regionstyrelsen i slutet av december 2011. Under 2012 har arbetet gått vidare och regionstyrelsen kunde i december 2012 fastställa Sörmlandsstrategin 2020 som anger färdvägen mot ett långsiktigt hållbart Sörmland. Förutom det övergripande arbetet med Sörmlandsstrategin 2020 har regionförbundets huvudverksamhet följt de uppdrag som anges i verksamhetsplanen för 2012. Uppdragen omfattar flera olika verksamhetsområden vilka bedöms viktiga för länets utveckling. Dessa områden är Infrastruktur och transporter, Näringsliv och arbetsmarknad, Utbildning och kompetensförsörjning samt Miljö- och klimatfrågor. Två av Regionförbundet Sörmlands uppdrag rör infrastruktur och transporter. Det ena uppdraget har handlat om en effektiv planeringsprocess för infrastrukturen inom länet och i samarbete med angränsande län. Det andra uppdraget går ut på att stödja utvecklingen av hållbara transporter och hållbart resande. Under 2012 har bland annat en regional cykelstrategi lagts fast. Vidare har rollfördelningen gentemot kollektivtrafikmyndigheten klargjorts. Insatserna för utvecklingen av näringslivet kanaliseras till stor del via delägarskapet i Almi. Detta är naturligt då regionförbundet via bland annat ägardirektiv har stor möjlighet att påverka inriktningen i Almis arbete. Under året har en kraftsamling på kompetensområdet gjorts där en större satsning av engångskaraktär märks tydligt för att stödja Mälardalens högskolas strävan att behålla sina examinationsrätter. Styrelsen har vidare tagit beslut om nya utvecklingsprojekt med fokus på samverkan mellan näringsliv och forskning. Dessutom har regionförbundet, tillsammans med länsstyrelsen, tagit ansvar för fördelningen av regeringens insatser för att främja kvinnors företagande i regionen. Att strukturfondsperioden lider mot sitt slut märks bland annat på att nästan inga insatser behövt göras för att rigga projekt. 10
ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Nya Sörmlandsstrategin Projekt 2012 inom uppdraget nya Sörmlandsstrategin Projekt Nya Sörmlandsstrategin Projektmål Målet är att utifrån det arbete som gjordes under 2011, där strategins områden och övergripande mål beslutades, gå vidare och konkretisera hur strategin ska genomföras och vilka uppföljningsbara mål som ska vara utgångspunkt. Målet är också att sprida den färdiga nya Sörmlandsstrategin så brett att den verkligen kan utgöra en grund för hela länets arbete med dess utveckling. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Ett nytt regionalt utvecklingsprogram, Sörmlandsstrategin 2020, antogs av regionstyrelsen i december 2012. Arbetet med att sprida strategin och initiera genomförandet kommer att påbörjas under 2013. Aktivitet 2012 inom uppdraget nya Sörmlandsstrategin Aktivitet Tillhandahålla statistik och analysfunktioner Aktivitetsmål Att ta fram relevant statistik som analyseras som grund för arbetet med det regionala utvecklingsprogrammet och för alla underliggande program och strategier som regionförbundet har behov av. Uppföljning av mål En första fas i att uppfylla målet är genomförd. I samband med arbetet med Sörmlandsstrategin har ett omfattande statistik- och analysarbete genomförts med hjälp av en statistiker som varit tillfälligt anställd vid förbundskontoret. 11
ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Hållbara transporter Projekt 2012 inom uppdraget hållbara transporter Projekt Godsstudie, regionalfondsprojekt i sju län i Stockholm-Mälarregionen Projektmål Ta fram kunskapsunderlag om hur godstransporter sker inom, genom samt in och ut ur länet. Alla slags godstransporter omfattas och koppling finns till pågående strukturfondsprojekt, SATSA - Samverkan för effektivt transportsystem i Stockholmsregionen, vilket ingår i En Bättre Sits. Uppföljning av mål Projektet är försenat men målet gäller ännu. Arbetet med godsstudien pågår och beräknas vara klart under senare delen av våren 2013. Projekt Regional cykelstrategi för Sörmland Projektmål Målet är att förankra underlaget för cykeltrafikåtgärder på det regionala vägnätet som tagits fram och att genomföra strategin med dess prioriteringar på hela cykelvägnätet inklusive cykelturismstråken. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Cykelstrategin antogs av regionstyrelsen i december 2012 och gäller nu som underlag för länets fortsatta arbete i länet. Projekt Utredningar inom hållbara transporter Projektmål Uppdatera det underlag som togs fram inom ramen för En Bättre Sits under 2003-2004 vad gäller tillgänglighet, pendling etcetera inom länet och storregionen samt ge stöd till andra regionala projekt inom området. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Under 2012 togs ett reviderat PM fram, beslutades och överlämnades till Trafikverket och infrastrukturminister Catharina Elmsäter Svärd som ett samlat underlag inför arbetet med att ta fram en ny nationell transportinfrastrukturplan. 12
ÅRSREDOVISNING 2012 Aktiviteter 2012 inom uppdraget hållbara transporter Aktivitet Stöd till kollektivtrafikmyndigheten Aktivitetsmål Att finansiera den kanslichefstjänst som kommer att utgöra kollektivtrafikmyndighetens kansli. Uppföljning av mål Målet ändrades då regionstyrelsen och direktionen inom kollektivtrafikmyndigheten enades om att regionförbundet ska föra över ett större belopp till myndigheten som en buffert vid etableringen av den. Under 2012 överfördes totalt 6,8 miljoner kronor, varav 6 miljoner kronor överfördes efter särskilt beslut i regionstyrelsen. Aktivitet Trafikförsörjningsprogram Aktivitetsmål Att delta i arbetet med att ta fram länets första kollektivtrafikförsörjningsprogram. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Ett förslag till trafikförsörjningsprogram har tagits fram under ledning av kollektivtrafikmyndigheten och regionförbundet har deltagit i arbetet. Förslaget har remissbehandlats och antagits av myndigheten under 2012. 13
ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Effektiv infrastrukturplanering Aktiviteter 2012 inom uppdraget effektiv infrastrukturplanering Aktivitet Genomförande och uppföljning av länsplanen för regional transportinfrastruktur Aktivitetsmål Att utifrån de rutiner som är beslutade genomföra den regionala planen i nära samverkan med Trafikverket, kommunerna, landstinget och Länstrafiken. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Regionförbundet följer noga genomförandet av planen i enlighet med de rutiner för samverkan som parterna enats om. Aktivitet Ostlänken, Räta Linjen och Biogas Öst Aktivitetsmål Som delägare följa arbetet dels via styrelsen, dels via tjänstemannaberedning. För samverkansprojekt som Räta Linjen och eventuellt ytterligare (E22-gruppen med flera) delta och stötta kommuner och övriga parter. Medlemskap i organisationen Biogas Öst inklusive medverkan i projekt om produktion och distribution av biogas. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts. Arbetet i de olika projekten har bevakats på det sätt som anges i verksamhetsplanen. Aktivitet Bredband Aktivitetsmål Att ge ekonomiskt stöd till samordningsfunktionen på länsstyrelsen. Uppföljning av mål Målet har uppnåtts, stödet har utbetalats. Allmänt sett finns det för lite ekonomiska resurser för genomförande av bredbandsutbyggnaden på landsbygden i förhållande till efterfrågan i länet. 14
ÅRSREDOVISNING 2012 Uppdrag - Ett näringsliv med goda förutsättningar Projekt 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Projekt Kompetens för tillväxt (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Via kompetenscheckar underlätta för små och medelstora företag att komma åt kompetens från universitet och högskolor i närområdet. Uppföljning av mål I projektet samverkar Östsvenska Handelskammaren, Mälardalens högskola och Linköpings universitet. En organisation som hanterar och behandlar ansökningar från sökande företag har etablerats. Östsvenska Handelskammaren, Linköpings universitet och Mälardalens högskola fördelar uppdragen. Totalt har 83 intresseanmälningar kommit in. Hittills har 55 företag fördelade i alla kommuner, fått kompetenscheckar. Av dessa är 28 avslutade eller på väg att avslutas. Projektet har som mål att bevilja och genomföra 50 företagsuppdrag under projekttiden i alla länets kommuner. Projekt Profilnäringar Projektmål Att påbörja ett projekt för att identifiera viktiga framtida profilnäringar i Sörmland. Uppföljning av mål Projektet påbörjades under hösten 2012. Projekt Handlingsprogram för näringsliv Projektmål Ha ett förankrat och beslutat handlingsprogram klart och ha påbörjat arbetet med uppföljning. Handlingsprogrammet har antagits av regionförbundets styrelse. Uppföljning av mål En första uppföljning av indikatorerna har gjorts och redovisats i nätverket för näringslivschefer. 15
ÅRSREDOVISNING 2012 Projekt 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Projekt Robotdalen (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Projektet är ett tioårigt projekt under Vinnovas Vinnväx-program som löper mot sitt slut år 2013. Projektet arbetar inom områdena fältrobotik, industrirobotik och hälsorobotik. Regionförbundet följer att projektet uppnår de mål som Vinnova och EU:s regionalfond ställer på projektet. Uppföljning av mål Projektet redovisas till Vinnova och EU:s regionala strukturfond. Regionförbundet tar del av redovisningarna och kan konstatera att projektplanen följs. Projekt Teknikcollege (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Följa upp att samverkansprojekt mellan regionförbundet, Nyköpings, Oxelösunds, Trosas och Gnestas kommuner uppfyller sina mål kring samverkan mellan näringsliv och det offentliga bland annat angående behov av kompetens. Uppföljning av mål Projektet samverkar med kompetensplattformen och YH Mälardalen. Bedömningen är att projektmålen följs. Projekt Företagsam (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Projektet ska öka förståelsen för kvinnors arbetsmarknad och företagande och förbättra kunskapen i rådgivningssituationer genom att erbjuda kompetensutveckling för företagsfrämjare. Uppföljning av mål Projektet är inte påbörjat och kommer inte att genomföras. 16
ÅRSREDOVISNING 2012 Projekt 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Projekt Nova Med Tech (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Utveckla nya idéer inom det medicintekniska området. Projektet fokuserar på att stärka de entreprenöriella aktiviteterna för att säkerställa att resultaten omsätts i kliniskt användbara produkter som kommersialiseras. Uppföljning av mål Projektet redovisas till EU:s regionala strukturfond. Regionförbundet tar del av redovisningarna. Projekt Strategin för Kulturella och kreativa näringar (KKN) (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Samverka med landstinget i genomförandet av insatser kring förverkligandet av KKNstrategin, främst inriktat mot sörmländska hantverkare. Uppföljning av mål Under 2012 har det operativa arbetet kring KKN-strategin påbörjats. Regionförbundet har medfinansierat ett utvecklingsprojekt som avslutats under året. Projekt Främja kvinnors företagande Projektmål Att driva det övergripande länsprojektet för främjande av kvinnors företagande. Projektet ska drivas som tre delprojekt: Delprojekt ett handlar om att via processer arbeta fram intressanta projekt och insatser för främjandet av kvinnors företagande. Det andra delprojektet ska ta fram en förstudie för att integrera ett arbetssätt för att främja kvinnors företagande i det befintliga företagsfrämjande systemet. Det tredje delprojektet är att via en regional mötesplats sprida kunskap. Projektet ska drivas som ett länsövergripande projekt tillsammans med länsstyrelsen. Uppföljning av mål Förstudien om hur ett arbetssätt för att främja kvinnors företagande integreras i befintliga företagsfrämjande organisationer är klar. Sex projekt för att främja kvinnors företagande har arbetats fram tillsammans med utförarna och påbörjats. Ett seminarium har genomförts under hösten. 17
ÅRSREDOVISNING 2012 Projekt 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Projekt Sörmlandsfonden (externt projekt, medfinansieras av regionförbundet) Projektmål Sörmlandsfonden ska ge företagare och investerare förutsättningar att utvecklas och skapa affärer. Fonden ska utgöra ett komplement till traditionell bankfinansiering i regionen. Regionförbundet ska tillsammans med Länsstyrelsen bidra till administrationen av Sörmlandsfonden. Under 2012 ska de första företagen i Sörmland erhålla riskkapital från Sörmlandsfonden. Uppföljning av mål Under året har fonden kommit igång administrativt. Kännedomen om fonden har varit god och 40 propåer om investering har kommit in. Två finansieringsbeslut har tagits, men det ena företaget drog sig ur och det andra fick annan finansiering. Ett nätverk för affärsänglar har etablerats och ett Sörmlandsnäste för presentation av de mest intressanta idéerna har inrättats. Aktiviteter 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Aktivitet Almi basuppdrag Aktivitetsmål Att följa upp genomförandet av den politiskt beslutade ägaranvisningen. Almis uppdrag är att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga små och medelstora företag och stimulera nyföretagande i syfte att skapa tillväxt och förnyelse. Verksamheten ska vara inriktad på företagsutveckling genom rådgivning och finansiering samt genom utlåning till små och medelstora företag. Uppföljning av mål Uppdraget rapporteras löpande via rapporter och insyn i styrelsen via av regionen utsedda styrelseledamöter. 18
ÅRSREDOVISNING 2012 Aktiviteter 2012 inom uppdraget ett näringsliv med goda förutsättningar Aktivitet Almi regionspecifikt uppdrag Aktivitetsmål Att utforma ett regionspecifikt uppdrag kring fordonsindustrin och företagsrådgivning i Östra Mellansverige samt följa upp genomförda insatser. Uppföljning av mål Sedan den ekonomiska krisen 08/09 har speciella insatser för den krisdrabbade fordonsindustrin genomförts i länet. Almi fortsätter den satsningen genom fördjupade insatser direkt till företagsledningar. I projektet Företagscoaching Östra Mellansverige (FÖM) samverkar de fem Almibolagen i Östra Mellansverige och erbjuder på så sätt företagen en bredare och mer fördjupad företagsrådgivning. Ett tiotal företag har deltagit i fordonsprojektet under året. Seminarium och individuell coachning har genomförts. Inriktningen har varit att vägleda och rådgiva i internationella satsningar. Deltagande företag har haft möjlighet att besöka en fordonsmässa i Hannover och göra en resa till fordonstillverkare i Turkiet. Femlänsprojektet FÖM är en fortsättning på det tidigare strukturfondsprojektet med samma inriktning. Projektet rapporterar till Tillväxtverket och regionförbundet tar del av rapporterna. Aktivitet Almi IFS Aktivitetsmål Via IFS verksamhet ska ett flertal företagare med invandrarbakgrund få rådgivning så att de kan starta företag. Nystartade invandrarföretag ska också få rådgivning. IFS är en ideell förening som har till uppgift att främja invandrarföretagandet i Sverige. Syftet är att hjälpa och stödja personer med utländsk bakgrund att starta eller att utveckla befintliga företag. Insatserna ska vara långsiktigt hållbara, både för ekonomin och för människors jämställdhet och kulturella integration. Uppföljning av mål Ett 60-tal nya kunder har i år besökt IFS. Kunderna kommer på två till tre rådgivningstillfällen. IFS arbetar även med mentorprogram för invandrarföretagare samt ett projekt som heter att investera i invandrarkvinnor. Dit har 98 kvinnor vänt sig för att få rådgivning. 19