VILKA REGLER BRYTER BARNMATSFÖRETAGEN MOT?

NESTLÉ-bojkotten

BAKGRUND Nestlé-bojkotten startade redan 1977 i USA. Bojkotten grundade sig på Nestlés oetiska marknadsföring av bröstmjölksersättningar, framförallt i tredje världen. Sverige anslöt sig till bojkotten 1981. 1984 upphävdes bojkotten genom beslut i International Nestlé Boycott Committee (INBC). Att bojkotten hävdes berodde på att Nestlé lovade att fortsättningsvis följa de internationella reglerna för marknadsföring av bröstmjölksersättningar som antagits av Världshälsoförsamlingen 1981. Nestlé lovade samtidigt att i framtiden följa den del av koden som handlar om gratis eller rabatterade leveranser till sjukhus. Nestlé följde inte sina åtaganden och ett stigande antal rapporter angående överträdelser mot reglerna gällande marknadsföring av bröstmjölksersättning började komma in. Bojkotten återupptogs därför 1988 mot Nestlé och andra barnmatsföretag. Koncentrationen har dock legat på Nestlé då det är just denna koncern som har den störste enskilda marknadsandelen vad beträffar barnmat. Denna bojkott pågår fortfarande och har stöd i 17 länder. (Sverige, Storbritannien, USA, Kanada, Mexiko, Irland, Frankrike, Tyskland, Italien, Finland, Australien, Mautritius, Filippinerna, Norge, Spanien, Turkiet och Luxemburg). Stödet för bojkotten ges av affärs-, utvecklings- och hälsoorganisationer samt av religiösa- och politiska organisationer i dessa länder men också av enskilda organisationer i andra länder. VILKA REGLER BRYTER BARNMATSFÖRETAGEN MOT? Som tidigare nämnts antog Världshälsoförsamlingen den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar (kallad WHO-koden)1981. Koden avser etiska regler för marknadsföring samt regler för hur amning ska skyddas och främjas inom hälso- och sjukvården. Världshälsoorganisationen (WHO) och FN:s barnfond (UNICEF) har senare utsett amningen till ett av de områden som skall prioriteras under 1990-talet. Detta skedde i samband med ett WHO/UNICEF-möte Brestfeeding in the 1990 s a global initiative som hölls vid Spedale degli Innocenti, Florence, Italien. Mötet sponsrades av Swedish International Development Authority (SIDA) och United States Agency for International Development (USAID). Mötet antog en amningsdeklaration som sedermera kom att kallas Innocenti-deklarationen som slår fast att alla mödrar bör ges möjlighet att uteslutande bröstuppföda sina barn 4-6 månader, och att fortsätta amningen - med tillägg av annan mat - upp till två år eller längre. Några viktiga punkter i WHO-koden: Ingen reklam till allmänheten Inga gratisprover till mödrar Ingen lansering av produkter inom hälso- och sjukvården, inklusive gratisleveranser och rabatter Företagsrepresentanter får ej ge råd till mödrar Inga ord eller bilder som idealiserar flaskuppfödning Markera och skriv in titeln på din rapport, 11p 2

Information till hälso- och sjukvårdspersonal ska baseras på fakta och vara vetenskaplig All information, även den på etiketterna ska förklara fördelarna med amning och risker med flaskuppfödning Olämpliga produkter får ej lanseras till spädbarn (ex. flaskor och nappar) Tillverkare och distributörer skall uppfylla barnmatskodens villkor, även i de länder som inte har antagit lagar eller bestämmelser i enlighet med denna. Nya resolutioner har antagits av Världshälsoförsamlingen genom åren för att förtydliga koden. En resolution som antogs 1994 gällde förbud mot gratisleveranser av alla typer av bröstmölksersättningar och kom att gälla samtliga delar av hälso- sjukvården och i alla länder (alltså även industriländer). 1996 antogs ytterligare en resolution som uppmanar hälso- och sjukvården att avvisa all kommersiell sponsring av evenemang som vänder sig till personal inom hälso- och sjukvården. VARFÖR ÄR DÅ DETTA SÅ VIKTIGT? Enligt uppgifter från UNICEF, dör årligen 1,5 miljoner spädbarn, och miljontals barn blir allvarligt sjuka p.g.a. att de inte ammas. Det torde vara allom bekant att amning ger barnet den absolut mest näringsriktiga födan, och den skyddar barnet mot en rad infektioner och barnsjukdomar under det första levnadsåret. Det finns även resultat som pekar på att plötslig spädbarnsdöd också kan reduceras tack vare amningen. Amningen är också gratis vilket inte är helt oväsentligt för många familjer i det globala perspektivet. Bröstmjölksersättningar som tillhandahålls gratis på sjukhus kan medföra att mödrar stimuleras till att använda ersättning i stället för att amma. När de sedan kommer hem från sjukhuset måste de själva införskaffa bröstmjölksersättningen som i vissa fall tar mer än hälften av familjens samlade inkomst. Det resulterar i att man försöker vara ekonomisk så att pulvret räcker längre och därmed blandar en mindre mängd än vad som är rekommenderat. På kortare eller längre sikt leder det till undernäring, och sannolikt till sjukdom eller i värsta fall till dödsfall hos barnet. Det måste också finnas tillgång till rent vatten för att blanda pulvret med, vilket inte alltid är fallet. Många barn som uppföds med flaska drabbas av allvarliga diarrésjukdomar på grund av orent vatten. Vattnet är också en förutsättning för att kunna hålla flaskor och nappar rena. För kokning av vatten för tillredning av maten och rengöring krävs bränsle som inte heller alltid finns tillgängligt på nära håll eller kanske till och med måste köpas vilket då blir ytterligare en belastning på ekonomin. Det här är inte ett problem som är isolerat till det vi tidigare betraktat som utvecklingsländer (tredje världen). Vi har idag länder på mycket nära håll som står inför stora ekonomiska problem både nationellt och individuellt. Det gäller hela Östeuropa, Baltikum och forna Sovjetunionen. I och med att dessa gränser nu öppnats är de också en potentiell marknad för alla typer av företag och då Markera och skriv in titeln på din rapport, 11p 3

även barnmatsindustrin som självfallet har ett intresse av att öka sina marknadsandelar. En lång och intensiv amningsperiod är också i många fall ett sätt att hålla barnbegränsningen. Det resulterar i att kvinnan inte föder så många barn och därmed har bättre förutsättningar att föda friskare och mer välnärda barn i fullgången tid av graviditeten. Kvinnan drabbas sannolikt också av färre komplikationer för egen del vid förlossningen vilket också ökar förutsättningarna för barnets och även familjens överlevnad. En av punkterna i koden handlar om information, även den som finns på etiketterna på barnmatsförpackningarna. Den ska förklara fördelarna med amning. Texten ska vara skriven på ett adekvat språk för landet i fråga där produkten saluförs. Så är inte alltid fallet. Här måste man också beakta hur det ser ut med läs- och skrivkunnigheten bland befolkningen i ett globalt perspektiv. Ett exempel: Pakistan har en läs- och skrivkunnighet bland befolkningen som ligger på ca 20 procent. Det är inte i första hand flickorna som får tillgång till skolan och definitivt inte bland befolkningen på landsbygden. Många byar ute på landsbygden kanske har en eller ett fåtal personer som är läskunniga och vanligtvis är det imamen i byn. Det kan konstateras att det under årens lopp genomförts en rad sammanställningar av rapporter som rör överträdelser mot WHO-koden. Dessa har bl.a. presenterats av The International Baby Food Action Network (IBFAN) och Nordiska Arbetsgruppen för Amningsfrågor (NAFIA) vilka av Nestlé förkastas som icke helt opartiska rapporter. VAD HAR HÄNT I FRÅGAN? Interagency Group on Breastfeeding Monitoring (IGBM) publicerade i januari 1997 en oberoende vetenskapligt genomförd studie vad beträffar överträdelser av den internationella koden för marknadsföring av bröstmjölksersättningar Cracking the Code. Inledningsvis har ett antal definitioner gjorts. En avser bröstmjölksersättning och vad som menas med detta. Här utgår man från Art. 3 i WHO-koden: -med bröstmjölksersättning avses all föda som marknadsförs i syfte att helt eller delvis kunna ersätta bröstmjölk. En annan definition bygger på Världshälsoförsamlingens resolution som exklusivt rekommenderar amning i sex månader. (Resolution 47.5 som antogs 1994) Det medför att alla produkter som rekommenderas till barn under sex månader betraktas som bröstmjölksersättning. Undersökningen har därför titta på alla produkter som marknadsförs och är avsedda för barn under fem månader. Gruppen har också tittat på alla vällingar som är avsedda för barn över 4-6 månader och betraktat dessa som bröstmjölksersättning. Markera och skriv in titeln på din rapport, 11p 4

I definitionen av hälso- och sjukvårdssystemet har man valt att involvera alla offentliga och privata institutioner eller organisationer som direkt eller indirekt är involverade i arbetet med mödrar och barn och gravida kvinnor. Det innefattar dock ej apotek. Med spädbarn avses alla barn under tolv månader. Undersökningens syfte var att på ett objektivt sätt belysa de eventuella överträdelser som sker av WHO-koden. Man har ägnat sig åt fyra huvudområden: Information till gravida kvinnor, mödrar samt hälso- och sjukvårdspersonal Gåvor och gratisprover till gravida kvinnor, mödrar samt hälso- och sjukvårdspersonal Marknadsföring på vårdinrättningar Marknadsföring utanför vårdinrättningar (ex. tidningar, radio, tv, apotek). Undersökningen har genomförts i fyra länder: Bangladesh, Polen, Sydafrika och Thailand. Utgångspunkten för valet av länder var bl.a. att : de visade varierande nivå på hur WHO-koden implementerats i den nationella lagstiftningen hade tydliga geografiska och ekonomiska skillnader det var möjligt att få ett nationell godkännande. I tre av de fyra länderna valdes huvudstaden nämligen Dacca, Warszawa och Bangkok och för Sydafrikas del blev valet Durban. Intervjuer genomfördes med 800 kvinnor (spädbarnsmödrar och gravida)och 120 hälso- och sjukvårdsarbetare vid 40 vårdinrättningar i respektive land. Kravet som ställdes på de vårdinrättningar som skulle ingå var att de skulle ha daglig kontakt med minst tio gravida kvinnor eller mödrar med barn under sex månader. Undersökningen genomfördes under aug. - okt. 1996. KORT SAMMANFATTNING AV RESULTATET Det kan konstateras att det sker överträdelser av WHO-koden i alla fyra länderna. Bland de intervjuade kvinnorna framgår att de har fått information som har varit förknippad med företag och som propagerar för flaskuppfödning. Av resultaten framgår att det gäller en av tre kvinnor i Polen och den lägsta andelen fanns i Thailand där en av sju varit utsatta för denna typ av information. Nestlé, Gerber, Milco, Nutricia och Wyeth är de företag som vanligen förekommer i denna typ av information. Kvinnor i alla fyra länderna har också fått produktprover och detta har skett framförallt inom vårdinrättningarna. Detta varierade bland de intervjuade från en kvinna i Bangladesh till mer än var fjärde kvinna i Thailand. Markera och skriv in titeln på din rapport, 11p 5

Hälsovårdsinrättningarna hade också fått information från företagen som visade sig vara brott mot WHO-koden och där låg Polen i topp där mer än hälften av inrättningarna fått sådan information. Hälso- och sjukvårdsarbetare hade fått gratisprover där det tydligt framgått att dessa inte varit avsedda för forskning eller utvärdering. Här fanns merparten i Thailand där det förekommit på hälften av de inrättningar som besöktes och den lägsta frekvensen i Bangladesh där det var en av tio inrättningar. Hade proverna varit avsedda för just för forskning eller utvärdering hade det inte varit ett brott mot koden. Företagspersonal hade också besökt inrättningarna i syfte att ge produktinformation till mödrar. Det fanns också postrar och skyltar på produkter som strider mot WHO-koden vid vårdinrättningarna. Man kunde också i samtliga fyra länder finna en korrelation mellan flaskuppfödning och i vilken utsträckning information givits från företagen. Undersökningen pekar på att företagen systematiskt gör överträdelser vad beträffar WHO-koden snarare än att det skulle vara någon enstaka händelse. Allt pekar på att det fortfarande finns ett behov av att kontinuerligt göra översyn av efterlevnaden av WHO-koden. Det är också angeläget att detta sker av helt oberoende grupper och görs objektivt och vetenskapligt. BREAKING THE RULES STRETCHING THE RULES International Baby Food Action Network (IBFAN) sammanställer vart tredje år en rapport om överträdelser av koden. I den senaste rapporten från 2004 är det 69 länder som rapporterat in mer än 3 000 överträdelser. Det är framförallt i länder där man inte implementerat koden som överträdelserna sker i störst utsträckning. Barnmatsföretagen har på senare år också ändrat sina strategier genom att i stor utsträckning vända sig direkt till sjuksköterskor, barnmorskor och läkare. De erbjuder olika former av utbildning mm för att få dessa gruppers stöd att rekommendera produkterna. Det handlar också om företagens möjlighet att få den exklusiva rätten att just deras produkter finns tillgängliga vid sjukvårdsinrättningarna. Barnmatsreklamen har också bland annat gett intryck av att den skulle göra barnen klokare och att de skulle får ett högre IQ om de använde produkterna. HUR SER DET DÅ UT IDAG? Nestlés och andra barnmatsföretag förfinar ständigt sina metoder för marknadsföring. Det innebär att bojkotten fortfarande pågår och även om det finns många fler företag som beter sig illa i detta avseende var är det Nestlé som i bojkotten är det företag som är drabbat. Nestlé är det företag som är ledande inom barnmatsindustrin. Markera och skriv in titeln på din rapport, 11p 6

I kontakter med Nestlé kan vi notera att de i och för sig är positiva till koden och de resolutioner som antagits men vi anser att det inte är tillräckligt. I de länder som implementerat koden har de också ändrat en del på texterna på sina produkter och beskriver amningens fördear. Däremot har det inte skett någon som helst förändring i de länder där koden inte implementerats då Nestlé hävdar att där inget kan göra och att det eventuellt strider mot nationell lagstiftning. I möten med Nestlé har vi fört resonemang om innebörden av företagets agerande i länder som inte implementerat koden kopplat till etiskt förhållningssätt. Som exempel kan nämnas länder som inte implementerat barnkonventionen och med motsvarande resonemang skulle det då var helt acceptabelt att aga barn. Vi har såväl som Barnmorskeförbundet också fört diskussioner med den svenska gruppen inom Nordiska Arbetsgruppen För Internationella Amningsfrågor (NAFIA) för att få till stånd en mer renodlad bojkott. De har under många år hävdat en bojkott mot i stort sett alla produkter inom Nestlé och deras dotterföretag. Den listan skulle i dag vara mycket lång. Idag är fokus på produkterna Nescafé, Zoégas kaffe och After Eight. Listan på övriga produkter finns tillgänglig men betraktas nu mer som frivilligt åtagande. Det har också upplevts som svårt att fokusera på bröstmjölksersättning då det faktiskt finns tillfällen när inget annat står till buds. SAMMANFATTNING Bojkotten mot Nestlé gäller fortfarande. Nestlé har inte under många år fått vara med som utställare i samband med Vårdstämman. Kritik har kommit till förbundet i samband med vår medverkan vid Tjejmilen. Vårdförbundet har inte tagit aktiv del i de bojkottevenemang som ordnats av NAFI under senare år. Vårdförbundet har heller inte betalat något bojkottstöd till NAFI däremot en relativt låg enskild medlemsavgift för att få tillgång till information vilket blev ett resultat när frågan var uppe för diskussion i förbundsstyrelsen för några år sedan. Gruppen för yrke och villkor Namn: K. Belfrage 2006-02-06 Markera och skriv in titeln på din rapport, 11p 7