Svarsmall fråga 1 a) Andrei är presumerad far till Celine, FB 1 kap. 1, men presumtionen kan brytas, 1 kap. 2, 3 och faderskapet kan hävas, 3 kap. 1-4. David kan dock inte föra talan om fastställande av faderskap. En man som tror att han är far till barnet har ingen talerätt, 3 kap. 5 ec. Davids största chans är att få socialnämnden att väcka talan. Innan eventuell talan väcks måste nämnden dock först utreda förhållandena, 2 kap. 1, 2. b) Bestämmelsen i 6 kap. 2 a är den så kallade portalparagrafen gällande vårdnad, boende och umgänge. c) Enligt 6 kap. 5 2 st. ska rätten fästa avseende särskilt vid föräldrarnas förmåga att samarbeta när bedömningar i vårdnadsfrågan görs. Se även NJA 2007 s 382. Det krävs dock att samarbetssvårigheterna är av ex. djupare och ej övergående karaktär. Om det exempelvis finns en realistisk möjlighet för föräldrarna att inom rimlig tid kunna samarbeta i frågor som rör barnet, är samarbetssvårigheterna inte av tillräckligt svår karaktär för att omfattas av regleringen. d) Utgångspunkten är att vårdnadshavare fattar beslut om barnet tillsammans, 6 kap. 11 och 13. När det gäller psykologiska utredningar räcker det dock med att den ena vårdnadshavaren samtycker för att socialnämnden ska kunna fatta beslut om att utredningen ska genomföras, om det är till barnets bästa, 6 kap. 13 a. Bestämmelsen är en kompletterande skyddslagstiftning för barnet. Psykologisk utredning faller inom bestämmelsens tillämpningsområde, 6 kap. 13 a 1 st. 1 p.. Det krävs dock att utredningen som ligger till grund för beslutet är gedigen samt att inskränkningen i den gemensamma beslutanderätten är nödvändig och proportionerlig en restriktiv hållning. Se vidare HFD 2015 ref. 5. Celines vilja framgår inte av frågan och behöver därmed inte diskuteras. e) Vårdnadshavare ansvarar för barnet och dess behov, 6 kap 1-2 FB. Vårdnadshavare har även en rätt och en skyldighet att besluta i frågor som rör barnets personliga angelägenheter, 6 kap. 11, 13. Huvudregeln är att vårdnadshavare beslutar tillsammans, men vissa undantag finns (beslut om daglig omsorg, beslut som inte utan olägenhet kan uppskjutas och ingripande beslut med motivering utifrån barnets bästa). Vårdnadshavaren har dock en skyldighet att ta hänsyn till barnets synpunkter och önskemål i takt med barnets stigande ålder och mognad. Någon given åldersgräns för generellt med- och självbestämmande finns inte, utan en bedömning ska ske i det enskilda fallet (där inte specifik lagreglering finns) och ledning kan dras från i lag givna åldersgränser eller rättsavgöranden/beslut. Celine har hunnit fylla 16 år och hennes vilja bör därmed ges en stor betydelse. Även barnets mognad ska tas i beaktande, 6 kap. 11 och 13. Ålder, mognad och vad saken rör (beslutets betydelse/karaktär) ska vägas emot varandra. Resonemang kring beslutens (kost, ute på kvällarna, läxor) karaktär (ex. daglig omsorg, ingripande betydelse) och hur detta relaterar till beslutanderätt, ansvar och inflytande bör föras. För full poäng krävs i samtliga fall hänvisning till korrekt lagrum samt att ett resonemang kring dessa förs.
Svar fråga 2 Först görs bodelningen. Eftersom förutsättningen var att alla strävar efter att få så mycket som möjligt, bör B åberopa jämkning enligt ÄktB 12:2, så att vardera sidan som sin andel behåller sitt gg. A B gg 800 000 gg 1 200 000 Efter bodelning 800 000 1 200 000 Kvarlåtenskapen efter A uppgår till 800 000 + 200 000 (ee) = 1 000 000. Med nämnda förutsättning om att alla eftersträvar så mycket som möjligt, bör C och D begära att få sina laglotter (ÄB 7:3). Arvslotten för var och en av C och D är 500 000 kr; laglotten 250 000 kr. B erhåller Genom bodelning 1 200 000 Ee 300 000 Genom testamentet 500 000 2 000 000 C erhåller, laglott 250 000 D erhåller, laglott 250 000 500 000 a) Inbördes testamente 1 Testamentet stadgar full äganderätt men innehåller ett förordnande om sekundosuccession. Enligt stadgad praxis (se t.ex. NJA 1950 s. 288) omtolkas full äganderätt till fri förfoganderätt. Med uttrycket enligt lag kan man anta att makarna syftat på reglerna om efterarv i 3 kap ärvdabalken (Jfr 12:1 ÄB). Efterarvskvoten blir då: Q = 500 000/2 000 000 = ¼ B dör Kvarlåtenskapen uppgår till 2 000 000 kr. Från A kommer ¼ 500 000 Från B kommer ¾ 1 500 000 Fördelning: C D E Från A 250 000 250 000 - Från B - - 1 500 000
b) Inbördes testamente 2 Testamentet stadgar full äganderätt utan något förordnande om sekundosuccession. Enligt stadgad praxis (se t.ex. NJA 1993 s. 145) anses detta innebära att 3 kap ärvdabalken satts ur spel och efterlevande make får all egendom med full äganderätt. Den först avlidnes arvingar har därmed inte någon efterarvsrätt. B erhåller, enligt ovan 2 000 000 kr med full äganderätt. C erhåller, laglott 250 000 D erhåller, laglott 250 000 Något efterarv finns inte. B dör Kvarlåtenskapen uppgår till 2 000 000 kr. Allt kommer från B. Fördelning: C D E Från A - - - Från B - - 2 000 000 Allt går således till E. c) Enligt ÄB 3:8 finns det en sådan möjlighet, om 3 kap ärvdabalken är tillämplig. Genom testamentet med full äganderätt har dock 3 kap ärvdabalken satts ur spel. C och D har alltså inte någon möjlighet att få del i arvet efter B. C och D saknar också konkret arvsrätt (NJA 2005 s. 400) vilket krävs för att vara tillämplig. ÄB 3:8 skall Arvet efter B går i detta fall till Allmänna Arvsfonden.
Fråga 3 Vid bodelning skall avdrag göras för latent kapitalvinstskatt och mäklarprovision i enlighet med för grunder i rättsfallen NJA 1975 s 288. Observera att detta sker som ett led i värderingen av egendomen och att några skulder för skatt eller provision ej föreligger. Gäldstäckning för detta kan alltså inte komma i fråga. Vidare är det enligt huvudregeln värdet då boet är utrett (Då bodelningen görs) som skall ligga tillgrund för bodelningen och inte värdet på brytdagen. Villan blir då värd 800 100 = 700. Förbättringarna som Birger gjort på sitt fritidshus som är enskild egendom kan föranleda vederlag enligt bestämmelsen i ÄktB 11:4. För detta krävs att ter rekvisit skall var uppfyllda. 1 Förbättringarna skall ha skett utan samtycke från Eva 2 De skall ha skett inom de senaste 3 åren 3 Det skall inte ha varit i obetydlig omfattning Av förutsättningarna i uppgiften framgår att alla dessa förutsättningar är uppfyllda eftersom krav på väsentlighet ligger på ca 10%. Det kan diskuterats hur man skall beakta den omständigheten att Birger är ensam ägare till fastigheten medan båda makarna svarar för fastighetslånen. Eftersom Birger ärvt fastigheten förefaller det osannolikt att fastigheten skulle vara föremål för dold samäganderätt. Vi saknar belägg för ett sådant antagande. Vi vet inte heller hur skulden på fastigheten uppkommit. Om skulden upptagits av makarna för använda till andra ändamål än till förvärv eller underhåll av fastigheten, tex att lösa konsumtionsskulder kan det vara rimligt med ett delat skuldansvar. Om skulden uppkommit i samband med övertagande av villan (arvet) kan det förefall mer rimligt att Birger ensam svarar för skulden i parternas inbördes förhållande även om de svarar gemensamt gentemot banken sedan lånen lagts om (ett mycket vanligt förhållande). Här skulle mer information vara bra. Utgångspunkten vid rättningen har varit att ägandet och skulderna fördelas enligt förutsättningarna men en god motivering för en annan hantering har också accepterats utan poängavdrag. Följande uppställning kan då göras: Eva Birger gg gg ee 450.000 villa 700.000 lösöre 75.000 lösöre 75.000 bank 100.000 vederlag 250.000 175.000 1.025.000
s villa 225 s villa 225 gt 175.000 gt 225.000 0 800.000 800..000 400.000 400.000 A B andel andel ga 400.000 ga 400.000 gt villalån 400.000 (225+175) skl 150.000 _ 950.000 400.000 lott lott villa 700.000 lösöre 150.000 Vederlag 250.000 bank 100.000 skl 150.000 950.000 400.000 Skifteslikviden blir alltså 150.000 kr som Eva har att utge till Birger. (10 poäng)