Allmänna säkerhetsföreskrifter för laborationer vid avdelningen för fysik och elektroteknik. Säkerhetsföreskrifternas syfte är att minska riskerna för person- och materialskador vid arbete i laboratorier. De är dock ej så fullständiga att skador kan anses uteslutet, även om föreskrifterna följs punktligt. Av var och en som arbetar inom fysikavdelningen, krävs därför ett stort mått av försiktighet och omdöme. Säkerheten vid arbetet beror på: planering och organisation på arbetsplatsen ledning och utförande av arbetet kunskap om arbetet och arbetsförhållandena med kännedom om förekommande risker ordning och renlighet Säkerhetens grund är god ordning. När Du vistas i fakultetens lokaler måste Du veta var följande skydds- och hjälpanordningar finns och hur de används: skyddsutrustning - brandsläckare - förbandstavlor - telefon utgångar avstängningsanordningar larmanordningar 1
Arbete och vistelse i laborationslokaler För allt arbete i laborationslokal är det ett krav att du har nödvändiga kunskaper om arbetets utförande samt om utrustningen och riskmoment. Du får inte arbeta med experimentell utrustning utan att berörd ansvarig lärare/handledare/laboratorieingenjör godkänt att dina förkunskaper är tillräckliga. Innan Du startar en laboration skall Du kontrollera att säkerhetssystemet är i funktion och förvissa Dig om att ingen kan komma till skada. Du får under inga omständigheter koppla bort säkerhetssystemet. Det åligger den kursansvarige läraren att informera laborationshandledare om riskmoment förknippade med aktuell laboration. Det åligger laborationshandledare att: kontrollera att laboranterna har instuderat laborations-pm inklusive aktuell säkerhetsföreskrift innan laborationen påbörjas vid laborationens början informera laboranterna om placering av närmaste brandsläckare, förbandslåda, telefon, utgångar samt aktuella avstängningsanordningar se till att laboranterna använder erforderlig skyddsutrustning låsa laborationslokalen efter slutförd laboration Det åligger var och en som utnyttjar laboratoriets lokaler och utrustning att: inte arbeta ensam inte äta och dricka i laborationslokalen iordningställa lokaler och utrustning efter avslutat arbete försäkra sig om att varken personella eller materiella skador kan uppstå då lokaler eller utrustning lämnas utan tillsyn rapportera olycksfall och tillbud samt skador på utrustning eller lokal till laboratorieingenjören Blanketter för anmälan finns hos Studenten i Focus och laboratorieingenjören. 2
Arbete med el För experiment- och provningsverksamhet med starkström gäller Elsäkerhetsverkets föreskrifter. Verksamhet med el vid Karlstads universitet är underordnad dessa bestämmelser i alla avseenden. Allmänna ordningsregler för arbete med el: Alla som utför el-arbete skall från avdelningschefen, examinator eller handledare få information enligt starkströmsföreskrifterna vartannat år (ELSÄK-FS 125 b). Arbetet ska planeras utifrån grundregeln att du måste erhålla skydd mot direkt och indirekt beröring i din installation. Vid laboratoriearbete med el, skall alltid minst två personer närvara i samma lokal inom syn- och hörhåll för varandra. Anläggningsdelar och provföremål skall alltid betraktas som spänningsförande och livsfarliga att beröra så länge man inte själv har kontrollerat att strömkretsarna är brutna och blockerade mot inkoppling. Nödstopp i form av röd svamp med skyltning skall utplaceras så att de lätt kan nås från samtliga anläggningsdelar och provplatser samt vid utgångsdörrar. Jordfelsbrytare med märkutlösningsström max 30 ma skall finnas i försörjningen från växelströmsnätet (380/220 V) till alla uppkopplingar. Obs! Jordfelsbrytare skyddar ej vid kontakt mellan olika faser eller mellan fas och nolla utan endast vid avledning av ström till jord. Jordfelsbrytare ska provas regelbundet, dvs. minst 1 gång/kvartal. Mätinstrument skall vara försedda med säkringar i mätkretsen. Omkopplingar i centralkopplingstavlor får endast utföras av behörig personal. Uppkoppling skall göras så att all elektrisk energiförsörjning kommer från samma kopplingstavla. Provplats eller provbord får inte belamras med verktyg och instrument. Lösa metallföremål skall hållas på betryggande avstånd från strömförande ledare. Undvik metallkonstruktioner. Metallkonstruktioner skall jordas vid risk för spänningssättning. Lämpliga beröringsskydd skall alltid användas över spänningsförande delar. Vid olycksfall: Bryt elströmmen Utför hjärt- lung- räddning. Larma ambulans tfn 112 3
Särskilda föreskrifter för el-laborationer Läs igenom lab-pm inklusive säkerhetsföreskrifter före laborationstillfället. Under laborationen skall Du följa de ordningsregler som meddelas av handledaren. Du får endast hantera laborationsutrustning efter handledarens instruktioner. För att minska olycksfallsrisken bör Du tänka på följande: 1. Genomför alltid kopplingsarbeten i spänningslöst tillstånd. 2. Vidrör inte spänningsförande delar. Prova med voltmeter om föremål misstänks vara spänningsförande. Handen sluter sig kramaktigt runt den spänningsförande delen Handflatan är ofta lite fuktig och leder då ström bättre än t ex handens utsida. 3. Vidrör inte i onödan föremål som är jordade, t ex apparathöljen. 4. Arbeta endast med en hand om det finns risk för oavsiktlig beröring av spänningsförande delar. 5. Arbeta aldrig ensam. 6. Vid kretskortstillverkning måste skyddsutrustning såsom förkläde, handskar och skyddsglasögon användas. Efter genomförd laboration skall Du städa efter Dig. Lägg tillbaka skyddsutrustning på avsedd plats. 4
Särskilda föreskrifter för arbete med laser Detaljerade föreskrifter för Laser finns i AFS 1994:8 samt i SSI FS 1993: 1. Vid arbete skall du följa de ordningsregler som gäller för aktuell utrustning. Du får endast hantera utrustningen efter ansvarigs instruktioner. För att minska olycksfallsrisken bör du tänka på följande: 1. Titta ALDRIG direkt in i laserstrålen eller någon reflekterad stråle. 2. Se till att minimera risken för att laserljuset av misstag reflekteras mot något föremål och genom detta kan träffa någon person, INNAN lasern kopplas på. 3. OBS! Laserstrålning kan vara osynlig, dvs. ha en våglängd i det infraröda eller ultravioletta området. Tillse alltid att lasern är avslagen innan arbetet påbörjas. 4. Lasern klassificeras i laserklass 1, 2, 3A, 3B och 4 och märks därefter. Kontrollera vilken laserklass som ska användas vid varje tillfälle. För arbeten med laser i laserklass 1, 2 och 3A föreligger ingen risk för strålskada, om inte strålningssamlande optik används; den naturliga blinkreflexen ger tillräckligt skydd. Klass 3B och 4 laser skadar vid direkt exponering av öga och i vissa fall även hud. Vidare föreligger för klass 4 laser även brandfara vid exponering av t.ex. en gardin. 5. Arbeta aldrig ensam. 5
Särskilda föreskrifter för arbete med joniserande strålning Detaljerade föreskrifter för strålskydd finns i SFS 1988:293 samt i SFS 1988:220. Se även SSI FS 1992:3. Vid arbete skall du följa de ordningsregler som gäller för aktuell utrustning. Du får endast hantera utrustningen efter ansvarigs instruktioner. För att minska olycksfallsrisken bör du tänka på följande: 1. Joniserande strålning är gammastrålning, röntgenstrålning, partikelstrålning och annan strålning som kan ge samma biologiska verkan. Röntgenstrålning alstras genom att partiklar accelereras av en högspänning och får träffa ett fast material. Lokaler och anordningar som innehåller strålkällor eller röntgenutrustningar måste vara tydligt märkta. 2. Strålkällor som används skall vara slutna så att spridning av det radioaktiva ämnet förhindras. För alfastrålning får maximal aktivitet vara högst 50 kbq, för betastrålning får dosekvivalenten 100 mm från strålkällan högst vara 50 IJSv/h, och för gammastrålning får dosekvivalenten 100 mm från strålkällan högst vara 10 IJSv/h. 3. Röntgenutrustningar får ha en högsta spänning om 70 kv och ge en utstrålad effekt om högst 5 W. Lampa eller liknande måste tydligt visa då röntgenstrålning alstras. Dosekvivalenten 50 mm från utrustningens yta får högst vara 5 IJSv/h. 4. Joniserande strålning är osynlig. Monitorer för strålning finns på fysikavdelningen och skall användas regelbundet vid arbete. Arbeta aldrig ensam med joniserande strålning. 6
Särskilda föreskrifter för flytande kväve Farliga egenskaper Flytande kväve är ett djupfryst materia med temperatur på -196 C. Kontakt med flytande kväve kan orsaka svåra köldskador. Det finns en risk för söndersprängning av utrustning på grund av tryckökning när kvävet expanderar från flytande till gas. Inandning: Höga halter kan orsaka kvävning. Symtomen kan omfatta förlamning/medvetslöshet. Kvävning kan inträffa utan förvarning på grund av att gasen undantränger luftens syre. Inandning av kall gas kan ge lungskador. Hantering och lagring Förvaring: Förvara endast i speciellt kärl (kryo). Kryon ska placeras så att den inte riskeras att välta eller bli påkörd. Hantering: Använd endast korrekt specificerad utrustning som är lämpligt till detta ämne, dess tryck och temperatur. Skydda ögon, ansikte och hud från stänk. Kontrollera att tillräcklig ventilation finns. Släpp inte ut flytande kväve i avlopp. Personlig skydd Använd alltid skyddsglasögon. Använd helst även skyddshandskar. Vidrör inte nedkyld utrustning med bar hud, risk för fastfrysning. Första hjälpen Vid hud- och ögonkontakt: Skölj ögonen genast med vatten i minst 15 minuter. Vid kylskador spola med vatten i minst 15 minuter. Sök medicinsk hjälp. Vid stora mängder av spill/oavsiktliga utsläpp: Utrym lokalen. Ventilera området. 7