IBIS 2002. Turistdelegationen RESULTAT FRÅN UNDERSÖKNINGEN OM INKOMMANDE BESÖKARE I SVERIGE. Swedish Tourist Authority NOVEMBER 2003



Relevanta dokument
Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. December 2014

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugor och vandrarhem. Rekordår 2008 trots nedgång i slutet av året. Den utländska marknaden ökade mest

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. December 2016

Stockholms besöksnäring. November 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

Stockholms besöksnäring. September 2016

Stockholms besöksnäring. November 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Januari 2016

IBIS Rapport 0168

I korta drag. Inkvarteringsstatistik november Preliminära siffror NV 41 SM 1301

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Totalundersökning av Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser och förmedlade privata stugor och lägenheter. Antalet gästnätter oförändrat

I korta drag. Inkvarteringsstatistik juli Preliminära siffror NV 41 SM 1310

Södermanlands län år 2018

Tillväxtverket och SCB 2 NV 41 SM 1401

In- och utvandring. 6. In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 289. Tusental 120.

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

IBIS Rapport 0188

Gästnätterna minskade i augusti. Hotellrummen kostade i genomsnitt 860 kronor

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU

Antal studiemedelstagare i utlandsstudier per världsdel och land. Källa: CSN (10)

Diagram 6 In- och utvandrare Immigrants and emigrants Statistiska centralbyrån 267. Tusental 100. Invandrare.

Gästnätterna upp med nästan 11 procent. Tyskland bästa utländska marknad. Ett hotellrum kostade i genomsnitt 743 kronor

Gästnätter och kapacitetsutnyttjande fortsatt uppåt. Januarisverige populärt resmål för danskar

Utländska gästnätter upp 10 procent. Tyskland bästa utländska marknaden. Genomsnittligt rum närmare 100 kr dyrare i år

De norska övernattningarna fortsätter minska

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Gästnätterna minskade 2 procent. Norge och Tyskland bästa utländska marknader. Genomsnittlig logiintäkt för hotellrum var 862 kronor

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Gästnätterna ökade 3 procent. Tyskland bästa utländska marknaden. Genomsnittlig logiintäkt för hotellrum var 917 kronor

I korta drag. Inkvarteringsstatistik juni Preliminära siffror NV 41 SM 1009

Shoppingturism i Sverige

I korta drag. Inkvarteringsstatistik januari Preliminära siffror NV 41 SM 1003

Gästnätterna ökade 7 procent. Danmark och Tyskland bästa utländska marknader. Genomsnittlig logiintäkt för hotellrum var 883 kronor

Gästnätterna fortsatt uppåt. Tyskland största utländska marknaden. I maj kostade ett hotellrum i genomsnitt 817 kronor

I korta drag. Inkvarteringsstatistik Maj Preliminära siffror NV 41 SM 1208

I korta drag. Inkvarteringsstatistik juni Preliminära siffror NV 41 SM 1309

Gästnätterna ökade 3,9 procent. Danmark stod för 25% av den utländska marknaden. Genomsnittlig logiintäkt för hotellrum var 887 kronor

Gästnätterna ökade 2,5 procent. Norge bästa utländska marknad. Genomsnittlig logiintäkt för hotellrum var 835 kronor

Gästnätterna ökade med 2,5%

Gästnätterna ökade med 3,1%

Kapacitetsutnyttjandet ned i 19 av 21 län

Tyskland bästa utländska marknaden. Logiintäkten högre än i fjol

I korta drag. Inkvarteringsstatistik februari Preliminära siffror NV 41 SM 1304

Gästnätterna minskade i december. Norge bästa utländska marknad. Hotellrummen kostade i genomsnitt 897 kronor

24,4 procent av den utländska marknaden hittade man i augusti i Stockholms län följt av 19,7 procent i Västa Götalands län.

Statistikansvarig myndighet Turistdelegationen Box STOCKHOLM Förfrågningar: Dennis Bederoff, Telefon , fax

Döda. Hög medellivslängd. Definitioner och begrepp. För 0 åringar har dödsrisken bestämts enligt:

Gästnätterna upp men rumsbeläggningen ner. Starka ökningar av de nordiska marknaderna. Logiintäkterna nedåt i mars

RAPPORT JUNI Hotellmarknaden i EU. En kartläggning av storlek och utveckling Perioden

Gästnätter och kapacitetsutnyttjande fortsatt uppåt. Danskarna överlägset bästa marknaden i februari. Ett hotellrum är nu uppe i 2004 års priser

Finländska dotterbolag utomlands 2014

,NRUWDGUDJ ,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLN NV 41 SM $SULOSUHOLPLQlUDVLIIURU. Accommodation statistics April 2002, provisional data

,NRUWDGUDJ ,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLN NV 41 SM $XJXVWLSUHOLPLQlUDVLIIURU. Accommodation statistics August 2002, provisional data

Västmanlands länmånad

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Beläggningen nådde rekordnivå Antalet utländska gäster ökar

I korta drag. Inkvarteringsstatistik för Sverige 2009

I korta drag. Inkvarteringsstatistik april Preliminära siffror NV 41 SM 1307

I korta drag. Inkvarteringsstatistik juli Preliminära siffror NV 41 SM 1110

Inkvarteringsstatistik februari 2012, korrigerad Korrigering Uppgifter om camping, i tabell 10 på sidan 12, har korrigerats.

I korta drag. Inkvarteringsstatistik Oktober Preliminära siffror NV 41 SM 1213

2007 ett toppår trots regnig sommar. Den utländska marknaden ökade mest

I korta drag. Inkvarteringsstatistik Augusti Preliminära siffror NV 41 SM 1211

2006 visar på toppnoteringar. Den utländska marknaden ökade mest

Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Tillväxtverket, som ansvarar för officiell statistik inom området.

Statistik 2001:1 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND 2000

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Inkvarteringsstatistik för hotell 2004

I korta drag. Inkvarteringsstatistik augusti Preliminära siffror NV 41 SM 1311

Stockholms besöksnäring. December 2015

Stockholms besöksnäring. Mars 2016

Skandinaverna svek den svenska försommaren. Stark ökning av långväga gäster

Västmanlands län Månad

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

14 Internationella uppgifter om jordbruket

Centrala studiestödsnämndens författningssamling

Inkvarteringsstatistik för hotell 2005

Swedavias resvanebarometer

Transkript:

Tu IBIS 2002 RESULTAT FRÅN UNDERSÖKNINGEN OM INKOMMANDE BESÖKARE I SVERIGE NOVEMBER 2003 Turistdelegationen Swedish Tourist Authority

FÖRORD En av Turistdelegationens viktigaste arbetsuppgifter är att bidra till kunskapsbildningen för turism och turistnäring. Undersökningar om marknader och marknadsförutsättningar är ett av de områden vi prioriterar. Föreliggande rapport är ett resultat av den omfattande konsumentundersökning om Inkommande Besökare I Sverige (IBIS) som Turistdelegationen genomfört tillsammans med andra intressenter. Denna rapport avser kalenderåret 2002 och innehåller en översiktlig redovisning av resultaten för 2002 samt relevanta, statistiskt säkerställda förändringar mellan 2001 och 2002 års undersökningar. Undersökningen har utförs av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Turistdelegationen tillsammans med en beställargrupp bestående av Sveriges Rese- och Turistråd, Stockholm Visitors Board, Sveriges Camping- & Stugföretagares Riksorganisation, Svenska Kommun- och Landstingsförbundet, SIKA och NUTEK. Rapporten har utarbetats inom SCB:s program Trafikanter och Turism vid avdelningen för Miljö och region. Maj Eriksson är projektledare och Rolf Svensson har tagit fram rapporten. För närmare information om undersökningen och beställning av uppgifter ur databasen kontakta: maj.eriksson@scb.se Vi hoppas att Du skall finna materialet användbart och intressant, som en av många viktiga pusselbitar för att bättre förstå den komplexa företeelse som kallas turism och resande. Materialet i rapporten får användas fritt, men vi är tacksamma om Du alltid anger Turistdelegationen och SCB som källa. Stockholm i november 2003 för Turistdelegationen Dennis Bederoff tf direktör

INNEHÅLL Sida 3 1 Sammanfattning på engelska Summary in English 3-4 Jämförelse mellan IBIS 2001 Comparison between IBIS 2001 och IBIS 2002 på engelska and IBIS 2002 in English 4 2 Engelsk ordlista, land- Glossary, country groups and gruppering och riksområden NUTS 2 7 3 Sammanfattning Summary in Swedish 7 Jämförelse mellan IBIS 2001 Comparison between IBIS 2001 och IBIS 2002 and IBIS 2002 in Swedish 8 4 Allmänt om undersökningen General information Syfte Purpose of the survey Upplägg Design 8 5 Huvudresultat Main findings 8 Besökarnas hemland och kön Visitors home country and sex 9-10 Huvudsakligt syfte Main purpose of the trip 11 Flygburna besökare Airborne visitors 12 Huvudsakligt resmål Destination in Sweden 13-14 Färdsträcka med bil inom Distance covered by car in Sverige Sweden 14 Färdsätt till Sverige Mode of travel to Sweden 15-16 Övernattningssätt Accomodation 16-17 Vistelsetid Length (days) of the trip 18-20 Utlägg under besöket Expenses during the trip 20 Grad av nöjdhet Degree of satisfaction 21-23 Bakrundsvariabler Background variables 24 6 Teknisk beskrivning Technical description 24 Frågeinnehåll Contents of questionnaire 24 Population, ram Population 25 Urval och bortfall Sample, non-response 27 Kvalitet Quality 28 Teknisk beskrivning på engelska Technical description in English 30 Bilagor Appendices 1 Frågeformulär på svenska Questionnaire in Swedish 2 Frågeformulär på engelska Questionnaire in English 2

1 SUMMARY IN ENGLISH Brief description The statistics from the Survey on Incoming Visitors to Sweden IBIS, is based on interviews with foreign visitors as they leave Sweden. This survey is done at eleven main border crossing points, e.g. ferry ports and international airports. The main purpose of the survey is to provide the tourism industry with adequate data about incoming visitors to Sweden. Some results The IBIS boarder survey of incoming visitors to Sweden 2002, shows a total of 14,2 million arrivals, of which 7,4 million are overnight visitors and 6,8 million are one-day visitors. A majority of the visitors came from the neighbouring Nordic countries, 2.7 million. However, more than 3.9 million came from other European countries. The rest, some 0.8 million visitors, came from other parts of the world. Of the latter, almost half came from North America (five out of six of these were visitors from the USA). More than one third of the foreign visitors arrived to Sweden by air almost two thirds of them were on business trips while just around one third of all foreign arrivals were business trips. Only a minor part (one out of five) of those on leisure trips came by air. Regardless of purpose, more than seventy percent chose to visit Sweden s three city areas (Stockholm, Gothenburg and Malmö). Of course, this pattern was particularly typical among business travellers. However, a majority of those who visited Småland including Öland and Gotland, Northern Mid Sweden or Mid Norrland were leisure travellers. Visitors who travelled by car to Sweden covered on an average 567 kilometres, those on leisure trip drove longer on an average 837 kilometres. Dutch and Germans travelled farther 1078 and 1028 kilometres, respectively. Most visitors stayed in Sweden on average eight overnights however long haul visitors and those who had stated their purpose of visit as Visiting relatives/friends stayed longer. Less than three out of four did not stay for longer than a week. Of course, those who had stated their purpose of visit as Study stayed longer. The typical foreign visitor daily expenses amounted to approximately 200 500 SEK. The average daily expenses were higher, 624 SEK, that s of course attributed to the fact that business travellers on an average spent 1044 SEK daily. Those who visited relatives or friends had the lowest expenses (410 SEK). The education level of the visitors is high eight out of ten had passed exams from secondary school or higher. For information on e.g. population, sample design or accuracy please refer to the Technical description at the end of this publication. COMPARISON BETWEEN THE RESULTS FROM IBIS 2001 AND IBIS 2002 In an ongoing survey you seldom find any great variety (statistically verified) between consecutive years. This is also the case with the IBIS survey. The emphasis on the text below is a presentation of relevant and statistically verified changes, based on an analysis of the IBIS data base. The number of foreign visitors to Sweden increased slightly. The number of air travellers decreased from 41 to 36 per cent of all visitors to Sweden. The majority of those who abstained from flying were from countries near Sweden while long haul visitors had fewer options to switch their mode of travel. The number of leisure visitors increased by almost 10 per cent and the number who visited relatives or friends by 5 per cent while the number of business travellers decreased by 13 percent. No statistically verified changes have been observed regarding the visitors main destination in Sweden the pattern with most visitors to the Stockholm area, followed by West Sweden and South Sweden was maintained. The partial nonresponse rate was, substantial, and increased from 22 to 25 per cent. The average distance travelled by car in Sweden increased, particularly for leisure visitors. The average increase of distance was 100 kilometres. Furthermore, we found that visitors from Germany, The Netherlands and Eastern Europe increased their distances considerably. Visitors from Norway and the Rest of Europe covered longer distances in 2002 than in 2001. The total number of overnight stays increased by less than 7 per cent between 2001 and 2002. The choice of accommodation changed however the 3

number of camping nights increased in 2002 while hotel nights decreased. Average expenses per person per day did not change considerable from 2001 to 2002. 2 ENGELSK ORDLISTA OCH LANDGRUPPERING Ordlista Svenska Andel Annat Antal Besöka släkt/vänner Bil Dag(ar) Därav dagsresenärer Endag(sbesökare) EU-länder Faktiskt urval Flyg Frankrike Fritidsresa Främsta syftet med besöket Färdsträcka med bil Färdsträcksintervall Färdsätt till Sverige Färja Genomresa Genomsnittlig Grundskola Gymnasium Hos släkt/vänner Hög Högskola/universitet Högst en vecka Ingen åsikt Inkomst(snivå) Kr Kvinnor Kön Landgrupper Låg Mededelvärde Medel Mellersta Mer än en vecka Miljoner Missnöjd Män Norra Nöjd Pensionat Planerat urval Vocabulary Engelska Share Other Number Visit to relatives/friends Car Day(s) Of which one-day visitors One-day visitors Average for EU Member States Actual sample size By air France Leisure trip Main purpose of visit Distance travelled by car Distance interval Mode of travel to Sweden Ferry Transit journey Average Compulsory education Upper secondary school/junior College Staying with relatives/friends High University A week or less No opinion Income (level) Swedish crowns (SEK) Female Sex Groups of countries Low Average Average Mid More than one week Millions Dissatisfied Male Northern Satisfied Pension Scheduled sample size 4

Resmål Studier Stuga Syfte med besöket Affärsresa Tåg Uppräkningstal Utbildning(snivå) Utlägg per dag Utresande utlänningar Utreseort/område Vistelsetid Ålder(sgrupp) Östra Övre Övrigt Destination Study trip/stay Cottage Purpose of visit Business trip Train Weigths Education level Expenses per day Outgoing visitors Border transit point Length of stay Age (group) Eastern Upper Other LANDGRUPPERING Landgrupper Övriga Europa Östeuropa Asien Syd- och Mellanamerika Australien m.fl. Afrika Ingående länder Island, Irland, Belgien, Luxemburg, Spanien, Italien, Grekland, Portugal, Schweiz, Österrike, övriga europeiska länder utom Östeuropa Polen, Estland, Lettland, Litauen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Jugoslavien, Kroatien, Bosnien, Slovenien, Ryssland, Ukraina, Vitryssland Turkiet, Bahrain, Förenade Arabemiraten, Irak, Israel, Kuwait, Libanon, Quatar, Saudiarabien, Syrien, Övriga arabländer, Bangladesh, Filipinerna, Indien, Iran, Japan, Kina, Malaysia, Pakistan, Syd-Korea, Taiwan, Thailand, Vietnam, Övriga Asien Brasilien, Chile, Costa Rica, Equador, Peru, Uruguay, Mexico, Övriga Syd- och Mellanamerika Australien, Nya Zeeland, Övriga oceanländer Algeriet, Angola, Egypten, Kenya, Libyen, Marocko, Sudan, Sydafrika, Tanzania, Tunisien, Övriga Afrika 5

COUNTRY GROUPS Country groups Rest of Europe Eastern Europe Asia Central and South America Australia and others Africa Included countries Iceland, Irland, Belgium, Luxembourg, Spain, Italy, Greece, Portugal, Schweiz, Austria, other European countries except Eastern Europe Poland, Estonia, Latvia, Lituania, Checkia, Slovakia, Hungary, Yugoslavia, Kroati, Bosnien, Slovenia, Russia, Ukraine, Belorussia Turkey, Bahrain, United Arab Emirates, Iraq, Israel, Kuwait, Lebanon, Quatar, Saudi Arabia, Syria, other Arab countries, Bangladesh, Filipines, India, Iran, Japan, China, Malaysia, Pakistan, South Corea, Taiwan, Thailand, Vietnam, rest of Asia Brasilia, Chile, Costa Rica, Equador, Peru, Uruguay, Mexico, rest of Central and South America Australia, New Zeeland, rest of Oceania Algeria, Angola, Egypt, Kenya, Libya, Marocko, Sudan, South Africa, Tanzania, Tunisia, rest of Africa RIKSOMRÅDEN = NUTS2 Riksområde ( = NUTS2) Län (counties) 1 Stockholm Stockholms län 2 Östra Mellansverige Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Örebro län Västmanlands län 3 Småland med öarna Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län 4 Sydsverige Blekinge län Skåne län 5 Västsverige Hallands län Västra Götalands län 6 Norra Mellansverige Värmlands län Dalarnas län Gävleborgs län 7 Mellersta Norrland Västernorrlands län Jämtlands län 8 Övre Norrland Västerbottens län Norrbottens län Teckenförklaring Inget att redovisa Mindre än hälften av använd enhet Uppgift alltför osäker Key to symbols - Zero 0 Less than half of unit used.. Non reliable data 6

3 SAMMANFATTNING IBIS-undersökningen för år 2002 avseende inkommande besökare i Sverige visade att totalt 14,2 miljoner utländska besök genomfördes i Sverige. Av dessa var drygt hälften, 7,4 miljoner, besökare som övernattade. Flest flerdagsbesökare kom från våra grannländer, 2,7 miljoner, vilket utgör ca 37 procent av alla flerdagsbesökare. Drygt 3,9 miljoner kom från övriga Europa. Resterande 0,8 miljoner kom från resten av världen, varav nästan hälften kom från Nordamerika. Mer än en tredjedel av de utländska besökarna kom med flyg. Bland dem dominerade affärsresenärerna som utgjorde knappt två tredjedelar. Av samtliga besökare utgjorde affärsresenärerna bara 32 procent. Fritidsresenärernas andel bland dem som kom med flyg var liten en femtedel. Oavsett syftet med besöket valde över 70 procent att besöka de tre storstadsregionerna, detta märktes särskilt bland affärsresenärerna. Däremot dominerade fritidsresenärerna bland dem som besökte Småland med Öarna, Norra Mellansverige eller Mellersta Norrland. De som färdades med bil inom Sverige åkte i allmänhet inte speciellt långt i genomsnitt totalt 57 mil. Genomsnittet för fritidsresenärer var dock avsevärt högre, ca 84 mil. Holländare och tyskar åkte längst 108 respektive 103 mil. De flesta besökarna stannade i genomsnitt 8 nätter i Sverige. Långväga gäster tenderade att stanna längre liksom de som besökte släkt/vänner eller ägnade sig åt studier. Knappt 30 procent stannade längre än en vecka. Den typiske besökaren lade ut 200 500 kronor per dag. Att genomsnittet blev 624 kronor beror på affärsresenärerna som i genomsnitt spenderade 1044 kronor per dag. Lägst utlägg hade de som besökte släkt/vänner (410 kronor per person och dag). Utbildningsnivån hos besökarna var hög runt åtta av tio uppgav sig ha gymnasie- eller högskoleutbildning, en nivå som troligen är väsentligt högre än genomsnittet i besökarnas hemländer. I en löpande undersökning finner man vanligen inga större (statistiskt säkra) förändringar mellan enskilda år. Så är också fallet i IBIS-undersökningen. Nedan redovisas relevanta, statistiskt säkerställda förändringar som hittats vid granskningen av materialet. Tonvikten har lagts på förändringar som kan antas vara av generellt intresse. Antalet utländska besökare i Sverige ökade enligt undersökningen obetydligt från år 2001 till 2002. Andelen flygresenärer minskade dock från 41 till 36 procent av samtliga. Minskningen gällde främst besökare från närliggande länder vilka lättare kan finna alternativa färdsätt än mera långväga besökare. Antalet fritidsresenärer ökade med nästan 10 procent och antal besök hos släkt/vänner med 5 procent medan antal affärsresenärer minskade med 13 procent. Inga statistiskt säkerställda förändringar kan noteras vad gäller huvudsakligt resmål inom Sverige mönstret med flest besökare i Stockholmsområdet, följt av Västsverige och av Sydsverige bestod. Det partiella bortfallet var dock tämligen stort och ökade från 22 till 25 procent. Den genomsnittliga körsträckan med bil inom Sverige har ökat mellan åren; detta gäller särskilt fritidsresenärer. Påtagliga ökningar av körsträckorna har registrerats för resenärer från Tyskland och Nederländerna samt mera måttliga för besökare från Norge, Övriga Europa och Östeuropa. Minskningar förekommer också särskilt för resenärer från den amerikanska kontinenten. Vad gäller besökarnas val av övernattningsform finns det en märkbar ökning av andelen campare, särskilt från Danmark, Tyskland och Nederländerna. Genomsnittligt total antal övernattningar var dock tämligen oförändrat. Flerdagsbesökarnas genomsnittliga utlägg per person och dag uppvisade inga större förändringar JÄMFÖRELSE MELLAN RESULTATEN FRÅN 2001 OCH 2002 7

4 ALLMÄNT OM UNDERSÖKNINGEN Syfte Syftet med undersökningen är att förse intressenter inom turistnäringen med informationsoch beslutsunderlag om utländsk turism som kan användas för att vidmakthålla och utvidga näringens omfattning och stärka dess ekonomiska betydelse i Sverige. Viktiga variabler i undersökningen är bl.a.: Besökarnas hemland Främsta syftet med besöket i Sverige fritidsresa, affärsresa, etc. Inreseplats Färdmedel vid resan till Sverige Huvudsakligt resmål i Sverige Vistelsetid Val vad gäller övernattningssätt hotell, vandrarhem, tält, etc. Färdmedel och längd (endast för bil) vid resor inom Sverige Utlägg under vistelsen i Sverige Grad av belåtenhet med vistelsen Dessutom tillfrågas de utländska besökarna om kön, ålder, utbildnings- och inkomstnivå. Upplägg Undersökningen har genomförts med hjälp av intervjuer med utländska besökare när de lämnar Sverige via ett antal större gränsövergångar, färjelägen och internationella flygplatser (totalt elva platser). Personer som bor permanent i Sverige har undantagits. Av övriga ombads ett urval att svara på ett dussintal korta frågor (se sidan 25 avsnitt 6, Teknisk beskrivning). För att underlätta intervjun har formuläret översatts till följande elva språk: finska, danska, norska, engelska, tyska, franska, spanska, italienska, ryska, polska och japanska (se bilaga 1). 5 HUVUDRESULTAT FLEST BESÖKARE FRÅN TYSKLAND Diagram 1 Utländska flerdagsbesökare efter hemland och kön, år 2002 Foreign overnight visitors by home country and sex, 2002 Kanada Afrika Syd- och Mellanamerika Australien m. fl. Frankrike Asien Nederländerna Östeuropa USA Storbritanien Norge Finland Övriga Europa Danmark Tyskland Tusental Män 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 Kvinnor Diagrammet visar att flest övernattande besökare kom från Tyskland, följt av Danmark, medan våra övriga nordiska grannar har bidragit med färre flerdagsbesökare. I stället har de fler endagsbesökare. Detaljerad redovisning finns i Tabell 1 och 2. Tabell 1 Utländska flerdagsbesökare efter hemland och kön, år 2002 Foreign overnight visitors by home country and sex, 2002 Procent Landgruppering Män Kvinnor Totalt Tyskland 24,8 17,7 22,7 Danmark 19,5 15,4 18,3 Övriga Europa 11,0 10,3 10,8 Finland 8,6 15,7 10,7 Norge 7,3 9,3 7,8 Storbritannien 6,8 6,4 6,7 USA 3,8 5,9 4,4 Östeuropa 4,2 4,8 4,4 Nederländerna 4,1 4,3 4,1 Asien 3,8 3,7 3,8 Frankrike 3,8 3,5 3,7 Australien m.fl. 0,8 1,0 0,9 Syd- & Mellanamerika 0,5 0,7 0,6 Afrika 0,6 0,6 0,6 Kanada 0,5 0,6 0,5 Totalt 100 100 100 EU-länder* 75,8 70,8 74,3 * Av alla besökare efter kön 8

Besökare från Tyskland och Danmark dominerade mer än 40 procent av alla utländska flerdagsbesökare kom från dessa två länder. Endast runt 11 procent kom från utomeuropeiska länder, varav nästan hälften kom från Nordamerika. Som framgår av Diagram 2 utgjorde männen en dominerande del (nära två tredjedelar) av de utländska övernattande besökarna. Detta är troligen en överskattning och en förklaring till detta kan möjligen vara omfattningen av affärsresor (32 procent av alla resor) av vilka huvuddelen (86 procent) företas av män se diagram 2. En annan viktig förklaring kan vara att en betydande del av besökarna kommer till Sverige i bil där en majoritet av förarna är män och får vid intervjun svara på enkäten (se vidare avsnitt 6 Teknisk beskrivning). Diagram 2 Utländska flerdagsbesökare efter kön och syfte med besöket, år 2002 Foreign overnight visitors by sex and purpose of the trip, 2002 Fritidsresa Affärsresa Besöka släkt/vänner Studier Annat Totalt Män Kvinnor 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100% Tabell 2 Utländska flerdagsbesökare efter hemland och syfte med besöket, år 2002 Foreign overnight visitors by home country and purpose of the trip, 2002 Tusental Landgruppering Främsta syftet med besöket Fritidsresa Affärsresa Besöka Studier Annat Totalt Endagssläkt/ besökare vänner Danmark 680 439 171 16 55 1361 1580 Finland 277 240 194 44 40 795 1807 Norge 317 159 67.. 35 587 2566 Tyskland 1117 347 176 21 35 1696 245 Storbritannien 133 264 89 9.. 499 101 USA 124 108 87.... 328 39 Nederländerna 179 78 48.... 309 63 Frankrike 75 143 50.... 279 32 Övriga Europa 309 330 117 22 26 804 116 Östeuropa 129 116 51 14 16 326 198 Asien 91 129 43 11 8 282 44 Kanada 13 15 11.... 41.. Syd- & Mellanamerika 18 12 11.... 44.. Australien m.fl. 27 17 20.... 66.. Afrika.. 19 10.... 42.. Totalt 3495 2414 1145 169 234 7458 6813 EU-länder 2682 1771 809 117 164 5542 Endagsresenärer 3352 1304 424 72 1621 6773 9

Tyskarna utgjorde 23 procent och danskarna 18 procent av alla utländska övernattande besökare. Av alla övernattande fritidsresenärer var 32 procent tyskar. Tre av fyra övernattande besökare kom från andra EU-länder. Norrmännen utgjorde 38 procent av alla endagsbesökare. Tabell 3 Utländska flerdagsbesökare efter hemland och syfte med besöket, år 2002 Foreign overnight visitors by home country and purpose of the trip, 2002 Procent Landgruppering Främsta syftet med besöket Fritidsresa Affärsresa Besöka Studier Annat Totalt släkt/vänner Danmark 49,9 32,3 12,6 1,1 4,0 100 Finland 34,9 30,1 24,4 5,5 5,1 100 Norge 54,1 27,1 11,5.. 6,0 100 Tyskland 65,9 20,4 10,4 1,2 2,0 100 Storbritannien 26,7 52,8 17,8 1,8.. 100 USA 37,7 32,7 26,5.... 100 Nederländerna 58,0 25,2 15,4.... 100 Frankrike 26,9 51,3 17,8.... 100 Övriga Europa 38,5 41,1 14,5 2,7 3,2 100 Östeuropa 39,6 35,5 15,7 4,4 4,9 100 Asien 32,3 45,6 15,3 3,9 2,9 100 Kanada 31,1 38,0 25,9.... 100 Syd- & Mellanamerika 40,0 26,4 24,4.... 100 Australien m.fl. 40,6 25,1 30,8.... 100 Afrika.. 46,0 24,7.... 100 Totalt 46,9 32,4 15,4 2,3 3,1 100 EU-länder 48,4 32,0 14,6 2,1 3,0 100 Endagsresenärer 49,5 19,3 6,3 1,1 23,9 100 Nästan hälften (47 procent) besökte Sverige för fritidsändamål och en knapp tredjedel reste i tjänsten. Det kan noteras att affärsresenärerna utgjorde ett dominerande inslag bland besökarna från Storbritannien, Frankrike och Asien. Tyskar, holländare, norrmän och danskar var mestadels fritidsresenärer. Resenärer från Australien, den amerikanska kontinenten och Finland besökte gärna släkt/vänner. Diagram 3 Utländska flerdagsbesökare efter syfte, år 2002 Foreign overnight visitors by purpose of the trip, 2002 Vid jämförelse mellan 2001 och 2002 framgår det att antalet besökare ökat med 3,6 procent. Vidare har antalet fritidsresande ökat medan antalet affärsresenärer minskat. Även antalet utländska besökare som besökte släkt/vänner ökade något mellan åren. Om man ser till enskilda nationaliteter så är det endast besökarna från Tyskland som påvisar en markant ökning totalt sett (+ 13,7 %). En säkerställd ökning av antalet fritidsresenärer föreligger från Norge, Tyskland och Nederländerna och en motsvarande minskning av antalet affärsresenärer från Norge och Storbritannien. 2,4% 3,1% 15,4% 46,9% Fritidsresa Affärsresa Besöka släkt/vänner Studier Annat 32,4% 10

FLYGET POPULÄRAST BLAND AFFÄRSRESENÄRERNA Tabell 4 Utländska flygburna flerdagsbesökare efter hemland och syfte med besöket, år 2002 Overnight visitors to Sweden by air, by home country and main purpose of the trip, 2002 Procent Landgruppering Främsta syftet med besöket Fritidsresa Affärsresa Besöka Studier Annat Totalt Andel flyg släkt/vänner av totalen Danmark 12,1 74,5 10,7.... 100 5,8 Finland 14,7 65,0 17,5.... 100 19,7 Norge 13,6 70,1 10,5.... 100 30,0 Tyskland 12,5 69,3 14,3.... 100 17,6 Storbritannien 22,0 56,0 19,0 2,0.. 100 87,0 USA 29,4 38,8 28,3.... 100 79,6 Nederländerna 11,8 68,6 17,6.... 100 27,2 Frankrike 16,1 61,6 18,6.... 100 79,6 Övriga Europa 23,3 54,9 15,2 3,4 3,2 100 67,9 Östeuropa.. 71,3...... 100 24,2 Asien 24,0 51,5 16,1 4,8.. 100 76,6 Kanada.. 42,5 27,5.... 100 85,5 Syd- & Mellanamerika 35,6........ 100 66,7 Australien m.fl. 32,1 30,2 34,5.... 100 69,3 Afrika.. 50,7...... 100 90,0 Totalt 19,9 57,5 17,6 2,8 2,1 100 36,2 EU-länder 18,1 61,4 16,2 2,4 1,8 100 30,6 Endagsresenärer 10,0 83,3 3,7.... 100 6,3 Skillnaden mellan Tabell 3 och 4 är påtagliga. Medan fem av tio övernattande besökare var på fritidsresa och en tredjedel på affärsresa var fördelningen den omvända för besökare som kom med flyg där mer än hälften var affärsresenärer. Bara en femtedel av fritidsresenärerna kom med flyg. Bland dem som valde flyg för resan till Sverige dominerade långväga, liksom brittiska, resenärer. Antal utländska flygresenärer som besökte Sverige minskade enligt undersökningen mellan 2001 och 2002 med 12,4 procent. Andelen flygresenärer av totala antalet utländska besökare (oavsett färdsätt) sjönk med 5 procent. Denna minskning förklaras främst av nedgången bland affärsresenärer vilket dock volymmässigt uppvägs av en viss ökning av andelen fritidsresenärer och av dem som besökte släkt/vänner. 11

STORSTADSOMRÅDENA LOCKADE Tabell 5 Utländska flerdagsbesökare efter hemland och huvudsakligt resmål (NUTS 2), år 2002 Foreign overnight visitors by home country and main destination (NUTS 2), 2002 Tusental Landgruppering Riksområden Stockholm Östra Småland Syd- Väst- Norra Mellersta Övre Totalt Okänt Alla Mellan- med sverige sverige Mellan- Norrland Norrland besökare sverige öarna sverige Danmark 133 49 242 249 328 69.... 1087 274 1361 Finland 411 82 18 19 37 19.. 82 677 117 795 Norge 117 9.. 40 130 61.. 23 384 202 587 Tyskland 223 65 237 202 267 103 12 26 1135 560 1696 Storbritannien 221 29 8 100 69 10.. 15 457 42 499 USA 155 22.. 20 28 14.... 255 74 328 Nederländerna 53.... 21 38 20.... 173 136 309 Frankrike 115 18.. 23 44.... 10 229 51 279 Övriga Europa 308 44 17 86 113 19.. 18 613 191 804 Östeuropa 116 18.. 31 25...... 227 99 326 Asien 135 15.. 25 17.... 9 214 68 282 Kanada 16.............. 30 10 41 Syd- & Mellanamerika 22.............. 35 9 44 Australien m.fl. 22.............. 44 22 66 Afrika 23.............. 38 4 42 Totalt 2068 379 567 829 1113 348 71 224 5598 1860 7458 Procent, totalt 36,9 6,8 10,1 14,8 19,9 6,2 1,3 4,0 100 EU-länder 33,1 6,8 12,8 16,1 20,4 5,8 1,2 3,8 100 Endagsresenärer 17,8 0,6 0,9 19,9 40,6 4,0 0,1 16,1 100 Oavsett vilket mått vi använder finner vi att Stockholm, Västsverige och Sydsverige tog emot huvuddelen av de utländska besökarna, nästan tre fjärdedelar. Detta gäller i än högre grad endagsbesökarna. Av övriga riksområden var det bara Småland med öarna som fick tämligen många besökare. För resterande riksområden varierade andelen från 1,3 till 6,8 procent. Ett stort antal besökare hade dock inte uppgett sitt huvudsakliga resmål. Diagram 4 tydliggör Tabell 5 och visar de tre storstadsregionernas dominans, följt av Småland med öarna. Diagram 4 Utländska flerdagsbesökares resmål (NUTS 2), år 2002 Foreign overnight visitors by destination (NUTS 2) of the trip, 2002 Stockholm Östra Mellansverige Småland med öarna Sydsverige Västsverige Norra Mellansverige Mellersta Norrland Övre Norrland 0 5 10 15 20 25 30 35 40% Inga statistiskt säkerställda förändringar kan noteras mellan 2001 och 2002 vad gäller huvudsakligt resmål inom Sverige mönstret med flest besökare i Stockholmsområdet, följt av Västsverige och av Sydsverige bestod. Det partiella bortfallet (d.v.s. antal intervjupersoner som ej besvarat frågan) var dock tämligen stort och ökade från 22 till 25 procent. 12

DEN VANLIGASTE FÄRDSTRÄCKAN MED BIL VAR 25 TILL 100 MIL En av fem resenärer körde inte längre än 25 mil medan nästan hälften körde mellan 25 och 100 mil. Endast en dryg tredjedel körde längre. Bland de senare märks särskilt holländare och tyskar vilkas genomsnittliga körsträcka vida översteg övriga besökares. Se tabell 6b. Jämförelse mellan åren 2001 och 2002 visar en minskning av andelen bilresenärer som uppgivit körsträckor under 100 mil och en motsvarande ökning av den andel som kört längre. Tabell 6b Utländska (flerdagsbesökande) bilisters genomsnittliga färdsträcka med bil inom Sverige efter hemland och syfte, år 2002 Foreign overnight visitors average distance travelled by car in Sweden by home country and purpose of the trip, 2002 Tabell 6a Utländska flerdagsbesökare efter hemland och färdsträcka med bil inom Sverige, år 2002 Foreign overnight visitors by home country and distance travelled by car in Sweden, 2002 Procent Landgruppering Färdsträcka med bil inom Sverige 1-249 250-999 1000-w totalt Danmark 23,1 54,1 22,8 100 Finland 30,4 46,1 23,5 100 Norge 29,5 58,5 12,0 100 Tyskland 8,5 40,1 51,3 100 Storbritannien 44,0 38,9 17,1 100 USA 26,9 43,3 29,8 100 Nederländerna 8,4 30,0 61,6 100 Frankrike 28,0 42,3 29,7 100 Övriga Europa 19,3 33,9 46,8 100 Östeuropa 19,6 35,8 44,6 100 Asien 42,9 23,3 33,8 100 Kanada.... 44,3 100 Syd- & Mellanamerika.... 39,8 100 Australien m.fl... 47,2 37,8 100 Afrika.... 37,9 100 Totalt 19,7 44,8 35,5 100 EU-länder 18,2 44,5 37,4 100 Endagsbesökare 82,3 17,2 0,5 100 Kilometer Landgruppering Syfte med besöket Fritidsresa Affärsresa Besöka Studier Annat Totalt släkt/vänner Danmark 653 462 445 151 450 551 Finland 418 314 263 52 257 321 Norge 501 100 425.. 369 371 Tyskland 1284 393 719 624 950 1028 Storbritannien 223 97 169.... 140 USA 263 145 406.... 265 Nederländerna 1498 377 733.... 1078 Frankrike 561 103 429 755.. 301 Övriga Europa 802 115 453 152 266 433 Östeuropa 887 323 642 24 944 610 Asien 68 87 403 41.. 124 Kanada 563 94 171 0 0 245 Syd- och Mellanamerika 52 502.... 0 249 Australien m.fl. 572 73 303.... 352 Afrika.. 71 452 0 0 202 Totalt 837 254 445 208 455 562 EU-länder 927 289 447 234 461 625 Endagsbesökare 101 123 166 57 30 91 13

Diagram 5 visar att en dryg tredjedel körde mer än 100 mil medan nästan fyra av tio körde mindre än 50 mil. Genomsnittet var, som Tabell 6b på föregående sida visar, 562 kilometer. Diagram 5 Utländska flerdagsbesökare efter färdsträcka med bil inom Sverige, år 2002 Foreign overnight visitors by distance travelled by car, 2002 Den genomsnittliga körsträckan med bil var knappt 84 mil för fritidsresenärerna medan affärsresenärerna körde betydligt kortare sträcka (25 mil). De som besökte släkt/vänner körde betydligt längre i genomsnitt 45 mil. Den totala genomsnittliga körsträckan med bil inom Sverige var ca 56 mil. Den totala genomsnittliga färdsträckan med bil ökade med 100 kilometer mellan 2001 och 2002. Påtagliga ökningar av genomsnittlig färdsträcka uppvisade enligt undersökningen resenärer från bland annat Nederländerna, Tyskland, Östeuropa och Norge. 0,1 99,9 km 100 249,9 km 250 499,9 km 500 999,9 km 1000 w km 35% 27% 6% 14% 18% MÅNGA RESTE TILL SVERIGE MED FLYG Tabell 7a Utländska flerdagsbesökare efter hemland och färdsätt till Sverige, år 2002 Foreign overnight visitors by home country and mode of travel to Sweden, 2002 Procent Landgruppering Färdsätt till Sverige Färja Flyg Bil Annat Totalt sätt Danmark 58,6 5,8 27,6 7,9 100 Finland 64,7 19,6 14,4.. 100 Norge 8,9 30,1 56,8 4,2 100 Tyskland 46,7 17,6 29,9 5,7 100 Storbritannien.. 86,9 4,0 6,6 100 USA 5,7 79,4.. 12,2 100 Nederländerna 23,1 27,3 43,0.. 100 Frankrike 6,8 79,7 8,9.. 100 Övriga Europa 10,3 68,0 14,1 7,7 100 Östeuropa 52,8 24,6 18,8.. 100 Asien 4,9 76,3.. 15,0 100 Kanada.. 85,5.... 100 Syd- & Mellanamerika.. 66,7.... 100 Australien m.fl... 70,2.... 100 Afrika.. 90,5.... 100 Totalt 34,3 36,2 23,0 6,5 100 EU-länder 40,8 30,6 22,6 6,0 100 Drygt en tredjedel av de utländska övernattande besökarna reste med flyg. Detta gäller särskilt de långväga besökarna och britter. För besökare från närmarknaderna dominerar färja och bil. Som väntat dominerade färja och bil bland fritidsresenärerna och flyg bland affärsresenärerna (se vidare Tabell 7b nedan). Tabell 7b Utländska flerdagsbesökare efter syfte och färdsätt till Sverige, år 2002 Foreign overnight visitors by home country and mode of travel to Sweden, 2002 Procent Landgruppering Färdsätt till Sverige Färja Flyg Bil Annat Totalt sätt Fritidsresa 44,0 15,4 33,6 7,0 100 Affärsresa 20,6 64,3 10,1 5,0 100 Besöka släkt/vänner 31,4 41,6 18,8 8,2 100 Studier 40,8 45,7 6,2 7,4 100 Annat 40,0 24,5 30,7 4,9 100 Totalt 34,3 36,2 23,0 6,5 100 Som årsjämförelsen vid Tabell 4 visade, minskade flygresandet till Sverige 2002 jämfört med 2001. Eftersom det totala antalet besökare ökade under 2002 visar det sig också att Färja/Bil ökat påtagligt år 2002. 14

MÅNGA ÖVERNATTADE I STUGOR Tabell 8 Utländska gästnätter efter besökarnas hemland och övernattningstyp, år 2002 Foreign guest nights by home country and type of accommodation, 2002 Procent Landgruppering Hotell, motell, pensionat Stuga Camping Hos släkt/vänner Övrigt Totalt Danmark 18,8 42,0 12,4 17,1 9,6 100 Finland 12,9 23,9 4,7 34,7 23,8 100 Norge 26,7 27,1 20,1 20,0 6,1 100 Tyskland 7,9 46,3 21,4 13,7 10,8 100 Storbritannien 27,0 18,9 3,1 39,2 11,7 100 USA 28,4 15,3 1,0 46,8 8,5 100 Nederländerna 11,1 22,4 43,6 14,9 8,0 100 Frankrike 16,9 36,1 4,2 27,4 15,3 100 Övriga Europa 21,4 22,4 9,3 26,8 20,1 100 Östeuropa 12,7 13,9 9,5 43,4 20,5 100 Asien 22,6 22,1 0,2 37,2 17,9 100 Kanada 13,2.. 2,1 54,3 28,2 100 Syd- & Mellanamerika 14,9 12,4 7,6 63,4.. 100 Australien m.fl. 11,7 26,4 5,4 50,6 5,9 100 Afrika 14,1 16,6 0,0 39,2 30,1 100 Totalt 15,6 31,4 13,1 26,0 14,0 100 EU-länder 13,8 36,1 15,6 20,8 13,7 100 Av dem som övernattade fanns den största gruppen i hyrd eller ägd stuga (drygt 30 procent). Stugboendet var mest populärt bland tyskar och danskar. En fjärdedel övernattade hos släkt/vänner. Detta gäller särskilt de som kom från den amerikanska kontinenten, Australien och Östeuropa. Holländare, tyskar och norrmän valde camping för sina övernattningar i högre utsträckning än andra. Enligt undersökningen ökade antalet övernattningar med ca 19 procent mellan 2001 och 2002. Campingen stod för en markant ökning, mer än en tredjedel. Ökningen av campingövernattningar var särkilt stor för besökare från Danmark, Tyskland och Nederländerna. Det genomsnittliga antalet övernattningar visade sig dock tämligen oförändrat. MÅNGA BESÖKARE STANNADE HÖGST EN VECKA Diagram 6 Utländska flerdagsbesökare efter vistelsetid, år 2002 Foreign overnight visitors by length of stay, 2002 2 dagar 3 dagar 4 dagar 5 dagar 6 dagar 7 dagar 8 14 dagar 15 21 dagar 22 28 dagar Mer än 28 dagar 0 5 10 15 20 25% Diagrammet visar tydligt att de flesta besökarna, drygt 70 procent, stannade högst en vecka och knappt en fjärdedel stannade två dagar. Mindre än 4 procent stannade längre än fyra veckor. 15

Tabell 9 Utländska flerdagsbesökare efter syfte med besöket och vistelsetid, år 2002 Foreign overnight visitors by length of stay and purpose of the trip, 2002 Procent Antal dagar i Sverige Syfte med besöket Fritidsresa Affärsresa Besöka släkt/vänner Studier Annat Totalt EU-länder 2 dagar 17,0 39,9 9,8 12,9 28,3 23,6 22,8 3 dagar 12,6 22,0 10,9 9,3 13,1 15,3 15,2 4 dagar 11,6 12,8 12,7 8,1 11,7 12,1 12,1 5 dagar 9,3 8,1 11,4 7,1 8,5 9,2 9,5 6dagar 4,6 2,6 6,4.. 4,7 4,2 4,0 7 dagar 9,0 4,1 11,1.. 8,9 7,6 7,7 8-14 dagar 22,9 5,8 22,7 11,8 11,4 16,7 17,6 15-21 dagar 8,7 2,1 6,9.... 6,1 6,5 22-28 dagar 2,0.. 1,7.... 1,3 1,4 Mer än 28 dagar 2,5 2,3 6,4 36,1 7,2 3,9 3,2 Totalt 100 100 100 100 100 100 100 Sex av tio affärsresenärer stannade högst tre dagar medan de som besökte släkt/vänner stannade betydligt längre. Hälften av fritidsresenärerna stannade högst fem dagar och en dryg tredjedel längre än en vecka. I GENOMSNITT STANNADE BESÖKARNA I ÅTTA NÄTTER Tabell 10a Utländska besökarnas genomsnittliga antal övernattningar efter hemland och syfte, år 2002 Foreign visitors average number of overnight stays by home country and purpose of the trip, 2002 Landgruppering Syfte med besöket Fritidsresa Affärsresa Besöka släkt/vänner Studier Annat Totalt Danmark 5 2 4 4 5 4 Finland 3 6 6.. 3 6 Norge 3 3 5 19 4 4 Tyskland 11 5 8 90.. 11 Storbritannien 6 3 9.... 6 USA 7 7 13.... 9 Nederländerna 10 3 7.... 8 Frankrike 7 5 11 72 125 10 Övriga Europa 7 5 13 53 14 9 Östeuropa 7 6 15 38.. 9 Asien 5 8 28.... 12 Kanada 11 5 27.... 17 Syd- & Mellanamerika 5 9...... 14 Australien m.fl. 8 6 15.... 11 Afrika.. 9 21 45 33 17 Totalt 7 5 10 42 12 8 EU-länder 8 4 7 41 12 7 De som besökte släkt/vänner stannade i genomsnitt tio nätter. De långväga besökarna stannade längst tid. Detta gäller särskilt dem som besökte släkt/vänner. Bland fritidsresenärerna tenderade kanadensare, tyskar och holländare att stanna längre än övriga. 16

Tabell 10b Utländska flerdagsbesökare på fritidsresa efter hemland och vistelsetid, år 2002 Foreign overnight visitors on leisure trip by home country and length of stay, 2002 Procent Landgruppering Högst en Mer än en Totalt vecka Tabell 10c Utländska flerdagsbesökare på affärsresa efter hemland och vistelsetid, år 2002 Foreign overnight visitors on business trip by home country and length of stay, 2002 Procent Landgruppering Högst en Mer än en Totalt vecka vecka Danmark 79,9 20,1 100 Finland 91,0 9,0 100 Norge 88,1 11,9 100 Tyskland 39,0 61,0 100 Storbritannien 74,0 26,0 100 USA 70,8 29,2 100 Nederländerna 43,8 56,2 100 Frankrike 68,8 31,2 100 Övriga Europa 65,4 34,6 100 Östeuropa 69,2 30,8 100 Asien 78,9 21,1 100 Kanada 66,8 33,2 100 Syd- & Mellanamerika 87,7 12,3 100 Australien m.fl. 74,8 25,2 100 Afrika 36,0 64,0 100 Totalt 64,0 36,0 100 EU-länder 60,1 39,9 100 vecka Danmark 96,5 3,5 100 Finland 84,4 15,6 100 Norge 96,7 3,3 100 Tyskland 85,6 14,4 100 Storbritannien 92,8 7,2 100 USA 76,7 23,3 100 Nederländerna 92,8 7,2 100 Frankrike 90,3 9,7 100 Övriga Europa 90,8 9,2 100 Östeuropa 85,4 14,6 100 Asien 81,8 18,2 100 Kanada 88,7 11,3 100 Syd- & Mellanamerika 75,6 24,4 100 Australien m.fl. 94,8 5,2 100 Afrika 72,3 27,7 100 Totalt 89,5 10,5 100 EU-länder 90,7 9,3 100 Tabell 10d Utländska flerdagsbesökare med syfte att besöka släkt/vänner efter hemland och vistelsetid, år 2002 Foreign overnight visitors visiting relatives/ friends by home country and length of stay, 2002 Procent Landgruppering Högst en Mer än en Totalt vecka vecka Danmark 85,8 14,2 100 Finland 79,2 20,8 100 Norge 78,5 21,5 100 Tyskland 60,8 39,2 100 Storbritannien 62,3 37,7 100 USA 33,7 66,3 100 Nederländerna 68,1 31,9 100 Frankrike 45,9 54,1 100 Övriga Europa 51,5 48,5 100 Östeuropa 45,8 54,2 100 Asien 28,7 71,3 100 Kanada 36,9 63,1 100 Syd- & Mellanamerika 30,1 69,9 100 Australien m.fl. 38,6 61,4 100 Afrika 23,4 76,6 100 Totalt 62,3 37,7 100 EU-länder 69,1 30,9 100 Bland fritidsresenärerna finner vi att mer än hälften av afrikanerna, tyskarna och holländarna stannade längre än en vecka medan besökare från våra nordiska grannländer och Sydamerika till övervägande del stannade kortare tid (mindre än en vecka). Affärsresenärerna stannade överlag kortare än fritidsresenärena bara en av tio blev kvar mer än en vecka medan runt en fjärdedel av dem från Afrika, Syd- och Mellanamerika och USA stannade längre än en vecka. De som besökte släkt/vänner stannade längre än fritids- och affärsresenärerna. Nära fyra av tio stannade i Sverige längre än en vecka. Detta gäller särskilt långväga besökare (från Afrika, Asien, Syd- och Mellanamerika och USA). Tabell 10b d bekräftar bilden av att tjänstresenärerna stannar kortast tid och att de som besöker släkt/vänner stannar längst, liksom långväga resenärer. Mellan år 2001 och 2002 var skillnaden för genomsnittligt antal övernattningar mycket liten. Under båda åren övernattade besökarna i genomsnitt åtta nätter och variationen mellan länderna var liten. 17

DEN TYPISKE BESÖKAREN SPENDERADE 200 500 KRONOR PER DAG Tabell 11 Utländska flerdagsbesökare efter syfte med besöket och utlägg per dag, år 2002 Foreign overnight visitors by purpose of the trip and expenses per day (SEK), 2002 Procent Syfte med besöket Utlägg per dag (kr) 0 kr 1-99 kr 100-199 kr 200-499 kr 500-999 kr 1000- kr Totalt Fritidsresa 0,8 15,5 19,9 35,4 19,7 8,7 100 Affärsresa 2,4 4,1 6,6 14,3 26,0 46,6 100 Besöka släkt/vänner 2,4 16,5 22,3 33,6 15,8 9,4 100 Studier.. 11,1 26,2 33,1 15,5 12,0 100 Annat.. 20,1 12,6 30,4 17,2 17,6 100 Totalt 1,6 12,0 15,9 28,2 21,0 21,4 100 EU-länder 1,6 13,5 17,6 28,6 20,0 18,7 100 Endagsbesökare 7,6 9,0 12,5 27,0 22,4 21,4 100 Det framgår att affärsresenärerna spenderade mest pengar per person och dag 47 procent uppgav att de haft utgifter på 1000 kr eller mer - i genomsnitt 1044 kr. Lägst utlägg hade de som besökte släkt/vänner (410 kr). Se vidare Tabell 12 nedan. Tabell 12 Genomsnittligt spenderat belopp (kr) per person och dag efter flerdagsbesökarnas hemland och syfte med besöket, år 2002 Average amount(sek) spent daily by the overnight visitor s home country and purpose of the trip, 2002 Kronor Landgruppering Främsta syftet med besöket Fritidsresa Affärsresa Besöka släkt/vänner Studier Annat Totalt Danmark 260 857 273 498 373 458 Finland 419 679 291 437 511 479 Norge 550 1013 490.. 665 685 Tyskland 309 970 401 328 536 452 Storbritannien 713 1303 418 465.. 967 USA 865 1636 568.... 1035 Nederländerna 342 1259 409.... 577 Frankrike 484 1084 343.... 755 Övriga Europa 576 1131 629 436 705 806 Östeuropa 566 1000 356 270 420 678 Asien 741 1178 599 808.. 923 Kanada 581 1267 693.... 833 Syd- & Mellanamerika 887 1175...... 926 Australien m.fl. 607 1396 364.... 731 Afrika.. 1586 619.... 1065 Totalt 419 1044 410 464 545 624 EU-länder 356 989 360 410 506 562 Endagsbesökare 601 688 375 310 686 623 I genomsnitt var besökare från Afrika, USA, Storbritannien, Asien och Övriga Europa de som spenderade mest. Lägst utlägg hade tyskar, danskar och finländare. Det genomsnittliga utlägget per dag var 624 kr. Genomsnittet för besökare från EU-länder var 562 kr. Affärsresenärerna hade högst genomsnittligt utlägg per dag 1044 kronor. 18

Diagram 7 Utländska flerdagsbesökares genomsnittliga utlägg i kronor per dag år 2001 och 2002 Foreign overnight visitors average expenses (SEK) per day, 2001 and 2002 Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien USA Nederländerna Frankrike Övriga Europa Östeuropa Asien Kanada Syd- och Mellanamerika Australien m.fl. Afrika Totalt Kr/dag 0 200 400 600 800 1000 1200 2001 2002 Inga större förändringar av utläggen skedde mellan de studerade åren. Det kan dock noteras en ökning av utlägg för dem som besökte släkt/vänner. En ökning av utlägg från 2001 till 2002 registrerades för danskar, britter, östeuropéer och australiensare. Minskade utlägg hade bl.a. fransmän och kanadensare. Diagram 8 Utländska flerdagsbesökares genomsnittliga utlägg i kronor per dag vid fritidsresor år 2001 och 2002 Foreign overnight visitors average expenses (SEK) per day on leisure trips, 2001 and 2002 Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien USA Nederländerna Frankrike Övriga Europa Östeuropa Asien Kanada Syd- och Mellanamerika Australien m.fl. Afrika Totalt 2001 2002 Kr/dag 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Diagrammet visar att några länders fritidsresenärer haft tämligen stora dagsutlägg, exempelvis USA, Storbritannien, Östeuropa och Asien medan andra haft ganska låga. En del ökade sina utlägg under 2002, bl.a. Norge, Storbritannien, USA medan andra minskade sina, t.ex. Frankrike och Kanada. Franska fritidsresenärers dagsutlägg minskade dessutom kraftigt, med ca 260 kronor. 19

Diagram 9 Utländska flerdagsbesökares genomsnittliga utlägg i kronor per dag vid affärsresor år 2001 och 2002 Foreign overnight visitors average expenses (SEK) per day on business trips, 2001 and 2002 Danmark Finland Norge Tyskland Storbritannien USA Nederländerna Frankrike Övriga Europa Östeuropa Asien Kanada Syd- och Mellanamerika Australien m.fl. Afrika Totalt 2001 2002 Kr/dag 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 Totalt var utläggen per person och dag för affärsresenärer ungefär lika mellan 2001 och 2002. Danskarnas, britternas, holländarnas, östeuropéernas och australiensarnas utlägg uppvisade dock en ökning medan norrmännens, amerikanarnas, fransmännens, asiaternas och kanadensarnas utlägg minskade DE ALLRA FLESTA VAR NÖJDA MED BESÖKET I SVERIGE Tabell 13 Utländska flerdagsbesökare efter hemland och grad av nöjdhet, år 2002 Foreign overnight visitors by home country and level of satisfaction, 2002 Procent Landgruppering Grad av nöjdhet Nöjd Missnöjd/ingen åsikt Totalt Danmark 97,4 2,6 100 Finland 96,6 3,4 100 Norge 99,2.. 100 Tyskland 97,3 2,7 100 Storbritannien 98,7.. 100 USA 98,8.. 100 Nederländerna 98,2.. 100 Frankrike 98,1.. 100 Övriga Europa 95,9 4,1 100 Östeuropa 97,2.. 100 Asien 97,1.. 100 Kanada 94,3.. 100 Syd- & Mellanamerika 100.. 100 Australien m.fl. 96,1.. 100 Afrika 95,9.. 100 Totalt 97,4 2,6 100 EU-länder 97,3 2,7 100 97,4 procent av besökarna förklarade sig vara nöjda (mycket nöjda eller i huvudsak nöjda). Särskilt nöjda var besökare från Syd- och Mellanamerika och Norge medan kanadensare och besökare från Övriga Europa var något mindre nöjda. 20

BAKGRUNDSVARIABLER ÅLDER Tabell 14 Utländska flerdagsbesökare efter hemland, kön och åldersgrupper, år 2002 Foreign overnight visitors by home country, sex and age groups, 2002 Procent Landgruppering Kön Ålder 15-24 25-44 45-64 65- Totalt Danmark Män 2,4 43,6 44,7 9,0 100 Kvinnor 6,6 44,1 40,9 8,0 100 Finland Män 12,8 46,9 34,4 4,9 100 Kvinnor 23,7 40,8 22,1 12,6 100 Norge Män 5,6 46,4 40,7 7,3 100 Kvinnor 8,8 43,1 40,0 8,1 100 Tyskland Män 4,9 43,9 42,6 8,5 100 Kvinnor 8,5 42,2 43,1 6,0 100 Storbritannien Män 7,7 52,3 36,0 4,0 100 Kvinnor 16,0 49,8 24,9 9,2 100 USA Män 7,9 39,9 42,0 10,1 100 Kvinnor 9,4 35,2 41,9 13,5 100 Nederländerna Män 6,0 44,7 45,7 3,6 100 Kvinnor 4,2 43,4 42,1 10,3 100 Frankrike Män 7,8 53,2 36,9 2,1 100 Kvinnor 20,8 39,7 31,0 8,5 100 Övriga Europa Män 9,4 52,6 33,3 4,5 100 Kvinnor 14,3 53,5 28,3 4,0 100 Östeuropa Män 13,1 63,2 22,7 0,9 100 Kvinnor 24,0 52,0 17,6 6,4 100 Asien Män 7,3 61,9 28,5 2,3 100 Kvinnor 11,1 70,4 15,5 1,9 100 Kanada Män 12,8 48,1 36,0 3,1 100 Kvinnor 24,5 37,8 37,6 0,0 100 Syd- & Mellanamerika Män 15,0 49,7 29,7 5,6 100 Kvinnor 10,5 53,8 33,2 2,6 100 Australien m.fl. Män 14,8 43,6 37,6 4,0 100 Kvinnor 26,3 35,9 31,3 6,4 100 Afrika Män 3,0 56,8 34,3 6,0 100 Kvinnor 14,5 39,2 46,3 0,0 100 Totalt Män 6,7 47,6 39,0 6,4 100 Kvinnor 13,2 45,1 33,5 8,0 100 EU-länder Män 6,1 46,6 40,4 6,7 100 Kvinnor 13,0 44,4 34,0 8,3 100 Enligt Tabell 14 var nära hälften av besökarna mellan 25 och 45 år och en dryg tredjedel mellan 45 och 65 år gamla. Nästan hälften av de besökande männen var i åldersgruppen 25 44 år och något lägre för kvinnorna. I de yngre åldersgrupperna (0 24 år) var kvinnorna i majoritet liksom i pensionärsgruppen som dock var liten mindre än en tiondel. 21

UTBILDNING Diagram 10 Utländska flerdagsbesökare efter utbildningsnivå och kön, år 2002 Foreign overnight visitors by education level and sex, 2002 Grundskola Gymnasium Högskola/universitet Män Kvinnor 0 10 20 30 40 50 60 70% Skillnaden mellan könen inom varje utbildningsnivå var liten. Den genomsnittligt höga utbildningsnivån är markant runt 60 procent hade högskoleutbildning (eller motsvarande). Se vidare Tabell 15 nedan. Tabell 15 Utländska flerdagsbesökare efter utbildningsnivå och kön, år 2002 Foreign overnight visitors by education level and sex, 2002 Procent Landgruppering Utbildningsnivå Grundskola Gymnasium Högskola/universitet Totalt Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Danmark 24,7 20,5 30,1 31,9 45,2 47,6 100 Finland 20,9 19,6 29,9 34,7 49,2 45,6 100 Norge 14,8 21,6 26,6 38,3 58,7 40,1 100 Tyskland 10,3 12,9 39,2 41,2 50,5 45,9 100 Storbritannien 2,6.. 13,1 22,6 84,4 73,5 100 USA.... 10,1 9,6 89,6 89,1 100 Nederländerna.... 36,7 45,8 60,0 50,2 100 Frankrike.... 12,0 12,1 87,1 85,1 100 Övriga Europa 4,2.. 19,6 30,6 76,2 64,6 100 Östeuropa.... 30,1 17,2 65,5 76,0 100 Asien.... 9,8.. 90,0 87,8 100 Kanada........ 93,4 80,5 100 Syd- och Mellanamerika........ 88,6 93,2 100 Australien m.fl......... 76,0 73,5 100 Afrika...... 25,7 85,2 70,8 100 Total 11,3 12,1 27,3 30,5 61,4 57,4 100 EU-länder 13,0 13,2 29,9 33,6 57,2 53,1 100 Endagsbesökare 20,4 26,5 30,4 33,6 49,2 39,9 100 Ungefär sex av tio utländska besökare uppgav sig ha högskole- eller universitetsutbildning och en dryg fjärdedel gymnasiekompetens. Kvinnorna visade sig ha något lägre utbildningsnivå än männen men den genomsnittliga nivån var mycket hög bara en åttondel hade endast grundskola. Kvinnornas lägre utbildningsnivå kan förklaras av att medelålders och äldre kvinnor hade påtagligt lägre utbildning än männen medan skillnaden var liten vad gäller yngre kvinnor. Det förefaller vidare som om utomeuropeiska besökare hade högre utbildningsnivå än genomsnittet och besökare från våra nordiska grannländer lägre. Det senare gällde särskilt endagsresenärer. 22

INKOMST Diagram 11 Utländska flerdagsbesökare efter inkomstnivå och kön, år 2002 Foreign overnight visitors by income level and sex, 2002 Låg Medel Hög 0 10 20 30 40 50 60 70% Män Kvinnor De flesta har uppgivit sig ha medelinkomst. Totalt har bara drygt tio procent uppgivit sig ha låg inkomst. Tabell 16 Utländska flerdagsbesökare efter hemland, inkomstnivå och kön, år 2002 Foreign overnight visitors by home country, income level and sex, 2002 Procent Landgruppering Inkomstnivå Låg Medel Hög Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt Danmark 5,8 13,2 59,5 63,7 34,7 23,1 100 Finland 15,2 31,0 65,7 61,4 19,0 7,6 100 Norge 4,7 18,4 58,8 68,1 36,4 13,5 100 Tyskland 9,6 14,5 68,1 73,1 22,2 12,4 100 Storbritannien 5,6 19,7 45,5 58,6 48,9 21,7 100 USA.. 7,2 44,6 53,6 51,2 39,2 100 Nederländerna.... 57,4 69,2 38,0 22,6 100 Frankrike 5,0 18,8 53,1 59,0 41,9 22,3 100 Övriga Europa 9,0 16,4 57,6 64,3 33,5 19,3 100 Östeuropa 11,9 26,8 66,1 63,4 22,0 9,8 100 Asien.. 20,7 67,5 66,8 27,7.. 100 Kanada.... 53,9 68,3 39,3.. 100 Syd- & Mellanamerika.... 64,3 71,9.... 100 Australien m.fl..... 56,2 57,6 28,4.. 100 Afrika.... 47,7.. 40,4.. 100 Totalt 8,1 18,0 60,5 64,7 31,4 17,3 100 EU-länder 8,4 18,4 61,5 65,2 30,1 16,4 100 Endagsbesökare 12,7 28,7 61,8 62,2 25,4 9,0 100 Kvinnorna har genomgående en genomsnittligt lägre inkomst än männen. Detta gäller i alla åldersgrupper. Endagsresenärerna uppvisade ett liknande mönster. Hög inkomstnivå uppgav särskilt besökare från USA och Storbritannien. Även många fransmän, afrikaner och kanadensare ansåg sig höra till denna grupp. 23

6 TEKNISK BESKRIVNING FRÅGEINNEHÅLL Frågeformuläret för undersökningen återges i bilaga 1. Formuläret utarbetades av SCB och Turistdelegationen. Vid konstruktionen medverkade SCBs mättekniska laboratorium. Då intervjuerna huvudsakligen sker medan passagerarna är under förflyttning eftersträvas att hålla intervjutiden kort, ca tre minuter. POPULATION OCH RAM Population Som utlänningar/utlandsboende räknas personer som haft sin hemvist utanför Sverige de senaste 12 månaderna. Således kan även svenska medborgare ingå, men inte utländska medborgare bosatta i Sverige. Populationen utgöres av passager av utlänningar ut från Sverige. Undantag gäller för passage utanför tullstation transit inom samma tullstation (Arlanda) Ramar för åren 2001 och 2002 Utresande år 2001 Utreseort/område Miljoner utresande Miljoner utresande passagerare 2001 utlänningar 2001 Arlanda 5.560 2.395 Landvetter 1.400 0.585 Sturup (inkl övriga flygplatser) 1.125 0.127 Göteborg (inkl Varberg) 1.450 0.841 Helsingborg (inkl Halmstad) 5.834 2.627 Malmö (inkl. Landskrona) 0.524 0.193 Trelleborg/Ystad (inkl Åhus) 1.093 0.700 Stockholm (inkl Östersjöhamnar) 3.420 2.007 Öresundsbron (bil och tåg) 4.122 1.950 Svinesund samt Charlottenberg-E18(inkl övriga passager till Norge) 5.100 2.091 Haparanda (inkl övriga passager till Finland) 3.100 1.239 Summa 32.728 14.754 24