Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar

INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar Folkmängd De äldsta publicerade uppgifterna om folkmängden i kommuner och församlingar mellan åren 1805 och 1910, med cirka 5 års mellanrum, finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A). Befolkningsstatistik och dess föregångare Tabellkommissionens berättelser. För perioden 1910-1961 finns årliga uppgifter i Folkmängden inom administrativa områden den 31 december. Uppgifter för 1962-1966 har publicerats i serien Statistiska meddelanden (SM), (B 1963:8, B 1964:4, B 1965:3, Be 1966:3, Be 1967:5). Mellan åren 1967 och 1979 ingår uppgifterna i Folkmängd 31 dec, del 1, mellan 1980 och 1990 i Folkmängd 31 dec, del 1-2 och mellan 1991 och 1996 finns uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1. Folkmängden länsvis från 1749, samt i städerna från 1800, finns även publicerad i Historisk statistik för Sverige 1720-1967, Del 1 Befolkning, 2. uppl. Folkmängden i kommuner och församlingar från 31 december 1950 till 31 december 1975 enligt indelningen i kommuner 1 januari 1976 finns utgiven i Folkmängd 31 december 1950-1975 i län, kommuner och församlingar. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För den därefter följande tioårsperioden 1901-1910 finns motsvarande uppgifter i publikationen Befolkningsrörelsen, översikt för åren 1901-1910. För de tre årtiondena mellan 1881 och 1910 är uppgifterna om födda och döda utökade med uppgifter om utrikes flyttning. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 i Folkmängden inom administrativa områden. För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1924. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2010. urn:nbn:se:scb-befadm-1924

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKMÄNGDEN INOM ADMINISTRATIVA OMRÅDEN DEN 31 DECEMBER 1924 AV KUNGL. STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1925 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 251286

Innehållsförteckning. Sid. Text 1 Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1924, enligt indelningen den 1 januari 1925 9 Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1924 38 Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år 1924 40 Index. Pages Texte 1 Tabl. 1. Population des communes, cantons, juridictions, villes et départements, le 31 décembre 1924 (selon la division administrative en vigueur dès le 1 janvier 1925) 9 Tabl. 2. Population par département, en 1924 38 Col. 1 : Départements et les villes les plus grandes, Lb. = campagne, St. = villes. Col. 2 4: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur à cette date. Col. 5 7: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur dès le 1 janvier de l'année prochaine. Col. 8 10: Population moyenne pour l'année. Mankön = sexe masculin, Kv.-kön = sexe féminin, Summa = Total. Appendice. Mouvement de la population par département, en 1924 40 Col. 1: Départements. Col. 2 4: Mariages. Col. 5 7: Nés vivants. Col. 8 10: Décès. Col. 11 13 : Émigrés. Col. 14 16: Immigrés. Col. 17 19: Accroissement ( + ) ou diminution ( ) de la population. Lb. = campagne, St. = villes, S:a = Total.

Résumé. La population de la Suède à la fin dû 1024 a été de G 036 118 habitants. L'augmentation pendant l'année, à savoir 30 359 personnes, ou 5'05 %o de la population au début de l'année, est, tant au point de vue absolu que par rapport au nombre des habitants, supérieure à celle de l'année précédente. Comme à l'ordinaire, c'est surtout la population des villes qui a augmenté. D'après les calculs préliminaires, le nombre des mariages contractés en 1924 a été de 37 484, soit 6'23 pour 1000 de la population moyenne. La nuptialité, toujours assez faible en comparaison avec celle de plusieurs autres pays, a été, aussi, plus faible que pendant l'année précédente. Le nombre des nés vivants, d'après les calculs préliminaires, a été de 109 009. Pendant les dernières années, le nombre des nés vivants n'a pas cessé de diminuer. La proportion des nés vivants pour 1000 do la population moyenne en 1924 est de 18"11. Ce taux-ci de natalité est inférieur à tout autre qui a été observé pendant les 175 années sur lesquelles nous avons des statistiques de la population en Suède. Le nombre total des décès, toujours d'après les calculs préliminaires, était de 71 991, ce qui correspond à un coefficient de mortalité de 11'96 sur 1000 habitants. Ce taux-ci de mortalité, quoique un peu plus fort que celui de l'année 1923, est parmi les plus bas constatés dans notre pays. L'excédent des naissances monte à 37 018, ou 6'16 pour mille de la population moyenne. Le nombre des emigrants pout être provisoirement fixé à 10 608 et celui des immigrants à 6 015. De plus, on a rayé des registres de population 7 275 individus comme»introuvables), c.-à-d. personnes ayant abandonné leur paroisse sans notification due. Le grand nombre de ces radiations-ci est, sans doute, une conséquence dos vérifications faites pour l'application de la loi sur l'assurance générale contre la vieillesse et l'invalidité.

TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed i underdånighet överlämna sin redogörelse för folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1924. I likhet med de närmast föregående åren har till redogörelsen såsom bihang

2 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. fogats en preliminär översikt länsvis över folkmängdens förändringar under redogörelseåret. Såväl den egentliga redogörelsen som bihangets siffror angående födelser, dödsfall, emigration och immigration grunda sig på av respektive pastorsämbeten för Stockholms stad även av rotemännen upprättade summariska redogörelser. Siffrorna angående ingångna äktenskap hava erhållits genom i centralbyrån företagen preliminär sammanräkning ur de från pastorsämbetena inkomna lysnings- och vigselboksutdragen. De definitiva siffrorna för befolkningsrörelsen komma såsom vanligt att senare publiceras i utförligare berättelser. Ur det föreliggande tabellmaterialet må framhållas följande. Rikets folkmängd vid 1924 års slut utgjorde 6 036 118 personer, vilket vid jämförelse med näst föregående års folkmängdssiffra (6 005 759) visar en tillväxt under år 1924 av 30 359 personer eller 5-os promille. Till jämförelse med denna tillväxt meddelas här nedan motsvarande siffror för de senaste åren : Folkmängden har ökats inom 19 län, däri inräknad Stockholms stad, men minskats inom ö län, nämligen Kronobergs, Blekinge, Hallands, Skaraborgs, Västmanlands och Kopparbergs. Den största absoluta tillväxten kommer på Stockholms stad med 9 084 personer; därnäst följa Stockholms län med 4 008, Malmöhus län med 3 483 och Göteborgs och Bohus län med 3 325. Folkökningen länsvis på 1 000 invånare vid 1923 års slut angives i omstående tablå, i vilken till jämförelse införts siffror jämväl för de närmast föregående två åren. Tillväxten är beräknad från den 31 december ett föregående år till den 31 december under året. Den relativa tillväxten har varit störst i Stockholms stad med 21-13 promille; närmast därintill komma Stockholms län med 15-7 5 och Västerbottens län med 15'-i6 / 00 - När hänsyn tages till fördelningen mellan landsbygd och städer, befinnes landsbygdens folkmängd hava ökats från 4181088 vid 1923 års slut till 4188 766, alltså med 7 678 personer eller Ts4 promille, och städernas från 1824 671 till 1847 352, alltså med 22 681 personer eller 12-43 promille. I olikhet med förhållandet under flertalet år av det innevarande seklet har städernas folkmängdstillväxt under år 1924 icke påverkats av administrativa regleringar, ehuru på andra håll flera dylika regleringar ägde rum. Däremot skedde vid 1925 års ingång flera inkorporeringar. Med Kalmar stad införlivades nämligen då hela Kalmar landskommun (561 inv.), med Lindesbergs stad ett mindre område (med 57 inv.) av Lindesbergs landskommun, med Ludvika stad det förut dels till Ludvika socken, dels till

FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. 3 Norrbärke socken hörande Marnas municipalsamhälle (med 491 inv.), med örnsköldsviks stad ett mindre område (med 82 inv.) av Själevads socken och med Umeå stad vissa områden (med 1 359 inv.) av Umeå socken. Sammanlagda folkmängden å dessa med städer införlivade områden var 2 550. Folkmängden vid 1925 års början bör alltså upptagas till 4 186 216 å landsbygden och 1 849 902 i städerna. Rörande dessa och övriga under året skedda förändringar ävensom en del oregelbundenheter i den administrativa indelningen se anmärkningarna till tab. 1. Då folkmängden och dess tillväxt i de större städerna torde erbjuda särskilt intresse, meddelas i omstående tabell för städer med över 10 000 invånare folkmängdssiffrorna vid början av åren 1915, 1924 och 1925 ävensom tillväxten under det sista året och de sista tio åren. I sammanhang med ovanstående kan nämnas, att vid 1925 års ingång sammanlagda folkmängden i de köpingar, som bilda egen kommun, utgjorde 77 812, i andra köpingar samt i de i tab. 1 redovisade municipalsamhällena tillsammans 237 486. Vid eventuell sammanslagning av dessa båda summor bör frånräknas folkmängden i Ahus köping (1308 pers.), som jämte en mindre del av Ahus landskommun bildar ett municipalsamhälle. Beträffande municipalsamhällena är emellertid att märka, att för ett par av dem har statistiska centralbyrån nödgats uppgiva approximativa siffror eller ock fjolårets och för ett par andra den mantalsskrivna folkmängden, då upplysning om den kyrkoskrivna folkmängden icke stått att erhålla. Folkmängden i de städer, som hade egen jurisdiktion, utgjorde vid ovannämnda tidpunkt sammanlagt 1 720 764 och i rikets domsagor sammanlagt 4 315 354. Rikets folkmängd av mankön har under år 1924 ökats från 2 948 508 till 2 964 230 och folkmängden av JcvinnJcön från 3 057 251 till 3 071 888. Mot

4 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. varje tusental män svarade vid årets början 1 037 och. vid dess slut 1 036 kvinnor. Motsvarande siffra för tio år sedan eller vid slutet av år 1914 utgjorde 1 045. Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har överskottet J ) Häri Ingår Limhamns församling, 10136 pers., som den 1 januari 1915 införlivades med Malmö stad. s ) Häri ingår Kalmar landskommun, 561 pers., som den 1 januari 1925 införlivades med staden. 8 ) Trollhättan blev stad den 1 januari 1916. 4 ) Vid 1922 års ingång blev Fässbergs landskommun stad under namn av Mölndal (folkmängden i Fässberg utgjorde d. Vi 1915 9 429 pers.). 6 ) Häri ingå 20 pers., utgörande folkmängden â det område av Oja församling, som den 1 jan. 1915 införlivades med Ystads stad.

FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. 5 Tab. A. Folkmängdens förändringar, åren 1915 1924. av kvinnor, relativt taget, aldrig varit så lågt som under de senaste åren. Å landsbygden råder sedan några år tillbaka överskott av män. Beträffande folkmängdens förändringar meddelas i tab. A här ovan en översikt med absoluta och relativa tal för de senaste tio åren. Siffrorna för de fyra sista åren äro preliminära med undantag dock för emigration och immigration t. o. m. år 1923. Antalet under år 1924 ingångna äktenskap uppgives till 37 484, motsvarande 6-2 3 på 1000 av medelfolkmängden. Såväl det absoluta som det relativa talet äro något lägre än året förut. Antalet levande födda beräknas till 109 009 eller 18" u på 1000 invånare, mot 112 937 eller 18-83 /oo år 1923. Det relativa talet för år 1924 är det lägsta, som någonsin iakttagits i Sverige; såvitt tillgängliga uppgifter giva

6 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. vid handen, är talet tillika lägre än något samtidigt födelsetal i Europa, kanske i världen. Beträffande födelserna lämnar för övrigt en preliminär sammanräkning följande data för år 1924: Antalet avlidna uppgives preliminärt till 71991, motsvarande 11-9 6 promille. Både det relativa och det absoluta talet äro något högre än året förut. I och för sig måste dock 1924 års dödstal anses mycket gynnsamt och överträffas i detta hänseende endast av 1923 års. På grund av den svaga nativiteten blir emellertid födelseöverskottet ganska litet, 37 018 personer eller 6-15 /oo. Antalet emigranter har utgjort 10 668 och antalet immigranter 6 015, motsvarande resp. I - 7 7 och l-oo promille. Utvandrarn es antal är vida mindre än under året förut och motsvarar snarare 1922 års emigration. Invandringen är något mindre än vanligt; nettoförlusten genom den utrikes omflyttningen, ehuru betydligt mindre än under år 1923, blir dock något större än den plägat vara under senaste tider. Ur kyrkoböckerna har som vanligt avförts ett rätt stort antal s. k. obefintliga, ej färre än 7 275. Den låga såväl nativitet som dödlighet, vilken kännetecknar Sveriges befolkningsrörelse år 1924, finner sin motsvarighet flerstädes, om också icke genomgående, i utlandet. För några främmande länder hava erhållits preliminära uppgifter om giftermåls-, födelse- och dödstal under sagda år och meddelas desamma här nedan: Av de i Sverige under år 1924 ingångna äktenskapen komma 23 462 pä landsbygden, motsvarande 5'6i på 1000 av medelfolkmängden, och 14 022

Tab. B. FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR Ingångna äktenskap, levande födda och döda samt födelseöverskott på 1000 av medelfolkmängden, åren 1922 1924. 7 på städerna, motsvarande 7-64 /oo. Antalet levande födda har på landsbygden uppgått till 80 524 eller 19-24 /oo och i städerna till 28 485 eller 15-51 /oo, och antalet döda å landsbygden till 51980 eller 12.42 /oo och i städerna till 20 011 eller 10-90 /oo, vadan sålunda nativitetsöverskottet utgjort å landsbygden 28 544 eller 6-82 / 00 och i städerna 8 474 eller 4-61 0 /<M>. Antalet ingångna äktenskap, levande födda och döda samt födelseöverskott på 1 000 av medelfolkmängden inom varje län meddelas i ovanstående tab. B, vilken för jämförelse innehåller jämväl motsvarande tal för åren 1922 och 1923. Samtliga dessa siffror äro preliminära.

8 FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR. Äktenskapstalet har som vanligt varit högst i Stockholms stad; därnäst kominer Uppsala län. Det lägsta äktenskapstalet är att anteckna för Hallands län. De högsta promilletalen för levande födda komma efter vanligheten på de två nordligaste länen, medan Stockholms stad uppvisar det avgjort lägsta talet. Såsom redan blivit berört, har dödligheten under året varit ganska låg, men dock högre än året förut, och denna karakteristik kan gälla även om nästan vart och ett av de särskilda länen. Jämförelsevis högst har emellertid dödstalet, i likhet med de närmast föregående åren, varit i Gotlands län; lägst åter i Malmöhus län. Det högsta födelseöverskottet är att anteckna för Norrbottens län och därnäst för Västerbottens; lägsta åter för Stockholms stad och Gotlands län. Emellertid äro skillnaderna mellan de olika länen vad angår här behandlade tal understundom så obetydliga, att länens ordningsföljd med avseende på dessa tal lätt kan undergå en del smärre förändringar, då befolkningsrörelsens siffror bliva definitiva. Stockholm den 25 april 1925. E. AROSENIUS. Underdånigst HUGO BURSTRÖM.

Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1924, enligt indelningen den 1 januari 1925. [Förs. = församling, h:à = härad, kap. = kapell, kbfd. = kyrkobokföringsdistrikt, k:g = köping, m:e = municipalsamhälle, t:g = tingslag.] 9

10 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 2) STOCKHOLMS L. (forts.). 3) UPPSALA LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 3) UPPSALA L. (forts.). 4) SÖDERMANL. LÄN. 11

12 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 4) SÖDERM. L. (forts.). 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN (forts.). 13

14 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 6) JÖNKÖPINGS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. - 6) JÖNK. L. (forts.). - 7) KRONOB. L. - 8) KALMAR L. 15

16 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 8) KALMAR LÄN (forts.).

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 8) KALM. L. (forts.). - 9) GOTL. L. 10) BLEK. L. 17

18 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 10) BLEK. L. (forts.). 11) KRISTIANSTADS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 11) KRISTIANST. L. (forts.). 12) MALMÖHUS LÄN. 19

20 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 12) MALMÖHUS LÄN (forts.)

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 12) MALMÖHUS L. (torts.). 13) HALLANDS LÄN. 21

22 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. - 13) HALL. L (forts.). 14) GÖTEB. O. BOHUS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 14) GÖTEB. O. BOH. L. (forts.). 15) ÄLVSB. L. 23

24 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 15) ÄLVSBORGS LÄN (forts.).

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 15) ÄLVSB. L. (forts.). 16) SKARAB. LÄN. 25

26 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 16) SKARABORGS LÄN (forts.).

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 16) SKARAB. LÄN (forts.). 17) VÄRMLANDS LÄN. 27

28 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 17) VÄRML. LÄN (forts.). 18) ÖREBRO LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 18) ÖREBRO L. (forts.). 19) VÄSTMANL. L. 29

30 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 19) VÄSTMANL. L. (forts.). 20) KOPPARB. L.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 20) KOPPARB. LÄN (forts.). 21) GÄVLEBORGS LÄN. 31

32 TAB. 1 (forts.). FOLKM. 1924. -21) GÄVLEB. L. (forts.).-22) VÄSTERN. L. -23) JÄMTL. L.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 23) JÄMTLANDS LÄN (forts.). 24) VÄSTERB. LÄN. 33

34 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. 24) VÄSTERB. L. (forts.). 25) NORRB. L.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. ANMÄRKNINGAR. 35 Anm. till Stockholms stad. J ) Siffrorna avse den mantalsskrivna folkmängden. Den kyrkoskrivna folkmängden vid 1924 års slut beräknas till 443 141, fördelad å nedannämnda forsamlingar sålunda: Storkyrkoförsamlingen.. 11 573 Klara förs... 11 608 Kungsholms >.. 48 244 Adolf Fredriks... 17 358 Gustav Vasa >.. 21690 Matteus >.. 43 973 Jakobs >.. 7978 Johannes >.. 23 692 Hedvig Eleonora >.. 22 759 Engelbrekts >.. 26 569 Oskars».. 25155 Katarina >.. 41796 Sofia >..18084 Maria Magdalena >.. 50 765 Brännkyrka >.. 42 526 Bromma».. Ib 156 K. Hovförsamlingen, del av 896 K. Svea livgardes förs.. 736 K. Livgardets t. häst >. 515 K. Göta livgardes >. 659 K. Svea artillerireg:s». 917 K. Svea ingenjörkårs»,del av 194 K. Eälttelegrafkårens förs. 300 Skeppsholms». 4 008 Tyska». 3000 1'inska >. 1990 K. Hovförsnmlingen och K. Svea ingenjörkårs torsamling äro delode â Stockholms stad och Solna kommun i Stockholms län. Större delen av Hovförsamlingen hör till Stockholm, större delen av ing.- kilrens förs. till Solna. Med 1925 års ingång blev den dittillsvarande Kungsholms församling delad i två, Kungsholms eller Ulrika Eleonora förs. och S:t Görans förs., och likaledes den dittillsvarande Maria Magdalena församling delad i tvä, Maria Magdalena förs. och Högalids förs. Anm. till Stockholms län. ') Städerna Osthammar och (tregrund lyda i jndiciellt hänseende under landsrätt, Norra Koslags domsaga, Frösakers tingslag. 2 ) Danderyds församling omfattar Danderyds kommun, Stocksunds köping och Djursholms stad. s ) Staden Djursholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Södra Koslags domsaga, Danderyds, Åkers och Värmdö skeppslags tingslag. Anmärkningar. 4) Östertälje och. Västertälje kommuner bilda Södertälje landsförsamling. 5 ) Ösmo församling omfattar Ösmo kommnn och Nynäshamns köping. 6 ) Vaxholms församling är delad på Vaxholms stad och Värmdö landskommun. 7 ) Se anm. 1 under Stockholms stad. Anm. till Uppsala lärt. ') Vänge och Läby församling omfattar Vänge kommun och Läby kommun. 2 ) Jumkils kommun är delad pä Bälinge h:d och Ulleråkers h:d. s ) Tierps församling omfattar Tierps kommun och Tierps köping. 4 ) Söderfors församling har en mindre del i Gävleborgs län (267 pers.), vilken i kommunalt hänseende ej räknas till Söderfors kommnn «tan till Hedestmda kommnn ; jfr anm. 1 under Gävleborgs län. Anm. till Södermanlands län. ') I Gåsinge kommun äro inräknade 17 i Dillnäs kyrkoskrivna personer. 2 ) Lilla Malma församling omfattar Lilla Malma kommun och Malmköpings kommun. s ) Stora Malms församling omfattar Stora Malms kommun och Katrineholms stad. 4) Staden Katrineholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Oppunda och Villättinge härads domsaga, Oppunda tingslag. Anm. till Östergötlands län. l ) Staden Mjölby lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Mjölby domsaga och tingslag. s ) Av Västra Ny församling, som är delad a Aska h:d och Aska, Dals och Bobergs h:ds t:g i Östergötlands län samt Sundbo h:d o. t:g i Örebro län, utgör Östergötlands länsdel Västra Ny kommun t varemot Örebro länsdel (ön Stora Rökneö, 8 pers.) hör till Hammars kommun; jfr anm. 2 under Örebro län. 3 ) Varvs och Styra församling omfattar Varvs kommun och Styra kommnn. 4) Boxholms municipalsamhälle är delat på Elceby och Åsbo socknar. Av Ekeby sockendel är det endast ett mindre område (med 450 pers.), där samtliga stadsstadgor gälla. 6 ) Motala församling omfattar Motala landskommun och Motala stad. Anm. till Jönköpings län. a ) Säby fårsamling omfattar Säby kommun och Tranås stad. Den senare lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Norra och Södra Vedbo domsaga, Norra Vedbo tingslag. s ) Nässjö församling omfattar Nässjö landskommun och Nässjö stad. 8 ) Städerna Huskvarna och Nässjö lyda i jndiciellt hänseende under landsrätt, Tveta, Vista ooh Mo domsaga och tingslag. 4) Värnamo församling omfattar Värnamo landskommun och Värnamo stad. I judiciellt hänseende lyder Värnamo stad under landsrätt, Östbo och Västbo domsaga, Östbo tingslag. 6 ) Sävsjö municipalsamhälle är delat p& Vallsjö och Norra Ljunga socknar. e ) Vetlanda församling omfattar Vetlanda lundskommun och Vetlanda stad. I judiciellt hänseende lyder.vetlanda stad under landsrätt, Östra härads domsaga och tingslag. ') Aneby municipalsamhälle är delat på Bredestads och Bälaryds ' socknar. Anm. till Kronobergs lån. ') Församlingen Hemmesjö me.d Tegnaby om fattar Hemmesjö kommun och Tegnaby kommun. ä ) Tingsås församling omfattar Tingsås kommun och Tingsryds köping. a ) Skatelövs kommun är delad pä AUbo h:d o. t:g samt Kinnevalds h:d o. Mellersta Värends t:g. 4 ) Markaryds Jörsamling omfattar Mnrkaryds kommun och Markaryds köping. Anm. till Kalmar län. 1 ) Misterhults församling omfattar Misterhults kommun och Figeholms köping. 2 ) Församlingen Målilla med Gârdveda omfattar Målilla kommun och Gårdveda kommnn. ') Mönsterås församling omfattar Mönsterås kommun och Mönsterås köping.

36 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1924. ANMÄRKNINGAR (forts.). 1) Madesjö församling omfattar Madesjö kommun och Nybro köping. 6 ) I Köpinga kommun äro inräknade en del av Alböke kyrkoskrivna folkmängd (29 pers.) och en del av Lots församling (33 pers.), vilken senare del även tillhör Slättbo härad. ö ) Mörbylånga församling omfattar Mörbylånga koromnn och Mörbylånga köping. ') Staden Borgholm lyder! jndjciellt hiinsceude under landsrätt, Olands domsaga, Ölands norra mots tingslag. 8 ) I folkmängden för Kalmar stad ingår jämväl folkmängden (561 pers.) i Kalmar hittillsvarande landskommun, som den 1 januari 1925 införlivades med staden. Anm. till Blekinge län. 1 ) Ronneby församling omfattar Ronneby landskommun och Ronneby stad. Anm. till Kristianstads län. ') Branteviks municipalsamhälle är delat pä Simris och Östra Nöbbelovs socknar. 2 ) Av folkmängden i Tomelilla köping tillhöra 1 815 Tryde församling och 518 Ullstorps församling. 3 ) Kiviks municipalsamhälle är delat på Södra Mellby och Vitaby socknar. 4 ) Alius församling omfattar Alms kommun och Ähns köping. Alius municipalsamhälle omfattar Ahus köping och en mindre de] av Ahus kommun. 6 ) K. Skånska trängkårens förs. (22!) pers.) är fördelad å Vankiva kommun (139 pers.) och Hässleholms stad (90 pers.). c ) Staden Jlässleholm lyder i judicicllt hänseende under landsrätt, Västra Göinge domsaga och tingslag. ') Jlishulls kommun är delad på Höks h:d o. t:g [i Hallands län] samt.norra Åsbo h:d o, t:g [i Kristianstads län]. Anm. till Malmöhus län. ') 4} Följande kommaner äro delade pä härad eller tingslag, nämligen: ') Gårdslånga: Frosta h:d o. t:g Torna h:d o. Torna och Bara h:ds t:g. ') Kvistofta: Rönnebergs h:d och llönnebtrgs, Onsjö och Härlägers h:ds t:g Luggnde h:d o. t:g. ") Norrvidinge: Onsjö h:d Ilarjagers h:d. 4 ) Stehag: Onsjö h:d Harjagers h:d. 6 ) Norra Vrams församling omfattar Norra Vrams kominan och Södra Vrams kominnn. 6 ) Västra Sallerups församling omfattar Västra Sallerups kommun och Eslövs stad. 7 ) I Lunds landskommun har av ålder inräknats en mindre del av Hardeberga församling, men har denna del fr. o. ni. ar 1922 räknats till Hardeberga kommun. Rätta forhållandet härmed synes dock ej fullt utrett. 8 ) Svedala församling omfattar Svedala kommun och Svedala köping. ") Skurups församling omfattar Skurnps kommun och Skurups köping. i8 ) Hörby församling omfattar Hörby o kommnn och Hörby köping. ") Ålcarps municipalsamhälle ur delat pä Tottarps och Burlövs socknar. 12 ) Löberöds municipalsamhälle är delat på Ilögseröds och JJammarlunda socknar. ") Viken» municipalsamhälle är delat på ej färre än ö socknar, Viken, Väsby, Alterum, Flenninge, Välinge och Kattarp. Emellertid äro endast Vikens och Allerums sockendelar bebodda. 14 ) Staden Eslöv lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Frosta och Eslövs domsaga samt bildar eget tingslag. 16 ) I folkmängden for Västra Skråvlinge församling ingå 9 220 pers., utgörande folkmängden å ett område, som den 1 januari 1925 överflyttades frän Malmö S:t Johannes församling till Västra Skrävlinge. 1B ) Uppgiften avser är 1923. För ar 1924 har uppgift â folkmängden icke kunnat erhållas. Anm. till Hallands län. ') 3 ) Följande kommuner»ro fördelade pil härad, tingslag eller län, nämligen: l ) llishult: Höks h:d o. t: [i Hallands liin] Norra Åsbo h:d o. t:g [i Kristianstads län]. s ) Enslöv: Tönuersjö h:d Halmstads h:d. 3 ) Torup: Halmstads h:d Tönuersjö h:d. 4) Oskarss/röms municipalsamhälle är delat på Slättåkra och Enslövs socknar samt pä sistnämnda sockens båda häradsdelar. Anm. till Göteborgs och Bohus län. ') Skaftö församling omfattar Skaftö, Fiskebäckskils och Grnndsunds kommuner. 2 ) Blekets municipalsamhälle är delat på Stenkyrka och Rönnängs kommuner. 8 ) Staden Mölndal lyder i jndiciellt hänseende under landsrätt, Askiros, Hisings och Sävedals dom- ' saga och tingslag., Anm, till Alvsborgs län. i J ) Församlingen Tösse med Tydje omfattar Tössc kommun och Tydje kommun. s ) Holms församling omfattar Holms kommun och Melleruds I köping. ) Till Bråttensby och Landa ' kommun, som utgöres av Brättensby församling och Landa församling, äro räknade 28 i Bråttensby mantals- och ekattskrivna personer, som äro kyrkoskrivna i Hällestad, vilken kyrkosocken sålunda är delad å Gäsene h.d o. t:g och Kullings h:d o. t:g. 4) Kölingareds kommun är delad på Hedvägs h:d o. t:g [i Älvsborgs län] samt Vartofta h:d o. Vartofta och Frökinds h:ds t:g [i Skaraborgs län]. 5) Staden Trollhättan lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Flandre, Väno och Bjärke domsaga och tiugslag. ' Anm. till Skaraborgs län. 1 ) Tengene församling omfattar Tengene kommun och Grästorps köping. 2 ) Vara församling omfattar Vara kommun och Vara köping. 3 ) Bittema församling omfattar två kommuner, Österbittcrna och Y österbittcrna. 4 ) Lundsbrunns municipalsamhälle är delat pä Skälvums, Ledsjö och Ova socknar. Sistnämnda sockendel utgöres av ett obebott mindre område. 6 ) Till Axvulls municipalsamhälle hör jämväl ett obebott mindre område inom Skärvs socken. 8) Falköpings landsförsamling omfattar Falköpings västra och Falköping» östra landskommuner. 7 ) Kölingareds kommun &t delad på Rcdvägs h:d o. t:g [i Alvsborgs län] samt Vartofta h:à o. Vartofta och Frökinds h:ds t:g [i Skaraborgs län].

TAB. 1 (forts.). 8 ) Staden Tidaholm lyder i judiciellt hänseende under landsrutt, Vartofta och Frökinds domsaga och tingslag. 2) Folkmängden i Vadsbo härad utgjorde 54469. 10 ) Till Flistads kommun äro räknade 47 pers. (åboar ä några torp), som kyrkoskrivas i Götlunda församling. n ) Björkängs församling omfattar Björkängs kominan och Töreboda köping. M ) Floby municipalsamhälle är delat på Floby och Sörby socknar. Anm. till Värmlands län. ') Staden Arvika lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Jössc domsaga och tingslag. s ) Sunne Jörsamling omfattar Siinne kommun och Sunne köping. Anm. till Örebro län. x ) Hallsberg» församling omfattar Hallsbergs kommun och Hallsbergs köping. a ) I Hammars kommun är inräknad Örebro länsdel (8 pers.) av Västra Ny församling, jfr anm. 2 under Östergötlands län. ) Ljusnarsbergs församling (med Jlårkens kapell) omfattar Ljusnarsbergs kommun (med kapellet) och Kopparbergs köping. 4) Från Karlskoga är Degerfors församling utbruten den 1 januari 1925 att bilda jämväl egen kommun. s ) I folkmängden för Lindesbergs stad ingå 57 pers., utgö- Tande folkmängden å ett område, som den 1 januari 1925 överflyttades från Lindesbergs landstommun och -församling tillstaden. Anm. till Västmanlands län. 1) Kung Karls församling omfattar Kung Karls kommun och Knngsörs köping. I folkmängden för köpingen ingå 71 personer, utgörande folkmängden å ett område, som den 1 januari 1925 införlivades med köpingen. Anm. till Kopparbergs län. 1 ) Falkarna församling omfattar Folkärna kommun och Krylbo köping. 2) Staden Avesta lyder i jndir.icllt hänseende under landsrätt, Hedemora domsaga, Folkare härads tingslag. FOLKMÄNGD 1924. ANMÄRKNINGAR (forts.). 3) Kopparbergs församling omfattar Kopparbergs kommun (Falu landskommun) och en del av Falu stad. 4) Stora Tuna församling (med Amsbergs kapell) omfattar Stora Tuna kommun (med kapellet) och Borlänge köping. 5) Norrbärke församling omfattar Norrbärke kommun och Smedjebackess köping. 6 ) Ludvika församling omfattar Ludvika landskommun och Ludvika stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Väeterbergslags domsaga och tingslag. 7 ) I Åls kommun Br inräknad en del (Vrebro by, 135 pers.) av Bjvrsås församling. 8 ) Mora församling omfattar Mora kommun och Morastrands köping. 9) 1 folkmängden för Ludvika stad ingår även folkmängden (491 pers.) i Marnas municipalsamhälle, som den 1 januari 1925 införlivades med staden. Munioipalsamhället var förut delat på Ludoika socken (med 279 pers.) och Norrbärke socken (med 212 pers.). 10 ) Seanin. 1 under Jämtlands län. Anm. till Gävleborgs län. ') I Hedesunda kommun är inräknad Gävleborgs länsdel (267 pers.) av Söderfors församling, jfr anm. 4 under Uppsala Jän. 2 ) Bollnäs församling (med Annefors kapell och Katrinebergs kapell) omfattar Bollnäs kommun, Bollnäs köping och Björkhamre köping. 3 ) Ljusdals församling omfattar Ljusdals kommun och Ljusdals köping. 4) Folkmängden i Hamra kapellag (som ingår i Los kommun) kan ej nu särskilt angivas. Ar 1922 utgjorde den 1 726. fj ) Ovansjö församling omfattar Ovnnsjö kommun och Storviks köping. ") Från Torsåker är I/ofors kapellförsamling utbruten den 1 januari 1925 att bilda egen kommun. Anm. till Västernorrlands län. ') Staden Sollefteå lyder i jndjciellfc hänseende under landsrätt, Ångermanlands mellersta domsaga, Sollefteå tingslag. K.. Norrlands trängkårs församling är delad på Sollefteå landskommun 37 och Sollefteå stad. Sollefteå församling är likaledes delad på landskommunen och staden. 2 ) De förutvarande Njnmoda tingslag, Sköns tingslag och Ljustorps tingslag äro den 1 januari 1925 förenade till ett tingslag, benämnt Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag. s ) I folkmängden för Örnsköldsviks stad ingå 82 pers., utgörande folkmängden å ett område av Själevads socken, som den 1 januari 1925 införlivades med staden. Anm. till Jämtlands län. 1) De s. k. lappförsnnilingarnu i Jämtlands län, vilka icke bilda särskilda kommuner, hava i äldre tid ej heller ingått i någon annan kommun. Då emellertid lappförsamlingarnas medlemmar numera pläga mantalsskrivas i de kommuner, där de äro boende, hava de här fördelats sålunda ä olika kommuner: Frostvikens lappförsamling (211 pers.) till Frostviken; av Hotageus lappförsamling (140 pers.) till Hotogen 54, Offerdal 86; av Undersåkers lappförs. (258 pers.) till Undcrsåker 40, Åre 23, Koll 97, Hallen 98; av Hede lappförs. (195 pers.) till Tunnas 15b, Storsjö 25, Idre 14. Sistnämnda lnppförsaniling är sålunda delad å Jämtlands län och Kopparbergs län. -) Från Ytterhogdal är.'ingetsjö dittillsvarande kapellag utbrutet den 1 januari 1925 att bilda egen kommun och församling. Anm. till Västerbottens län. 1 ) Från Sävar är Holmöns församling utbruten den 1 januari 1925 att bilda jämväl egen kommun. 8 ) I folkmängden för Umeå stad ingå 1 359 pers., utgörande folkmängden å områden av Umeå socken, som den 1 januari 1925 införlivades med staden. s ) Approximativ siffra. Anm. till Norrbottens län. ') Öjerlulea församling omfattar Överlnleå kommun och Bodens stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, LuleS j domsaga, Overluleå tingslag. 2 ) Staden Haparanda lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Torneå domsaga, Torneå tingslag. ') Mantalsskriven folkmängd.

38 Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1924.

TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN, LÄNSVIS, ÅR 1924. 39

Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år 1924. 1 ) 40 1) Uppgifterna för samtliga år äro preliminära utom vad angår folkökningen, samt för åren 1922 och 1923 emigranter och immigranter. 2) Räknat från den 31 december till nästföljande 31 december. I siffrorna ingår även sådan folkökning och minskning, som är en följd av områdesregleringar; se härom texten.