Råvaror 2009-12-14 Råvaror - Veckobulletin Dow Jones UBS Commodity Index Oljan och guldet rekylerade ner kraftigt i veckan, men uppgångstrenderna är intakta. Vi ser därför rekylen som ett bra köptillfälle. Lagren är höga på såväl basmetaller som vete, men nu kommer tecken om att en konjunkturuppgång (kanske) väntar precis runt hörnet, vilket kommer att öka efterfrågan på såväl metaller till industrin, som så småningom vete för högre konsumtion. SHBCIER SHB;s nordiska index (1d eftersläpning) USDSEK Nedan ser vi BNP-förändringen för USA. Notera att den nuvarande recessionen är den mest allvarliga sedan 1948. Ändå har vi råolja på drygt 70 dollar per fat. Hur skall det då vara när konjunkturen om några år står på topp? 16 14 12 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 48 52 56 60 64 68 72 76 80 84 88 92 96 00 04 08, Handelsbanken OMXS30 Råvaruprisernas förändring är också en ledande indikator för BNP i USA. Det finns en hög korrelation mellan BNP förändring och råvaruprisförändring på årsbasis. För tredje kvartalets råvaruprisförändring var förändringen liten, men när vi kommer till Q4 och Q1 2010 har råvarupriset stigit väldigt mycket på årsbasis. Med den historiska korrelationen, skulle det kunna vara en tillväxt i USA på 4% att vänta. For full disclaimer and definitions, please refer to the end of this report.
10 100 BNP förändring 8 6 4 2 0-2 US BNP Råvaruindex 80 60 40 20 0-20 Råvaruprisförändring -4-40 -6 71 73 76 78 81 83 86 88 91 93 96 98 01 03 06 08-60, Handelsbanken Med en sådan tillväxt försvinner ganska snabbt de stora och för all del oroande lagren av basmetaller och olja. Detta måste man tänka på, innan man uttalar sig allt för negativt om råvarupriserna på basis av stora lager. Vi känner oss inte oroade av att lagren är stora nu. När det blir högkonjunktur och samtidigt växande industrialisering av stora delar av jorden, är vi troligare snabbt tillbaka i en situation med kapacitetsbrist i produktionen av råvaror med nya pristoppar. Starka konjunktursignaler från Kina och USA Vi har delvis sett ett nytt mönster under veckan. Efter förra fredagens starka (eller mindre svaga) arbetsmarknadsstatistik från USA har dollarn uppvisat en starkare tendens. Råvarorna har svarat, men reaktionerna (bortsett från guld) har varit ganska milda. Priserna har rört sig sidledes till lite ned, men under veckans avslutning började marknaderna röra sig uppåt igen. USA fortsätter att visa bra siffror. Fredagens detaljhandel kom in bättre än väntat på + 1.3 % i november och Michigans index över konsumentförtroendet ökade mycket mer än väntat. Europas mindre dynamiska ekonomi tar mer tid på sig. Våra industrimotparter meddelar att de ser tendenser till lageruppbyggnad ute hos kunderna, d.v.s. längre ut i förädlingsledet. Men ökningstakten är fortfarande ganska låg. Vår egen och den tyska industriproduktionen visade lägre siffror, vilket vi inte riktigt hade väntat oss. Det stämmer i och för sig rätt väl överens med den allmänna känslan att Europa inte riktigt kommer loss. Den finansiella krisen i Grekland stärker inte heller förtroende för EMUområdets ekonomiska styrka. Dubaioron blossade tillfälligt upp igen i tisdags då aktörerna fokuserade på spridningseffekter till fastighetsmarknaden i London (som har stora ägarintressen från de berörda bolagen i Dubai). Den riktiga styrkan kommer (som vanligt) från Kina. I fredags morse fick vi in statistik över importen och det verkar ha tagit fart igen. Importen av koppar, aluminium och järnmalm ökade i november med 10-12 % jämfört med oktober, efter 3 månader med lägre siffror. Industriproduktionen i landet ökade med 16,1 % i november vilket är det största ökningen sedan juni 2007. 14 December 2009 2
Ton (metric) Källa: Reuters EcoWin Brent råolja De amerikanska oljelageruppgifterna kom in något på den negativa sidan i onsdags. Oljelagren föll visserligen mer än väntat, men samtidigt var importen väldigt låg. Oljelagren föll så att säga inte av rätt anledning. Ser vi på efterfrågesidan kunde man inte se någon förbättring. Total produktefterfrågan ligger nu 4.2% under förra årets och har haft en negativ utveckling de senaste veckorna. Destillatefterfrågan var svag förra veckan och faller tillbaka efter en svag stigande trend, de senaste veckorna. IEA publicerade sin månadsrapport i fredags. De lämnade prognosen på eterfrågan för 2009, men justerade upp efterfrågan för 2010 ännu en gång. Inget mycket visserligen, bara 130,000 fat/dag, men mer av samma sak. Tillväxten är driven av länder utanför OECD, men utsikterna för efterfrågan inom OECD har ljusnat. På den positiva sidan finns även att IEA justerade ner sina estimat för produktionen utanför OPEC för 2010, huvudsakligen beroende på lägre produktion i USA. Dessutom har nya projekt blivit försenade. Vi tycker att de nya estimaten från IEA är väldigt intressanta, eftersom marknadsutsikterna för 2010 ser mycket stramare ut. Vi är positiva till oljepriset och har prognosen 85 dollar / fat för nästa år. Nedan ser vi ett diagram över råoljelagren i USA. 14 December 2009 3
Nedan ser vi Commitment of Traders-rapporten. Blå linje är ickekommersiella terminshandlares nettoposition. Den är alltså kraftigt köpt enligt CFTC:s statistik. Från rekordnivåer har spekulanterna börjat ta hem vinster. Det kan ge viss press nedåt på priset nu på kort sikt. Nedan ser vi kursdiagrammet för frontmånadskontraktet på Brent. 14 December 2009 4
Tekniskt är marknaden i uppåtgående trend. Säljarna på 80 dollar vann slaget den här gången och vi fick ett snabbt prisfall ner till 72-nivån. Här finns dock tekniska stöd. På uppsidan har vi ett motstånd redan på 85-86 dollar, så det finns små vinster att göra för köpare. Med tanke på hur länge köparna försökte få upp priset över 80 dollar, är det rimligt att vänta sig en motsvarande tid av konsolidering innan priset kan göra ett nytt test av 80 dollar. Vi har ju haft synen att man skall försöka komma in i oljemarknaden på dippar och det här är ett sådant tillfälle. IEA Balance December Q1-09 Q2-09 Q3-09 Q4-09 2009 Q1-10 Q2-10 Q3-10 Q4-10 2010 Demand OECD Demand 46.6 44.4 45.1 46 45.5 46.2 44.5 45.3 46.1 45.5 Chg from Nov. report 0.2-0.2 0 0.1 0.2 0.1 Non-OECD Demand 37.9 39.7 40.3 39.5 39.3 39.9 41.1 41.4 40.8 40.8 Chg from Nov. report -0.1-0.1 0.3 0 0.1-0.1 0.1 Total Demand 84.5 84.1 85.3 85.5 84.9 86.1 85.6 86.7 86.8 83.3 Chg from Nov. report -0.1-0.1 0.2 0.1 0.0 0.1 0.1 0.2 0.2 0.1 Chg from previous year -3-2.2-0.6 0.1-1.4 1.6 1.5 1.4 1.3-1.6 Supply Non-OPEC supply 51.3 50.9 51.2 51.7 51.3 52.0 51.6 51.1 52.0 51.6 Chg from Nov. report 0.1 0.1 0.2 0.1 0.1-0.1-0.1-0.4-0.4-0.3 OPEC NGL 4.6 4.7 5 5.2 4.9 5.4 5.6 5.9 6.0 5.7 Chg from Nov. report -0.2-0.2-0.1-0.1-0.2-0.1-0.2-0.1 NON-OPEC + OPEC NGL 55.9 55.6 56.2 56.9 56.2 57.4 57.2 57.0 58.0 57.3 Chg from Nov. report Call on OPEC crude 28.6 28.5 29.1 28.6 28.7 28.7 28.4 29.7 28.8 26.0 OPEC Crude oil supply 28.5 28.5 28.8 Inventory build (0.1) 0.0 (0.3) Guld Vi resonerade i förra veckan om dollarns trendförändring. Den starkare amerikanska valutan i veckan som tog ytterligare fart efter fredagens statistik med en Eurodollar ned mot 1.46, satte ytterligare press på ädelmetallerna. Vi har noterat två stödnivåer som är viktiga för den uppåtgående trenden. $1160 bröts tidigt i veckan och under fredagen testades nästa nivå kring $1120. Under fredagskvällen vid N.Y. stängningen låg spotpriset kring $1115 efter att ha varit nere i $1110. Eurodollarn ligger på tekniskt känsliga nivåer kring 1.46 vilket kan innebära en större rörelse under veckan som kommer; upp eller ner. De starkare amerikanska siffrorna gör att marknaden redan funderar på räntehöjningar, men vår bedömning att det är väl tidigt, vilket också borde påverka valutan (dvs inte stärka dollarn så mycket mer). Vi föredrar därför att se den här försvagningen av ädelmetaller som ett bra köptillfälle. Det kan vara bra att avvakta något för att se hur dollarn utvecklar sig de närmsta dagarna. 14 December 2009 5
Nedan ser vi priset på guld i svenska kronor per troy/oz. Trots kraftigt prisfall är trenden alltjämt upp. Silver Kvoten mellan guldpris och silverpris har gått upp. I diagrammet nedan ser du kvoten mellan guldpris och silverpris det senaste året. 14 December 2009 6
Nedan ser vi silverpriset i dollar per troy ounce. Det bör finnas stöd precis just på de här nivåerna som silver handlas på nu. Nedan ser vi silverpriset i kronor / troy oz. Priset tangerar en stigande trendlinje, som också sammanfaller med februaris toppnotering. Den prisnivå som silvret är på nu, ska utgöra att tekniskt stöd. Koppar Den starkare dollarn och fortsatta lagerökningar satte tonen under veckan och vi såg en bottennotering på $ 6760 i torsdags. Kinasiffrorna var det som behövdes för att vända trenden igen. Investeringsflöden har som bekant en stor effekt på prisernas kortsiktiga rörelser och vi tror att effekterna av nästa års omviktningar av råvaruindex märks redan nu. Koppar har en relativt stor vikt och den stora prisuppgången i år innebär att man kommer att behöva sälja av kopparkontrakt. Marknaden räknar på detta för att uppskatta framtida flöden. Priseffekten är naturligtvis svår att bedöma då nya pengar konstant flödar in. Med Kina tillbaka som köpare i marknaden så kanske effekten blir marginell. När det gäller årsskifteseffekter; håll också ett öga på LME-lagret i början av nästa år. 14 December 2009 7
I diagrammet nedan ser vi pris (rött) och lager inom LME (blå linje). Aluminium Den på pappret minst fundamentalt starka metallen går bäst, med en prisuppgång på nästan 5 % i veckan. Att aluminium går upp samtidigt som kopparn faller tillbaka är mycket ovanligt. Metallen har ett starkt momentum just nu. Tekniskt sett är det relativt fritt uppåt. Det första starka motståndet ser vi ca 100 dollar högre vid $2350. Vad är det som driver aluminium just nu? Lagret är rekordstort; 4,6 milj ton i LME-lager (ca 10 % av en årsproduktion) och 1-2 milj ton i andra lager. Kina har ökat produktionen i år och förra årets neddragningar i väst kompenseras nu fullt ut. Ändå stiger priserna. Förklaringen ligger sannolikt på energisidan. Ca 40 % av produktionskostnaden för ett aluminiumverk är energi. Många av de Europeiska smältverken är i processen att omförhandla långsiktiga elavtal. Ökade kostnader är en realitet för de flesta och med tanke på kommande utsläppskostnader så är det definitivt en risk. Två av Alcoas smältverk i Italien lades nyligen i malpåse och flera andra verk är som sagt delvis stängda sedan finanskraschen förra året. Men det är inte bara Europa som kan få problem med höjda energipriser. Sydafrika har ett kapacitetsproblem i elnätet och det har varit problem tidigare (under energikrisen i landet 2008). Sydafrika förser också Moçambique, en stor aluminiumproducent, med el. Kina är en stor importör av energi vilket innebär en stor exponering mot energiprishöjningar. 14 December 2009 8
Lågkostnadsproducenterna i Norge, Island och Mellanöstern har stora marginaler och vid tidigare prisuppgångar har vi sett att aktiviteten med terminsförsäljningar på långa löptider ökar. Den höga terminspremien gör att vi tror att de snart kommer in i marknaden. Priset för dec 2012 är i närheten av $2500 en nivå som historiskt har varit intressant för producenter med de lägsta kostnaderna. Men som sagt med nuvarande tempo finns det utrymme kvar uppåt, men ha de potentiella producentförsäljningarna i åtanke. I diagrammet nedan ser vi pris (rött) och lager inom LME (blå linje). Zink Zinken följde kopparn under veckan. Trenden är sidledes i intervallet $2200-2400. Med nuvarande lager och fortsatta överskott gör det jobbigt att bryta trenden på ovansidan. Efterfrågesidan är fortsatt stark med stort stöd från Kinas infrastrukturprojekt och starka bilindustri. De amerikanska siffrorna tyder också på en begynnande vändning i den amerikanska fordonsindustrin, vilket ger råg i ryggen. 14 December 2009 9
I diagrammet nedan ser vi pris (rött) och lager inom LME (blå linje). Slutsats: Vi kvarstår med vår positiva grundtro och rekommenderar köp Nickel Nickel ligger ofta tidigt i cyklerna. Veckans makrosiffror från USA och Kina tyder på en kommande ny lagerbyggnadsfas i de mest betydelsefulla delarna av världen. Priset på nickel har varit pressat men visar nu tecken på att bottna ur. När stödnivåerna kring $16000 visade sig hålla i veckan vände marknaden snabbt och tog sig upp $16600 som högst igen. Den starkare dollarn i samband med de amerikanska siffrorna tog lite udden ur marknaden igen, men vi stänger veckan stabilt över $16000. Nedåtgående trendlinje är bruten (se bilden). Stop-loss bör man lägga på strax under 16000 dollar, men så grundpositionen bör vara köpt med 20000 dollar som målkurs i det korta perspektivet. 14 December 2009 10
I diagrammet nedan ser vi pris (rött) och lager inom LME (blå linje). Slutsats: Nickel är billigt på de här nivåerna, men tag stopp om priset går under 16,000 dollar / ton. Vete Chicagovetet backade med 3% och Matif med 2%. Chicago börjar som bekant från en högre nivå. Väderleksrapporten för Ryssland och Ukraina innehåller kallt väder. Ryssland hade 2008/09 en produktion av vete på 63.7 mt att jämföra med Eurozonens 151 mt. Oron för kallt väder beror på att nederbörden har varit bara hälften av den normala och övervintrande fält har ett otillräckligt snötäcke som skydd mot kylan. Man kan räkna på hur vinsten av att odla vete i USA. Vi gör så här. Vi tar priset på Decebmer 2010-kontraktet på SRWW i Chicago och antar en skörd om 40 bushels / acre (5 års genomsnitt). Samt en produktionskostnad om 289 dollar / acre (enligt USDA). Med terminspriset för 2010, som ändå är ganska mycket högre än priset på kortare terminer, får vi en förlust på 50 dollar per acre. Historiskt har gross margin utvecklat sig enligt nedanstående diagram (med kortaste terminskontraktets pris, som är lägre än Dec 10): 14 December 2009 11
Källa: Handelsbanken, USDA, Bloomberg Att det är riktigt olönsamt att odla vete nu, borde få ett genomslag i minskad odling, men det kommer märkligt nog inga rapporter om det. Grafen säger ändå att priset fundamentalt är för lågt. Ett långsiktigt jämviktspris bestäms av produktionskostnaden. I veckan kom ny statistik och prognos från USDA, som vi kan se nedanför: 07/08 08/09 09/10 Nov Dec Nov Dec US 55.82 68.02 68.02 60.31 60.31 EU-27 119.43 151.07 151.07 138.01 138.34 Canada 20.05 28.61 28.61 24.00 26.50 Australia 13.84 21.50 20.94 23.50 22.50 Argentina 16.80 8.40 8.40 8.00 8.00 China 109.30 112.50 112.46 114.50 114.50 FSU 92.69 115.59 115.59 110.92 111.07 India 75.81 78.60 78.60 80.58 80.58 Pakistan 23.30 21.50 21.50 24.00 24.00 Other 83.39 76.96 76.84 88.07 88.06 World 610.43 682.75 682.03 671.89 Källa: USDA 673.86 Som vi kan se har de från november justerat upp produktionsprognosen för world från 671.89 till 673.86 mt, vilket bara är 8 mt lägre än förra årets rekordskörd. Det gör att utgående lager väntas bli 191 mt, alltså 28% av produktionen. Det är en hög nivå. En lagersituation på den nivån är också dämpande för prisrörligheten. En ökning av skörden i Ryssland, Ukraina (FSU) ställer vi oss lite frågande till, med tanke på kreditsituation och låga priser. Lagren är dock inte jämnt spridda över världen, och här finns kanske lite bullish information. Lagren finns till stor del i Kina och därifrån lär de inte komma ut. De finns också i Ryssland och Ukraina och deras lagringsfaciliteter är knappast solida betongsiloanläggningar, så det vetet kanske inte är kvarnvete i alla fall. 14 December 2009 12
Milj ton 70 60 50 40 30 20 10 0 US EU-27 Canada Australia Argentina China FSU India Pakistan Other Källa: USDA Spekulanterna har varit nettosäljare av terminer i Chicago, vilket får tolkas som att de tycker uppgången har mattats och att de känner vittring av prisnedgång. Nedan ser vi Chicagovetet med leverans i mars 2010. Marknaden gick igenom stödet och även om en rekyl är att vänta efter den nedgång som varit, ser det betydligt mörkare ut, dvs det finns mindre hopp om förestående stora prisuppgångar. Nedan ser vi marskontraktet på Matif / Euronext. Den friska prisuppgången från 125 euro till nästan 140 är bruten, men möjligen finns det 14 December 2009 13
hopp än, fast det ser även för europeiskt vete betydligt dystrare ut än tidigare under hösten. Om vi blickar lite längre, till nästa skörd, så kan vi titta på novemberkontraktet för nästa år, CAX0 som den heter i Bloomberg-systemet. Uppgångstrenden är bruten. 140 euro har tidigare varit en viktig prisnivå och det är för all del möjligt att prisnedgången tar en paus här och vi får se en liten rekyl uppåt. Det är antagligen då ett bra tillfälle att sälja. Terminskurvan priserna framåt i tiden för leverans och betalning visas nedan. Den gröna kurvan är Milling Wheat och den vita är terminspriserna på SRWW på CBOT. Den röda kurvan är priserna på Liffe i London för fodervete. Priserna är omräknade till EUR per ton. 14 December 2009 14
Alltjämt är Matif billigare än Chicago, mer så för längre terminskontrakt. Slutsats: Vi är varken Bull eller Bear på kort sikt. På lite längre sikt skulle vi vilja se USDA eller International Grains Council komma med en bullish rapport, som bekräftelse antingen på att produktionen blir lägre pga låga priser eller att efterfrågan tar fart. Råvaruprisutveckling senaste veckan (fredag fredag) Råvara Ticker Valuta % 5d % 3m % 6m % 1år Olja - brent CO1 USD -7% 6% 1% 55% Guld XAU USD -5% 11% 19% 36% Silver XAG USD -8% 2% 15% 67% Kvarnvete CA1 EUR -2% 7% -9% 1% Koppar LMCADS03 USD -3% 9% 31% 115% Primäraluminium LMAHDS04 USD 6% 23% 38% 52% Nickel LMNIDS05 USD 4% -2% 6% 56% Zink LMZSDS06 USD -3% 23% 36% 116% Bly LMPBDS07 USD -3% 11% 29% 126% Pappersmassa WPA1 USD 0% 13% 29% 20% Sojabönor S 1 USD -1% 5% -17% 21% Sojamjöl SM1 USD -2% -7% -26% 22% Sojaolja BO1 USD -1% 18% 6% 26% Majs C 1 USD 4% 24% -9% 8% Rapsfrö IJ1 EUR 0% 8% -11% 5% Mjölk DA1 USD 1% 23% 50% -2% Live Cattle LC1 USD -1% -8% 0% -4% Lean Hogs LH1 USD 5% 22% 12% 14% Arabica kaffe KC1 USD 1% 14% 10% 30% Kakao CC1 USD 1% 12% 23% 41% Urea BIFUPBYU USD -5% 11% 19% 36% Elektricitet årsvis NEL1Y EUR 4% 4% -7% -9% USDSEK USDSEK SEK 2% 2% -7% -12% EURSEK EURSEK SEK 1% 2% -3% -3% OMXS30 OMX SEK -2% 3% 19% 44% SHB Råvaruindex SHBCIER USD -6% Matif / Euronext Milling Wheat, pris i euro per ton. Varje kontrakt är på 50 ton. Ticker Kr/ton Senast First notice Öppen bal % 5d % 3m % 6m % 1år Contango CA1 1342 128.75 2010-01-12 27899-2 7-10 1 CA2 1366 131 2010-03-11 45415-2 7-14 3 12% CA3 1386 133 2010-05-11 37241-1 7-13 4 10% CA4 1326 127.25 2010-08-11 0-2 0-18 -7-2% CA5 1462 140.25 2010-11-11 21333-1 6-10 2 11% CA6 1475 141.5 2011-01-11 428-2 5-11 2 10% CA7 1496 143.5 2011-03-11 536-2 5-10 3 10% CA8 1517 145.5 2011-05-11 61-2 6-8 4 10% 14 December 2009 15
IPE Brent Ticker Kr / fat USD / fat First notice Öppen bal % 5d % 3m % 6m % 1år Contango CO1 512.33 71.88 2009-12-16 101819-7 6 0 52 CO2 518.18 72.7 2010-01-14 166836-7 6 0 45 15% CO3 524.38 73.57 2010-02-11 99313-7 6 0 41 16% CO4 530.29 74.4 2010-03-16 40639-7 6 1 38 15% CO5 535.78 75.17 2010-04-15 23735-7 7 1 36 15% CO6 540.77 75.87 2010-05-14 56469-7 7 1 35 14% CO7 545.12 76.48 2010-06-15 15230-7 7 1 34 13% CO8 549.32 77.07 2010-07-15 10858-7 7 1 33 13% CO9 553.46 77.65 2010-08-16 7335-7 7 1 32 12% CO10 557.59 78.23 2010-09-15 12671-7 7 1 31 12% CO11 561.80 78.82 2010-10-14 10191-7 7 2 31 12% CO12 566.15 79.43 2010-11-15 74989-7 7 2 30 12% CO13 570.07 79.98 2010-12-16 8807-7 7 2 30 11% CO14 573.63 80.48 2011-01-14 4217-7 8 2 29 11% High Grade copper Ticker Kr / kg Usc / pound First notice Öppen bal % 5d % 3m % 6m % 1år Contango HG1 48.87 311 2009-11-30 2882-3 10 28 109 HG2 48.95 311.5 2009-12-31 2020-3 10 27 108 2% HG3 49.10 312.45 2010-01-29 808-3 10 28 107 3% HG4 49.23 313.3 2010-02-26 112671-3 10 28 107 3% HG5 49.36 314.1 2010-03-31 876-3 10 28 107 3% HG6 49.49 314.95 2010-04-30 17089-3 10 28 107 3% HG7 49.57 315.45 2010-05-28 396-3 10 28 106 3% HG8 49.66 316 2010-06-30 5722-3 11 28 106 3% HG9 49.69 316.25 2010-07-30 240-3 11 29 106 3% HG10 49.74 316.55 2010-08-31 3186-3 11 29 106 2% HG11 49.77 316.75 2010-09-30 211-3 11 29 105 2% HG12 49.80 316.9 2010-10-29 185-3 11 29 105 2% HG13 49.82 317.05 2010-11-30 1392-3 12 29 105 2% HG14 49.84 317.15 2010-12-31 135-3 12 29 105 2% Källa: Handelsbanken Capital Markets 14 December 2009 16
Handelsbanken Capital Markets hjälper investerare och riskmanagers att nå världens råvarumarknader För ytterligare information kontakta: Torbjörn Iwarson Head of Commodities Tel: 08-463 45 70 Mobil 070-597 6721 toiw01@handelsbanken.se www.handelsbanken.se/trader http://hcm.handelsbanken.se/struktureradeprodukter/warranter-och-certifikat/bull--bear Ansvarsbegränsning Handelsbanken Capital Markets, som är en division av Svenska Handelsbanken AB (publ) (i fortsättningen kallad Handelsbanken), är ansvarig för sammanställningen av denna analysrapport. Informationen i analysrapporten är framtagen av Handelsbanken och är uteslutande avsedd för Handelsbankens kunder i Sverige. De källor och bearbetningsmetoder som använts vid utarbetandet av analyser och prognoser har av Handelsbanken bedömts vara tillförlitliga. Handelsbanken kan dock inte garantera riktigheten i informationen. Åsikterna i analysrapporten reflekterar Handelsbankens analytikers uppfattning och är föremål för förändring. Ingen del av analytikerns ersättning är direkt eller indirekt relaterad till specifika rekommendationer eller åsikter som uttrycks i rapporten. Syftet med analysrapporten är att ge allmän information till kunderna och utgör inte ett personligt investeringsråd eller rekommendation och analysrapporten ska inte ensam utgöra underlag för investeringsbeslut. Varje investeringsbeslut fattas av kunden själv på dennes eget ansvar och Handelsbanken frånsäger sig allt ansvar för förlust eller skada som kan tänkas uppkomma genom beslut som grundar sig på information i denna analysrapport. Det är inte säkert att tidigare utveckling upprepas och tidigare utveckling skall inte tas som en indikation på framtida utveckling. Värdet på investeringarna och avkastningen på dem kan gå ned såväl som upp och investerarna riskerar att förlora hela sitt investerade kapital. Inga vinster på investeringar kan garanteras utan investerare riskerar att förlora pengar. Valutakurser kan förorsaka att värdet på investeringar gjorda i andra länder eller valutor stiger eller faller. Handelsbanken, dess dotterbolag, anställda och kunder till Handelsbanken och/eller dess dotterbolag kan vid analysrapportens utgivningstillfälle och därefter inneha positioner i finansiella instrument som omnämns i analysrapporten. Handelsbanken och/eller dess dotterbolag erbjuder och utför tjänster inom sin värdepappersrörelse, vilket inkluderar corporate financeuppdrag och rådgivning om finansiella instrument, samt erbjuder och utför tjänster inom den ordinarie bank- och försäkringsverksamheten åt vilket som helst av de företag som berörs i analysrapporten. Denna analysrapport utgör inte och är inte en del av ett erbjudande om försäljning eller tecknande av värdepapper, eller uppmaning till köp eller tecknande av aktier, ej heller ska det i något avseende, helt eller delvis, utgöra tillförlitlig grund i samband med något avtal eller utfästelse. Ingen del av Handelsbankens analysrapporter får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande därtill. Spridningen av denna analysrapport kan i vissa jurisdiktioner vara förbjuden i lag och personer som på något sätt mottar analysrapporten måste själv förvissa sig om sådana eventuella restriktioner. Särskilda upplysningar/disclosures Handelsbanken står under tillsyn av Finansinpektionen. Enligt Handelsbankens Etiska riktlinjer som gäller för Handelsbankskoncernen ska styrelsen och samtliga anställda inom Handelsbanken i sin verksamhet i banken och vid utförande av andra uppdrag iaktta hög etisk standard. Handelsbanken har också antagit riktlinjer som ska säkerställa analytikers och analysavdelningens integritet och oberoende samt identifiera och eliminera, undvika, hantera eller offentliggöra faktiska eller potentiella intressekonflikter som berör analytiker, analysavdelningen eller Handelsbanken. Som ett led i kontrollen av intressekonflikter har Handelsbanken infört restriktioner (Chinese Walls) i kommunikationen mellan analysavdelningen och andra avdelningar inom Handelsbanken. Analysavdelningen är också organisatoriskt åtskild från Corporate Finance-avdelningen och andra avdelningar med liknande arbetsuppgifter. I riktlinjerna finns också regler för hur ersättningar, bonus och lön får betalas ut till analytiker, vilka marknadsföringsaktiviteter en analytiker får delta i, hur analytiker ska hantera sina egna och närståendes värdepappersaffärer mm. Vidare finns också inskränkningar i kommunikationen mellan analytikern och det analyserade bolaget. För fullständig information om Handelsbankens Etiska riktlinjer och riktlinjerna angående intressekonflikter i förhållande till analytiker hänvisas till Handelsbankens hemsida www.handelsbanken.se /Om banken/ Ansvarsfullt företagande/etiska riktlinjer eller Riktlinjer analys. 14 December 2009 17
Contact information Capital Markets Per Beckman Head +46 8 701 43 56 Per Elcar Global co-head of Equities +46 8 701 19 49 Björn Linden Global co-head of Equities +44 7909528735 Jan Häggström Head of Economic Research and +46 8 701 10 97 Chief Economist, SHB Magnus Fageräng Head of Structured Products +46 8 701 30 72 Exchange & Commodities +1 212 326 51 20 Dan Lindwall Head of Fixed Income, Foreign Exchange & Commodities +46 8 701 43 77 Peter Karlsson Head of Equity & Credit Research +46 8 701 21 51 Debt Capital Markets Tony Lindlöf Deputy Head of Debt Capital +46 8 701 25 10 Markets Kjell Arvidsson Head of Syndicated Loans +46 8 701 20 04 Anders Holmlund Head of Structured Finance +46 8 701 85 29 and Advisory Kenneth Holmström Head of Origination +46 8 701 12 21 Måns Niklasson Head of Acquisition Finance +46 8 701 52 84 Ulf Stejmar Head of Corporate Bonds +46 8 701 24 16 Fixed Income, Foreign Exchange & Commodities Torbjörn Iwarson Head of Commodities +46 8 463 45 70 Warwick Salvage Head of rates +46 8 463 45 41 Håkan Larsson Head of FX/Emerging Markets +46 8 463 45 19 Marcus Cederberg Head of Sales +46 8 463 46 70 Lars Henriksson Head of F/X Sales +46 8 463 45 18 Patrik Meijer Head of liquid bonds +46 8 463 45 54 Trading Strategy Claes Måhlén Chief Strategist +46 8 463 45 35 Martin Enlund Senior FX Strategist +46 8 463 46 33 Henrik Eriksson Senior Fixed Income Strategist +46 8 463 46 62 Jenny Mannent Senior FX Strategist +46 8 463 45 25 Economic Research Jan Häggström Head of Economic Research +46 8 701 10 97 Sweden Hans Julin Financial Trends, Trading +46 8 463 45 06 Petter Lundvik USA, Special Analysis +46 8 701 33 97 Gunnar Tersman Eastern Europe, Emerging +46 8 701 20 53 Markets Helena Trygg Japan +46 8 701 12 84 Anna Råman Swedish Economy +46 8 701 84 50 Stefan Hörnell Swedish Economy +46 8 701 34 74 Denmark Jes Asmussen Head, Economic Research +45 33 41 82 03 Rasmus Gudum-Sessingø +45 33 41 86 19 Thomas Haugaard Latin America, Emerging Markets +45 33 41 82 29 Finland Tiina Helenius Head, Economic Research +358 10 444 2404 Tuulia Asplund +358 10 444 2403 Norway Knut Anton Mork Head, Economic Research +47 22 94 08 81 Shakeb Syed +47 22 94 07 07 Regional Sales Copenhagen Henrik Kryger Olsen +45 33 41 85 18 Gothenburg Karl-Johan Svensson +46 31 743 31 09 Helsinki Mika Rämänen +358 10 444 62 20 London David Hotton +44 207 578 86 19 Luxembourg Christiane Junio +352 274 868 244 Malmö Per-Johan Prabert +46 40 24 51 91 Oslo Bente Haugan +47 22 82 30 78 Toll-free numbers From Sweden to N.Y. & Singapore 020-58 64 46 From Norway to N.Y. & Singapore 800 40 333 From Denmark to N.Y. & Singapore 8001 72 02 From Finland to N.Y. & Singapore 0800 91 11 00 Within the US 1-800 396-2758 Svenska Handelsbanken AB (publ) Stockholm Copenhagen Blasieholmstorg 11 Havneholmen 29 SE-106 70 Stockholm DK-1561 Copenhagen V Tel. +46 8 701 10 00 Tel. +45 33 41 8200 Fax. +46 8 611 11 80 Fax. +45 33 41 85 52 Helsinki Aleksanterinkatu 11 FI-00100 Helsinki Tel. +358 10 444 11 Fax. +358 10 444 2578 Oslo Rådhusgaten 27, Postboks 1249 Vika NO-0110 Oslo Tel. +47 22 94 0700 Fax. +47 2233 6915 London Trinity Tower, 9 Thomas More Street London GB-E1W 1GE Tel. +44 207 578 8668 Fax. +44 207 578 8090 New York Handelsbanken Markets Securities inc. 875 Third Avenue, 4 th floor New York, NY 10022-7218 Tel. +1 212 446 4700 Fax. +1 212 326 2730 NASD, SIPC