Grafisk industri BRANSCHFAKTA UTGÅVA 2 SEPTEMBER 2005

Grafisk industri BRANSCHFAKTA UTGÅVA 2 SEPTEMBER 2005

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Utgåva 2 Förord Naturvårdsverkets Branschfaktablad innehåller snabb och lättillgänglig information om en bransch, dess miljöproblem och tillgänglig teknik. Här redovisas exempel på krav som ställs för att begränsa miljöpåverkan från en viss bransch eller verksamhet. Branschfaktabladen är ett hjälpmedel för länsstyrelser, kommuner och miljöprövningsdelegationer vid handläggning av prövnings- och tillsynsärenden. Tidigare branschfaktablad om grafisk industri är från 1995 och har bedömts vara i behov av uppdatering och komplettering. Det här branschfaktabladet har tagits fram i samarbete med Naturvårdsverkets branschexpert Lena Embertsen och Milgraf AB. Det här branschfaktabladet ingår i en serie, som du kan ladda ner som pdf, köpa i Naturvårdsverkets webbokhandel eller låna i vårt bibliotek, se vidare på www.naturvardsverket.se. Naturvårdsverket, april 2005 About this fact sheet The Swedish Environmental Protection Agency s Industry Fact Sheets contain rapidly and easily accessible information about an industry, its environmental problems and its current technology. They report examples of requirements set to limit environmental impact by an industry or activity. The Industry Fact Sheet is intended as an aid to County Administrative Boards, municipalities and environmental review committees considering permits and supervisory matters. This Fact Sheet is about printers and is part of a series that you can download as pdf, buy in the EPA online bookshop or borrow from our library. Read more at www.naturvardsverket.se. 1

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Utgåva 2 2

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Utgåva 2 Innehåll Introduktion och läsanvisning 5 Branschpresentation 5 Prepress 7 Verksamhetsbeskrivning prepress 7 Miljöpåverkan prepress 8 Åtgärder prepress 9 Offsettryck 9 Verksamhetsbeskrivning offsettryck 9 Miljöpåverkan offsettryck 16 Åtgärder offsettryck 20 Screentryck 24 Verksamhetsbeskrivning screentryck 24 Miljöpåverkan screentryck 30 Åtgärder screentryck 32 Flexografiskt tryck 34 Verksamhetsbeskrivning flexografiskt tryck 34 Miljöpåverkan flexografiskt tryck 39 Åtgärder flexografiskt tryck 42 Digitalt tryck 44 Verksamhetsbeskrivning digitalt tryck 44 Miljöpåverkan digitalt tryck 46 Åtgärder digitalt tryck 47 Efterbearbetning 47 Verksamhetsbeskrivning efterbearbetning 47 Miljöpåverkan efterbearbetning 50 Åtgärder efterbearbetning 53 Egenkontroll och tillsyn 54 Organisation 54 Utredning och bedömning av risker 54 Undersökningar 57 Mätningar och provtagningar 57 Kemikalier 59 Rättelseåtgärder 61 Rapportering av driftstörningar 61 Löpande rapportering 62 Tillsynstips 62 Exempel på villkor 62 Exempel på villkor för tillståndets omfattning 62 Exempel på villkor för utsläpp till luft 62 Exempel på villkor för utsläpp till vatten 64 Exempel på villkor för kemikaliehantering och farligt avfall 64 Exempel på villkor för buller 64 Litteratur och länkar 65 3

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Utgåva 2 4

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Utgåva 2 Introduktion och läsanvisning Branschfaktabladet är avsett att vara ett hjälpmedel för länsstyrelser, kommuner och miljöprövningsdelegationer vid handläggning av prövnings- och tillsynsärenden. Faktabladet innehåller inte råd eller anvisningar om vilka krav som bör ställas i enskilda fall utifrån skilda förutsättningar. Det är avsett att ge en kort redovisning av viktiga branschtypiska förhållanden och kan därmed aldrig bli heltäckande. Grafisk industri är mycket varierad med avseende på olika typer av trycksaker och tryckprocesser. Dessa olikheter medför olika påverkan på miljön och möjligheter till förbättringar. Faktabladet är strukturerat så att text- och bildbehandling inklusive eventuell filmframkallning (prepress), som är lika för alla tryckmetoderna, behandlas först. De olika tryckmetoderna (offset-, screen-, flexo- och digitaltryck) inklusive tryckform beskrivs var för sig och avslutningsvis behandlas efterbearbetningsprocesser. I figur 1 visas hela processen för tryck från prepress till efterbearbetning. Djuptryck behandlas inte i detta faktablad då det endast förekommer på ett fåtal tryckerier. Boktryck, med blyklichéer beskrivs inte i detta faktablad då det numera används i mycket liten utsträckning och då främst för stansning, prägling, numrering m.m. Någon nytillverkning av blyklichéer torde inte förekomma. Färgerna för boktryck är i sin uppbyggnad lika arkoffsetfärg. Figur 1. Hela processen från prepress till efterbearbetning. Databehandling av text och bild Tryckning Tryckformsframställning Efterbearbetning Filmframkallning Branschpresentation Företag inom den grafiska industrin har i sin verksamhet en eller flera delar av den grafiska processen. I framställning av tryckta produkter ingår processtegen textoch bildbehandling, tryckformsframställning, tryckning och efterbearbetning. Tryckning kan ske med olika metoder och på olika typer av material. Grafisk framställning förekommer också integrerad i annan industriverksamhet. De vanligaste tryckteknikerna i Sverige idag är offset-, flexo-, screen- och digitaltryck. Det finns ett djuptryckeri för tidskrifter. Djuptryck används också inom förpackningstryck och tapettryck. Inom de olika tryckteknikerna finns sedan speciella tryckförfaranden som t.ex. blankett, frimärks-, textil-, tapet- och tampontryck. Följande punkter i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd gäller för den grafiska industrin: 5

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Utgåva 2 Tillstånd hos miljödomstolen -o1 22.2 A förbrukning av mer än 500 ton organiska lösningsmedel per år (dock ej mineralolja eller vegetabilisk olja i ark- och tidningsoffsetfärg) Tillstånd hos länsstyrelsen 22.2-1 B tryckeri där tryckning sker med heatsetteknik -o2 22.2 B förbrukning av mer än 5 ton men högst 500 ton halogenerade organiska lösningsmedel eller förbrukning av mer än 10 ton men högst 500 ton organiska lösningsmedel per år (dock ej mineralolja eller vegetabilisk olja i ark- och tidningsoffsetfärg) 74.814-1 B anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 15 000 m 2 fotografiskt material framkallas per år eller där processavloppsvatten omhändertas och mer än 100 000 m 2 fotografiskt material framkallas per år. (fotografiskt material = innehåller silver) Anmälan till kommunala nämnden -o3 22.2 C förbrukning av mer än 500 kg men högst 5 ton halogenerade organiska lösningsmedel eller förbrukning av mer än 500 kg men högst 10 ton organiska lösningsmedel per år (dock ej mineralolja eller vegetabilisk olja i ark- och tidningsoffsetfärg) 22.24-1 C anläggning för klichétillverkning 74.814-2 C anläggning med utsläpp av processavloppsvatten där mer än 1 000 m 2 men högst 15 000 m 2 fotografiskt material framkallas per år eller där processavloppsvatten omhändertas och mer än 5 000 m 2 men högst 100 000 m 2 fotografiskt material framkallas per år. (fotografiskt material = innehåller silver) Den finns ca 4 000 företag inom den grafiska industrin (SNI 22.2). Fördelningen av antal anställda är enligt följande år 2003 (SCB Industristatistik): 0-9 anställda 3 500 företag 10-49 anställda 410 företag >50 anställda 110 företag Ett 70-tal företag har tillstånd enligt miljöskyddslagen eller miljöbalken. En koncentration av de grafiska företagen finns i storstadsområdena, mälardalen, Jönköpings län och i Skåne. Branschen är mycket varierad, vilket återspeglas i den mängd produkter som bär någon form av tryck, t ex. böcker, dagstidningar, tidskrifter, broschyrer, reklam, kartonger, bärkassar, skyltar, tapeter, sedlar, etiketter, tyger och olika typer av förpackningar. Förutom på papper trycker man på kartong, olika typer av plastmaterial, textil, plåt, metallfolie m.m. Enskilda företag kan inrymma hela kedjan av processer från förlaga till färdig produkt, inklusive olika typer av tryckmetoder, men många specialiserar sig på t.ex. prepress, tryckning eller efterbearbetning. Den tekniska utvecklingen har under det senaste årtiondet gått mycket snabbt genom ytterligare datorisering och automatisering, vilket även inneburit förändringar i miljöhänseende. 6

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Utgåva 2 Branschen (grafisk produktion SNI 22.2) med totalt ca 23 000 anställda står för ca 0,7 % av svensk tillverkningsindustris totala förädlingsvärde. Branschorganisationer inom grafisk industri är Grafiska Företagens Förbund, Tidningsutgivarna, Grafiska Fackförbundet Mediafacket och Grafiska Leverantörsföreningen. Prepress Verksamhetsbeskrivning prepress PROCESS PREPRESS Första steget i den grafiska processen är framställning av original och bildbehandling som sammanställs till färdig sida. Färgbilder separeras i de fyra grundfärgerna (svart, gult, cyan och magenta) och rastreras, dvs. bilden består av ett stort antal mycket små punkter istället för hela fält. Dessa procedurer är lika för alla trycktekniker och utförs med hjälp av datateknik. Färdig sida kan antingen exponeras på grafisk film eller på papper men idag sker det alltmer direkt från datorn till en tryckform. Denna teknik är olika långt kommen beroende på tryckteknik. Förprovtryck görs för att kontrollera att allt är rätt och för att se hur trycksaken kommer att se ut. Digitalt förprovtryck är dominerande idag men förprovtrycket kan också framställas kemiskt utifrån filmoriginalet. Digitala provtryck använder samma teknik och kan även använda samma utrustning som för digital tryckning. Se vidare under det avsnittet. RÅVAROR OCH KEMIKALIER PREPRESS Nedan listas råvaror och kemiska produkter som kan förekomma inom prepress. Inom parentes anges exempel på kemiska ämnen som de kan innehålla: Filmframkallare (hydrokinon, fenidon, metol, kaliumsulfit, kaliumkarbonat, kalium- och natriumhydroxid, kaliumbromid) Fixerlösning (ammoniumtiosulfat, natriumacetat, natriumsulfit, isättika, borsyra) Rengöringsprodukter för framkallningsmaskin (sulfaminsyra, tiokarbamid, natriumvätesulfat, tensider). Oftast sker rengöring med bara vatten och med ev. borste. Dessutom används förprovtrycksframkallare, etsvätskor för retuschering, svartvit film/papper, färgfolie, torra toners och vätsketoners. TRANSPORTER OCH ENERGIFÖRBRUKNING PREEPRESS Transporter förekommer i mycket liten utsträckning från denna processdel. Energiförbrukning härrör främst från utnyttjande av datorer, skrivare och kopiatorer samt i viss utsträckning från klimatanläggningar. 7

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Prepress Utgåva 2 BRANSCHTERMER PREEPRESS Exempel på facktermer som används inom prepress listas nedan. Sättare är utrustning som exponerar och skriver ut grafisk film. Ripp, rippning är både hård- och mjukvara som omvandlar och rastrerar sidor för utskrift på sättare eller skrivare. Rack är det valspaket som matar fram filmen mellan baden i filmframkallningsmaskinen. Raster används för att få fram gråtoner i tryck och är punkter i olika storlekar. Blåkopia/vitkopia/ljuskopia är en kopia av det färdiga filmmontaget. Ett sista korrektur i en färg före plåtkopiering. Används också för ritningar m.m. Framkallades tidigare med ammoniak. Chroma är ett slanguttryck som ofta används för kemiskt förprovtryck. Kommer från Chromalin, som var ett av de första förprovtrycken. Miljöpåverkan prepress UTSLÄPP TILL VATTEN PREPRESS Utsläpp av processvatten från detta processteg förekommer endast från de verksamheter (endast mindre anläggningar) som fortfarande har filmframkallning och ej har slutna sköljvattensystem. En mindre mängd fix innehållande silver följer med filmen över till sköljvattnet. Utsläpp av silver uppgår till mellan 1-10 mg/m 2 film. Vid rengöring av filmframkallningsmaskiner kan mindre mängder silver följa med rengöringsvattnet till avloppet. UTSLÄPP TILL LUFT PREPRESS Det förekommer normalt inga direkta utsläpp till luft från detta processteg. Lukt kan förekomma (oftast i lokalerna) från framkallningsbaden i form av svavelföreningar, ättiksyra och ammoniak från blåkopiering. UTSLÄPP/PÅVERKAN PÅ MARK PREPRESS I fastigheter som inrymt verksamheter med filmframkallning kan det förekomma avlagringar av silver i rörledningarna. Det kan vara aktuellt att uppmärksamma detta vid ombyggnad eller rivning av fastigheten. BULLER PREPRESS Verksamheten i sig alstrar inget buller. Buller kan förekomma från ventilationsoch klimatanläggningar om fläktar är placerade utomhus. AVFALL PREPRESS Det farliga avfall som uppkommer härrör främst från filmframkallningen: 8

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Prepress Utgåva 2 förbrukad framkallare förbrukad fixlösning förbrukad förprovtrycksframkallare eventuella rengöringskemikalier från rengöring av filmframkallningsmaskiner Dessutom uppkommer filmavfall, elektronikavfall som datorer och skrivare samt toners. HAVERIER OCH DRIFTSTÖRNINGAR PREPRESS Haverier och driftstörningar kan förekomma såväl i framkallningsmaskiner som i slutna sköljvattensystem och jonbytesanläggningar. Det kan medföra bräddning och oönskat utsläpp av framkallare, fix eller silverhaltigt vatten till avlopp. Åtgärder prepress Den digitala utvecklingen gör att filmhanteringen försvinner. Det medför en minskad kemikalieförbrukning, minskade avfallsmängder och färre transporter. I de fall filmhantering fortfarande finns kvar kan utsläppet av silver till vatten minskas eller helt upphöra genom att slutet sköljvattensystem eller jonbytesanläggning installeras. I de slutna sköljvattensystemen används i regel det använda sköljvattnet för spädning av ny fixerlösning. Kostnaden för en sådan anläggning är från 15 000 kr och uppåt. I de fall ett slutet system inte fungerar t.ex. på grund av problem med algbildning kan istället en jonbytesanläggning installeras. Ett annat sätt att minska silverutsläppen är genom elektrolys av fixlösning. Silverhalten minskar då i fixlösningen och därmed minskar mängden silver som förs över till sköljvattnet. För att minska utsläppet av silver vid rengöring av valsar m.m. kan första rengöringsvattnet samlas upp. Offsettryck Verksamhetsbeskrivning offsettryck PROCESS OFFSETTRYCK Offsettryckerier indelas oftast i arkoffset, heatset rulloffset, blankett- och tidningstryckerier. I Sverige finns idag 15 heatset rulloffsettryckerier, ett 40-tal blanketttryckerier, ett 70-tal tidningstryckerier och ca 1 200-1 300 arkoffsettryckerier. I figur 2 beskrivs översiktligt processen vid offsettryck och figur 3 är en schematisk bild över var utsläpp och avfall uppstår i processen. 9

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 Figur 2. Tryckprocessen vid offset. Källa: Trycksaksboken 1. Tryckmedium (tryckplåt, fastspänd kring formcylindern) 2. Gummiklädd överföringscylinder. 3. Tryckcylinder som pressar papperet mot överföringscylindern. 4. Papper 5. Fuktverk med fuktvals. 6. Färgverk med färgvalsar. Figur 3. Schematisk bild över processflödet för offsettryck. Utsläpp till luft Plåtframkallning Plåtframkallare, offsetplåt, gummering, sköljvatten. Tryckning arkoffset, heatset rulloffset eller coldset rulloffset Färg/lack, papper, fuktvatten, isopropanol, vaskmedel. Avfall Utsläpp till vatten Avfall Utsläpp till vatten Tryckformsframställning I offsetprocessen utgörs tryckformen av en plan offsetplåt som vanligtvis består av aluminium som är belagd med ett ljuskänsligt polymerskikt. Offsetplåtens tryckande och icke tryckande ytor ligger i samma nivå. Tryckande ytor är vattenbortstötande men tar emot färg medan övriga ytor av plåten kan behålla den fukt som löpande tillförs plåten under tryckning. Torroffset eller vattenfri offset är en variant av offsetprocessen. Där tillförs inget vatten. Istället är det ljuskänsliga skiktet täckt av ett icke tryckande skikt av silikongummi. De ytor där silikongummit avlägsnats är färgmottagliga. Idag sker i huvudsak slutligt montage i datorn och information skickas direkt till en CTP (computer to plate)-anläggning och exponeras. Det finns olika typer av 10

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 CTP-plåtar. En del exponeras med ljus och en del med värme (energirikt ljus), s.k. termoplåt. En del CTP-plåtar kan vara belagda med ett skikt av silverhalid. Innan CTP-tekniken på allvar kom i början av 2000-talet skedde exponering till plåt via film. Framförallt på mindre tryckerier är fortfarande den tekniken vanlig. Framkallad sidfilm monteras ihop (flera sidor monteras på en montagefilm) och läggs på offsetplåten. Exponering görs sedan i en exponeringsram med hjälp av UV-ljus. Efter exponering framkallas, sköljs och gummeras offsetplåten i framkallningsmaskiner. I undantagsfall kan manuell framkallning förekomma. Gummering av plåten sker för att skydda tryckande ytor mot oxidering. Offsettryckning Offsettryckning sker antingen i arkoffsetpressar eller i rulloffsetpressar. I en rulloffsetpress sker tryckningen på en löpande pappersbana på båda sidorna samtidigt. I en arkoffsetpress matas papperet in som ark och tryckning görs på en sida i taget. I nya arkoffsetpressar finns vändutrustning så att tryckning sker även på andra sidan i ett flöde i tryckpressen. I rulloffsetpressen kan också falsning, skärning och häftning förekomma. Inom rulloffset skiljer man på heatset och coldset. Coldset används främst för dagstidningar. Rulloffsettryckning sker med tidningsfärg, blankettfärg eller heatsetfärg. Heatsetfärg kräver värme för att kunna torka. Torkningen sker i en tork efter sista tryckverket. I rulloffsetpressar sker tryckningen i högre hastighet och större upplagor än i arkoffset, vilket medför att rengöring inte behöver ske lika ofta som i arkoffsetpressar. Tryckning i arkoffset ger något bättre kvalitet. Merparten av alla mindre offsettryckerier utgörs av arkoffsettryckerier. I figur 4 och 5 visas bilder på en arkoffsetpress och en rulloffsetpress (tidningspress). Figur 4. Arkoffsetpress. 11

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 Figur 5. Rulloffsetpress (tidningspress). En offsetpress har ett tryckverk för varje färg. En press med t.ex. fyra tryckverk kallas fyrfärgspress. Färgen finns i färgkistor och matas mellan ett antal färgvalsar för att sedan överföras till tryckplåten. Färgen överförs från tryckplåten till en gummidukscylinder, som i sin tur överför den till papperet. Papperet passerar mellan gummidukscylindern och en mottryckscylinder, se figur 6. Figur 6. Cylindrar. För att färgen inte ska fastna på de icke tryckande ytorna fuktas tryckplåten kontinuerligt med s.k. fuktvatten. Fuktvattnets funktion är förutom att snabbt förde- 12

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 la sig mellan färgmottagande och färgavstötande ytor också att hålla rent från pappersfibrer och att kyla processen. Fuktvatttnet utgörs av några procent fuktvattenkoncentrat och i många fall även isopropanol (även etanol kan förekomma). Halten isopropanol i fuktvattnet kan ligga mellan 3-15 %. Isopropanol i fuktvattnet används främst i arkoffset, blankettryckning samt i heatset rulloffset. Vid tryckning i torroffset finns inget fuktvatten. Istället har plåtarna ett silikonskikt och dessutom används speciella torroffsetfärger. Vid tryckning av större upplagor krävs också tempererade valsar eftersom det inte finns något fuktvatten som kyler. Vid rengöring av plåtar, valsar och gummiduk används s.k. vaskmedel. Många tryckpressar är utrustade med olika automatiska rengöringssystem. RÅVAROR OCH KEMIKALIER OFFSETTRYCK Tryckformsframställning Nedan återfinns exempel på råvaror och kemiska produkter. Inom parentes anges exempel på kemiska ämnen som de kan innehålla. Plåtframkallare, negativ (alkalier, alkoholer som fenoxietanol, polyvinylalkohol etc. och ytaktiva ämnen) Plåtframkallare, positiv (alkalilösningar som natriummetasilikat, natrium-/kaliumhydroxid etc. och ytaktiva ämnen) Pre-treatmentlösning till torroffsetplåt (dietylenglykol, propylenglykol, 2-(2-aminoetoxi)etanol) After-treatmentlösning till torroffsetplåt (dietylenglykoleter, alkoholer, färgämne) Plåtrengörare till torroffsetplåt (isoparaffiner) Gummering (gummi arabicum, dextrin, biocider) Dessutom finns olika typer av offsetplåt som CTP-plåt, torroffsetplåt, konventionell plåt och masters. Offsettryckning Inom offsettryckning förekommer varianter av de tre tidigare nämnda tryckpresstyperna. Det medför också att nedan nämnda tryckfärger finns i andra varianter beroende t.ex. på typ av tryckpress eller vilket material som det ska tryckas på. Tryckfärgen är baserad på mineraloljor och/eller vegetabiliska oljor. I övrigt innehåller tryckfärgen även organiska pigment, bindemedel, torkmedel som kobolt och mangan, antioxidanter, mjukgörare m.m. Arkoffsetfärgen är oxidationstorkande, vilket innebär att den torkar genom reaktion med luftens syre. Tidningsfärger torkar huvudsakligen genom att den sugs upp i papperet. Heatsetfärgen, som innehåller högkokande processoljor, kräver värme för att kunna torka. UV-färg som torkar genom härdning med UV-ljus förekommer framförallt i arkoffset och till blankettryck. 13

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 Fuktvatten innehåller ett flertal komponenter bl.a. isopropanol, biocider som hindrar tillväxt av alger och bakterier i systemet, organiska syror eller fosforsyra och dess salter som ph-givare, skyddskolloid som gummi arabicum eller cellulosaderivat, ytaktiva ämnen och korrosionsinhibitor som amider, tioler, sulfider eller cykliska kolväten. I äldre tryckpressar som inte har alkoholfuktverk tillsätts i regel inte isopropanol till fuktvattnet. Vaskmedel används vid rengöring av tryckpressen. Efter att upplagan tryckts färdigt men ibland även under upplagans tryckning behöver gummiduk och offsetplåt rengöras för att få bort ansamlingar av färg och pappersfibrer. Rengöring behöver också göras av färgvalsar, mottryckscylindrar m.m. men detta görs inte lika ofta som gummiduken rengörs. Vaskmedlen utgörs av petroleumbaserade lösningsmedel som olika typer av nafta, men även vegetabiliska vaskmedel baserade på förestrad kokosolja används. Det finns också många vaskmedel av aromatfri nafta och vegetabilisk olja i olika blandningar. Även till glykoletrar och tensider tillsätts en del vaskmedel. Övriga produkter som kan förekomma vid offsettryckning är: Sprutpulver (arkoffset) Plåtrengörare Silikonlösning (heatset rulloffset) Gasol, naturgas till torkar, reningsanläggningar (heatset rulloffset) Antitorkmedel Torkmedel Avsyrningsmedel m.m. Dessutom finns papper, kartong eller annat material som har använts för tryckning. Transporter och energiförbrukning offsettryck Transporter förekommer dels i form av intransport av material som papper, färg, lösningsmedel, fuktvatten, gasol m.m. och dels i form av uttransport av färdig trycksak som ska till kund eller underleverantör för efterbearbetning. Antal intransporter till tryckeriet varierar från 5-10 per dygn till 1-2 per vecka beroende på företagets storlek. Uttransporterna är i regel fler då trycksakerna ska distribueras till olika platser i landet. Intransporterna sker vanligen med långtradare, lastbil eller paketbil och uttransporter i huvudsak med lastbil. För tidningstryckerier sker uttransport av dagstidningarna med personbil. Elenergi används för maskindrift, uppvärmning, kylning men även till reningsanläggningar. Olja, naturgas eller fjärrvärme används också för uppvärmning av lokaler. Flera större tryckerier tar tillvara på överskottsvärme från produktionen som används för t.ex. uppvärmning av varmvatten eller kontorslokaler. Heatsettryckerier, som har någon typ av förbränningsanläggning för rening av torkgaser, använder gasol eller naturgas som stödbränsle. Gasolförbrukningen kan variera från 20 ton per år upp till närmare 800 ton per år beroende på företagets storlek. 14

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 BRANSCHTERMER OFFSETTRYCK Exempel på facktermer som används inom tryckformsframställning och offsettryckning listas nedan. CTP är förkortning av Computer To Plate, där exponering sker direkt från datorn till tryckplåten. Plåtscanner är en skanner som läser av den exponerade plåten och data kan sedan användas för att göra en grundinställning av färghållningen i tryckpressen. Masters är en enklare typ av tryckplåt av papper eller plast, som kan användas i mindre och enklare typer av tryckpressar. Det finns silvermasters för digitalöverföring från datorn. Fyrfärgstryck är tryckning med de fyra grundfärgerna gult, cyan, magenta och svart. Dekorfärg är en färdigblandad färg som trycks från egen tryckplåt. PMS-färg (andra färger än de fyra grundfärgerna) används ofta för tryckning av dekorfärg. Processfärger är de fyra grundfärgerna dvs. gult, magenta, cyan och svart som används vid fyrfärgstryck. IPA är förkortning av isopropanol. Fuktvattentillsats är de olika ämnena i fuktvattenkoncentratet, som sedan späds och då benämns som fuktvatten. Fuktvatten är den färdigblandade vätskan som används i offsettryckningen och har till uppgift att upprätthålla plåtens vattenmottagliga egenskaper. Alkoholfuktverk/filmfuktverk är den vanligaste förekommande typen av fuktverk i moderna tryckpressar. Andra typer av fuktverk kan vara hoppvalsfuktverk, borstfuktverk och sprayfuktverk. Intag är olika förberedelsemoment och inställningar som görs innan man får ett godkänt tryckark. Mackel/makulatur är kasserade inställningsark och feltryckta exemplar. Används ofta även för allt papperspill som uppkommer i samband med tryckning. Passning är den inställning som behövs så att alla tryckfärgerna ligger exakt lika i förhållande till varandra. Till hjälp används passmärken på arket. Falsning av papperet sker i falsen, och innebär en vikning av papperet. Utskjutning är att placera sidorna enligt det falsschema som gäller för den aktuella trycksaken så att sidorna bl.a. kommer i rätt ordning vid färdigställande av trycksaken. Negativ plåt används för negativ film. De ytor som belyses härdas och vid framkallning sköljs de icke belysta (icke tryckande) ytorna bort. Positiv plåt används för positiv film och de exponerade (icke tryckande) ytorna sköljs bort vid framkallningen. VOC är förkortning av engelskans volatile organic compounds vilket översatt betyder flyktiga organiska ämnen. 15

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 Miljöpåverkan offsettryck UTSLÄPP TILL VATTEN OFFSETTRYCK Tryckformsframställning Utsläpp av processvatten från detta processteg förekommer som sköljvatten vid plåtframkallningen och rengöring. I konventionell plåtframkallning sker utsläpp kontinuerligt under den tid plåten framkallas. Vid framkallning av CTP-plåtar förekommer antingen kontinuerligt flöde under framkallningstiden eller recirkulering av sköljvattnet under en viss bestämd tid eller medan viss mängd plåt framkallas. Sköljvattnet innehåller lösta ämnen från plåtskiktet och en mindre mängd plåtframkallare som följer med plåten över till sköljvattnet. Provtagningar, som utförts på sköljvattnen från olika CTP-plåtar, har visat att kvoten BOD 7 /COD Cr oftast är mindre än 0.5, vilket ger en indikation på att vattnet inte är lätt nedbrytbart. Metallhalterna är låga. I några fall har sköljvattnet uppvisat tendens till nitrifikationshämning. För ett medelstort offsettryckeri uppgår sköljvattenflödet under ett år till ca 200 m 3 vid kontinuerligt flöde och ca 2-3 m 3 vid recirkulation av sköljvattnet. Vid rengöring av plåtframkallningsmaskiner används vanligen endast vatten och ibland diskmedel. Rengöringsvattnet spolas till avlopp. Plåtskiktsrester, som finns på botten av plåtframkallningsmaskin, rengörs med hjälp av trasor. Offsettryckning Vid rengöring av fuktvattensystem (i pressar med alkoholfuktverk) släpps ofta kvarvarande fuktvatten till avlopp. Rengöring av fuktvattensystem sker från en gång i veckan till någon gång per år. Från en arkoffsetpress är utsläppet ca 10-20 liter per tryckverk och utsläppstillfälle. Fuktvattnet innehåller färgpartiklar, oljerester från tryckfärgen, pappersfibrer, fuktvattenkoncentrat och ibland isopropanol. I fuktvattenkoncentrat, som ska hjälpa till att minska isopropanolhalten i fuktvattnet, är en del tensider svårnedbrytbara. Förbrukat fuktvatten är i de flesta fall nitrifikationshämmande. Färgslam i fuktverk torkas i regel rent med hjälp av trasor. I tryckpressar med sprayfuktverk, främst tidningspressar, sker ett mindre utsläpp av fuktvatten kontinuerligt under tryckning. Utsläppet uppgår till ca 2-50 liter per dag. Fuktstrumpor, som finns i äldre offsetpressar, rengörs med högtryck men mindre mängd lösningsmedel kan också förekomma. Det förorenade vattnet, som innehåller färgrester och eventuellt lösningsmedel, släpps till avlopp. Rengöring sker från en gång i veckan till enstaka tillfällen per år. Vid rengöring av tryckpressen används en svamp/trasa indränkt med vatten för att få bort pappersfibrer från gummiduken. Samma vatten (ofta i en hink), ca 3-5 liter, används normalt under en dag och vid skiftets slut hälls det i regel till avlopp. Tvättvattnet kan innehålla färgrester, lösningsmedel och plåtrengöringsmedel. I tidningstryckpressarna tas ibland vissa pressdelar ut och rengörs med lösningsmedel i tvättbänk eller i sluten rengöringsanläggning. Efter rengöringen kan eftersköljning av vatten förekomma. Lösningsmedlet samlas upp men sköljvattnet släpps till avlopp. 16

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 UTSLÄPP TILL LUFT OFFSETTRYCK Tryckformsframställning Det förekommer normalt inga utsläpp till luft från detta processteg. Offsettryckning Utsläpp till luft sker vid användning av isopropanol/etanol under tryckning och vid rengöring med organiska lösningsmedel. Det huvudsakliga VOC-utsläppet kommer från isopropanol/etanol i fuktvattnet, där merparten av förbrukningen avdunstar till luft. Under 2002 användes ca 1000 ton isopropanol till grafisk industri och pappersindustri enligt statistik från SCB, vilket motsvara ca 5 % av den totalt använda mängden isopropanol i Sverige. Huvuddelen används inom grafisk industri (arkoffsettryck, heatset och blankettryck i rulloffset). Den totala förbrukningen av lösningsmedel som används för rengöring uppskattas till ca1400 ton per år. Av dessa lösningsmedel är det dock en mindre mängd som avdunstar till luft. VOC, arkoffset och rulloffset -blankett Vid ark- och blankettryckning, som använder isopropanol i fuktvattnet, avdunstar merparten av isopropanolen till luft, ca 90-95 % av förbrukad mängd. Beroende på inblandningen av isopropanol i fuktvattnet varierar förbrukningen från 1 kg/ton papper (eller annat tryckmaterial) till mer än 6 kg/ton papper. Variationen av inblandningen beror bl.a. på typ av papper som det normalt trycks på, tryckpress, färg och fuktvattenkoncentrat. Förbrukningen av isopropanol hos landets arkoffsettryckerier uppskattas till ungefär 900 ton per år men siffran är osäker. Tendensen är att vid rengöring av tryckpressen alltmer använda lösningsmedel med lågt ångtryck som vegetabiliska rengöringsmedel, högkokande alifatiska lösningsmedel eller en blandning av dessa. Det kan dock fortfarande förekomma att aromatiska naftor (ca 20 % aromater) används för att få bort t.ex. intorkad färg men då endast vid ett fåtal tillfällen. Vilken typ av lösningsmedel ett arkoffsettryckeri eller blankettryckeri använder beror bl.a. på tryckpress, färg, typ av jobb som trycks och papperstyp. Förbrukning av organiska lösningsmedel till arkoffset/blankettryck uppskattas till 700 ton per år och mellan 1->4 kg/ton papper (eller annat tryckmaterial). Då merparten av använda lösningsmedel är lågflyktiga är det endast mindre del av förbrukningen som avdunstar till luft, 5-20 % beroende på lösningsmedlets ångtryck. Lukt kan vara ett problem om tryckeriet ligger i en bostads- eller kontorsfastighet. Speciellt kan luktproblem uppkomma vid större rengöring av pressarna och företaget ev. har fönster öppna. Mindre mängd ozon bildas från UV-lampor som används vid torkning av UVfärg/lack. VOC, rulloffset - tidningstryck Utsläpp till luft sker vid rengöring med organiska lösningsmedel. Isopropanol/etanol kan förekomma men i mycket ringa omfattning vid något enstaka tidningstryckeri. 17

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 Vid rengöring av tryckpressen används i huvudsak lösningsmedel med lågt ångtryck som vegetabiliska rengöringsmedel, högkokande alifatiska lösningsmedel eller en blandning av dessa. Vilken typ av lösningsmedel ett tidningstryckeri använder beror bl.a. på tryckpress, färg, typ av jobb som trycks och papperstyp. Förbrukning av organiska lösningsmedel till tidningsoffset uppskattas till ca 550 ton per år och mellan 0.4->1.6 kg/ton papper (eller annat tryckmaterial). Då merparten av använda lösningsmedel är lågflyktiga är det endast mindre del av förbrukningen som avdunstar till luft, mellan 5-20 % beroende på lösningsmedlets ångtryck. VOC, rulloffset - heatset Utsläpp till luft sker vid användning av isopropanol/etanol under tryckning, vid rengöring med organiska lösningsmedel samt från tryckfärgen vid torkning i varmluftstork. Den totala förbrukningen av isopropanol vid heatsettryckerier uppskattas till ca 150 ton. Beroende på inblandningen av isopropanol i fuktvattnet varierar förbrukningen från 1 kg/ton papper till mer 6 kg/ton papper. Variationen av inblandningen beror bl.a. på typ av papper som det normalt trycks på, tryckpress, färg och fuktvattenkoncentrat. Torkgaserna från torkning av tryckfärgen renas i olika typer av förbränningsanläggningar före utsläpp till luft. Efter rening uppgår kolväteutsläppen till <20 mg C/Nm3. Delar av isopropanolen i fuktvattnet, som följer med pappersbanan in i torken, förbränns också i reningsanläggningen. Det huvudsakliga VOC-utsläppet kommer från isopropanol/etanol i fuktvattnet, där merparten, ca 70-80 % av förbrukningen, avdunstar till luft. Vid rengöring av tryckpressen används alltmer lösningsmedel med lågt ångtryck som vegetabiliska rengöringsmedel, högkokande alifatiska lösningsmedel eller en blandning av dessa. Vilken typ av lösningsmedel ett heatsettryckeri kan använda beror bl.a. på tryckpress, färg, typ av jobb som trycks och papperstyp. Förbrukning av organiska lösningsmedel (som används för rengöring) till heatsettryckerier har uppskattats till ca 150 ton per år och mellan 0.6->2.4 kg/ton papper (eller annat tryckmaterial). Då merparten av använda lösningsmedel är lågflyktiga är det endast mindre del av förbrukningen som avdunstar till luft, mellan 5-20 %, beroende på lösningsmedlets ångtryck. Luktproblem kan uppkomma vid driftstörningar i reningsanläggning då reningen av torkgaserna inte fungerar ordentligt. Orenade torkgaser har ungefär samma lukt som dieselavgaser. NO X, rulloffset-heatset Vid uppvärmning av heatsetfärgen i varmluftstork för torkning av färgen bildas högkokande krackade och oxiderade kolvätena. Torkgaserna renas i katalytisk eller termisk förbränningsanläggning. Gasol eller naturgas används som stödbränsle i förbränningsanläggningarna. Användning av stödbränsle orsakar utsläpp av små mängder kväveoxider (NO X ). 18

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 Utsläpp till och påverkan på mark offsettryck Läckage av olja från tryckpressar förekommer och beroende på om detta samlas upp eller ej innan det når t.ex. betonggolv kan det förorsaka påverkan på mark. Detta kan vara aktuellt att undersöka vid avveckling av ett tryckeri. Mindre läckage av olja från papperskomprimatorn förekommer i princip alltid. Beroende på hur papperskomprimatorn är placerad kan det förorsaka påverkan på mark. Nergrävda tankar med eldningsolja eller annan vätska kan förorsaka läckage till mark om tankarna och tillhörande ledningar inte är helt täta. Buller offsettryck Skärmaskiner och tryckpressar som orsakar stomljud kan vara ett problem när arkoffsettryckerier är belägna i bostads- eller kontorsfastighet. Buller kan också förekomma från ventilations- och klimatanläggningar om fläktar är placerade utomhus, från reningsanläggningar samt från papperskomprimatorer. Papperskomprimatorn kan orsaka ljud med hög frekvens, vilket kan vara störande för omkringboende. Transporter till och från tryckerier sker i huvudsak dagtid och orsakar normalt inga bullerstörningar. AVFALL OFFSETTRYCK Tryckformsframställning Det farliga avfall som uppkommer från plåtframkallningen är: förbrukad plåtframkallare Eventuella rengöringskemikalier för plåtframkallningsmaskin Dessutom uppkommer elektronikavfall som datorer och olika typer av lampor samt i vissa fall recirkulerande sköljvatten från CTP-framkallning. Offsettryckning Det farliga avfall som uppkommer från olika typer av offsettryckning är: förorenat lösningsmedel (ofta blandat med vatten) destillationsrester som innehåller lösningsmedel trasor/dukar med lösningsmedel (se kommentar nedan) spillolja Dessutom uppkommer annat avfall som färgspill, tryckpapper eller annat tryckmaterial, offsetplåt, förbrukat fuktvatten med eller utan isopropanol, trasor med färg som inte innehåller lösningsmedel och gummidukar. Regler om hur avfall ska klassificeras finns i avfallsförordningen (2001:1063). Flera avfallsslag har enligt denna förordning s.k. dubbla ingångar, vilket innebär att det är avfallets innehåll av "farliga ämnen" som är avgörande för klassificeringen. Faroklasser och riskfraser i kemikalielagstiftningen har en direkt koppling till de 19

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 farliga egenskaper som anges i bilaga 3 till avfallsförordningen. Avfallet klassas som farligt om det uppvisar en eller flera egenskaper som anges i bilaga 3 i avfallsförordningen. Anvisningar om de riskfraser som behövs för att utläsa haltgränser återfinns i den klassificeringslista som utgivits av Kemikalieinspektionen. Som hjälp vid bedömningen kan man använda sig av "Vägledning - Klassificering av farligt avfall" (RVF 2004:07) som utarbetats av ÅF Energi & Miljö AB på uppdrag av RVF. Färgspill är normalt inte klassat som farligt avfall utifrån riktlinjerna Vägledning - Klassificering av farligt avfall, men beroende på klassningen av ingående mineralolja skulle avfallet teoretiskt kunna klassas som farligt avfall. Trasor med färgspill och lösningsmedel klassas som farligt avfall om de är förorenade av farliga ämnen. Hur avfallet ska klassas är alltså beroende av hur lösningsmedlet är klassat och i vilken koncentration det förekommer. I "Vägledningen - Klassificering av farligt avfall"" anges t.ex. att avfallet ska klassas som farligt avfall pga. hälsoskadlighet H5 om de innehåller ämnen klassificerade som R20, R21, R22 om totalhalten är >25 %. I kombination med ämnen med annan inklassning kan gränsvärdet vara lägre. Det är alltså svårt att avgöra om det ska klassas som farligt avfall eller inte. Om det finns rimliga skäl att anta att avfallet kan ha farliga egenskaper och man inte kan visa på motsatsen på grund av bristande dataunderlag bör man betrakta avfallet som farligt avfall (miljöbalkens hänsynsregler). Förbrukat fuktvatten innehåller låga koncentrationer av färgrester men även isopropanol kan förekomma. Isopropanolhalten är oftast under 10 %. Fuktvatten som innehåller >10 % IPA klassas som brandfarligt. Förbrukat fuktvatten innehåller i regel inte irriterande, hälsoskadliga eller allergiframkallande ämnen i sådan koncentration att det blir klassificerat som farligt avfall. HAVERIER OCH DRIFTSTÖRNINGAR OFFSETTRYCK Haveri och driftstörning kan främst förekomma i förbränningsanläggningar och torkar på heatsettryckerier. Fel som kan uppkomma i förbränningsanläggning är bl.a. förgiftning av katalysmassan, läckage av orenade torkgaser i värmeväxlare, felaktig förbränningstemperatur och fel på brännartratt. Läckage till dagvattenbrunnar, avloppsbrunnar eller mark kan förekomma om kärl med kemikalier eller farligt avfall tappas eller körs på och går sönder. Risk finns för självantändning av framförallt trasor, som är indränkta med färg innehållande linolja. Åtgärder offsettryck VATTEN OFFSETTRYCK Tryckformsframställning För att spara vatten har vissa plåtframkallningsmaskiner till CTP-plåtar recirkulerande sköljvattensystem. Undersökningar som gjorts på både recirkulerat vatten och vatten som släpps ut kontinuerligt ger en indikation om att det inte är lätt nedbrytbart. Vissa plåtsköljvatten har också uppvisat en tendens till nitrifikations- 20

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 hämmning. Krav kan ställas på leverantörer av plåtframkallare och plåtar (som ofta är den samma) att redogöra för miljöpåverkan av utgående plåtsköljvatten. En del tryckerier där plåtsköljvattnet recirkuleras skickar vattnet till destruktion. Utvecklingen går mot processfria plåtar vilket medför att varken kemikalier eller sköljvatten behövs i detta processteg. De första plåtarna finns idag på marknaden. Raderbara plåtar håller också på att utvecklas men dessa finns ännu inte på marknaden. Offsettryckning Fuktvatten har i många fall visat sig vara nitrifikationshämmande. Några företag har installerat fat med aktivt kol, som fuktvattnet får passera före utsläpp till avlopp. I de flesta fall har nitrifikationshämningen minskat kraftigt men på några företag har inte denna metod hjälpt. Det är inte klarlagt varför det inte fungerar. Vid rengöring av fuktvattensystem har några företag återanvänt fuktvattnet efter att det filtrerats via filter med liten porstorlek. Denna metod kan inte appliceras på alla tryckerier utan är beroende på typ av press, typ av jobb som trycks samt papperstyp. Tvättvatten, som innehåller lösningsmedel och färgrester, kan renas före utsläpp till avlopp. Detta kan ske med t.ex. polymerfilter, olika patronfilter eller genom ultrafiltrering. Före filtrering kan viss separering av vatten och lösningsmedel/färg ske. Det kan dock vara svårt att åstadkomma då tensidtillsatser gör att vaskmedlet bildat emulsion med vattnet. Tvättvatten, som uppkommer från hinkar vid tryckpressen, kan undvikas om rutinerna ändras. Trasa, som doppas i hink med vatten, kan istället fuktas med vatten från t.ex. sprutflaska. Därigenom uppkommer inget processavloppsvatten. LUFT OFFSETTRYCK Tryckformsframställning Inga utsläpp förekommer. Offsettryckning Isopropanol Det förekommer en kontinuerlig utveckling för att finna ersättningsmedel för isopropanol. En del tryckerier har lyckats ta bort isopropanolen i fuktvattnet efter att förändringar i pressen gjorts, bl.a. utbyte av fuktvalsar. Det finns idag fuktvattenkoncentrat som till viss del kan ersätta isopropanolen eller minska halten i fuktvattnet men de kan istället innehålla svårnedbrytbara tensider. Isopropanolhalten kan då i många fall minskas från 8-12 % ner till ca 3-5 % inblandning. Vattenkvaliteten har också betydelse för inblandningen av isopropanol. Ett avhärdningsfilter eller omvänd osmosanläggning på inkommande vatten gör att mindre mängd isopropanol behöver tillsättas. Tryckpressar med alkoholfuktverk minskar avdunstningen av isopropanol om de är utrustade med kylda recirkulerande system. Nya tryckpressar har dessutom 21

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 kylda valsar, vilket ytterligare minskar avdunstningen. Ett sätt att minska avdunstning av isopropanol är kylning av förvaringstankarna för fuktvatten. Viktigt är också att dessa hålls slutna. Det finns idag inte några tryckerier som renar isopropanolutsläppen Kostnaden skulle vara mycket hög pga. stora luftflöden och omfattande ombyggnationer. Åtgärder bör istället vidtas vid källan genom att ersätta isopropanolen med andra alternativ eller genom att på olika sätt minska förbrukningen. Tidningspressar, som har ett fuktvattenkoncentrat utan isopropanol, använder allt oftare sprayfuktverk, där lägre halt av fuktvattenkoncentrat kan användas. Lösningsmedel för rengöring Utsläpp av lösningsmedel från rengöring har minskat kraftigt de senaste 5-10 åren då tryckerierna alltmer använder lågflyktiga lösningsmedel. Idag finns bra alternativ till flyktiga rengöringsmedel, t.ex. lågflyktiga alifatiska kolväten, vegetabiliska estrar eller en blandning av dessa. Utvecklingen går mot alltmer automatiserade rengöringssystem. Fördelen är att lösningsmedel med högre flampunkt eller vegetabiliska oljor används i dessa och att den mängd lösningsmedel som används är förprogrammerad. Vid manuell rengöring kan använd mängd variera mycket mellan olika tryckare och rengöringstillfälle. Nackdelen med t.ex. automatisk gummidukstvätt är att rengöring av gummiduken utförs oftare, vilket medför ökad lösningsmedelsförbrukning. Tidningsoffset En ny teknik, som utvecklats under de senaste 2-3 åren, är dammsugning av pappersbanan. Ett par tidningstryckerier i Sverige var först i världen med att installera denna teknik. Tekniken går ut på att ta bort fibrer från pappersbanan. Detta sker efter rullställ men innan pappersbanan går in i tryckpressen. I och med att det inte finns några pappersfibrer på gummiduken fastnar inte heller kvarvarande färg på denna utan all färg överförs till papperet. Tekniken medför att lösningsmedel inte behöver användas till rengöring av gummiduken utan endast till övrig rengöring av tryckpressen. Heatset rulloffset Orenade torkgaser från torkning av heatsetfärgen ger upphov till mutagen effekt och som kraftigt reduceras vid rening genom förbränning enligt Naturvårdsverkets rapport SNV pm 1878. I princip alla heatsettryckerier har idag någon form av förbränningsanläggning för rening av torkgaserna. Tidigare var det vanligast med katalytisk rening men idag är nya tryckpressar i regel utrustade med termisk reningsanläggning som är integrerad med torken. I äldre förbränningsanläggningar finns möjlighet till by-pass vid fel i anläggningen som t.ex. för hög temperatur. De nya integrerade anläggningarna är så konstruerade att tryckpressen inte kan starta om det förekommer något fel i tork eller reningsanläggning. Det finns ett inbyggt kontrollsystem som automatiskt kontrollerar ett antal olika parametrar före start av tork eller renare. 22

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 Förbränningsanläggningarna klarar att rena torkgaserna till 20 mg C/nm 3 exkl. metan. Anläggningarna kontrolleras genom mätning under en viss tid en gång per år. Under resterande delen av året kontrolleras anläggningarna genom registrering av förbränningstemperaturen på skrivare eller i dator. En del tryckerier registrerar även när tryckning sker i tryckpress och därigenom kan det kontrolleras om tryckning skett utan att rätt förbränningstemperatur uppnåtts. AVFALL OFFSETTRYCK Tryckformsframställning Det pågår en ständig förbättring av CTP-anläggningarna och det medför även en minskning av förbrukad mängd plåtframkallare. Inom en 5-årsperiod har troligen processfri CTP-plåt, som inte kräver någon framkallning med kemikalier eller vatten, slagit sig in på marknaden. Det medför att mängden farligt avfall sannolikt kommer att minska kraftigt. Offsettryckning Destillation av använt lösningsmedel förekommer, vilket minskar avfallet eftersom lösningsmedlet kan återanvändas. BULLER OFFSETTRYCK Papperskomprimatorn kan byggas in till vissa delar för att få bort störande ljud. Det måste dock finnas möjlighet för en lastbil att kunna byta container. Energi offsettryck Merparten av alla arktryckerier är företag med mindre än 10 anställda och som i huvudsak hyr lokalerna. Det medför att de har små möjligheter att påverka energiförbrukningen när det gäller vatten och värme. Lite större tryckerier, som antingen äger fastigheten eller hyr lokaler i nyare fastigheter, tar tillvara på överskottsvärme från produktionen. Överskottsvärmen utnyttjas för uppvärmning av t.ex. kontorslokaler eller varmvatten men det förekommer även att det säljs till fjärrvärmenät. LOKALISERING OFFSETTRYCK I Bättre plats för arbete, Naturvårdsverkets allmänna råd 1995:5 anges riktvärden för skyddsavstånd till bostadsbebyggelse vid lokalisering av olika verksamheter. För grafisk industri anges 200 meter för större offsettryckerier (t.ex. dagstidningstryckerier) och 400 meter för heatset-tryckerier. Det relativt långa avståndet för heatsettryckerier beror på de luktstörningar som kan uppkomma om tryckning förekommer utan rening under kortare perioder samt troligen även på att användning och transport av gasol som förekommer. För mindre arkoffsettryckerier finns ingen rekommendation gällande avstånd till bostadsbebyggelse. Nyetablering i bostadshus är dock inte lämplig. 23

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Offsettryck Utgåva 2 HAVERIER OCH DRIFTSTÖRNINGAR OFFSETTRYCK Nya heatset rulloffsetpressar med integrerad rening är programmerade så att de inte kan starta utan att tork- och reningsanläggning fungerar. Leverantören av tryckpress och integrerad tork kan koppla upp sig till tryckpressens kontrollsystem och i många fall åtgärda fel som uppkommer. Detta säkerställer att tryckning inte kan förekomma vid driftstörning eller vid haveri på reningsanläggningen. Även på äldre anläggningar går det att lägga in i systemet att tryckpressen inte kan starta om inte rätt förbränningstemperatur är uppnådd. Däremot måste fortfarande by-passen kunna utnyttjas under kortare tid vid t.ex. överhettning i reningsanläggningen. Om lastning och lossning av kemikalier och avfall sker i närhet av avlopps- eller dagvattenbrunn kan saneringsmedel och/eller brunnstätning förhindra större utsläpp om det finns nära till hands. INTERNATIONELLA BESTÄMMELSER OFFSETTRYCK Rulloffsettryckerier som använder heatsetfärg omfattas av Naturvårdsverkets föreskrift (NFS 2001:11) om begränsning av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar. I bilaga 2A till föreskrifterna finns tröskelvärden och gränsvärden för utsläppskontroll. För tryckerier med en lösningsmedelsförbrukning (inkl. det som finns i färgen) på 15-25 ton per år får utsläppet inte överstiga 100 mg C/Nm 3. Med en lösningsmedelsförbrukning som överstiger 25 ton per år (inkl. det som finns i färgen) får utsläppet inte överstiga 20 mg C/Nm 3. De diffusa utsläppen får högst uppgå till 30 % av tillförd mängd lösningsmedel. Screentryck Verksamhetsbeskrivning screentryck PROCESS SCREENTRYCK Screentryckerier är i huvudsak små tryckerier med mindre än 5 anställda. I Sverige finns omkring 400-500 screenföretag. Många av screentryckerier trycker bara på textil. Tryckformen i screenprocessen består av en väv/duk uppspänd på en ram. Färgen pressas igenom de öppna ytorna med hjälp av en rakel. Nästan vilket material som helst kan tryckas med screen. Tryckmetoden är relativt långsam. Det är den enda tryckmetod där tryckning kan ske med tjocka lager färg. Figur 7 visar överskådligt hur screentryck går till och figur 8 visar processflödet och var utsläpp och avfall uppstår i processen. 24

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Screentryck Utgåva 2 Figur 7. Processen för screentryck. Källa: Trycksaksboken 1. Tryckmedium (finmaskigt nät, spänt på en ram). 2. Gummirakel (skrapa) 3. Tryckfärg (som med rakeln pressas genom väven). 4. Papper med vidhäftande tryckfärg. Figur 8. Schematisk bild över processflödet för screentryck. Utsläpp till luft Utsläpp till luft Schablonframställning Emulsion, vatten, skärfilm, fillers, väteperoxid. Tryckning med lösningsmedelsbaserad vattenburen, UV- eller tvåkomponentsfärg Förtunning, papper, plast, textil m.m. Rengöring screenram Lösningsmedel, natriumhydroxid, perjodsyra, natriumhypoklorit. Avfall Utsläpp till vatten Avfall Avfall Utsläpp till vatten Schablonframställning Duken prepareras med en fotoemulsion eller en stencilfilm som stänger maskorna. Det färdiga montaget (en till flera svartvita filmer monterade på montagefilm) monteras på den preparerade ramen. Ramen exponeras med UV-ljus som härdar exponerade ytor. Vid framkallning, som görs med vatten, försvinner emulsionen/filmen där färgen ska tränga igenom duken. Både manuell och maskinell framkallning förekommer. Innan screenramen kan användas i tryckpressen fylls kanterna med fillers eller tejpas, så att färgen inte tränger igenom där. För varje färg som ska tryckas framställs en screenram. I figur 9 visas framkallning av schablon. 25

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Screentryck Utgåva 2 Figur 9. Schablonframkallning vid screentryck. Det finns i huvudsak tre olika metoder för framställning och beskiktning av schablonen: direkt, indirekt och direkt/indirekt. Idag finns också teknik för att överföra information direkt från dator till schablon. Det medför att exponering av film inte behövs. Duken beskiktas med fotoemulsion som vanligt. Screenramen förses med ett opakt vattenemulgerbart smältvax och exponeras med hjälp av laser. Efter exponering sker framkallning med vatten, där vaxet och oexponerad emulsion spolas bort. Screentryckning Den färdigpreparerade screenramen placeras i screenpressen. Färgen hälls i regel ut på duken manuellt. Maskindrivna raklar glider över duken och trycker färgen genom de öppna maskorna i duken till materialet som ska tryckas. Tryckpressen kan vanligen endast trycka en färg i taget. Efter att varje färg tryckts måste trycket torka innan nästa färg kan tryckas. Torkning görs vanligen direkt i pressen i en IR- eller varmluftstork. På mindre screentryckerier förekommer att torkning sker i torkställ. Screenfärgen är flytande och baserad på lösningsmedel eller vatten. Även UVoch 2-komponentsfärg förekommer. Textilfärger är en variant av screenfärg. Lösningsmedelsbaserad färg är den vanligast förekommande screenfärgen. Vattenbaserad färg används i huvudsak för tryckning på wellpapp och kartong. Till textiltryck används färger baserade på PVC plast. För att få rätt kulör och/eller rätt viskositet späds färgen före tryckning. Blandningen kan ske i speciella färgrum eller vid tryckpressen. Till spädningen används samma typ av lösningsmedel som redan finns i färgen eller vatten till vattenbaserad färg. I figur 10 visas en screenpress. 26

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Screentryck Utgåva 2 Figur 10. Screenpress. Screentryckning sker oftast i planpressar. För textiltryck används s.k. textilsnurror. Det finns också cylinderpressar, rundtryckspressar och rullpressar. I nya 4- färgscreenpressar sker torkning mellan varje tryckt färg och här används i huvudsak UV-färg. Efter avslutad tryckning skrapas färgen bort från screenramen. Ingen rengöring sker vid tryckpressen utan screenramen tas ur pressen och rengörs oftast i ett annat rum. Det finns också särskilda företag som specialiserat sig på att rengöra screenramar. Rengöring av screenramen görs manuellt eller i automattvätt. Ramarna rengörs i två steg, först tas färgrester bort och sedan tas schablonen bort. Ofta avfettas också ramen innan den kan användas igen. RÅVAROR OCH KEMIKALIER SCREENTRYCK Tryckformsframställning och rengöring av screenram Nedan listas exempel på råvaror och kemiska produkter. Inom parentes ges exempel på kemiska ämnen de kan innehålla. Emulsion (akrylater, diazoföreningar, pigment, fungicid) Skärfilm Filler, retuschlack (polyvinylalkohol, vatten, lösningsmedel) Avfettningsmedel (natriumhydroxid, ättiksyra, kalciumkarbonat, silikater, ytaktiva ämnen) Schablonborttagning (natriumperjodat, perjodsyra, natriumhydroxid) Rengöringsmedel färg (N-metylpyrrolidon, glykoletrar) Borttagningsmedel spöktryck (natriumhypoklorit, natriumhydroxid). Screentryckning Med screenteknik kan man trycka på vilket material som helst. Det förekommer flera varianter av tidigare nämnda tryckpresstyper. Det medför att nedan nämnda 27

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Screentryck Utgåva 2 tryckfärger finns i många andra varianter beroende på t.ex. vilket material som ska tryckas eller typ av tryckpress. Lösningsmedelsbaserad screenfärg innehåller över 50 % organiska lösningsmedel som t.ex. lacknafta, toluen, cyklohexanon, estrar, alkoholer och glykoler. Vattenburen screenfärg innehåller 3-20 % lösningsmedel som glykoletrar, alkoholer, alifatiska kolväten m.m. UV- och 2-komponentsfärg innehåller t.ex. triakrylater, glycideter samt härdare som aminer, polyamider och anhydrider. Textil färger innehåller bl.a. PVC plast och mjukgörare. I övrigt innehåller tryckfärgen även organiska pigment, bindemedel, torkmedel, antioxidanter, mjukgörare, konserveringsmedel m.m. Övriga produkter som kan förekomma vid screentryckning listas nedan. Förtunning och fördröjare tillsätts tryckfärgen för att påskynda eller fördröja avdunstningen och därmed torkningen av färgen. Den innehåller samma typ av lösningsmedel som redan finns i tryckfärgen. För vattenburen färg används vatten för spädning. Vävöppnare (rengöring av torkad färg i dukens maskor under tryckning). Lim till textilsnurror. Aceton och bensin (för rengöring i och runt pressen). Dessutom används papper, plast, kartong eller annat material för tryckning. TRANSPORTER OCH ENERGIFÖRBRUKNING SCREENTRYCK Transporter förekommer dels i form av intransport av papper eller annat tryckmaterial, färg, lösningsmedel m.m. och dels i form av uttransport av färdig trycksak som ska till kund eller underleverantör för efterbearbetning. Antal intransporter till tryckeriet varierar från 2-3 per dygn till 1-2 per vecka beroende på företagets storlek. Uttransporterna är i regel fler då trycksakerna ska distribueras till olika platser i kommunen eller i landet. Intransporterna sker i huvudsak med lastbil eller paketbil men även långtradare kan förekomma. Uttransporter sker i huvudsak med lastbil. Elenergi används främst för maskindrift och uppvärmning av lokaler men också olja eller naturgas kan användas. BRANSCHTERMER SCREENTRYCK Exempel på facktermer som används inom tryckformsframställning och screentryckning återfinns nedan. Avskiktning är synonymt med schablonborttagning. Beskiktning är påläggning av emulsion på screenduken vid direkt metod. Direkt metod utförs direkt på duken. En emulsion läggs på båda sidor av screenduken och torkas därefter. Vid exponering används positiv film. 28

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Screentryck Utgåva 2 Ohärdade delar av emulsionen (tryckande ytor) tvättas bort med vatten (framkallning). Fillring är att fria ytor i kanten av ramen täcks med fillers eller tejpas innan tryckning.. Fyllaren jämnar ut färgen till ett jämntjockt skikt, som sedan rakeln pressar genom duken. Fördröjare tillsätts tryckfärgen för att förändra torktiden. Förtunning tillsätts färgen för att förändra viskositeten. Indirekt metod. En förpreparerad film används. Den är antingen är sensibiliserad från början eller så detta görs på plats. Vid exponering används positiv film. Den belysta filmen härdas i en härdare, t.ex. väteperoxid. Filmen tvättas med varmvatten (framkallas) och ohärdade delar tvättas bort. Filmen överförs till duken och polyesterbasen dras av efter torkning. Intag är olika förberedelsemoment och inställningar som görs innan man får ett godkänt tryckark. Mackel/makulatur är kasserade inställningsark och feltryckta exemplar. Används ofta även för allt papperspill som uppkommer i samband med tryckning. Passning är den inställning som behövs så att alla tryckfärgerna ligger exakt lika i förhållande till varandra. Till hjälp används passmärken på arket. Retuschering görs efter framkallning av schablonen genom att masköppningar i duken fylls igen där färg inte ska tränga igenom. Rödfilm är synonymt med skärfilm. Schablon är det plastskikt som täcker de icke tryckande ytorna i screenduken (egentligen en mall). Schablonborttagning är borttagning av schablonen från screenduken efter att tryckningen är klar. Först tas färgrester bort och sedan används avskiktningsmedel. Skärfilm är en folie där man skär ut mönstret som ska tryckas. Folien monteras sedan på ramen. Spöktryck är en spökbild som kan sitta kvar på duken efter att schablonen är borttagen. Ofta används natriumhypoklorit eller natriumhydroxid för att få bort spökbilden. Stencil är synonymt med schablon. Stencilborttagning används synonymt med schablonborttagning. Strippning används synonymt med schablonborttagning. VOC är förkortning av engelskans volatile organic compounds vilket översatt är flyktiga organiska ämnen. 29

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Screentryck Utgåva 2 Miljöpåverkan screentryck UTSLÄPP TILL VATTEN SCREENTRYCK Tryckformsframställning och rengöring screenramar Utsläpp av processvatten förekommer vid framkallning av schablon och vid den indirekta metoden även vid härdning av emulsionen. Utsläpp till vatten förekommer också vid rengöring av screenramar efter tryckning och vid förbehandling av nya dukar. Vid förbehandling av nya dukar används natriumhydroxid (som också innehåller kiselkarbid) för avfettning. Duken neutraliseras sedan med ättiksyra. Även krita (kalciumkarbonat) kan användas för avfettning. Efter avfettning sköljs dukarna med vatten. Efter att emulsionsskiktet belysts sköljs den ohärdade emulsionen bort med vatten (framkallning). Vid indirekt beskiktningsmetod härdas först emulsionen med utspädd väteperoxid och oexponerade ytor sköljs bort med vatten. Processvattnen med emulsionsrester innehåller olika typer av akrylater, diazoföreningar och fungicider. Från indirekt metod innehåller processvattnet också väteperoxid. Det sker inget kontinuerligt vattenutsläpp utan endast vid de tillfällen ramarna behöver beskiktas och framkallas. Hur mycket ohärdad emulsion som går till avlopp är beroende av hur stor yta som ska tryckas. Den totala processvattenförbrukningen uppgår från ca 5-10 m 3 per år upp till ca 400-500 m 3 per år beroende på företagets storlek. De få undersökningar som är gjorda på vatten från schablonframkallningen tyder på att vattnet kan vara nitrifikationshämmande. Det saknas information om vattnets nedbrytbarhet. Efter tryckning rengörs screenramarna från färg med tvättvätskor, som består av olika lösningsmedel och tensider. Schablonborttagning sker med natriumperjodat eller perjodsyra för direkta schabloner och med natriumhydroxid för indirekta schabloner. De spolas sedan rena med vatten. Screenramarna rengörs manuellt i tvättskåp, där avspolning sker med hjälp av högtrycksspruta, eller automatiskt i ramtvättar. Vid manuell rengöring spolas i många fall allt processvatten till avlopp. I ramtvättar sker en recirkulering av tvättvätskan, som efter användning skickas som farligt avfall eller destilleras. Processvattnet från manuell rengöring kan innehålla olika typer av lösningsmedel som N-metylpyrrolidon, glykoletrar, ketoner och fettsyraestrar. Vid automatisk rengöring förekommer rester av lösningsmedlen, som följer med duken till nästa processteg, i processvattnet. Dessutom innehåller processvattnet rester av emulsion, färgrester och avskiktningsmedel. Provtagningar, som utförts på processvatten från tryckformsframställning och rengöring har uppvisat tendens till nitrifikationshämning. För screenföretag uppgår vattenförbrukningen vid rengöring från ca 10-30 m 3 per år upp till ca 1000-1500 m 3 per år. Screentryckning Det förekommer normalt inget utsläpp till vatten från tryckprocessen. 30

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Screentryck Utgåva 2 UTSLÄPP TILL LUFT SCREENTRYCK Tryckformsframställning och rengöring av screenramar Inget luftutsläpp sker från schablonframställning. Vid rengöring används dock olika typer av lösningsmedel, vilket medför utsläpp till luft. Det är vanligare att flyktiga lösningsmedel används vid manuell rengöring än i automattvättar. Tendensen är att mindre flyktiga lösningsmedel används allt oftare även vid manuell rengöring. Luftutsläppen från rengöringen utgör en mindre del av det totala utsläppet till luft. Screentryckning VOC Utsläpp till luft sker vid tryckning, torkning, spädning, färgblandning och övrig hantering av lösningsmedel. Vid tryckning med lösningsmedelsbaserade färger är utsläppet som störst och med UV-färger som minst. Vattenburna färger innehåller mindre mängder lösningsmedel, vilket medför ett mindre utsläpp av lösningsmedel. Tendensen är att tryckning alltmer görs med vattenburen färg respektive UV-färg. Av all screenfärg som används är ca 40 % vattenburen och 60 % lösningsmedelsbaserad. Uppskattningsvis släpps mellan 150-250 ton lösningsmedel ut från screenföretag per år. Lukt Lukt kan vara ett problem om tryckeriet ligger i en bostads- eller kontorsfastighet. Screentryckerier som använder lösningsmedelsbaserad färg, speciellt om den innehåller cyklohexanon, kan orsaka luktproblem för de som bor i närheten. Ozon Mindre mängd ozon bildas från UV-lampor som används vid torkning av UV-färg. Mängderna är så små att det ur yttre miljösynpunkt troligtvis inte är något problem. UTSLÄPP/PÅVERKAN PÅ MARK SCREENTRYCK Läckage av olja från tryckpressar förekommer och beroende på om detta samlas upp eller ej innan det når t.ex. betonggolv kan det förorsaka påverkan på mark. Detta kan vara aktuellt att undersöka vid avveckling av ett tryckeri. Mindre läckage av olja från papperskomprimator förekommer i princip alltid. Beroende på hur papperskomprimatorn är placerad kan det förorsaka påverkan på mark. BULLER SCREENTRYCK Buller kan vara ett problem när screentryckerier är belägna i bostads- eller kontorsfastigheter på grund av buller från tryckpressar som orsakar stomljud. Buller kan också förekomma från ventilationsanläggningar om fläktar är placerade utomhus samt från papperskomprimatorer. Papperskomprimatorn kan orsaka ljud med hög frekvens, vilket är störande för omkringboende. 31

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Screentryck Utgåva 2 Transporter till och från tryckerier sker i huvudsak dagtid och orsakar normalt inga bullerstörningar. AVFALL SCREENTRYCK Tryckformsframställning och rengöring screenramar Det farliga avfall som uppkommer från schablonframställning och rengöring av screenramar är: förorenat lösningsmedel färgrester efter rengöring om de innehåller lösningsmedel destillationsrester innehållande lösningsmedel trasor innehållande färg och/eller lösningsmedel emulsionsrester från automatisk framkallning. Dessutom uppkommer kasserade dukar och ramar, elektronikavfall som datorer och olika typer av lampor. Screentryckning Det farliga avfall som uppkommer från screentryckning är: färgspill innehållande lösningsmedel färgspill innehållande ohärdad UV-färg förorenat lösningsmedel trasor innehållande färg och/eller lösningsmedel spillolja elektronikavfall Dessutom uppkommer annat avfall som tryckpapper eller annat tryckmaterial, vattenburna färgrester, och olika typer av lampor. HAVERIER OCH DRIFTSTÖRNINGAR SCREENTRYCK Läckage till dagvattenbrunnar eller avloppsbrunnar kan förekomma om kärl med kemikalier eller farligt avfall tappas eller körs på och går sönder. Risk för brand finns på grund av hanteringen av brandfarliga lösningsmedel. Åtgärder screentryck VATTEN SCREENTRYCK Tryckformsframställning och rengöring screenramar Vatten från schablonframkallningen går idag till avlopp. Det saknas tillräckligt underlag för att i dagsläget kunna bedöma om detta är en lämplig hantering. Krav 32

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Screentryck Utgåva 2 kan ställas på leverantören av emulsionen att bedöma miljöpåverkan av använd produkt. I de fall framkallning sker i maskin kan de emulsionsrester som lägger sig i botten på maskinen kunna tas omhand. Försök har gjorts med att sköljvattnet från ramtvätt passerat aktivt kol för reducera nitrifikationshämningen men har inte givit önskat resultat. För närvarande finns ingen gångbar metod för att få bort nitrifikationshämningen. Vid manuell rengöring av screenramar i tvättskåp kan det nedsmutsade lösningsmedlet samlas upp genom att t.ex. installera en tvåvägsventil. Efter rengöring med lösningsmedel torkas duken av med skrapa eller trasa före nästa arbetssteg. Efterföljande sköljning med vatten kan passera ett filter eller slamfälla före utsläpp till avlopp för att få bort merparten av färgpartiklarna. Screentryckning Från screentryckning förekommer normalt inget utsläpp till vatten. LUFT SCREENTRYCK Tryckformsframställning och rengöring av screenramar Inga direkt utsläpp förekommer vid schablonframställning. Vid manuell rengöring av screenramar efter tryckning används ibland flyktiga organiska lösningsmedel som t.ex. cyklohexanon, toluen eller xylen. Dessa kan bytas ut mot mindre flyktiga lösningsmedel. I automatiska ramtvättar används i huvudsak lågflyktiga lösningsmedel. Screentryckning Beroende på vilket material som ska tryckas kan lösningsmedelsbaserad färg ersättas med UV-färg och därigenom reducera lösningsmedelsutsläppen. Det kräver dock installation av UV-torkar. Det är inte möjligt att göra till alla typer av tryckpressar och medför dessutom en kostnad som små företag inte klarar av. Vattenbaserad färg kan fungera vid tryckning på wellpapp och kartong. Förbättrad hantering av färgburkar, lösningsmedelskärl och trasor genom att se till att förvaringskärlen alltid är tillslutna medför minskade lösningsmedelsutsläpp. AVFALL SCREENTRYCK Tryckformsframställning och rengöring av screenramar Destillation av använt lösningsmedel i t.ex. ramtvätt förekommer, vilket minskar avfallsmängden eftersom lösningsmedlet kan återanvändas. Screentryckning Färger, som inte är förorenade och blir över vid tryckning, kan föras tillbaka till färgburkarna för att återanvänds vid senare tillfällen när liknande tryckjobb görs. 33

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Screentryck Utgåva 2 BULLER SCREENTRYCK Underhållsrutiner för t.ex. fläktar, kompressorer eller komprimator gör att bullerproblem inte behöver uppstå. Vid nyanskaffning av tryckpressar kan man tänka på att isolera och dämpa vibrationer och ljud så att de inte sprids vidare i bostads- och kontorshus. ENERGI SCREENTRYCK Merparten av alla screentryckerier är företag med mindre än 10 anställda. De hyr ofta tryckerilokalerna. Det medför att de har små möjligheter att påverka energiförbrukningen vad gäller vatten och värme. LOKALISERING SCREENTRYCK I Bättre plats för arbete, allmänna råd 1995:5 anges skyddsavstånd till bostadsbebyggelse till 200 meter för lokalisering av screentryckerier som använder lösningsmedelsbaserade färger. Det görs ingen skillnad på storlek av företag. För övriga screentryckerier finns ingen rekommendation gällande avstånd till omkringboende. HAVERIER OCH DRIFTSTÖRNINGAR SCREENTRYCK Saneringsmedel och/eller brunnstätning kan förhindra större utsläpp om det finns till hands när lastning och lossning av kemikalier och avfall sker i närhet av avlopps- eller dagvattenbrunn. INTERNATIONELLA BESTÄMMELSER SCREENTRYCK Screentryckerier som trycker på textil/papp med rotationspressar omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:11) om begränsning av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar. I Bilaga 2A finns tröskelvärden och gränsvärden för utsläppskontroll. För screentryckerier (endast rotationtryckerier) med en lösningsmedelsförbrukning (inkl. det som finns i färgen) på 15-25 ton per år får de diffusa utsläppen högst uppgå till 25 % av tillförd mängd lösningsmedel. För förbrukning >25 ton per år får de diffusa utsläppen högst uppgå till 20 % av tillförd mängd lösningsmedel. För rotationsscreentryck på textil/papp med en lösningsmedelsförbrukning på mer 30 ton per år får de diffusa utsläppen högst uppgå till 20 % av tillförd mängd lösningsmedel. Punktutsläppet får inte överstiga 100 mg C/Nm3. Detta gäller alla utsläppsnivåer. Flexografiskt tryck Verksamhetsbeskrivning flexografiskt tryck PROCESS FLEXOGRAFISKT TRYCK Beskrivning av processflödet för flexografisk tryck återfinns i figur 11. 34

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Flexografiskt tryck Utgåva 2 Figur 11. Processflödet för flexografiskt tryck. Utsläpp till luft Utsläpp till luft Klichéframställning Lösningsmedel, syra, vatten, klichéhäfta, kliché. Tryckning med lösningsmedelsbaserad eller vattenburen färg Papper, plast, textil, metall, lösningsmedel, vatten, alkali. Avfall Utsläpp till vatten Avfall Utsläpp till vatten Flexotryck är ett högtrycksförfarande, dvs. de tryckande partierna ligger högre än icke tryckande partier. Med flexotryck kan man trycka på de flesta material. Flexotryck används huvudsakligen för tryckning av olika typer av förpackningar, blanketter, tapeter, insidan av kuvert och olika typer av hygienpapper. Totalt i Sverige finns omkring ett hundratal flexotryckerier. Flertalet av tryckerierna är av storleksordningen 20-100 anställda men det finns också ett antal med mer än 100 anställda. Tryckformsframställning Tryckformen i flexo utgörs av en kliché av plast eller gummi som fästs på en stålcylinder, metallplatta eller polyesterband beroende på tryckpress. Fotopolymerklicheér är vanligast förekommande. Det finns tre olika metoder att framställa en kliché: gummiklichéer med indirekt metod, fotopolymerklichéer med direkt metod och lasergravering av båda materialen. Gummiklichéer framställs i fyra steg: En spegelvänd metallkliché (magnesium eller zink) görs. En rättvänd plastmatris präglas under tryck och värme utifrån metallklichén. En spegelvänd gummikliché värmepräglas med hjälp av plastmatrisen. Ojämnheter från undersidan slipas bort. Fotopolymerkliché framställs utifrån flytande eller fast form. Fotopolymerplattan belyses först för att få rätt reliefdjup. Filmnegativet kopieras över till plattans framsida. Fotopolymeren härdas med hjälp av UV-belysning. De oexponerade ytorna tvättas bort med vatten eller lösningsmedel med hjälp av borstar. Klichén torkas sedan med IR- eller varmluft. Slutligen tas eventuell klibbighet bort i en syralösning. 35

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Flexografiskt tryck Utgåva 2 Fotopolymerklichéer som framkallas i lösningsmedel är de vanligast förekommande. Ungefär en tiondel av de fotopolymerklichéer som används framkallas i vatten. Lasergravering innebär att de icke tryckande ytorna bränns bort med hjälp av en högeffektlaser. Överföringen av bild och text sker genom avsökning av originalfilmen. Digital klichéframställning förekommer också. En digital flexokliché utgår från en konventionell fotopolymerkliché men belagd med ett LAMS-skikt (laser ablative mask). Med en högeffektiv laser bränns det svarta skiktet bort på de ytor som inte är tryckbärande. Flexoklichén behandlas sedan som en vanlig fotopolymerkliché. Den färdiga klichén fästs sedan med hjälp av s.k. klichéhäfta på olika stora tryckcylindrar. Flexohylsa används för återkommande jobb för att förenkla byte av tryckform. Flexotryckning I figur 10 visas en bild på en flexopress. Figur 10. Flexopress. Rotationspressar är vanligast förekommande inom denna tryckteknik. Det finns flercylinderpressar med separata tryckverk och egen mottryckscylinder eller encylinderpressar (satellitpress) där alla tryckverken ligger grupperade runt en gemensam mottryckscylinder. Det finns också linjepressar som används bl.a. vid tryckning av etiketter och blanketter från rulle eller wellpapp i ark. Istället för de färgvalssystem som finns i offsetpressar överförs färgen via en aniloxvals eller rastervals för att få jämn färgöverföring till tryckformen. Aniloxvalsen är täckt av fördjupningar (färgkoppar) med samma djup. Från färgkistan 36

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Flexografiskt tryck Utgåva 2 överförs färgen till färgkopparna på aniloxvalsen. Överskottsfärg tas bort med hjälp av en rakel. En bild över processen återfinns i figur 12. Figur 12. Tryckprocessen vid flexografisk tryck. Källa: Klart för tryck 1. Aniloxvals hämtar tryckfärg. 2. Färgrakelsystem. 3. Flexoplåt på plåtcylinder. 4. Papper 5. Mottryckscylinder som pressar papperet mot tryckmediet. Färgen, som är tunnflytande, innehåller ofta lösningsmedel men även vattenburen färg används. För att få rätt kulör/nyans samt rätt viskositet blandas och späds färgen före tryckning. Detta görs i speciella färgrum eller i anslutning till tryckpressen. Till spädning används samma typ av lösningsmedel som redan finns i färgen eller vatten till vattenburen färg. Efter varje tryckt färg måste färgen torka innan en ny färg kan tryckas ovanpå. Torkning sker först i mellanverkstorkar. Sluttorkning sker i en separat tork efter sista trycket. Vanligtvis används varmluft från gas eller oljebrännare men även eluppvärmning förekommer. Vid rengöring används i regel samma typ av lösningsmedel som vid spädning. Vatten används för vattenburna färger. Intorkad vattenburen färg måste rengöras med organiska lösningsmedel. I nya tryckpressar finns automatiserade rengöringssystem för färgsystem och valsar. Vid manuell rengöring sprutas lösningsmedel respektive vatten på valsarna och samlas upp i hinkar. Det uppsamlade lösningsmedlet resp. vattnet kan sedan användas vid spädning av färgen. Raklar, färgkar och andra pressdetaljer rengörs utanför pressen, oftast i ett särskilt vaskrum. RÅVAROR OCH KEMIKALIER FLEXOGRAFISKT TRYCK Tryckformsframställning Exempel på råvaror och kemiska produkter listas nedan. Inom parentes anges exempel på kemiska ämnen som de kan innehålla. 37

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Flexografiskt tryck Utgåva 2 Salpetersyra för etsning av metallkliché. Skumdämpare för att eliminera skumning vid etsprocessen (silikoner). Lösningsmedel för framkallning av fotopolymerkliché (perkloretylen, alkoholer, alifatiska och cykloalifatiska kolväten). Svavelsyra för att få bort klibbighet från fotopolymerklichén. Dessutom används olika typer av klichéer, som metall-, gummi- och fotopolymerklichéer samt klichéhäfta. Flexotryckning Flexotryck kan användas till många olika material. Det förekommer därför många olika färgsammansättningar som anpassas till tryckmaterialet. Lösningsmedelsbaserad tryckfärdig flexofärg innehåller ca 80 % organiska lösningsmedel som t.ex. alkoholer, ketoner, estrar, aromatiska och alifatiska kolväten och glykoletrar. Vattenburen flexofärg innehåller 1-5 % lösningsmedel som glykoletrar, alkoholer eller ketoner. UV-torkande flexofärg förekommer men i mindre omfattning. I övrigt innehåller tryckfärgen även organiska pigment, bindemedel, antioxidanter, mjukgörare, konserveringsmedel, skumdämpare (vattenburna färger) m.m. De lösningsmedel som används för spädning och rengöring är i regel alkoholer som etanol, isopropanol, n-propanol och acetater som etylacetat, propylacetat, butylacetat samt glykoletrar. För vattenburen färg används vatten för spädning och rengöring. Övriga produkter som kan förekomma vid flexotryckning är: Alkalier (rengöring av raklar, färgkar m.m.) Gasol, olja, naturgas för torkar och reningsanläggningar. Dessutom används papper, plast, metallfolie eller annat material för tryckning. TRANSPORTER OCH ENERGIFÖRBRUKNING FLEXOGRAFISKT TRYCK Det förekommer dels transporter in till tryckeriet av papper eller annat tryckmaterial, färg, lösningsmedel m.m. och dels transporter ut från tryckeriet av den färdiga trycksaken till kund eller till underleverantör för efterbearbetning. Antal intransporter till tryckeriet varierar från 1-10 per dygn till 3-5 per vecka beroende på företagets storlek. Uttransporterna är i regel fler då trycksakerna ska distribueras till olika platser i kommunen eller i landet. Intransporterna sker i huvudsak med lastbil, långtradare eller paketbil och uttransporter i huvudsak med lastbil. Elenergi används främst för maskindrift, uppvärmning, kylning men också till reningsanläggningar. Olja, naturgas eller fjärrvärme används för uppvärmning av lokaler. Till reningsanläggningar och torkar kan gasol, naturgas eller olja användas. Större tryckerier tar tillvara på överskottsvärme från produktion och reningsan- 38

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Flexografiskt tryck Utgåva 2 läggningar för uppvärmning av kontorslokaler och varmvatten. Gasolförbrukningen varierar beroende på företagets storlek. BRANSCHTERMER FLEXOGRAFISKT TRYCK Exempel på facktermer som används inom tryckformsframställning och flexotryckning listas nedan. Färgkammarrakel består av en övre och undre avstrykare, som bildar en kammare i vilken färgen sprutas in och fyller alla fördjupningar i aniloxvalsen. Intag är olika förberedelsemoment och inställningar som görs innan man får ett godkänt tryckark. Mackel/makulatur är kasserade inställningsark och feltryckta exemplar. Används ofta även för allt papperspill som uppkommer i samband med tryckning. Passning är den inställning som behövs för att alla tryckfärgerna ska ligga exakt lika i förhållande till varandra. Till hjälp används passmärken på arket. Treating används för att höja den kritiska ytspänningen på framförallt plastfilm för att därigenom förbättra tryckbarheten. En vanlig metod är att låta plastfolien passera ett högspänt växlingsfält från en coronaurladdning. Miljöpåverkan flexografiskt tryck UTSLÄPP TILL VATTEN FLEXOGRAFISKT TRYCK Tryckformsframställning Utsläpp av processvatten förekommer vid etsning av metallklichéer och vid framkallning av fotopolymerklichéer. Etsningen av metallklichén sker med salpetersyra som samlas upp som farligt avfall. Efterföljande sköljvatten innehåller rester av zink eller magnesium beroende på vilken metall som använts. Oexponerade ytor i fotopolymerklichéerna tvättas bort med vatten eller lösningsmedel. Förorenat lösningsmedel samlas upp som farligt avfall medan vatten innehållande ohärdat fotopolymerskikt släpps till avlopp, ibland efter filtrering. Processvattnet med fotopolymerrester kan innehålla olika typer av akrylater. Information om miljöpåverkan från denna typ av vatten är bristfällig men de misstänks kunna ha en nitrifikationshämmande effekt. Flexotryckning Vatten används vid rengöring av tryckpressen efter tryckning med vattenburna färger. Tvättvattnet som innehåller färgrester släpps till avlopp. I de flesta fall sker någon typ av behandling före utsläpp. Även vid tryckning med lösningsmedelsbaserade färger används mindre mängd vatten och alkalier för rengöring av vissa 39

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Flexografiskt tryck Utgåva 2 pressdetaljer. Tvättvattnen från rengöring har ibland visat sig ha en nitrifikationshämmande effekt. UTSLÄPP TILL LUFT FLEXOGRAFISKT TRYCK Tryckformsframställning Oexponerade ytor i fotopolymerklichéerna tvättas bort med vatten eller lösningsmedel. De lösningsmedel som används är i många fall lättflyktiga och avdunstar till luft. Flexotryckning VOC Utsläpp till luft sker vid tryckning, torkning, spädning, färgblandning och övrig hantering av lösningsmedel. Vid tryckning med lösningsmedelsbaserade färger är utsläppet som störst och med UV-färger som minst. Torkgaserna från torkning av lösningsmedelsbaserad flexofärg renas i stor utsträckning i olika typer av förbränningsanläggningar före utsläpp till luft. Vattenburna färger innehåller mindre mängder lösningsmedel, vilket medför ett mindre utsläpp av lösningsmedel. Av all flexofärg som används är ca 40 % vattenburen och 60 % lösningsmedelsbaserad. Den totala lösningsmedelsförbrukningen för flexotryckerier uppskattas till ca 12 000 ton per år. Många tryckerier har dock reningsutrustning och utsläppen uppskattas till ca 1 500 ton per år. Lukt Lukt kan vara ett problem om tryckeriet använder större mängd lösningsmedelsbaserad flexofärg, ligger intill en bostads- eller kontorsfastighet och inte har någon rening på utsläppen. Ozon Ozon bildas vid treatingbehandling av plastmaterial med coronaurladdning. Ozonhalten varierar beroende på storleken på treatingaggregatet men kan ligga i storleksordningen ett par ppm. Mindre mängd ozon bildas också från UV-lampor som används vid torkning av UV-färg. NO X Utgående luftflöden som innehåller lösningsmedel från torkning av lösningsmedelsbaserad flexofärg kan renas i katalytisk eller termisk förbränningsanläggning. Gasol eller naturgas kan används som stödbränsle i förbränningsanläggningarna och orsakar då utsläpp av små mängder kväveoxider (NO X ). 40

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Flexografiskt tryck Utgåva 2 UTSLÄPP/PÅVERKAN PÅ MARK FLEXOGRAFISKT TRYCK Läckage av olja från tryckpressar förekommer och beroende på om detta samlas upp eller ej innan det når t.ex. betonggolv kan det förorsaka påverkan på mark. Detta kan vara aktuellt att undersöka vid avveckling av ett tryckeri. Mindre läckage av olja från papperskomprimatorn förekommer i princip alltid. Beroende på hur papperskomprimatorn är placerad kan det förorsaka påverkan på mark. Nergrävda tankar med eldningsolja eller annan vätska kan förorsaka läckage till mark om tankarna och tillhörande ledningar inte är helt täta. BULLER FLEXOGRAFISKT TRYCK Buller kan förekomma från ventilations- och klimatanläggningar om fläktar är placerade utomhus, från reningsanläggningar samt från papperskomprimatorer. Papperskomprimatorer kan orsaka ljud med hög frekvens, vilket kan vara störande för omkringboende. Transporter till och från tryckerier sker i huvudsak dagtid och orsakar normalt inga bullerstörningar. AVFALL FLEXOGRAFISKT TRYCK Tryckformsframställning Det farliga avfall som uppkommer från klichéframställning är: förorenat lösningsmedel förorenade syror metallhydroxidslam ohärdade fotopolymerrester destillationsrester som innehåller lösningsmedel trasor innehållande färg och/eller lösningsmedel Dessutom uppkommer härdade fotopolymerrester, olika typer av kasserade klichéer, elektronikavfall som datorer och olika typer av lampor. Flexotryckning Det farliga avfall som uppkommer från flexotryckning är: färgspill innehållande lösningsmedel färgspill ohärdad UV-färg förorenat lösningsmedel destillationsrester som innehåller lösningsmedel rengöringslösningar som innehåller alkalier trasor innehållande färg och/eller lösningsmedel spillolja elektronikavfall 41

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Flexografiskt tryck Utgåva 2 Dessutom uppkommer annat avfall som tryckpapper, plast- och metallfolie eller annat tryckmaterial, färgrester från vattenburna färger och olika typer av lampor. HAVERIER OCH DRIFTSTÖRNINGAR FLEXOGRAFISKT TRYCK Haveri och driftstörning kan främst förekomma i förbränningsanläggningar och torkar på flexotryckerier. Fel som kan uppkomma i förbränningsanläggning är bl.a. förgiftning av katalysmassan, läckage av orenade torkgaser i värmeväxlare, felaktig förbränningstemperatur och fel på brännartratt. Läckage till dagvattenbrunnar eller avloppsbrunnar kan förekomma om kärl med kemikalier eller farligt avfall tappas eller körs på och går sönder. Risk för brand finns på grund av hanteringen av brandfarliga lösningsmedel. Åtgärder flexografiskt tryck VATTEN FLEXOGRAFISKT TRYCK Tryckformsframställning Sköljvatten som uppkommer i samband med etsning av metallkliché kan renas från metaller genom fällning/sedimentering och/eller jonbyte eller indunstning (mer energikrävande). Fungerande metoder att omhänder ta ohärdade fotopolymerrester från framkallning i vatten saknas. Det saknas också tillräcklig information om miljöpåverkan från detta vatten. Tänkbara åtgärder skulle kunna vara fällning eller filtrering, det är dock tveksamt om en eventuell nitrifikationshämmning skulle påverkas. Ytterligare undersökningar behövs på detta område, t.ex. skulle krav kunna ställas på att leverantörer av klichéer som framkallas i vatten kan visa vilken miljöpåverkan vattnet har. Flexotryckning Vid tryckning med vattenburen färg rengörs aniloxvalsen m.m. med vatten. Det uppkomna vattnet kan renas genom fällning, olika typer av filtrering eller indunstning. Vid indunstning förbrukas rätt mycket energi. Minskning av tvättvattenmängden kan ske genom att det första tvättvattnet samlas upp och används för spädning av färgen eller genom att det återanvänds vid nästa rengöring. Efterföljande tvättvatten kan, beroende på hur rent det är, eventuellt släppas till avlopp utan behandling. Vissa pressdetaljer tas ur tryckpressen (detta gäller både vid tryckning med vatten- och lösningsmedelsbaserade färger) och rengörs manuellt i särskilt vaskrum eller i maskintvätt. I maskintvätt har några företag använt natriumbikarbonat som rengöringsmedel. Ultraljud eller högtryckstvätt kan användas vid rengöring av viss utrustning. 42

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Flexografiskt tryck Utgåva 2 LUFT FLEXOGRAFISKT TRYCK Tryckformsframställning Vid framkallning av fotopolymerklichéer används i vissa fall lösningsmedel, vilket orsakar utsläpp till luft. Framkallningen sker huvudsakligen i slutna maskiner. Det är viktigt är att se till att maskinen hålls sluten. Den bör inte öppnas omedelbart efter framkallningen utan plåtarna bör först hinna bli droppfria. Utsläpp av lösningsmedel kan begränsas genom att behållare för lösningsmedel och trasor hålls slutna. Flexotryckning Merparten av lösningsmedelsutsläppen sker genom avdunstning i torkarna. Utsläppen sker i regel i separata kanaler, som i vissa fall kan mynna i en skorsten. Många av flexotryckerierna har idag någon form av rening av lösningsmedelsutsläppen. Vanligast förekommande rening är någon typ av förbränning men det förekommer också rening i biologisk bädd. Reningsgraden för de olika reningsanläggningarna varierar från 90-99 %. För att minska de luftflöden som behöver behandlas i reningsanläggning kan luften i torkarna recirkuleras. En minskning av luftflödena minskar också energiförbrukningen. En förbättrad hantering av färgburkar, lösningsmedelskärl och trasor, t.ex. genom att förvaringskärlen hålls tillslutna, medför också en minskning av lösningsmedelsutsläppen. AVFALL FLEXOGRAFISKT TRYCK Tryckformsframställning Det lösningsmedel som används vid framkallningen av fotopolymerklichéer kan efter destillation återanvändas. Avfallsmängden minskar genom detta förfarande. Även transporter och resursanvändningen minskar. Däremot blir luftutsläppen de samma som om nytt lösningsmedel skulle ha köpts in. Flexotryckning Destillation av använt lösningsmedel kan förekomma. Avfallsmängden minskar när lösningsmedlet kan återanvändas. Även transporterna och resursanvändningen minskar men däremot inte utsläppet till luft. Automatisk rengöring sker i tre steg. Detta ger tre "nedsmutsningsgrader" av vattnet/lösningsmedlet, smutsigt, lätt smutsig och rent. Det renaste vattnet/lösningsmedlet används därefter till det lätt nedsmutsade osv. Det smutsiga vattnet eller lösningsmedlet kan destilleras eller skickas som avfall. Processen gör att man minskar förbrukning av vatten/lösningsmedel och mängden avfall. Färger, som inte är förorenade och blir över vid tryckning kan föras tillbaka till färgbehållare och återanvänds vid liknande tryckjobb. 43

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Flexografiskt tryck Utgåva 2 BULLER FLEXOGRAFISKT TRYCK Papperskomprimator kan byggas in till vissa delar för att få bort störande ljud. Det måste dock finnas möjlighet för lastbil att komma fram och byta container. ENERGI FLEXOGRAFISKT TRYCK Lite större tryckerier, som antingen äger fastigheten eller hyr lokaler i nyare fastigheter, tar tillvara på överskottsvärme från produktionen. Överskottsvärmen utnyttjas för uppvärmning av t.ex. kontorslokaler, varmvatten och återförs till torkarna. LOKALISERING FLEXOGRAFISKT TRYCK I Bättre plats för arbete, allmänna råd 1995:5 anges skyddsavstånd till bostadsbebyggelse för lokalisering av flexotryckerier till 200 meter. HAVERIER OCH DRIFTSTÖRNINGAR FLEXOGRAFISKT TRYCK Nya förbränningsanläggningar är i många fall programmerade så att före start av anläggningen kontrolleras automatiskt olika funktioner som t.ex. temperatur, tryck, gastillförsel, vilket säkerställer driften av anläggningen. Saneringsmedel och/eller brunnstätning kan förhindra större utsläpp om det finns till hands när lastning och lossning av kemikalier och avfall sker i närhet av avlopps- eller dagvattenbrunn. INTERNATIONELLA BESTÄMMELSER FLEXOGRAFISKT TRYCK Flexotryckerier omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:11) om "begränsning av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar". I bilaga 2A till föreskrifterna finns tröskelvärden och gränsvärden för utsläppskontroll. För flexotryckerier med en lösningsmedelsförbrukning (inkl. det som finns i färgen) på mellan 15-25 ton per år får utsläppet inte överstiga 100 mg C/Nm 3. De diffusa utsläppen får högst uppgå till 25 % av tillförd mängd lösningsmedel. Med en lösningsmedelsförbrukning överstigande 25 ton per år (inkl. det som finns i färgen) får utsläppet inte överstiga 100 mg C/Nm 3. De diffusa utsläppen får högst uppgå till 20 % av tillförd mängd lösningsmedel. Digitalt tryck Verksamhetsbeskrivning digitalt tryck PROCESS DIGITALT TRYCK De första digitala pressarna kom i början på nittiotalet och är nu en etablerad del av tryckeriverksamheten. Utvecklingen av digitalpressar går mycket snabbt. Framförallt går utvecklingen mot snabbare pressar som kan trycka större upplagor och bättre konkurrera med framförallt offsettryck. Tryckerier som använder andra tryckmetoder som t.ex. arkoffset och screentryck har ofta digitalt tryck som komplement. 44

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Digitalt tryck Utgåva 2 Med digital tryckning avses pressar som trycker en ny sida för varje utskrift. Det finns även andra pressar som ibland också kallas för digitalpressar men egentligen är offsetpressar med plåtexponering inbyggd i tryckpressen (DI-pressar). Digital tryckning används ännu så länge enbart till mindre upplagor. Digitala pressar har ingen tryckformsframställning. Data matas direkt från datorn till tryckpressen och datainformationen som ska tryckas kan ändras från ark till ark. Det finns många olika digitala trycktekniker men de som i huvudsak används är elektrografi och inkjet. Elektrografi (xerografi) används i kopieringsmaskiner, laserskrivare och i digitala pressar. Principen bygger på att en corona (en metalltråd kopplad till högspänning) laddar upp ett ljuskänsligt skikt. Belysta ytor blir ledande och tappar sin laddning. Tonern (torr eller våt) fäster på den belysta ytan och överförd mängd bestäms av ljusstyrkan. Överskott av toner tas bort på olika sätt för torr respektive våt toner. Den latenta bilden överförs till papper för torr toner. För våt toner överförs bilden till gummiduk och vidare till papper. Inkjet (bläckstråle) kan användas för tryckning på i princip alla typer av material. I mindre upplagor kan inkjet användas istället för screen. Speciellt har storformatskrivare för enstaka stora tryck konkurrerat ut screen. I huvudsak finns två olika bläckstråletekniker. Den ena metoden pumpar bläcket genom små munstycken mot tryckunderlaget med kontinuerlig stråle. Efter att bläcket har splittrats upp i droppar ges de en elektrisk laddning. Laddade bläckdroppar appliceras på tryckmaterialet och oladdade bläckdroppar leds bort till en uppsamlingsbehållare. Detta medför en högre färgåtgång eftersom överskottsfärgen inte kan återanvändas. Den andra metoden pumpar färgdropparna endast mot de ytor som är färgbärande. Detta medför lägre färgförbrukning eftersom endast den färg som används förbrukas. Färgerna torkar genom avdunstning eller inträngning i trycksubstratet. Vid digitaltryckning förbrukas mindre mängd färg jämfört med övriga trycktekniker. Färgen innehåller generellt två huvudkomponenter, pigment och bindemedel. Bindemedlet varierar beroende på vilken typ av färg/toners som används. För inkjet finns också UV-färg. Digitala pressar kräver lite rengöring och i de flesta fall behövs inte lösningsmedel användas. RÅVAROR OCH KEMIKALIER DIGITALT TRYCK I och med att det finns olika tekniker inom digitaltryckning finns också olika typer av färg. Torra toners innehåller huvudsakligen pigment som är dispergerade i en termoplastisk harts som styrenakrylat copolymer. För magnetisk överföring av tonern från tryckform till trycksubstratet används koppar-, zink- och järnoxid. Våta toners innehåller pigment, högkokande alifatiska kolväten och syntetiska hartser. Inkjetfärgen kan vara lösningsmedels- eller vattenburen men även UV-färg förekommer. Inkjetfärgen innehåller olika färgämnen, t.ex. azo- eller ftalocyaninfärgämnen, bindemedel och ev. lösningsmedel som isoparaffiner, alkoholer, ketoner eller glykoletrar. Övriga produkter som kan förekomma vid digitaltryckning är 45

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Digitalt tryck Utgåva 2 lösningsmedel för rengöring. Dessutom används papper, plast, metallfolie eller annat material för tryckning. TRANSPORTER OCH ENERGIFÖRBRUKNING DIGITALT TRYCK Transporter förekommer dels i form av intransport av i huvudsak papper eller annat tryckmaterial och färg, dels i form av uttransport av färdig trycksak som ska till kund eller underleverantör för efterbearbetning. Antal intransporter till tryckeriet varierar från 1-3 per dygn till 3-5 per vecka beroende på företagets storlek. Uttransporterna är i regel fler då trycksakerna ska distribueras till olika platser i kommunen eller i landet. Intransporterna sker i huvudsak med lastbil, eller paketbil och uttransporter i huvudsak med lastbil. Elenergi används främst för maskindrift, uppvärmning och kylning. Olja, naturgas eller fjärrvärme används för uppvärmning av lokaler. Digitaltryckerier är i huvudsak företag med mindre än 10 anställda och verksamheterna är belägna i hyresfastigheter, där de har liten påverkan på återvinning av energin. BRANSCHTERMER DIGITALT TRYCK Exempel på facktermer som används inom digitaltryckning listas nedan. Mackel/makulatur är kasserade inställningsark och feltryckta exemplar. Används ofta även för allt papperspill som uppkommer i samband med tryckning. Plotter är skrivare som skriver ut stora format ofta med bläckstråle. VOC är förkortning av engelskans volatile organic compounds vilket översatt är flyktiga organiska ämnen. Miljöpåverkan digitalt tryck UTSLÄPP TILL VATTEN DIGITALT TRYCK Det förekommer inget utsläpp till vatten. UTSLÄPP TILL LUFT DIGITALT TRYCK VOC Det kan förekomma mindre utsläpp av lösningsmedel från de digitalpressar som använder våt toner eller lösningsmedelsbaserad inkjetfärg. Den totala mängden lösningsmedel som används på ett digitaltryck är mycket liten. Utsläpp/påverkan på mark Läckage till mark kan förekomma om kärl med kemikalier eller farligt avfall tappas eller körs på och går sönder. Endast små mängder kemikalier används och köps hem per gång så påverkan blir liten. 46

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Digitalt tryck Utgåva 2 BULLER DIGITALT TRYCK Buller kan förekomma från ventilations- och klimatanläggningar om fläktar är placerade utomhus. Transporter till och från tryckerier sker i huvudsak dagtid och orsakar normalt inga bullerstörningar. AVFALL DIGITALT TRYCK Det farliga avfall som kan uppkomma från digitaltryckning är: färgspill innehållande lösningsmedel färgspill ohärdad UV-färg förorenat lösningsmedel trasor innehållande färg och/eller lösningsmedel tonerkasetter elektronikavfall Dessutom uppkommer annat avfall som tryckpapper, plast- och metallfolie eller annat tryckmaterial, vattenburna färgrester, fotokänsligt skikt, ev. kasserade gummidukar och olika typer av lampor. Åtgärder digitalt tryck ENERGI DIGITALT TRYCK Lite större tryckerier, som antingen äger fastigheten eller hyr lokaler i nyare fastigheter, kan ta tillvara på överskottsvärme från produktionen. Överskottsvärmen kan utnyttjas för uppvärmning av t.ex. kontorslokaler och varmvatten. LOKALISERING DIGITALT TRYCK I Bättre plats för arbete, allmänna råd 1995:5 finns inga skyddsavstånd till bostadsbebyggelse angivna för lokalisering av digitaltryckerier. HAVERIER OCH DRIFTSTÖRNINGAR DIGITALT TRYCK Saneringsmedel och/eller brunnstätning kan förhindra större utsläpp om det finns tillgängliga när lastning och lossning av kemikalier och avfall sker i närhet av avlopps- eller dagvattenbrunn. Efterbearbetning Verksamhetsbeskrivning efterbearbetning PROCESS EFTERBEARBETNING Efter tryckning förekommer det i regel olika bearbetningsmoment innan trycksaken är helt klar. Många av momenten är helt mekaniska som t.ex. skärning, falsning, 47

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Efterbearbetning Utgåva 2 stansning, klammerhäftning, trådbindning och paketering. Övriga efterbearbetningsmoment är t.ex. limning, laminering, foliering och adressering. Det är främst momenten limning, laminering och lackering som är av intresse ur miljösynpunkt. Det är därför endast dessa som beskrivs i faktabladet. Adressering sker oftast med inkjet, som beskrivs under avsnittet "digital tryckning". Många tryckerier har vissa efterbearbetningsmoment i den egna verksamheten medan andra lämnar det vidare till företag som är specialiserade på vissa moment. Lackering och laminering utförs oftast på lamineringsföretag med detta som specialitet. På förpackningstryckerier förekommer ofta laminering i en särskild press i den egna verksamheten. Limning utförs oftast på speciella binderier. Totalt beräknas ca 200-300 företag i Sverige syssla med olika typer av efterbearbetning av trycksaker. Lackering En trycksak kan genom att förses med ett lackskikt få en bättre glans eller hållbarare yta. Lackering kan ske av hela tryckarket eller bara på vissa ställen. När lackering sker av hela tryckytan i speciella lackeringsmaskiner krävs ingen speciell tryckform. Lackering, av hela eller delar av tryckytan, kan också ske i offset- eller screenpressar. I offsetpressar sker lackering ofta i sista tryckverket i pressen men lackering kan också göras i separata pressar. I huvudsak används i Sverige idag tre olika typer av lacker: övertryckfernissa, vattenlack och UV-lack. Det finns också andra lacker, t.ex. lösningsmedelsbaserade, men de används i liten omfattning. Beroende på vilken lacktyp som använts sker torkning med t.ex. IR, varmluft eller UV. Laminering Laminering innebär att en plastfilm appliceras på tryckarket. Detta görs med hjälp av ett lim eller med termolaminering med hjälp av värme. Vid flexotryckerier används fortfarande lösningsmedelsbaserade limmer men 2-komponents uretanlimmer blir allt vanligare. I övrigt används i huvudsak vattenbaserade limmer. Termofoliering sker vid en temperatur runt 100-120 C, laminering med vattenbaserade limmer vid 70-100 C och med lösningsmedelslim vid 60-80 C. Bindning Vissa typer av trycksaker som böcker, kataloger och manualer limbinds i regel efter tryckningen. De kan också sammanfogas med hjälp av t.ex. spiralbindning eller trådbindning. Limbindning kan antingen göras i den egna verksamheten eller på bokbinderier. I huvudsak används varm- eller kallim men även polyuretanlim förekommer. Varmlim används vanligtvis för limning av kataloger, tidskrifter, pocketböcker samt för omslag av bokblock. Kallim eller dispersionslim används i regel för böcker och vid påsättning av kartongomslag på trådhäftade böcker. 48

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Efterbearbetning Utgåva 2 RÅVAROR OCH KEMIKALIER EFTERBEARBETNING Lackering De lacker som i huvudsak används är övertrycksfernissa, vattenlack och UV-lack. Övertrycksfernissa innehåller i princip samma ämnen som arkoffsetfärg men utan pigment. Vattenlack innehåller akrylpolymerer som är dispergerade i vatten men även lösningsmedel som glykoler och glykoletrar kan förekomma. I övrigt innehåller lacken även korrosionsinhibitor, konserveringsmedel, ytaktiva ämnen och aminer. För att påskynda torkningen används IR-torkar. UV-lack innehåller t.ex. polyuretaner, polyakrylater och som prepolymerer oftast epoxyakrylat och uretanakrylar samt fotoinitiatorer. För torkning av UV-lack krävs UV-ljus. Dessutom kan mindre mängder lösningsmedel användas vid rengöring. Laminering Lim som används vid laminering är vanligtvis vattenbaserat. Flexotryckerier använder fortfarande lösningsmedelslim. Vattenbaserat lim kan innehålla t.ex. pigment, bindemedel, mjukgörare, vax, additiver och små mängder toluen. Lösningsmedelsbaserat lim kan innehålla t.ex. pigment, bindemedel, mjukgörare, additiver och lösningsmedel som etyl-, isopropyl- och n-propylalkohol och dess acetater, metoxy- och etoxypropanol och alifatiska kolväten. 2- Komponentslim kan innehålla t.ex. polyuretan prepolymer och polyeter/ester. Dessutom kan mindre mängder lösningsmedel användas vid rengöring. Lamineringsfolien är ofta av polyeten, polypropen, polyacetat och polyeten/polypropen. Bindning I huvudsak används varmlim och kallim men i mindre omfattning kan polyuretanlim förekomma. Varmlim innehåller t.ex. plastbindemedel som vinylacetat/polyeten, vax, harts och stabiliseringsmedel. Kallim innehåller t.ex. copolymerer av vinylacetat/eten och akrylat samt polyvinylalkohol men även konserveringsmedel och mjukgörare. TRANSPORTER OCH ENERGIFÖRBRUKNING EFTERBEARBETNING Transporter förekommer dels i form av intransport av tryckt material från tryckerier och annat material som lack, lim m.m. och dels i form av uttransport av färdig trycksak som ska till kund. Antal intransporter till efterbearbetningsföretagen varierar från 1-10 per dygn till 3-5 per vecka beroende på företagets storlek. Uttransporterna är i regel fler då trycksakerna ska distribueras till olika platser i kommunen eller i landet. Intransporterna sker i huvudsak med lastbil eller paketbil och uttransporter i huvudsak med lastbil. Elenergi används främst för maskindrift, uppvärmning och kylning. Olja, naturgas eller fjärrvärme används för uppvärmning av lokaler. Efterbearbetningsföretag är i huvudsak företag med mindre än 10 anställda och verksamheterna är belägna i hyreslokaler, där de har liten påverkan på återvinning av energin. Större efter- 49

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Efterbearbetning Utgåva 2 bearbetningsföretag tar tillvara på överskottsvärme från produktion för uppvärmning av kontorslokaler och varmvatten. BRANSCHTERMER EFTERBEARBETNING Exempel på facktermer som används inom efterbearbetning listas nedan. Partiell lackering innebär att bara vissa delar på ett tryckt ark lackeras. Intag är olika förberedelsemoment och inställningar som görs innan man får en godkänd produktion. Mackel/makulatur är kasserade inställningsark och bokblock. Används ofta även för allt papperspill som uppkommer i samband med lackering, limning och laminering samt för skärspill. Dispersionslim är detsamma som kallim. Smältlim eller hot-melt är detsamma som varmlim. Roller Coster är speciella lackeringsmaskiner. Lacktorn är speciella tryckverk i offsetpressen för lackning av trycksak. VOC är förkortning av engelskans volatile organic compounds vilket översatt är flyktiga organiska ämnen. Miljöpåverkan efterbearbetning UTSLÄPP TILL VATTEN EFTERBEARBETNING Lackering Mindre mängder vatten kan släppas till avlopp vid rengöring av lackeringsmaskiner. Rengöringsvattnet kan ha nitrifikationshämmande effekt. Rengöring sker inte speciellt ofta då i regel samma lack används hela tiden. Laminering Mindre mängder vatten kan släppas till avlopp vid rengöring av maskiner där man använt kallim. Rengöringsvattnet kan ha nitrifikationshämmande effekt. Rengöring sker inte speciellt ofta då i regel samma lim används hela tiden. Limning Vatten används vid rengöring av maskiner och verktyg vid byte av kallim. Rengöring görs också vid längre uppehåll (dagar) i maskinen. Rengöringsvattnet, som kan ha nitrifikationshämmande effekt, spolas i regel till avlopp. 50

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Efterbearbetning Utgåva 2 UTSLÄPP TILL LUFT EFTERBEARBETNING Lackering Då det knappast förekommer lackering med lösningsmedelsbaserade lacker idag är utsläpp av VOC från lackering mycket litet. Vid torkning av UV-lack i UV-torkar alstras mindre mängder ozon. Laminering Utsläpp till luft sker vid laminering där lösningsmedelsbaserat lim används. I huvudsak används detta på flexotryckerier, som i många fall har reningsutrustning för att minska lösningsmedelsutsläppen. Utsläppen från lamineringen på flexotryckerier ingår i det uppskattade lösningsmedelsutsläppet från flexotryckerierna. Se vidare under avsnittet om flexografiskt tryck. Bindning Det förekommer inga direkta VOC-utsläpp från företag som arbetar med bindning av trycksaker. För att kunna rengöra stelnat varmlim kan någon gång lösningsmedel användas. UTSLÄPP/PÅVERKAN PÅ MARK EFTERBEARBETNING Läckage av olja från tryckpressar, lackerings- och binderimaskiner förekommer och beroende på om detta samlas upp eller ej innan det når t.ex. betonggolv kan det förorsaka påverkan på mark. Detta kan vara aktuellt att undersöka vid avveckling av företag. Mindre läckage av olja från papperskomprimator förekommer i princip alltid. Beroende på hur papperskomprimatorn är placerad kan det förorsaka påverkan på mark. Nergrävda tankar med eldningsolja kan förorsaka läckage till mark om tankarna och tillhörande ledningar inte är helt täta. BULLER EFTERBEARBETNING Buller från skärmaskiner och framförallt binderimaskiner m.m. kan vara ett problem om de är belägna i bostads- eller kontorsfastigheter. Buller kan förekomma från ventilations- och klimatanläggningar om fläktar är placerade utomhus samt från papperskomprimatorer. Papperskomprimatorn kan orsaka ljud med hög frekvens, vilket kan vara störande för omkringboende. Transporter till och från tryckerier sker i huvudsak dagtid och orsakar normalt inga bullerstörningar. AVFALL EFTERBEARBETNING Lackering Det farliga avfall som kan uppkomma från lackering är: 51

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Efterbearbetning Utgåva 2 lackrester som innehåller lösningsmedel lackrester som innehåller ohärdad UV-lack förorenat lösningsmedel trasor som innehåller lackrester med UV-härdad lack eller lösningsmedel spillolja Dessutom uppkommer annat avfall som tryckpapper, plast- och metallfolie eller annat material som trycksaken består av, vattenburna lackrester, elektronikavfall och olika typer av lampor. Laminering Det farliga avfall som kan uppkomma vid laminering är: limrester innehållande lösningsmedel limrester innehållande isocyanater förorenat lösningsmedel destillationsrester som innehåller lösningsmedel rengöringslösningar som innehåller alkalier trasor innehållande lim och/eller lösningsmedel, isocyanater spillolja Dessutom uppkommer annat avfall som tryckpapper, plast- och metallfolie eller annat material som trycksaken består av, lamineringsfolie, vattenburna limrester och elektronikavfall. Bindning Det farliga avfall som kan uppkomma vid bindning är: förorenat lösningsmedel om det använts vid rengöring spillolja Dessutom uppkommer annat avfall som tryckpapper, limrester och elektronikavfall. HAVERIER OCH DRIFTSTÖRNINGAR EFTERBEARBETNING Haveri och driftstörning kan främst förekomma i förbränningsanläggningar på flexotryckerier som använder lösningsmedelsbaserade lim vid laminering. Fel som kan uppkomma i förbränningsanläggning är bl.a. förgiftning av katalysmassan, läckage av orenade torkgaser i värmeväxlare, felaktig förbränningstemperatur och fel på brännartratt. Läckage till dagvattenbrunnar eller avloppsbrunnar kan förekomma om kärl med kemikalier eller farligt avfall tappas eller körs på och går sönder. 52

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Efterbearbetning Utgåva 2 Åtgärder efterbearbetning VATTEN EFTERBEARBETNING Det vatten som släpps ut från de olika efterbearbetningsmomenten kan ha nitrifikationshämmande effekt. För närvarande finns ingen gångbar metod för att få bort nitrifikationshämningen. LUFT EFTERBEARBETNING Merparten av det lösningsmedelsutsläpp som förekommer från framförallt laminering med lösningsmedelsbaserade lim sker från flexotryckerier. Merparten av de flexotryckerier som använder lösningsmedel har idag reningsutrustning på utgående processluft. AVFALL EFTERBEARBETNING Destillation av använt lösningsmedel i lösningsmedelsbaserade lim vid laminering kan förekomma, vilket minskar avfallet eftersom lösningsmedlet kan återanvändas. Även transporterna och resursanvändningen minskar men däremot inte utsläppet till luft. BULLER EFTERBEARBETNING Papperskomprimatorer kan byggas in till vissa delar för att få bort störande ljud. Det måste dock finnas möjlighet för en lastbil att komma tillräckligt nära för att kunna byta container. ENERGI EFTERBEARBETNING Lite större tryckerier, som antingen äger fastigheten eller hyr lokaler i nyare fastigheter, tar tillvara på överskottsvärme från produktionen. Överskottsvärmen utnyttjas för uppvärmning av t.ex. kontorslokaler och varmvatten. LOKALISERING EFTERBEARBETNING I Bättre plats för arbete, allmänna råd 1995:5 anges inga speciella skyddsavstånd för efterbearbetningsföretag. HAVERIER OCH DRIFTSTÖRNINGAR EFTERBEARBETNING Nya förbränningsanläggningar är i många fall programmerade så att före start av anläggningen kontrolleras automatiskt olika funktioner som temperatur, tryck, gastillförsel m.m., vilket säkerställer driften av anläggningen. Saneringsmedel och/eller brunnstätning kan förhindra större utsläpp om det finns till hands när lastning och lossning av kemikalier och avfall sker i närhet av avlopps- eller dagvattenbrunn. INTERNATIONELLA BESTÄMMELSER EFTERBEARBETNING Laminerings- och lackeringsföretag omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:11) om begränsning av flyktiga organiska föreningar förorsakade av användning av organiska lösningsmedel i vissa verksamheter och anläggningar. I Bilaga 2A finns tröskelvärden och gränsvärden för utsläppskontroll. För lamine- 53

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Efterbearbetning Utgåva 2 rings- och lackeringsföretag med en lösningsmedelsförbrukning (inkl. det som finns i lacken) på mellan 15-25 ton per år får utsläppet inte överstiga 100 mg C/Nm 3. De diffusa utsläppen får högst uppgå till 25 % av tillförd mängd lösningsmedel. Med en lösningsmedelsförbrukning överstigande 25 ton per år (inkl. det som finns i färgen) får utsläppet inte överstiga 100 mg C/Nm 3. De diffusa utsläppen får högst uppgå till 20 % av tillförd mängd lösningsmedel. Egenkontroll och tillsyn Alla som driver en verksamhet ska enligt miljöbalken planera och kontrollera sin verksamhet för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa och miljön. I ansvaret ingår en skyldighet att skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att skydda omgivningen och minska påverkan på miljön och människors hälsa, exempelvis spara energi och begränsa utsläpp. Detta är ett generellt krav. För tillståndspliktiga och anmälningspliktiga företag gäller dessutom följande mer preciserade krav i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll (FVE). 1. organisatoriskt ansvar (4 ) 2. rutiner för driftkontroll och skötsel (5 ) 3. undersökning och bedömning av risker och anmälan om driftstörning (6 ) 4. förteckning över kemiska produkter (7 ) Se även Naturvårdsverkets Allmänna råd NFS 2001:2 och handbok om egenkontroll 2001:3, samt om Allmänna råd NFS 2001:3 och handbok 2001:4 om operativ tillsyn. Råden och handboken finns på www.naturvardsverket.se. Organisation Av FVE framgår att ansvaret ska fastställas och fördelningen av arbetsuppgifter som har betydelse för skyddet av miljön och människors hälsa samt lagefterlevnaden ska dokumenteras. För att få en väl fungerande miljökontroll behöver ansvaret ofta vara fördelat ut i organisationen. Ansvaret kan ligga på en viss funktion eller namngiven person på en viss befattning. Den person som har ansvaret ska ha givits förutsättningar i form av kunskap, befogenheter och resurser. Är anläggningen vare sig tillstånds- eller anmälningspliktig behövs normalt ingen eller en mer begränsad mängd dokumentation. Utredning och bedömning av risker Den som bedriver en grafisk verksamhet ska dels bedöma de risker som verksamheten medför när den fungerar normalt, dels bedöma vilka risker som kan uppstå vid felaktig hantering eller om något oförutsett inträffar. Resultatet av undersökningar och bedömningar ska dokumenteras (6 FVE) om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig. De risker för miljöpåverkan genom utsläpp till luft 54

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Egenkontroll och tillsyn Utgåva 2 och vatten som är förknippade med den normala tryckeriverksamheten berörs under respektive tryckteknik i faktabladet. För att verksamheten ska fungera utan risk för olägenheter för människors hälsa eller miljön ska driften kontrolleras och utrustning för mätning och kontroll skötas. För anmälningspliktiga och tillståndspliktiga verksamheter ska dokumenterade rutiner för driftskontroll och skötsel finnas ( 5 FVE ). För att identifiera risker kan vissa frågor ställas. Exempel på sådana frågor ges nedan. Dessa frågor kan också vara till hjälp vid tillsynen. När risker uppmärksammats ska åtgärder vidtas för att förebygga att t.ex. utsläpp, störningar, mätfel eller felaktig hantering uppkommer. Detta kan ske till exempel genom att en skötselrutin införs eller ändras eller att risken elimineras på annat sätt (t.ex. genom ombyggnad). I bland kan också ansvarsfördelningen av arbetsuppgifter behöva göras tydligare. FRÅGOR KRING SKÖTSEL OCH DRIFT Ses fläktar m.m. över? Finns rutiner för översyn av fläktar, kompressorer eller komprimatorer som kan orsaka bullerstörningar? Finns rutiner för kalibrering av utrustning, t.ex. ph mätare, flödesmätare mm? Sker översyn av t.ex. pumpar, slangar och ventiler som pumpar volymkemikalier som färg och lösningsmedel? Sker översyn av nivåkännare (de kan hänga sig)? Finns larmfunktioner på reningsanläggningar, tankar och andra kärl? Kontrolleras funktionen? Vad händer då larmet går? Vem ansvarar för att kvittera ett larm? Hur visas larmet och hur vidarebefordras det? Vad händer om olika typer av reningsanläggningar går sönder? Hur sköts regningsanläggningarna? Vem ansvarar för reningsanläggningarna? Finns rutiner för kontroll av filter och andra avskiljningsanordningar så att de inte sätts igen? Igensatta filter kan t.ex. orsaka översvämning i reningsutrustning. Finns rutiner som förhindrar att avstängningsbara ventiler på t.ex. avloppsbrunnar lämnas öppna eller finns trevägsventiler som kan lämnas öppna (behöver dom finnas alls)? Finns det reservdelar för att snabbt kunna reparera olika typer av reningsanläggningar? Finns oljeavskiljare? Hur ofta töms den? Kontrolleras utsläppet? Hur fylls vatten på? Sker manuell påfyllning av vatten som i sin tur kan orsaka otillåtet utsläpp av kemikalier? FRÅGOR KRING KEMIKALIE- OCH AVFALLSHANTERING Finns dagvattenbrunnar i närheten av lastnings och lossningsplatser? Behövs de? Finns utrustning för att täta dessa om ett oförutsett utsläpp sker? Behöver de kragas? Förvaras kemikalier och avfall i närheten av brunnar (ibland finns avloppsbrunnar innanför invallningar)? Är alla avloppsbrunnar (även dagvatten) inom verksamheten identifierade? Tänk på att det finns utrymmen som 55

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Egenkontroll och tillsyn Utgåva 2 normalt inte förknippas med kemikaliehantering, t.ex. algecider i kylanläggningar och olja i kompressorrum. Finns det saneringsmedel att tillgå där kemikalier och avfall hanteras? Var? Förekommer olje- och bränsle påfyllning? Vilka risker finns i så fall i samband med denna hantering? Förekommer oljeläckage från papperskomprimatorer? Finns otätheter i invallningar, sprickor i golv? Vilken typ av golvbeläggning finns? Är invallningens eller trågets volym tillräcklig? Lagras kemikalier tillsammans? Sker bedömning före samförvaring? Vem gör bedömningen och vilken kompetens har den personen? Förvaras kemikalier påkörningsskyddade? Sker förvaring av lösningsmedel och lösningsmedelsinnehållande trasor slutet? Är kemikalier och avfall korrekt märkta? (Ibland överförs t.ex. lösningsmedel till andra förvaringskärl.) Finns rutiner för kemikalieinköp? Förekommer det att kemikalier köps in utan att någon bedömning gjorts (dörrförsäljning)? Finns aktuella säkerhetsdatablad tillgängliga? Finns kemikalieförteckning och hur sker uppdatering av denna? Upprättas transportdokument? Hur sker sortering av avfall? FRÅGOR SOM RÖR BRAND Finns det risk för att brand uppstår vid förvaring av trasor innehållande linoljefärg? Finns det risk för dammexplosioner? Har brandtillbud inträffat? Har de i så fall rapporterat till tillsynsmyndigheten enligt FVE? Förvaras brandklassade kemikalier i godkänt utrymme? ÖVRIGT Är det organisatoriska ansvaret för egenkontrollen ändamålsenligt fördelat inom verksamheten? Räcker kunskaperna inom verksamheten till för att utföra behövligt miljöarbete och följa bestämmelser och villkor? Kan miljöpåverkan från transporter i och till/från verksamheten bli mindre? Finns rutiner om det kommer in synpunkter eller klagomål? Kan inköpsrutinerna ändras så att miljöpåverkan från råvaror, energi med mera blir mindre? Undersöker verksamhetsutövaren risker, bedömer dem systematiskt och vidtar åtgärder? Leder resultat inom egenkontrollen till rättelseåtgärder? 56

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Egenkontroll och tillsyn Utgåva 2 Undersökningar KONTINUERLIGA UNDERSÖKNINGAR Kontinuerliga undersökningar ska göras för att säkerställa skötsel av utrustning och kontroll av driften inom verksamheten. Kontroll av att kemikalier och avfall hanteras på rätt sätt ska göras. Likaså ska vissa mätningar och provtagningar göras kontinuerligt bl.a. för att säkerställa efterlevnaden av villkor. PERIODISKA UNDERSÖKNINGAR Förutom den kontroll och utvärdering av verksamheten som görs kontinuerligt kan verksamheten med viss frekvens undersökas mera noggrant i en s.k. periodisk undersökning. Om verksamheten är anmälnings- eller tillståndspliktig är detta ett krav. Rutiner för vad som ska undersökas och hur ofta det ska göras bör finnas (NFS 2001:2). Syftet är att verksamhetsutövaren ska skaffa sig en samlad bild av verksamheten och riskerna med den, uppmärksamma brister i skötseln och säkerställa en god kvalitet på egenkontrollen. Se också handbok 2001:3 om egenkontroll. Verksamhetsutövaren anpassar lämpligen inriktning, omfattning och frekvens till behoven. Om periodiska undersökningar normalt genomförs vart tredje år, kan exempelvis en viss utrustnings betydelse för miljöskyddet, ålder eller kända brister vara skäl till tätare eller kompletterande undersökningar. I samband med en periodisk undersökning är det lämpligt att bedöma vilka risker som förekommer mot bakgrund av undersökningsresultatet samt vilka risker som är angelägna att åtgärda respektive inte behöver åtgärdas. Resultatet och bedömningarna ska dokumenteras om verksamheten är anmälnings- eller tillståndspliktig, se 6 FVE. En sådan undersökning kan bl.a. innefatta: inträffade förändringar och av drift- och skötselinstruktioner kemikaliekontrollrutiner och inköpsrutiner organisationsförändringar funktionskontroll av anläggningen (larm, mätutrustning, flöden, m.m.) eventuellt ytterligare mätningar om transporter till eller från verksamheten har ökat eller förändrats förändringar i omgivningen, klagomål genomgång av gällande villkor eller föreläggande Mätningar och provtagningar Verksamhetsutövaren har ansvar för att egenkontroll bedrivs. Av detta ansvar följer bl.a. att verksamhetsutövaren ska bedöma vilka mätningar och provtagningar som behövs och genomföra dem. För tillstånds- och anmälningspliktiga verksamheter gäller föreskrift (2000:15) med allmänna råd om genomförande av mätning och provtagning i vissa verksamheter. Se även handbok 2001:3 om egenkontroll. Krav på mätningar och provtagningar kan även framgå av villkor i tillståndsbeslut eller genom förelägganden från tillsynsmyndighet. 57

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Egenkontroll och tillsyn Utgåva 2 Nedan anges exempel på mätningar och provtagningar som kan utföras för kontroll av utsläpp till luft och vatten inom grafisk industri. Ibland kan mätningar behöva göras regelbundet med vissa intervall och ibland kanske bara en gång eller av någon speciell anledning (t.ex. vid införandet av någon ny teknik eller ny produkt). Det är verksamhetsutövarens ansvar att bedöma behovet. LUFT Mätning av kolvätehalt och ev. luftflöden efter reningsanläggning. Hur ofta en mätning ska utföras och total mättid anges i regel inte i villkoren utan måste fastställas i verksamhetens kontrollprogram/egenkontroll. Vanligtvis sker mätning en gång per år för att kontrollera att anläggningen uppfyller krav enligt villkoren. Mätningar görs oftast över 8 timmar och redovisas som ett medelvärde. Under en mätperiod förekommer ofta produktionsstopp. Ett mer realistiskt värde erhålls om endast tiden då produktionen är igång räknas. För att få en uppfattning om VOC-utsläppets storlek kan massbalans användas. Det finns dock ett antal osäkra poster i massbalansen vilket medför att det inte blir en helt säker siffra. I massbalansen kan följande poster ingå: o tillförd mängd lösningsmedel (inkl. återvunnen mängd) o uppkommet avfall som innehåller lösningsmedel (om avfallet är uppblandat med vatten får en uppskattning göras av mängden lösningsmedel i avfallet) o mängd lösningsmedel i trasor o ev. mängd lösningsmedel som går till avlopp o ev. mängd lösningsmedel som följer med produkt Flyktiga organiska lösningsmedel ingår i heatset, flexo, och screenfärger. Dessutom används lösningsmedel för att förtunna dessa färger. IPA (isopropylalkohol) som används som fuktvattentillsats ska räknas med i den totala lösningsmedelsförbrukningen. Vad gäller vaskmedel ska ingående organiska lösningsmedel med ett ångtryck som överstiger 0,01 kpa räknas med. Utsläppet av IPA till luft (från tryckerier utan reningsanläggning) kan uppskattas till 90-95 %. IPA som används vid heatset-tryckning förbränns till en viss del i reningsanläggningen. Ungefär 75 % av IPA-förbrukningen uppskattas avgå till luft. Villkor för utsläpp av organiska lösningsmedel till luft sätts ibland som riktvärde och i bland som gränsvärde. Att mäta de diffusa utsläppen från tryckerier är ofta svårt. Massbalansberäkningar används ofta istället. Det har gjorts försök att beräkna hur mycket av den totala vaskmedelsanvändningen som avgår till luft på produktionsstället. Variationen mellan olika tryckerier är stor beroende på vilken rengöringsmetod och vilka vaskmedel som används. Vaskmedel följer också med avfall, trasor, vatten och makulatur. Ungefär 5-25 % torde vara en normal siffra för avgång till luft. 58

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Egenkontroll och tillsyn Utgåva 2 VATTEN Provtagning av utgående sköljvatten från filmframkallning för kontroll av silver. Provtagning av utgående sköljvatten från framkallning av CTP-plåt och andra konventionella offsetplåtar. Kontroll av sköljvattnet kan göras med avseende på BOD 7, COD, metaller och nitrifikationshämning. Provtagning av tvättvatten vid offsettryckning efter rening för kontroll av oljeindex (petroleumkolväten) eller opolära alifatiska kolväten (mineralolja). Provtagning av tvättvatten vid flexotryckning efter rening för kontroll av nitrifikationshämning; kvoten BOD 7 /COD och ph. Provtagning för kontroll av utgående processvatten efter t.ex. ramtvätt vid screentryckning för kontroll av nitrifikationshämning; BOD 7, COD och ph. Provtagning av utgående vatten efter oljeavskiljare för kontroll av oljeindex (petroleumkolväten) eller opolära alifatiska kolväten (mineralolja). Provtagning av processvatten görs lämpligen direkt efter processen även om reningsverkens riktlinjer ibland anger mätning i anslutningspunkten till VA-nätet. Kemikalier Rutiner för att regelbundet bedöma vilka kemikalier som kan undvaras eller bytas ut mot mindre farliga bör finnas liksom för att välja lämpliga kemikalier vid inköp och för att hålla förteckningen aktuell. Om verksamheten är tillstånds- eller anmälningspliktig ska kemiska produkter som hanteras i verksamheten förtecknas, se 7 (FVE) och Naturvårdsverkets allmänna råd NFS 2001:2 och handbok om egenkontroll, 2001:3. Verksamhetsutövaren kan nyttja förteckningen som underlag för bedömning av vilka kemiska produkter som går att byta ut mot mindre farliga. Det är viktigt att verksamhetsutövaren ställer krav på kemikalieleverantören för att få den information som behövs. Den som levererar produkten är bäst lämpad att känna till om det gjorts undersökningar som visar om produkten kan släppas till avloppet, hur produkten ska hanteras i avfallsledet etc. I tabell 1 nedan lämnas ett exempel på hur en kemikalieförteckning hos ett grafiskt företag kan ställas upp. 59

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Egenkontroll och tillsyn Utgåva 2 Tabell 1. Exempel på kemikalieförteckning. Varuinfo nr datum Produktnamn Leverantör och telefon Sammansättning Användningsområde Förbruk. År: 2001 Förbruk. År: 2002 Märkning/ Brandklass Hälso- och miljöskadlighet Skyddsutrustning Var tar det vägen Vatten Luft Produkt Avfall 2-hydroxi-2-metyl-1- Vid hudkontakt med ohärdad färg Skyddshandskar ska fenylpropanon 1-5% finns risk för att allergi ska uppkom- alltid användas vid CAS 747-98-5 Xi Irriterande, Andreaskors ma. Retar hud och slemhinnor och kontakt med produk- Bensofenon 1-5% N Miljöfarlig retande effekt på ögon. ten. 3 22/1-03 Cityline VZ VZ Schneidler Grafiska 08/632 50 00 CAS 119-61-9 Alifatisk polyester uretan diakrylat 1-5% Tripropylenglykoldiakrylat UV-screentryckfärg 4040 kg 8 410 kg R 36/37/38 Irriterar ögon, andningsorgan och hud. R 43 Kan ge allergi vid hudkontakt. Får inte släppas till avlopp då det är Andningsskydd vid giftigt och kan orsaka skadliga längre exponering. effekter på vattenlevande organismer. Ögonskydd vid risk för stänk. X X X (TPGDA) 25-50% R51/53 Giftigt för vattenlevan- CAS 42978-66-5 de organismer Akrylat 10-25% Inandning av lösningsmedel under Skyddshandskar. N Miljöfarlig längre tid kan medföra irritation av Andningsskydd vid 4 25/11-02 Colorplus Fluorescent CF Schneidler Grafiska 08/632 50 00 Solvent naphta, light aromatic 25-50% CAS 64742-95-6 Screen-tryckfärg 30 kg 30 kg R10 Brandfarlig R51/53 Giftigt för vattenlevande organismer R66 Upprepad kontakt kan ge slemhinnor i andningsvägar och orsaka huvudvärk, yrsel, illamående och trötthet. Får inte släppas till avlopp då det är längre exponering. Ögonskydd vid risk för stänk. X X X X torr hud eller hudsprickor giftigt och kan orsaka skadliga effekter på vattenlevande organismer. 60

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Egenkontroll och tillsyn Utgåva 2 I kemikalieinspektionens produktregister kan man söka efter kemikalier som finns i grafiska produkter. Av de kemikalier som förekommer i större volymer och/eller flertalet produkter finns följande upptagna i PRIO-guiden. Hydrokinon CAS 123-31-9 Tripropylenglykoldiakrylat CAS 42978-66-5 Bisfenol A-epiklorhydrinharts CAS 25068-38-6 C.I Pigment Yellow 13 CAS 5102-83-0 Tetra[metylen-3,5-bis(1,1,-dimetyletyl)-4-hydroxibensenpropionat]metan CAS 6683-19-8 1,2-Benzisotiazol-3(2H)-on CAS 2643-33-5 1,6-Hexandiolakrylat CAS 13048-33-4 Lacknaftor i grafiska produkter finns med om de är klassade som cancerframkallande (beroende på benseninnehåll): Avaromatiserad medeltung lacknafta CAS 64742-48-9 Vätebehandlad tung nafteniska petroleumdestillat CAS 64742-52-5 Syrabehandlade medeltunga petroleumdestillat CAS 64742-13-8 Alifatisk medeltung lacknafta CAS 64742-82-1 Rättelseåtgärder Det är verksamhetsutövarens ansvar att utvärdera resultatet av mätningar och gjorda undersökningar. Om något inte är tillfredsställande ansvarar verksamhetsutövaren för att på egen hand utreda orsaker och vidta åtgärder så att lagstiftningen följs. Det är viktigt att rätta till orsaker till haverier, driftstörningar eller händelser som kunnat medföra risker för olägenheter i omgivningen. Rapportering av driftstörningar Om verksamheten är anmälnings- eller tillståndspliktig ska rapportering till tillsynsmyndigheten av vissa händelser, t.ex. haverier, ske omgående enligt 6 förordning 1998:901 om verksamhetsutövares egenkontroll, se Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2001:3) och handbok 2001:4. Rapportering ska göras redan vid misstanke om att störningen kan medföra en risk för hälsa eller miljö. En redogörelse för händelsen och vidtagna åtgärder ges i den årliga miljörapporten om en sådan ska lämnas. Har myndigheten särskilt begärt en skriftlig rapport om det som inträffat och vilka åtgärder som vidtagits så lämnas en sådan. Exempel på driftstörning som ska rapporteras omgående är: okontrollerat utsläpp till recipient (luft, mark eller vatten), dag- eller spillvatten (t.ex. reningsutrustningen ur funktion, oljeutsläpp, olyckshändelse, tankhaveri eller liknande). brand, rökutsläpp, för omgivningen synliga, onormala utsläpp. 61

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Egenkontroll och tillsyn Utgåva 2 Löpande rapportering Utövare av tillståndspliktig verksamhet ska årligen lämna en miljörapport till tillsynsmyndigheten (26 kap 20 miljöbalken och i 6 (NFS 2000:13), Handbok 2001:2). Ändras ägarförhållanden skall den nye verksamhetsutövaren snarast meddela detta till tillsynsmyndigheten (32 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd). Anläggningar med köldmediemängd överstigande 10 kg ska lämna årlig kontrollrapport till miljökontoret (köldmediekungörelsen SNFS 1992:16). I vissa fall kan myndigheten förelägga en verksamhet att skicka in dokumentation av hela eller vissa delar av egenkontrollen, se vidare i allmänna råd och handbok 2001:4 om operativ tillsyn. Tillsynstips Som stöd för tillsynen kan de frågor som finns under rubriken "utredning och riskbedömning" användas. Exempel på villkor Nedan återfinns ett antal exempel på villkor för grafiska industrier som beslutats de senaste åren. Observera att detta är exempel, som inte utan vidare kan tillämpas generellt. Hänsyn till förutsättningarna i det enskilda fallet måste tas. Exempel på villkor för tillståndets omfattning Tillståndet avser en årlig förbrukning av högst ton papper per år. Tillståndet avser en årlig förbrukning av högst ton färg per år. Tillståndet avser förbrukning av högst organiska lösningsmedel per år. Kommentar: I beskrivningen av tillståndets omfattning (produktionsvillkoret) anges en begränsning av den tillståndsgivna produktionen Oftast sker detta genom att ange ett tak för pappers- (eller plast-) eller färg förbrukning eller en kombination av dessa parametrar. Används olika färger t.ex. heatsetfärg och arkoffsetfärg anges ofta dessa var för sig. Ibland anges också en förbrukning av organiska lösningsmedel som begränsning i produktionsvillkoret. Också ytan framkallad plåt används ibland. I äldre tillståndsbeslut finns också ofta en begränsning av ytan framkallat fotografiskt material med. Exempel på villkor för utsläpp till luft Det totala utsläppet av flyktiga organiska ämnen (VOC) till luft får inte överskrida ton per år som riktvärde/gränsvärde. Kommentar: Ett ganska vanligt förekommande villkor. Villkoret kan dock vara svårt att kontrollera. Också hos tryckerier som har reningsanläggningar är de diffusa utsläppen stora. Massbalanser går att göra men de ger osäkra värden. Speciellt om villkoret är satt som gränsvärde är det problematiskt. Att istället relatera utsläppen till tillförd mängd kan 62

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Exempel på villkor Utgåva 2 ge ett villkor som är lättare att kontrollera. Beräkning av utsläpp kan då krävas in på annat sätt. Utsläppet till luft av kemiska produkter som innehåller flyktiga organiska ämnen (VOC) skall begränsas genom att tillförd mängd inte får överstiga riktvärdet kg/ton papper. Kommentar: Genom att använda kg/ton papper eller per ton produkt får man ett villkor som är proportionellt mot produktionen. Genom att använda tillförd mängd istället för förbrukning kommer man ifrån definitionen på förbrukning som är oklar. Tillförd mängd IPA får som riktvärde inte överstiga...ton per år Tillförd mängd isopropanol får som riktvärde inte överstiga kg/ton papper. Kommentar: Ibland kan alternativ till IPA användas som fuktvattentillsats. En minskning av IPA-tillförseln kan också uppnås genom att man genom olika sätt sänker halten av IPA i fuktvattnet. Per ton papper eller produkt gör villkoret produktionsrelaterat. Utsläppskällor för ozon från coronabehandling ska behandlas i reningsanlägg före utsläpp till omgivningen.(ev. Reningseffekten över anläggningen ska uppgå till minst ) Lösningsmedelhaltig luft från flexopressarnas punktutsug ska behandlas i reningsanläggning innan avledning sker till omgivningen. Reningsgraden ska som riktvärde vara minst Tillgängligheten av reningsanläggningen ska som riktvärde vara minst av tryckpressarnas produktionstid. Kommentar: I VOC direktivet anges tröskelvärdet som en haltgräns (100 mg/ Nm 3 ). Därför kan det vara aktuellt att använda haltgräns även vid villkorsskrivning. Pressarna vid heatset rulloffsettryckning får inte drivas utan att torkgaserna renas i en reningsanläggning. Utsläppet från reningsanläggningen för torkgaser från heatset rulloffsettryckning får som riktvärde uppgå till högst mg kolväten per m 3 norm torr gas (räknat som totalt kol exklusive metan). Kommentar: För heatsettryckerier krävs rening med katalytisk eller termisk förbränning. Detta krav har ställts i många år och härrör från Riktlinjer för rulloffset tryckerier, Naturvårdsverket 1982 PM 1632. Vid torkning av heatsetfärger bildas illaluktande kracknings produkter som i Ame's test visat sig vara misstänkt mutagena. Mätningar görs oftast över 8 timmar och redovisas som ett medelvärde. Under en mätperiod förekommer ofta produktionsstopp. Ett mer rättvisande värde fås om stopptiden räknas bort så att medelvärdet omfattar utsläppen under produktionstiden. I villkoret finns ofta tillägget räknat som totalt kol exklusive metan, detta för att inte få med kol från gasol eller naturgas som används som förbränningsgas. 63

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Exempel på villkor Utgåva 2 Exempel på villkor för utsläpp till vatten Fuktvattnet ska antingen återanvändas, renas eller samlas upp för destruktion. Det får endast släppas till avlopp om det inte innehåller svårnedbrytbara eller nitrifikationshämmande ämnen. Sköljvatten från filmframkallning får inte tillföras avlopp utan skall återanvändas eller på annat sätt tas omhand. Nitrifikationshämmningen i processavloppsvattnet får som riktvärde inte överstiga 20% vid 20% inblandning och inte överstiga 50% vid 40% inblandning av avloppsvatten. ph i utgående avloppsvatten skall som riktvärde ligga inom intervallet - Halten opolära alifatiska kolväten (alt.oljeindex) får inte som riktvärde överstiga 50 mg/l i det avloppsvatten som avleds till kommunens spillvattennät. Exempel på villkor för kemikaliehantering och farligt avfall Alla framkallningsmaskiner och samtliga lagrings- och blandningsbehållare för kemikalier skall vara försedda med skyddsanordningar så att läckage eller utsläpp inte kan tillföras dag- eller spillvattennätet. Kemikalier och farligt avfall skall vara väl märkta och förvaras på sådant sätt att risk för förorening av mark och vatten inte föreligger. Flytande kemiska produkter och flytande farligt avfall skall invallas så att minst volymen av den största behållaren plus 10 % av övrig lagrad volym kan innehållas i invallningen. Om förvaring sker utomhus, skall invallningen förses med skärmtak eller liknande anordning till skydd mot regnvatten. Förvaring skall ske så att tillträde förhindras för obehöriga. Exempel på villkor för buller Buller från anläggningen skall begränsas så att det inte ger upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde utomhus vid närmaste bostäder/utbildningslokaler än 50 db(a) dagtid (07-18) 45 db(a) kvällstid (18-22) samt lördag, söndag och helgdag (07-18) 40 db(a) nattetid(22-07) Momentana ljud nattetid (22-07) får maximalt uppgå till 55 db(a) 64

BRANSCHFAKTA: Grafisk industri Litteratur och länkar Utgåva 2 Litteratur och länkar Litteratur Best available techniques for the printing industry, Nordic council of ministers. Bästa tillgängliga teknik i grafiska branschen (www.grafiska.se), Grafiska Miljörådet 1999. Draft Reference on Best Available Techniques on Surface Treatment using Organic Solvents" may 2004 http://eippcb.jrc.es (som behandlar bl.a. tryckerier). Kemikalier i grafiska branschen och tidningsbranschen (www.grafiska.se), Grafiska Miljörådet 2002. Miljöfakta ( finns för olika grafiska tekniker, www.grafiska.se), Grafiska Miljörådet 2002. Miljömärkning av trycksaker, kriteriedokument, SIS Miljömärkning. Mutagenicitet från rulloffsetpress med katalytiskförbränning, snv pm 1878. Vägledning - Klassificering av farligt avfall, RVF Utveckling 2004:07. Webbadresser Grafiska Fackförbundet Mediafacket Grafiska Företagens Förbund Grafiska Leverantörsföreningen SIS Miljömärkning STFI-Packforsk Svenska Renhållningsverksföreningen RVF Sveriges Färgfabrikanters Förening Sveff TidningsUtgivarna www.gf.se www.grafiska.se www.gl.se www.svanen.nu www.stfi.se www.rvf.se www.sveff.se www.tu.se 65

Grafisk industri BRANSCHFAKTA NATURVÅRDSVERKET ISBN 91-620-8206-X Naturvårdsverkets branschfaktablad innehåller snabb och lättillgänglig information om en bransch, dess miljöproblem och tillgänglig teknik. Här redovisas också exempel på krav som ställs för att begränsa miljöpåverkan från en viss bransch eller verksamhet. Branschfaktabladet är avsett att vara ett hjälpmedel för länsstyrelser, kommuner och miljöprövningsdelegationer vid handläggning av prövnings- och tillsynsärenden. Det här branschfaktabladet handlar om grafisk industri. Offsettryck, screentryck, flexografiskt tryck och digitaltryck behandlas i bladet. Naturvårdsverket SE-106 48 Stockholm. Besöksadress: Blekholmsterrassen 36. Tel: +46 8-698 10 00, fax: +46 8-20 29 25, e-post: natur@naturvardsverket.se Internet: www.naturvardsverket.se Beställningar Ordertel: +46 8-505 933 40, orderfax: +46 8-505 933 99, e-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11 Bromma. Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln