Det här är. Utrikesdepartementet

Det här är Utrikesdepartementet 2007 2007

Utrikesdepartementet, Gustav Adolfs torg 1, Stockholm Utrikesdepartementet Till sin hjälp att styra Sverige har regeringen ett kansli, Regeringskansliet (RK). Det består av Statsrådsberedningen, tolv departement och en förvaltningsavdelning. Utrikesdepartementet (UD) är det största av de tolv departementen. Statsråd Kabinettssekreterare/Statssekreterare Chefstjänstemän Enheter Utrikesrepresentationen Ca 100 utlandsmyndigheter Stockholmsbaserade Ca 400 honorärkonsulat ambassadörer Det här är Utrikesdepartementet UD:s uppgift är framför allt att hjälpa regeringen att sköta Sveriges utrikespolitik och ansvara för Sveriges förbindelser med andra länder. Till UD hör cirka 00 ambassader och konsulat som tillsammans med UD utgör utrikesförvaltningen. Hela utrikesförvaltningen har cirka 2 500 anställda, varav 740 arbetar på UD i Stockholm. Runt om i världen på de svenska ambassaderna och konsulaten arbetar 600 utsända tjänstemän från UD tillsammans med 50 lokalt anställda. UD:s ansvarsområden Utrikes- och säkerhetspolitik Folkrätt och mänskliga rättigheter Internationellt utvecklingssamarbete Handelspolitik Handels-, investerings- och Sverigefrämjande Hjälp till svenskar i utlandet 2 3

UD:s ansvarsområden EU - en viktig aktör i världspolitiken. Utrikes- och säkerhetspolitik Den svenska utrikespolitiken ska medverka till frihet, fred, försoning och utveckling såväl i vår egen som i andra delar av världen. Främjandet av demokrati, mänskliga rättigheter och global utveckling präglar utrikespolitiken. Sveriges medlemskap i EU är av grundläggande betydelse för vår utrikes- och säkerhetspolitik. Genom medlemskapet är Sverige med och påverkar EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Den gemensamma utrikespolitiken ger EU en unik förutsättning att arbeta för att minska förtryck och risker för konflikter i världen. Utvidgningen av EU är ett exempel på hur Europasamarbetet kan användas för att främja fred, stabilitet, demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige arbetar för att stärka och förbättra arbetet inom FN, liksom för att förstärka FN:s möjligheter till freds- och statsbyggande insatser i olika delar av världen. Sveriges säkerhet bygger på gemenskap och samverkan med andra länder. Sverige är militärt alliansfritt. EU-medlemskapet stärker Sveriges röst EU-medlemskapet ger Sverige möjlighet att förstärka sin röst i utrikespolitiska frågor genom EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Under de senaste åren har unionen börjat genomföra civila och militära fredsfrämjande insatser i konfliktdrabbade områden. Maria Strömvik, som arbetat som analytiker på UD, blir entusiastisk när hon talar om samverkan för fred genom EU. Det är unikt i världen att en grupp stater kan samarbeta i utrikespolitiska frågor med en sådan bredd och djup. Därför kan EU på ett bra sätt bidra till fredsarbete både före, under och efter konfliker. Utvecklingen har gått fort. Idag genomförs ett tiotal fredsfrämjande insatser i EU:s regi på tre kontinenter. Det kan handla om att utbilda domare från Irak eller poliser i Bosnien eller att stödja gränsbevakningen i Rafah i Gaza. Sverige har hittills valt att sända personal till samtliga EU-insatser. Sverige är inte ett av de större länderna i EU men vi hör till de mest aktiva när det gäller att komma med förslag i säkerhetspolitiska frågor. Hon nämner att Sverige varit med och lanserat och nu driver idén om civila snabbinsatsgrupper som med kort varsel ska kunna vara på plats vid konflikter. Tillsammans med EU:s militära snabbinsatsstyrkor, av vilka en under våren 2008 ska ledas av Sverige, är det ett sätt att göra det lättare för EU att rycka ut med kort varsel när FN kallar. 4 5

Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Folkrätt och mänskliga rättigheter Att främja och öka respekten för de mänskliga rättigheterna är centralt i alla delar av utrikespolitiken, såväl i säkerhetspolitiken, utvecklingspolitiken som handelspolitiken. Regeringen prioriterar arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter. Det genomsyrar Sveriges handlande både i FN och i EU samt i samarbetet med enskilda stater. Sverige arbetar för att folkrätten, inklusive de mänskliga rättigheterna, efterlevs och stärks, bland annat genom att arbeta för att människor i alla länder får del av de mänskliga rättigheterna främja en modern tolkning av FN-stadgan där individens säkerhet och rättigheter är centrala inslag arbeta för att den internationella kampen mot terrorism bedrivs med full respekt för folkrätten, de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer arbeta för en förbättrad övervakning av den internationella humanitära rätten. Mänskliga rättigheter avgörande för anslutning till EU Turkiet närmar sig sakta EU och medlemskapsförhandlingar pågår. En förändringsprocess är på gång i landet och mycket handlar om mänskliga rättigheter. Carina Mårtensson arbetar på den svenska ambassaden i Ankara. Jag träffar mycket folk från olika delar av det turkiska samhället, som politiker, tjänstemän, representanter från enskilda organisationer, akademiker, advokater och journalister. Ambassaden jobbar med att stötta konkreta projekt som rör kvinnors, minoriteters och funktionshindrades rättigheter och uppmuntrar myndigheter och organisationer att utbyta erfarenheter med svenska motparter. Hon berättar att det idag finns kvinnliga universitetsprofessorer, domare och läkare i Turkiet. Men andelen kvinnor i yrkeslivet och i det politiska livet är liten. Traditionella patriarkala strukturer dominerar ofta samhällssynen. Situationen för assyrier och kurder har blivit bättre. De får utöva sin religion och det finns radio- och TV-utsändningar på andra språk än turkiska. Men många lever under svåra ekonomiska och sociala förhållanden. Det turkiska samhället har genomgått positiva förändringar; lagar och konstitutionen har reviderats. Det hägrande EU-medlemskapet och viljan att uppfylla medlemsvillkoren påskyndar förändringarna. Idag råder nolltolerans mot tortyr och dödsstraffet avskaffades helt 2006. Men det finns en rad pågående rättsfall i yttrandefrihetsfrågor och delar av rättssystemet motarbetar reformer. Situationen i det kurddominerade sydöstra Turkiet är också oroande. EU ställer krav på ökad respekt för mänskliga rättigheter och större utrymme för yttrande- och religionsfrihet. 6 7

Globaliseringen innebär nya möjligheter att bekämpa fattigdomen i världen. Internationellt utvecklingssamarbete Målet för den svenska utvecklingspolitiken är att bidra till att skapa förutsättningar för fattiga människor att förbättra sina levnadsvillkor. Politiken för global utveckling innebär att regeringen tar utvecklingspolitisk hänsyn inom alla politikområden. Ungefär hälften av biståndet går till utvecklingssamarbete med enskilda länder och hälften kanaliseras via multilaterala organisationer inom exempelvis FN-systemet. EU-medlemskapet ger Sverige möjligheter att påverka hur EU:s bistånd utformas. Regeringen kvalitetssäkrar biståndet. Det sker dels genom att slå vakt om att det är effektivt och kontinuerligt utvärderas, dels genom att stärka kontakterna med våra viktigaste samarbetsländer. En central utgångspunkt i det svenska utvecklingssamarbetet är arbetet för demokrati och mänskliga rättigheter. Miljö och klimat är ett annat område som är prioriterat inom svenskt bistånd. Kvinnor drabbas ofta hårdast av fattigdom och konflikter. Sverige prioriterar därför också jämställdhet i utvecklingssamarbetet. Demokrati en förutsättning för utveckling Tanzania är ett av Sveriges äldsta och största samarbetsländer. Utvecklingssamarbetet präglas av kontinuerlig dialog med landets regering och omfattande samordning med andra givare. Allt större del av det svenska biståndet till Tanzania utgår i form av så kallat budgetstöd. Mycket tack vare sin i regionen unika stabilitet uppvisar Tanzania framgångsrika ekonomiska reformer och en jämn och hög tillväxt. Ditte Egnell arbetar på ambassaden i Dar es Salaam. Hon betonar att en positiv demokratiutveckling är en förutsättning för svenskt bistånd. Dagens utvecklingssamarbete har en tydlig politisk dimension. Demokrati och mänskliga rättigheter måste fortsatt vara i fokus. Parlamentet och det civila samhället i Tanzania är ännu en alltför svag motvikt till regeringen. Genom budgetstödet tar Tanzania ansvar för sin egen utveckling. Regeringens prioriteringar styr resursfördelningen. Budgeten antas av parlamentet och det är den tanzaniska regeringen - inte givarna - som är ansvarig inför sin befolkning. Detta är nödvändigt för en verklig demokratisering. Den relativt stabila utvecklingen till trots är Tanzania fortfarande ett av världens fattigaste länder. Fattigdomen är särskilt svår på landsbygden. Inte sällan är kvinnorna de mest utsatta. Risken för en tanzaniska att dö när hon föder barn är trehundra gånger större än för en svensk kvinna. Utvecklingssamarbetets största utmaning är fortfarande att försäkra sig om att resurser kommer de allra fattigaste till del i form av verkligt förbättrade levnadsvillkor. 8 9

Ett nytt avtal i Världshandelsorganisationen (WTO) ger stabilitet i världsekonomin. Handelspolitik Grunden för den svenska handelspolitiken är att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft och skapa ett gott företagsklimat. I Sverige är frihandelstanken djupt förankrad och handelstraditionerna går tusentals år tillbaka. Att försvara frihandeln är centralt i regeringens handelspolitik. Utvecklingsländerna måste också få möjlighet att växa och dra nytta av globaliseringen. Ett särskilt arbete pågår därför för att fokusera biståndsinsatser till stöd för utvecklingen av handeln i de minst utvecklade länderna. Genom medlemskapet i EU deltar Sverige i utformningen av den internationella handelspolitiken. Målen för den svenska handelspolitiken är att förverkliga den inre marknaden inom EU för att underlätta rörligheten för varor och tjänster en öppen handelspolitik inom EU ett långtgående multilateralt handelsavtal inom Världshandelsorganisationen (WTO). Svensk dynamik i tröga handelsförhandlingar Den främsta handelspolitiska prioriteringen för Sverige är en stark Världshandelsorganisation (WTO). Ett ambitiöst resultat i den så kallade Doharundan ger ökad stabilitet och stärker världsekonomin. Förhandlingarna har gått trögt och det förekommer låsningar i många frågor. Oenigheten bottnar bland annat i att USA vill behålla subventioner inom jordbrukssektorn, att flera länder inom EU inte vill göra stora tullsänkningar för jordbruksprodukter och att Brasilien håller hårt på importtullar för industrivaror. Frida Collste på Sveriges representation vid de internationella organisationerna i Genève jobbar med handelsfrågor inom ramen för WTO. En vanlig arbetsvecka är min kalender full med möten. Vi är tre personer här i Genève som ska täcka alla WTO:s aktiviteter och även vissa FN-organ som har handelsrelaterade frågor. Varje WTO-möte föregås av ett EU-möte där man försöker enas kring en gemensam ståndpunkt. Hon arbetar också med att skapa kontakter med länder utanför EU så att Sverige ska få en egen bild av hur dessa tänker, allt för att den svenska handelspolitiska linjen ska få genomslag i EU:s gemensamma position. Svenska hjärtefrågor är bland annat liberaliseringar inom jordbruksområdet, sänkta tullar för industrivaror och tjänster, förenklade regler för handeln och bestämmelser för att förbättra miljön. Sverige är också en av de största och mest aktiva bidragsgivarna när det gäller handelsrelaterat bistånd. Förhandlingsdynamiken är otroligt intressant att följa och det är inte alltid lätt att hitta lösningar som alla länder kan acceptera. Handelspolitiken får också direkta verkningar. Lyckas vi enas om exempelvis tullsänkningar gör det stora skillnader i länders ekonomier vilket också får effekt i ett utvecklingsperspektiv. 0

Utställningen Swedish Style i Melbourne invigs av kronprinsessan Victoria. Handels-, investerings- och Sverigefrämjande Regeringen arbetar för att förbättra möjligheterna för svenska företag att göra affärer internationellt. Utrikesförvaltningens roll i detta arbete är att öka efterfrågan för svenskt näringsliv och svenska ekonomiska intressen utomlands, att stimulera till utländska investeringar i Sverige och att bidra till att skapa en positiv bild av Sverige i utlandet. Genom att främja handel och utländska investeringar i Sverige skapas tillväxt, sysselsättning och utveckling. Genom samverkan mellan många aktörer sprids bilden av Sverige som ett attraktivt land att samarbeta och handla med, besöka, investera och studera i. Målen är att öka svensk handel öka utländska direktinvesteringar i Sverige skapa intresse och förtroende för Sverige. En resurs för svenskt näringsliv Kenyanska rosor på ICA, svenska lastbilar på gatorna i Rio de Janeiro och svenska krockkuddar i Seoul. Att främja handel och investeringar men också att skapa intresse för Sverige utomlands har blivit en ledstjärna för UD:s verksamhet. I Sydkorea finns de flesta större svenska företagen representerade. Vissa har redan uppnått imponerande framgångar, medan andra kämpar hårt med en krävande marknad. Alla är beroende av väl upparbetade nätverk. En av de viktigaste aspekterna av främjande är därför att se till att ambassaden bygger vidsträckta och mångfacetterade nätverk, säger Lars Vargö som är Sveriges ambassadör i Sydkorea. Ambassadens roll är att försöka hjälpa företagen att hitta rätt i labyrinterna och de svenska diplomaterna blir ett slags lotsar i en skärgård som består av många besvärliga grynnor. Samtidigt är ambassaden i högsta grad beroende av de nätverk de svenska företagen har. - Vi får lika mycket hjälp av dem som de får av oss, berättar Lars. Ett exempel på hur ambassaden och företagen samarbetar är det svenska nationaldagsfirandet i Seoul som i år kombinerades med en industriutställning där över 20 svenska företag ställde ut. Över sex hundra personer besökte evenemanget som blev en stor framgång. Effektivt främjande styrs, eller borde styras, av samma principer som effektiv reklam. Aktiviteterna måste vara fokuserade, ligga rätt i tiden och utföras på ett sätt som åtminstone i någon form imponerar. 2 3

BELGIEN NEDER- LÄNDERNA DANMARK SCHWEIZ ITALIEN TJECKIEN ÖSTERRIKE SLOVENIEN UNGERN KROATIEN BOSNIEN OCH HERCEGOVINA SLOVAKIEN REPUBLIKEN SERBIEN MAKEDONIEN ALBANIEN GREKLAND RUMÄNIEN BULGARIEN Sveriges utrikesrepresentation Sverige har ca 100 utlandsmyndigheter, det vill säga ambassader, konsulat, delegationer och representationer. Därutöver finns ca 400 honorärkonsulat och ett tiotal sektionskontor. Kartan visar Sveriges utlandsmyndigheter per den 1 juni 2007. FINLAND Oslo NORGE Mariehamn Helsingfors Tallinn ESTLAND S:t Petersburg K A N A D A Ottawa GRÖNLAND ISLAND Reykjavik IRLAND STOR- BRITANNIEN NORGE TYSKLAND SVERIGE POLEN FINLAND ESTLAND LITAUEN LETTLAND VITRYSSLAND UKRAINA MOLDAVIEN R Y S S L A N D KAZAKHSTAN Lissabon Dublin IRLAND PORTUGAL Rabat MAROCKO STOR- BRITANNIEN MONGOLIET ALGERIET Alger Köpenhamn Riga POLEN Berlin Haag Warszawa London TYSKLAND Bryssel BELGIEN Prag Luxemburg TJECKIEN Paris Strasbourg SLOVAKIEN Wien Bratislava ÖSTERRIKE Bern Budapest SCHWEIZ SLOVENIEN UNGERN Genève Ljubljana Zagreb KROATIEN Belgrad SPANIEN Madrid FRANKRIKE DANMARK Hamburg ITALIEN Rom TUNISIEN Sarajevo Kaliningrad Gdansk BOSNIEN OCH HERCEGOVINA REPUBLIKEN SERBIEN MAKEDONIEN Skopje ALBANIEN GREKLAND Athen LITAUEN LETTLAND RUMÄNIEN Vilnius Sofia VITRYSSLAND Bukarest BULGARIEN Kiev UKRAINA MOLDAVIEN Kairo Istanbul TURKIET Nicosia CYPERN Tel Aviv Moskva LIBANON ISRAEL Ankara SYRIEN Damaskus Jerusalem Amman JORDANIEN Bagdad IRAK AZERBAJDZJ KUWAIT Los Angeles U S A MEXIKO Mexico GUATEMALA Guatemala EL SALVADOR New York Washington Havanna BELIZE HONDURAS NICARAGUA BAHAMAÖARNA KUBA DOMINIKANSKA HAITI REPUBLIKEN JAMAICA Managua COSTA RICA VENEZUELA PANAMA Bogotá COLOMBIA ECUADOR PERU GUYANA FRANSKA GUYANA SURINAM B R A S I L I E N Dakar GAMBIA GUINEA BISSAU VÄSTRA SAHARA SENEGAL SIERRA LEONE PORTUGAL MAURETANIEN GUINEA LIBERIA MAROCKO SPANIEN MALI BURKINA FASO FRANKRIKE ALGERIET EKVATORIAL- GUINEA SÃO TOMÉ & PRINCIPE GABON BENIN GHANA TOGO ELFENBENS- KUSTEN NIGERIA TUNISIEN NIGER Abuja KAMERUN Luanda KONGO LIBYEN TCHAD CENTRALAFRIKANSKA REPUBLIKEN Kinshasa DEMOKRATISKA REPUBLIKEN KONGO TURKIET CYPERN EGYPTEN SUDAN Kampala RWANDA LIBANON ISRAEL UGANDA BURUNDI TANZANIA SYRIEN JORDANIEN ETIOPIEN KENYA GEORGIEN IRAK SAUDIARABIEN ERITREA ARMENIEN Riyadh JEMEN DJIBOUTI AZERBAJDZJAN KUWAIT Addis Abeba Nairobi IRAN FÖRENADE ARABEMIRATEN SOMALIA Dar es Salaam QATAR TURKMENISTAN Teheran OMAN UZBEKISTAN Abu Dhabi AFGHANISTAN PAKISTAN TADZJIKISTAN KIRGIZISTAN New Delhi Islamabad INDIEN Colombo NEPAL SRI LANKA Dhaka BHUTAN BANGLADESH K I N A MYANMAR Vientiane Bangkok LAOS THAILAND KAMBODJA Phuket Kuala Lumpur Kanton TAIWAN Hanoi Hongkong MALAYSIA VIETNAM Jakarta Peking BRUNEI Singapore Manila I N D O N E S I E N DEMOKRATISKA FOLKREPUBLIKEN KOREA Pyongyang Seoul REPUBLIKEN KOREA Shanghai FILIPPINERNA ÖSTTIMOR JAPAN Tokyo PAPUA NYA GUINEA CHILE BOLIVIA PARAGUAY Brasilia ANGOLA NAMIBIA ZAMBIA Lusaka MOÇAMBIQUE Harare ZIMBABWE Windhoek BOTSWANA Gaborone Pretoria Maputo SWAZILAND MALAWI MADAGASKAR A U S T R A L I E N FIJI Santiago de Chile ARGENTINA URUGUAY Buenos Aires SYDAFRIKA LESOTHO Canberra NYA ZEELAND Ambassad Generalkonsulat Delegation/ Representation 14 15

Över 8 400 personer bosatta i Sverige evakuerades från Libanon och Syrien med UD:s hjälp under några veckor sommaren 2006. Hjälp till svenskar i utlandet En viktig uppgift för UD, ambassaderna och konsulaten är att hjälpa svenskar som råkat illa ut i utlandet. Det kallas för konsulärt arbete. Det omfattar allt ifrån bilolyckor, stölder, rån och överfall till att hjälpa dem som hamnar i fängelse utomlands. I första hand handlar det om att ge hjälp till självhjälp, det vill säga att hjälpa den som råkat illa ut att själv ordna upp sin situation. Exempel på vad man kan få hjälp med är ett provisoriskt eller ordinarie pass ett tillfälligt lån för resa till Sverige i en nödsituation som man själv inte är ansvarig för råd om försvarsadvokat, läkare eller tolk och hjälp att kontakta dem råd om hur man för över pengar från Sverige att kontakta försäkringsbolagens alarmcentraler att kontakta anhöriga i en nödsituation. När olyckan är framme Klockan är 04.00 söndag morgon. Telefonen ringer hemma hos Katarina Biörnstad som har den konsulära jouren. Det är UD:s vakthavande tjänsteman som berättar att en bussolycka inträffat i Tyskland. En svensk turistbuss på väg till Spanien har vält efter vattenplaning och det finns döda och skadade bland passagerarna. Den tyska räddningstjänsten är redan på plats. Katarina blir snabbt klarvaken. Den som har konsulär jour får vara beredd på oförutsedda händelser. Hon ringer upp en tjänsteman på svenska generalkonsulatet i Hamburg för att ta reda på fakta. Hon får då veta att en tjänsteman från generalkonsulatet är på plats och att de svårast skadade har förts till närmaste akutsjukhus. Katarina kontaktar även bussbolaget i Sverige för att få en passagerarlista. Kl. 07.00 kan man höra om bussolyckan på radio och hela söndagen får hon svara på frågor från människor som befarar att deras anhöriga var med på bussen. Många som ringde var mycket oroliga. Men i de flesta fall kunde jag med hjälp av passagerarlistan lugna dem och tala om att deras anhöriga inte befunnit sig på bussen. De som har en anhörig ombord försöker jag hjälpa genom att berätta om tillståndet för deras anhöriga och ge information om olyckan. De som är skadade tar den tyska räddningstjänsten och krispersonal från försäkringsbolagens alarmcentraler hand om. Med hjälp av svensk polis ser Katarina också till att anhöriga informeras om att de har anhöriga som avlidit. Generalkonsulatet, tillsammans med en lokal begravningsbyrå och försäkringsbolagens alarmcentraler, hjälper sedan till att sända hem de omkomna. Det känns bra att kunna vara till hjälp och att underlätta för människor som råkat illa ut eller behöver information, avslutar Katarina. 6 7

Carl Bildt Gunilla Carlsson Sten Tolgfors UD:s organisation UD:s statsråd Carl Bildt är utrikesminister och chef för UD. På UD finns ytterligare två statsråd, biståndsminister Gunilla Carlsson och handelsminister Sten Tolgfors. Utrikesminister Carl Bildt ansvarar bland annat för utrikes- och säkerhetspolitik folkrätt och mänskliga rättigheter EU:s utvidgning hjälp till svenskar i utlandet. Biståndsminister Gunilla Carlsson ansvarar bland annat för internationellt utvecklingssamarbete samarbete och stöd till Östeuropa och Centralasien humanitärt bistånd politiken för global utveckling. Handelsminister Sten Tolgfors ansvarar bland annat för handelspolitik handels-, investerings- och Sverigefrämjande inre marknadsfrågor i EU vapenexportkontroll. För vissa av UD:s frågor ansvarar statsråd från andra departement, men frågorna handläggs i UD. Politisk ledning Arbetet under UD:s statsråd leds av tre statssekreterare. Utrikesministerns statssekreterare har titeln kabinettssekreterare. Tillsammans utgör statsråden och statssekreterarna UD:s politiska ledning. Chefstjänstemän Under den politiska ledningen finns tre utrikesråd, en expeditionschef och en rättschef. Utrikesråden ansvarar för var sitt sakområde: utrikes- och säkerhetspolitik, internationellt utvecklingssamarbete samt handel. Expeditionschefen ansvarar för den administrativa ledningen av utrikesförvaltningen. Rättschefen ansvarar bland annat för att UD:s ärenden handläggs formellt korrekt och att förslag till lagar och andra författningar utarbetas. Enheter UD:s löpande arbete sköts inom ett antal enheter som ansvarar antingen för ett geografiskt område eller för ett fackområde, som till exempel handel, utvecklingssamarbete eller folkrätt. I enheternas arbete ingår bland annat att sammanställa och analysera information samt presentera underlag för regeringsbeslut, propositioner och riksdagsfrågor. En annan viktig arbetsuppgift är att företräda Sverige i internationella förhandlingar i till exempel EU, FN och WTO. EU-minister Cecilia Malmström, Statsrådsberedningen, ansvarar för överträdelseärenden inom EG-rätten och EFTA. Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson, Socialdepartementet, ansvarar för nordiskt samarbete. 8 9

Sveriges nya ambassad i Washington - en arena för möten. UD:s tio myndigheter Till varje departement hör ett antal statliga myndigheter. Regeringen fastställer mål, riktlinjer och fördelningen av resurserna för myndigheternas verksamhet, men den bestämmer inte hur myndigheterna ska tillämpa lagar eller besluta i enskilda ärenden. Till UD hör tio myndigheter: Exportkreditnämnden (EKN), Stockholm Folke Bernadotteakademin, Sandöverken Inspektionen för strategiska produkter (ISP), Stockholm Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingsssamarbete (Sadev), Karlstad Invest in Sweden Agency (ISA) (Delegationen för utländska investeringar i Sverige), Stockholm Kommerskollegium (KK), Stockholm Nordiska Afrikainstitutet (NAI), Uppsala Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC), Borås Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida), Stockholm Svenska institutet (SI), Stockholm. Utrikesrepresentationen UD har verksamhet runt om i världen på ambassader, representationer, delegationer och konsulat. De utgör Sveriges cirka 00 utlandsmyndigheter. Vid dessa arbetar utsända tjänstemän från Sverige tillsammans med lokalt anställd personal. Tillsammans med cirka 400 honorära konsulat bildar utlandsmyndigheterna den svenska utrikesrepresentationen. Antalet utsända tjänstemän på en utlandsmyndighet varierar från en enda person till över sjuttio personer. De flesta utsända kommer från UD, men även från exempelvis andra departement, Sida, Exportrådet och Migrationsverket. Utlandsmyndigheternas uppdrag är att representera Sverige och bevaka svenska intressen. Till arbetsuppgifterna hör till exempel att rapportera om landets utveckling inklusive om mänskliga rättigheter. Andra uppgifter är att främja svenska ekonomiska intressen i landet de verkar och stimulera till utländska investeringar i Sverige. I arbetsuppgifterna ingår också att hjälpa nödställda svenskar, informera om Sverige och utfärda visum för utländska medborgare som vill besöka Sverige. I länder där Sverige bedriver utvecklingssamarbete arbetar utlandsmyndigheterna för att insatserna ska bli så effektiva som möjligt. Ambassader En ambassad är Sveriges högsta diplomatiska representation i ett land och ligger alltid i landets huvudstad. En ambassad leds av en ambassadör som är Sveriges främsta officiella representant i landet. Det är regeringen som utser ambassadörerna. Till ett tiotal ambassader hör sektionskontor som främst bedriver utvecklingssamarbete. 20 2

Hans Olsson på resa i Tadzjikistan med Afghanistans snöklädda berg i bakgrunden. Delegationer och representationer Vid internationella organisationer, som till exempel EU i Bryssel, FN i New York och OECD i Paris, har Sverige delegationer eller representationer. Deras uppgift är att företräda Sverige och bevaka Sveriges intressen inom organisationerna. Konsulat Konsulaten delas in i generalkonsulat, konsulat och vicekonsulat beroende på omfattningen av verksamheten. Man skiljer även mellan karriärkonsulat och honorärkonsulat. Konsulaten arbetar främst med främjande- och konsulära frågor samt med migrationsärenden. På karriärkonsulaten arbetar utsänd personal från UD. Att vara honorärkonsul är däremot ett oavlönat hedersuppdrag. Både svenska och utländska medborgare kan vara honorärkonsuler. Utan ambassadör på plats Sverige har diplomatiska förbindelser med i stort sett alla självständiga stater i världen och i ungefär hälften av dessa har Sverige ambassader och konsulat. I länder där Sverige inte har någon ambassad är det vanligt att en svensk ambassadör i ett närbeläget land är sidoackrediterad. En sidoackrediterad ambassadör är Sveriges representant i flera länder samtidigt och sköter förbindelserna genom regelbundna besök. Till exempel är ambassadören i Thailand sidoackrediterad i Laos, Kambodja och Burma. I ett trettiotal länder sköts Sveriges förbindelser av ambassadörer som är stationerade i Stockholm, så kallade Stockholmsbaserade ambassadörer. De besöker regelbundet de länder där de är ackrediterade. Ambassadör på distans Hans Olsson är Sveriges ambassadör i inte mindre än fem republiker i Centralasien: Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan, Turkmenistan och Uzbekistan. Men han är inte på plats utan finns för det mesta i Stockholm. Det är endast de största EU-länderna som har ambassader på plats i regionen. Tillsammans med sex andra UD-kollegor är Hans en så kallad Stockholmsbaserad ambassadör. Till sin hjälp har de ett kansli med fyra personer som biträder i administrativa och konsulära frågor. Centralasien är en ganska okänd del av världen som det inte skrivs så mycket om i svenska medier, säger Hans. Kazakstan är störst till ytan och det land där Sverige är mest kommersiellt engagerat. Handelsutbytet ökar. Landet importerar bland annat verkstadsprodukter och elektronik och exporterar gas, olja, stål och uran. I Kirgizistan och Tadzjikistan har utvecklingen inte gått lika snabbt. Där bidrar Sverige bland annat med kunskap i fattigdomsbekämpning och i frågor som rör mänskliga rättigheter. Byråkratin är tungrodd ibland. Hans har väntat i mer än två år på att få överlämna sina kreditivbrev* i Uzbekistan. Styrelseskicken är mer eller mindre auktoritära, så utvecklingen i länderna går långsamt. Men visst går den framåt, om än med olika hastighet. *Ett kreditivbrev är en fullmakt från Sveriges statschef som ambassadören överlämnar till mottagarlandets statschef när han eller hon börjar sin tjänst. 22 23

Annika Ben David på ambassadens balkong med utsikt över Tel Aviv. Att arbeta inom utrikesförvaltningen Välutbildad och kompetent personal är UD:s viktigaste tillgång. UD rekryterar därför regelbundet unga akademiker till diplomatprogrammet, en utbildning som förbereder dem för ett yrkesliv som diplomat inom utrikesförvaltningen på olika platser runt om i världen. Många UD-anställda tjänstgör växelvis på UD i Stockholm och på olika utlandsmyndigheter. Vanligtvis arbetar man på en utlandsmyndighet tre till fem år och på en UD-enhet i minst tre år. Det är viktigt att ha en fot kvar i hemlandet, därför måste alla UD-tjänstemän arbeta i Sverige med jämna mellanrum. Liksom i övriga Regeringskansliet är majoriteten av de UD-anställda inte politiskt tillsatta utan opolitiska tjänstemän som sitter kvar även om regeringen eller statsråd byts ut. Diplomati = allmänt uttryckt, läran om staters förbindelser eller, sett ur nationell synvinkel, statens omvårdnad om landets utrikes angelägenheter (källa: Nationalencyklopedin). Ingen dag är den andra lik Annika Ben David är ambassadråd på den svenska ambassaden i Tel Aviv. Hon började 1995 som praktikant vid UD:s dåvarande politiska avdelning och sökte samma år in på UD:s handläggarutbildning (nuvarande diplomatprogrammet). Annika hann arbeta två år på UD med europeisk säkerhetspolitik och Mellanöstern-frågor innan hon reste ut på sin första utlandstjänstgöring, Tel Aviv, där hon stannade i drygt tre år. Därefter följde stationering i Dar es Salaam i Tanzania i 4 år. Varför har du valt att jobba på UD? Det bästa med att vara UD-tjänsteman är att man garanteras ständigt växlande arbetsuppgifter och miljöer. Det finns också en lojalitet och kamratskap. Efter tjänstgöring vid UD:s enhet för folkrätt och mänskliga rättigheter är Annika nu alltså tillbaka i Tel Aviv, vilket är ganska ovanligt. Vad är det som lockar i Mellanöstern? Det är speciellt att arbeta och leva i en miljö som den i Israel. Det finns många dimensioner i de konflikter som präglar regionen och det är en utmaning att analysera dessa. Ingen dag är den andra lik. Men oftast har jag ett eller flera möten med olika personer för att få underlag till min rapportering. Stämningen är informell och ohierarkisk och många offentliga företrädare är diskussionsbenägna. Hur är det att jobba på en liten ambassad som den i Tel Aviv jämfört med en större? Det är en tillgång, man får en överblick av den totala verksamheten, vilket ger en trygghet inför kommande arbetsuppgifter, både hemma i Stockholm och utomlands. Ambassaden i Dar es Salaam däremot är en större ambassad och arbetet domineras av utvecklingssamarbetet med Tanzania. Där ägnade jag mig åt renodlad politisk och ekonomisk rapportering, med demokratifrågor, god samhällsstyrning, mänskliga rättigheter och näringslivsfrämjande i fokus. 24 25

En historisk tillbakablick År 79 inrättade Gustav III Konungens kabinett för den utrikes brevväxlingen under ledning av en kabinettssekreterare. Då skapades i praktiken den organisation som i samband med en stor departementsreform 840 fick namnet Utrikesdepartementet. Men redan från slutet av 200-talet, när en central statsförvaltning började växa fram i Sverige, kan man tala om en svensk utrikesförvaltning. När Sverige i början av 600-talet etablerade sig som en europeisk stormakt blev behovet allt större av diplomatisk representation i utlandet. Den första svenska ambassaden öppnades i Haag 66. Under lång tid var ambassaderna helt koncentrerade till Europa. Först i början av 800- talet öppnade Sverige en ambassad i Washington och ett sekel senare en i Tokyo. Arvfurstens palats År 906 flyttade UD in i Arvfurstens palats vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. Byggnaden består av två palats. Den äldre byggnaden, Torstensonska palatset, uppfördes av fältmarskalk Lennart Torstenson under mitten av 600-talet. Mot slutet av 700-talet byggdes palatset, på uppdrag av Gustav III, in i en ny byggnad. Det nya palatset uppfördes som bostad åt kungens syster, prinsessan Sofia Albertina. Hon testamenterade sedermera det till Sveriges arvfurste, det vill säga den prins som stod närmast Gustav III efter kronprinsen i tronföljden. I början av 900-talet köpte staten palatset. Foto: Sid 3: UD, sid 5: Gerard Cerles/Scanpix, sid 7: DigitalVision, sid 9: David Dahmén/Scanpix, sid 11: Greg Baker/Scanpix, sid 13: Jack Mikrut/Scanpix, sid 17: Privat bild, sid 19: Pawel Flato, sid 21: Wingårdhs, sid 23: Privat bild, sid 25: Privat bild. 26 27

Kontaktuppgifter Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Besöksadress: Gustav Adolfs torg 1 E-post till UD: registrator@foreign.ministry.se E-post med allmänna frågor om UD: information-ud@foreign.ministry.se Telefon (växel): 08-405 10 00 Telefax: 08-723 11 76 Läs mer om UD på www.ud.se Läs mer om ambassaderna och konsulaten på www.swedenabroad.se Beställning av UD:s informationsmaterial UD:s webbplats: www.ud.se E-post: information-ud@foreign.ministry.se Telefon (växel): 08-405 10 00 Den här broschyren är möjlig att beställa i alternativa format, till exempel som talkassett. Produktion: Press-, informations- och kommunikationsenheten Tryck: XGS Grafisk Service/08 Tryck, Stockholm, 2007 ISBN: 978-91-7496-379-3 Artikelnr: UD 07.031