Bilaga 3 Ntu 2011-04-15, 14 KS version Utvecklingsplan för Näringslivs- och Utvecklingsenhetens arbete åren 2011-2014 SÄTERS KOMMUN Näringslivsenheten
Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 Syfte med utvecklingsplanen... 3 Framtagande av utvecklingsplanen... 3 3. Nulägesbeskrivning... 3 Organisation Näringslivs- och utvecklingsenheten... 3 Näringslivet i Säters Kommun... 5 Vision av bilden av Säter... 6 Målområden... 7 5. Prioriterade områden Näringslivs- och Utvecklingsenheten åren 2011 2014... 7 Inflyttning... 7 Etableringar... 8 Entreprenörskap i skolan... 9 De gröna näringarna... 10 Säterdalen... 11 6. Övriga långsiktiga mål åren 2011-2014... 12
1. Inledning De prioriterade områdena som lyfts fram i utvecklingsplanen tar sin utgångspunkt i de förutsättningar och styrkor som är unika för Säters Kommun. Att utgå från de egna förutsättningarna och sedan arbeta strategiskt och målinriktat för att utveckla dessa är viktigt för att hänga med i den utveckling som sker både regionalt, nationellt och internationellt. 2. Bakgrund Syfte med utvecklingsplanen Utvecklingsplanen ska tydliggöra näringslivs- och utvecklingsenhetens verksamhet och uppdrag åren 2011-2014. I utvecklingsplanen ska det också framgå vilka områden som är prioriterade att arbeta med och när det gäller näringslivet vilka branscher som ett större fokus ska läggas på för att få en positiv utveckling i Säter Kommun. Utvecklingsplanen är ett strategiskt verktyg för näringslivsenhetens arbete och ska årsvis brytas ner i en verksamhetsplan som tydliggör konkreta arbetsuppgifter samt mål under året. Utvecklingsplanen beslutas i kommunstyrelsen och verksamhetsplanen beslutas i Näringslivs- och utvecklingsutskottet. Framtagande av utvecklingsplanen För att utvecklingsplanen ska vara väl förankrad har framtagandet skett i dialog med bland annat lokala aktörer som Företagarna, Svensk Handel, LRF, enskilda företagare, kommunledningen. Vi har därutöver haft flertalet regionala kontakter i syfte att fånga in hur andra arbetar samt få hjälp att göra prioriteringar. Tankar, idéer, synpunkter och kommentarer som framkommit under dessa möten har varit viktig input i framtagandet av utvecklingsplanen. Det är viktigt att utvecklingsplanen harmoniserar med regionala utvecklingsstrategier och visioner & mål, till exempel Falun Borlänge vision & mål, Dalastrategin och Dalarnas Regionala Serviceprogram (RSP 2010-2013)) och därför har kunskap om dessa inhämtats under framtagandet. Naturligtvis har också kommunens övergripande visioner och mål beaktats. 3. Nulägesbeskrivning Organisation Näringslivs- och utvecklingsenheten Näringslivs- och utvecklingsenheten sorterar under kommunstyrelsens Näringslivs- och utvecklingsutskott. I utskottet finns förutom politiker och tjänstemän representanter för Företagarna, Svensk Handel och LRF. På näringslivs- och utvecklingsenheten arbetar två näringslivsutvecklare, en turismsamordnare och en näringslivsassistent och det övergripande ansvaret för verksamheten har kommunchefen. Säters Kommun äger tillsammans med Borlänge, Falun, Gagnef, Smedjebacken och Ludvika kommuner utvecklingsbolaget Falun Borlänge-regionen AB. Utvecklingsbolagets uppdrag är att arbeta med näringslivsutveckling och regionens attraktionskraft. 3
Nyföretagarfrågorna drivs från 1 november 2007 i det nybildade Nyföretagarcentrumet (ideell förening) Borlänge, Gagnef och Säter. Verksamhetsområden Näringslivs- och utvecklingsenheten Nedan följer en beskrivning över de verksamhetsområden som näringslivs- och utvecklingsenheten har som uppdrag att arbeta med: Inflyttning: Näringslivs- och utvecklingsenheten arbetar själva och i samarbete med Region Dalarna och NeDa för att öka inflyttningen till Säters kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten ansvarar också för kommunens mottagarapparat vilket innebär att ha kontakt med potentiella inflyttare samt att välkomna nyinflyttade. För att påverka befolkningsunderlaget är även utflyttningen angelägen att jobba med i syfte att minimera antalet som väljer att flytta från vår kommun. Turism: Näringslivs- och utvecklingsenheten ansvarar för Turistbyråns verksamhet. I det arbetet ingår att skapa en fysisk miljö med souvenir- och biljettförsäljning samt att arbeta med utvecklingsfrågor i samarbete med företag inom besöksnäringen. Detta samarbete sker i stor omfattning tillsammans med Södra Dalarnas Turism, där Säters Kommun ingår som en av fem kommuner. Andra viktiga samarbetspartners är NeDa och Destination Dalarna. Bra företagsklimat: Näringslivs- och utvecklingsenheten arbetar för att skapa bra förutsättningar för näringslivet bl.a. genom att ha en kontinuerlig dialog (företagsbesök, företagsträffar, rådgivning) med företagen. Arbetet med nyföretagarfrågor ligger inom ramen för det nybildade Nyföretagarcentrumet Borlänge Gagnef Säter. Näringslivs- och utvecklingsenhetens roll är att vara en resurs så att företagares behov av lokaler eller mark kan uppfyllas i den mån det är möjligt. Vidare strävar enheten efter att ha ett komplett register över lediga lokaler och mark i kommunen. Etableringar: I samarbete med Falun Borlänge-regionen arbetar näringslivs- och utvecklingsenheten för att skapa en attraktiv region som attraherar etableringar till regionen och Säters kommun. Näringslivs- och utvecklingsenheten arbetar också med etableringsfrågor och fokus ligger på etableringar i staden Säter, stadsdelen Skönvik och Kullsvedens handels- och småindustriområde. Marknadsföring: Näringslivs- och utvecklingsenheten ansvarar för den generella marknadsföringen av Säters kommun. Entreprenörskap i skolan: Näringslivs- och utvecklingsenheten initierar och stödjer olika initiativ som handlar om kreativitet och företagsamhet i förskola, grundskola, gymnasieskola och högskola. Näringslivs- och utvecklingsenheten arbetar också för att samarbetet mellan skola och näringsliv ska öka. Landbygdsutveckling: Näringslivs- och utvecklingsenheten samarbetar och har en dialog med lokala utvecklingsgrupper och bevakar området och dess utveckling. Attraktiv kommun: Näringslivs- och utvecklingsenheten ska på olika sätt jobba för att skapa en ännu mer attraktiv kommun. Ett exempel är evenemang som är viktiga för både kommunmedborgarna och för att locka besökare till Säters Kommun. Näringslivs- och 4
utvecklingsenheten är med och stödjer nya initiativ i ett uppstartsskede men arbetar inte aktivt med befintliga evenemang. Internationellt: Näringslivs- och utvecklingsenheten deltar i internationella samarbeten inom näringslivsfrågor och ansvaret för kommunens vänorter ligger på näringslivs- och utvecklingsenheten. Näringslivet i Säters Kommun Näringslivet i Säters kommun präglas av en stark tradition av småföretagsamhet. Näringslivet är varierat och näringslivsstrukturen består av många fina företag varav de flesta är små. De branscher som utmärker sig och som även historiskt sett varit starka är träindustrin och lantbruket. De största arbetsgivarna är Landstinget med 424 tillsvidareanställda (källa: Landstinget Dalarna) och kommunen med 829 tillsvidareanställda (källa: Säters Kommun). Och den privata sektorn sysselsätter 1 648 personer (källa: SCB). Nedan beskrivs antalet anställda, företagsformer samt branscherna i kommunens företag vilket ger en bra bild över småföretagsamheten och näringslivets sammansättning i Säter. Företagsformer Antal företag Företagsform Aktiebolag 316 Handelsbolag 39 Kommanditbolag 3 Enskild firma 731 Ekonomisk förening 8 Källa: UC Antal anställda Antal företag Antal anställda 0 anställda 782 1-4 anställda 214 5-9 anställda 33 10-19 anställda 13 20-49 anställda 16 50-99 anställda 4 Källa: UC 5
Branscher med tio företag eller fler Bransch AB HKB Enskild Annan Totalt Jordbruk, skogsbruk och fiske 20 4 301 7 332 Handel Parti- och detaljhandel samt 59 8 60 0 127 reparation av motorfordon Byggverksamhet 57 3 58 2 120 Verksamhet inom juridik, ekonomi, 28 3 57 1 89 vetenskap och teknik Tillverkning 38 1 41 0 80 Annan serviceverksamhet 4 1 54 13 72 Kultur, nöje och fritid 6 9 30 10 55 Vård och omsorg 10 1 23 15 49 Verksamhet där uppgift om bransch saknas 6 2 36 0 44 Fastighetsverksamhet 21 1 4 17 43 Transport och magasinering 22 0 14 0 36 Utbildning 1 1 17 15 34 Informations- och 12 2 17 0 31 kommunikationsverksamhet Hotell och restaurangverksamhet 8 6 7 0 21 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och 8 0 10 1 19 andra stödtjänster Försörjning av el, gas, värme och kyla 11 0 0 0 11 Finans och försäkringsverksamhet 4 0 0 5 9 Offentlig förvaltning och försvar, 0 0 0 4 4 obligatorisk socialförsäkring Utvinning av mineral 1 0 2 0 3 Vattenförsörjning, avloppsrensning, avfallshantering och sanering Källa: UC 0 0 0 3 3 4. Visioner och mål, Säters kommun Nedan beskrivs Säters kommuns övergripande vision samt målområden. Utvecklingsplanen för näringslivs- och utvecklingsenhetens arbete åren 2011-2014 harmoniserar med kommunens övergripande mål och visioner. Hur näringslivs- och utvecklingsenhetens ska arbeta för att uppnå målområdena finns beskrivet under rubrik 5; Prioriterade områden näringslivs- och utvecklingsenheten 2011-2014. Vision av bilden av Säter Säters Kommun präglas av framtidstro I Säter känner medborgarna trygghet och livskvalitet 6
Målområden Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor Förstärka den positiva bilden av Säter Ekologisk hållbar utveckling 5. Prioriterade områden Näringslivs- och Utvecklingsenheten åren 2011 2014 Nedan beskrivs de områden som näringslivs- och utvecklingsenheten ska prioritera åren 2011-2014. Det innebär att dessa områden bedöms som extra viktiga att lägga resurser på för att uppnå en positiv utvecklig för Säters Kommun. I fråga om prioritering av arbetsuppgifter kommer därmed arbetsuppgifter kopplade till nedan beskrivna områden prioriteras. Till varje område finns långsiktiga mål samt förslag på konkreta åtgärder beskrivna. En verksamhetsplan med en handlingsplan tas årligen fram och beslutas i Näringslivs- och turismutskottet. Inflyttning Antalet invånare är grundförutsättningen för kommunens ekonomi varför detta område är prioriterat att arbeta strategiskt och långsiktigt med. När det gäller befolkningsutvecklingen är många faktorer svåra att påverka. Exempelvis hur många som föds respektive dör. Det finns dock andra faktorer som är något enklare att arbeta strategiskt med för att få en långsiktig positiv befolkningsutveckling och det är inflyttningen respektive utflyttning. Säters Kommun finns i en arbetsmarknadsregion med ett stort utbud av attraktiva arbetsgivare och under den innevarande mandatperioden kommer många nya arbetstillfällen tillkomma i regionen. Det är en fördel som ska nyttjas bland annat genom att arbeta strategiskt och målinriktat med att ta fram och marknadsföra attraktiva boendemiljöer. Nedan följer statistik avseende in- och utflyttning för Dalarna och Säters Kommun: Inflyttade 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Dalarna 12104 13050 6326 8471 8769 8926 Säter 532 552 457 583 550 609 Utflyttade 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Dalarna 11760 12456 6231 7846 7667 8001 Säter 515 547 465 636 584 668 Flyttnetto 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Dalarna 344 594 95 625 1102 925 Säter 17 5-8 -53-34 -59 Källa: SCB, bearbetning: Region Dalarna 7
Långsiktiga mål: Att antalet inflyttade till Säters Kommun år 2014 ska ha ökat till 610 personer/år. Att antalet utflyttade från Säters Kommun år 2014 ska ha minskat till 530 personer/år. Att kommunen har ett årligt positivt flyttnetto på 80 personer. Uppföljning av mål: Statistik från SCB (bearbetning av Region Dalarna) Exempel på konkreta åtgärder som Näringslivs- och utvecklingsenheten ska genomföra: Prioritera målgruppen potentiella inflyttare med anknytning till vår kommun/region i kommunens marknadsföringsbudget. Tillsammans med Region Dalarna och NeDa driva och utveckla arbetet med inflyttarkampanjer. Fortsätta utveckla kommunens mottagande av inflyttare. I nära samarbete med Säterbostäder, fastighetsmäklare, andra större fastighetsägare och andra aktörer inom området arbeta för en ökad inflyttning och boenderotation. Jobba med de personer som flyttat hit under de senaste tre åren för att minimera antalet som väljer att flytta från vår kommun. När det gäller in- och utflyttarfrågan så är en flytt beroende av många faktorer som näringslivsoch utvecklingsenheten inte praktiskt arbetar med; barnomsorg, skola, utbud av attraktiva boendemiljöer, fritid och kultur. Därför är ett samarbete med andra inom kommunen för att gemensamt arbeta med målsättningen ökad inflyttning och minimera utflyttningen mycket viktigt. Ett arbete har påbörjats, men detta arbete bör utvecklas och förstärkas. Koppling till visioner och mål Säters Kommun: Målen och åtgärderna stödjer främst visionen Säters kommun präglas av framtidstro och målområdena Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor samt Förstärka den positiva bilden av Säter. Etableringar Det är många faktorer som sammantaget ligger till grund för att Säters kommun ska uppfattas som en attraktiv kommun. En komponent är att arbetstillfällen och lokal service finns. Av den anledningen är utveckling av näringslivet mycket viktigt. Ett viktigt arbete för att bidra tillutveckling är att jobba med vårt befintliga näringslivs, vilket vi även fortsättningsvis ska göra. Vi ser dock att det är av stor vikt att vi även jobbar aktivt för att underlätta för framtida etableringar som kan stärka vårt näringsliv. I arbetet med etableringar ingår stöd till personer som avser att etablera företag, nya och hitflyttade, i alla de frågor som uppstår för att underlätta och möjliggöra etableringar. Näringslivsoch utvecklingsenhetens insats består till stor del att, utifrån sin lokalkännedom, agera lots till 8
andra aktörer. Enhetens arbete ska komplettera det värdefulla arbete som Falun Borlängeregionen AB bedriver för att höja regionens attraktionskraft så att vi kan locka hit bla fler företag. Särskilt fokus ska läggas på handeln och innerstaden, Kullsvedens handels- och industriområde samt Skönviksområdet. Långsiktiga mål: Att omsättningen av dagligvaror i kommunen ska under perioden öka från 219 till 245 mkr/år. Att omsättningen av sällanköpsvaror ska öka från 113 till 127 mkr/år. Att 20 potentiella företag ska kontaktas avseende etablering i Säters kommun. Uppföljning av mål: Statistik via Handelns Utredningsinstitut, HUI. Exempel på konkreta åtgärder som näringslivs- och utvecklingsenheten ska genomföra: Samarbete med regionala aktörer för att underlätta och skapa etableringar. Hålla ett uppdaterat mark- och lokalregister för att underlätta nya etableringar i Säters kommun. Se över möjligheterna att genomföra rockader inom befintliga lokaler med syfte att skapa en bättre helhet. Verka för samarbete med övriga förvaltningar i Säters kommun & bidra till kompetenshöjning för att underlätta potentiella etableringar. Koppling till visioner och mål Säters Kommun: Målen och åtgärderna stödjer främst visionen Säters Kommun präglas av framtidstro och målområdena Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer samt Förstärka den positiva bilden av Säter. Entreprenörskap i skolan En rörligare arbetsmarknad ställer nya krav på de som kommer ut i arbetslivet idag. Entreprenörskap i skolan är mer än kunskap om egenföretagande. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Långsiktiga mål: Att samtliga skolor i Säters kommun senast år 2014 ska arbeta med samverkansprojekt med näringslivet och ha inslag av entreprenörskap på schemat. Uppföljning av mål: Årlig uppföljning tillsammans med respektive skola i vad som gjorts, vad som görs och vad som kan göras. 9
Exempel på konkreta åtgärder som näringslivsenheten ska genomföra: På gymnasienivå; Stötta Dahlandergymnasiet i arbetet med Ung Företagsamhet samt i arbetet med näringslivskontakter i olika projekt samt lärlingsutbildning. På högstadium; Fortsätta stödja till insatser som väcker entreprenörslust och skapande, tex First Lego Leauge. Initiera insatser som bidrar till ökad medvetenhet hos eleverna om Säters näringsliv. På låg- och mellanstadium; Initiera möjligheter till samverkansprojekt med näringsliv och inslag av entreprenörskap. Koppling till visioner och mål Säters Kommun: Målen och åtgärderna stödjer främst visionen Säters kommun präglas av framtidstro och målområdena Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer, Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor samt Förstärka den positiva bilden av Säter. De gröna näringarna Både historiskt sett och i dag är de gröna näringarna (all näringsverksamhet som har sin bas i jord, skog och landsbygdens miljö) en av kommunens största näringar och många (15,7% år 2006) har sin försörjning direkt eller indirekt via denna näring. I ett regionalt perspektiv är näringen också framstående och ett konkret exempel är att hela 35 % (jmf med 25% 2007) av den mjölk som vägs in på MILKOS anläggning i Grådö från Dalarna är producerad i Säter Säters kommun. Likså är 100% av länets KRAV ägg och 80% av länets griskött producerat i vår kommun. En förändring som under senare år har skett inom branschen är att antalet företag har minskat. Det har dock inte inneburit att nivån på det som produceras har förändrats utan det som har skett är att de företag som finns kvar har utvecklats och vuxit storleksmässigt. I kommunen finns det många goda exempel på företag som gjort investeringar, hittat nya verksamhetsområden och utvecklat verksamheten. Förändringen till färre, men betydligt större, produktionsenheter, innebär helt andra utmaningar än tidigare vad gäller exempelvis transporter. Att nytänkandet och engagemanget är stort för att gemensamt utveckla branschen visar inte minst initiativet Gårdsrundan som genomfördes för första gången sommaren 2007. Sammanfattningsvis är de gröna näringarna i Säters kommun starka sett ur ett länsperspektiv varför det finns goda förutsättningar att arbeta med utvecklingsfrågor kopplat till den här näringen. Även den nationella trenden med ökad efterfrågan på lokalproducerad mat ser fortsättningsvis stark ut och pekar på att det här är en framtidsbransch. Långsiktiga mål: Att den gröna näringen i Säters Kommun ska ha en fortsatt positiv framtidstro och investeringsvilja. Att öka intresset för närproducerade och ekologiska produkter från Säters Kommun. 10
Uppföljning av mål: Lantbruksbarometern Exempel på konkreta åtgärder som näringslivsenheten ska genomföra: Fortsätta att stötta LRF med arrangemanget Gårdsrundan. Identifiera områden som innebär utmaningar när produktionsenheterna blir större och försök bidra till lösningar. Internt arbete för att stödja våra kollegor som också arbetar mot de gröna näringarna. Stötta aktiviteter vars syfte är att synliggöra lokalproducerade produkter. Koppling till visioner och mål Säters Kommun: Målen och åtgärderna stödjer främst visionen Säters kommun präglas av framtidstro och målområdena Goda möjligheter till försörjning och bra kommunikationer, Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor, Förstärka den positiva bilden av Säter samt Ekologisk hållbar utveckling. Säterdalen Säterdalen med sitt ravinsystem som sträcker sig en halvmil mellan Säters stad och Dalälven är unik för Sverige. Branta sluttningar, meterhöga ormbunkar, täta lövbuskage och prunkande örter ger tillsammans med det rika fågellivet ett närmast tropiskt intryck. Den täta lövskogen öppnar sig stundom för att ge plats åt böljande ängsbackar och betesmarker och många väljer att snöra på sig vandringskängorna och vandra i Säterdalens ravinsystem. Säterdalen är också en mycket populär nöjespark. Där finns Barnens Dal, en lekpark för barn i alla åldrar, levande fäbod, fiske och mycket mera. Två entreprenörer finns knutna till nöjesparken och det uppskattningen är att Säterdalen årliga besöks av 60 000 personer. Säterdalen är tillsammans med bla Säters Sjukhus, Vika Bröd och Gustafs Korv det människor oftast förknippar med vår kommun. Säterdalen är av många känt tack vare den naturupplevelse som ravinsystemet erbjuder. Äldre minst ofta gamla tiders midsommarfirande. Regionens barnfamiljer håller det som ett omtyckt besöksmål under såväl vår, sommar & höst. Säterdalen är med andra ord en av de tillgångar i vår kommun som är unik, välkänd, uppskattad och dessutom med en enorm utvecklingspotential. Under de senaste åren har utvecklingsarbete bedrivits för framför allt naturdelarna. När det gäller nöjesparksdelen så saknas det i dagsläget strategiska tankar och visioner. En möjlig vision är att år 2020 kunna marknadsföra Barnens Dal i Säterdalen som Sveriges bästa lekpark i en naturmiljö. Långsiktiga mål: Att medverkat till att det år 2012 finns en vision och handlingsplan för nöjesparken i Säterdalen. Att strategiska investeringar sker år 2012, 2013 och 2014. 11
Att öka antalet besökande med 20 % mellan år 2012 och 2014. Att det år 2014 finns 4 entreprenörer aktiva i Säterdalen. Uppföljning av mål: Turistbyråns statistik Exempel på konkreta åtgärder som näringslivsenheten ska genomföra: Arbeta tillsammans med övriga berörda enheter internt på kommunen. Genomföra en förstudie med syfte att klargöra hur arbete ska bedrivas. Att ta fram ett verktyg för att mäta antal besökare till nöjesparken och årligen genomföra detsamma. Ansvar för att en vision och handlingsplan tas fram. Arbeta aktivt med att involvera olika grupper i arbetet ex personer med särskilda behov, barn & ungdomar. Om Barn- och Ungdomsråd bildas kommer det exempelvis att vara viktiga samarbetspartners. Koppling till visioner och mål Säters Kommun: Målen och åtgärderna stödjer främst visionen: Säters Kommun präglas av framtidstro och I Säter känner medborgarna trygghet och livskvalitet och målområdena Bra boendemiljöer och goda uppväxtvillkor samt Förstärka den positiva bilden av Säter. 6. Övriga långsiktiga mål åren 2011-2014 Nedan beskrivs övriga långsiktiga mål som näringslivs- och utvecklingsenheten under åren 2011-2014 kommer att arbeta strategiskt och målinriktat för att uppnå: Att Säters Kommun år 2014 ska vara en av de 100 bästa kommunerna på svenskt näringslivs ranking avseende företagsklimat. Att nettotillskottet nya företag (antal nyregistrerade företag minus företag som gått i konkurs eller upphört) år 2014 ska vara 40 företag/år. Att den entreprenöriella aktiviteten (antal företag som startas per 1000 kommuninvånare) år 2014 ska vara lägst 5,5 per 1000 invånare och år. Att turistkronans omsättning i Säters Kommun ska öka och år 2014 uppgå till 100 miljoner kr (år 2008 uppgår omsättningen till 82 miljoner kr). 12
13