KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Relevanta dokument
ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE Februari 1996

Kommunal författningssamling för Stockholm

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för samfällda kyrkofullmäktige i Hästveda och Farstorps kyrkliga samfällighet

Arbetsordning. för kommunfullmäktige

U T G I V E N A V K O M M U N K A N S L I E T Nr 1.1 Sid 1(12) ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I GRÄSTORPS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige , 3 att gälla från och med

Arbetsordning för Solna kommunfullmäktige

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr C 18:1

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Norrtälje kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Karlstad

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I ORSA KOMMUN

LIDINGÖ STADS FÖRFATTNINGSSAMLING F 1 / 2018 ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Tyresö kommun. Senast reviderad

Dnr KS/2014/0073, Ändring av arbetsordning för Kommunfullmäktige ARBETSORDNING. Fastställd av KF 119/140825

Arbetsordning. Kommunfullmäktige. Mariestad. Antagen av Kommunfullmäktige Mariestad

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Värmdö kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Älvsbyns kommuns Arbetsordning för kommunfullmäktige

Utöver vad som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 003.2

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Hallsbergs kommun

I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare.

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Söderhamns kommun

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I BJUVS KOMMUN

Reglemente. Arbetsordning för kommunfullmäktige KS Föreskrifter. Plan. Policy. Program. Riktlinjer. Strategi.

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 1

Kommunal Författningssamling. Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Köpings kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige och dess beredningar. Fullmäktige har 35 ledamöter. Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod.

Arbetsordning för kommunalförbundsfullmäktige

ARBETSORDNING FÖR TIBRO KOMMUNFULLMÄKTIGE

Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Gagnefs kommun

Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, skall den äldste av dem vara ålderspresident.

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Gullspångs kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I ESKILSTUNA KOMMUN

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (11)

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Värmdö kommun

Antalet ledamöter (5 kap 1-3 KL) 1 Fullmäktige har 51 ledamöter. I vallagen finns bestämmelser om antalet ersättare.

Arbetsordning för kommunfullmäktige

REGIONFULLMÄKTIGES ARBETSORDNING

Arbetsordning för kommunfullmäktige i. Grästorps kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för Laxå kommunfullmäktige

ARBETSORDNING för Kommunfullmäktige Knivsta kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Melleruds kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Vaxholms stad. Beslutat av kommunfullmäktige i Vaxholms stad , 11

Kommunfullmäktiges arbetsordning

BOTKYRKA KOMMUN Författningssamling

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Karlstad

1(13) Kommunfullmäktiges arbetsordning. Styrdokument

Laholms kommuns författningssamling 3.1

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för Malmö kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Arbetsordning för kommunfullmäktige - Antagande Ärende 6 KS 2018/410

ARBETSORDNING FÖR FULLMÄKTIGE

Arbetsordning för regionfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige. Antagen , 42 SÄTERS KOMMUN

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Kalmar

Arbetsordning för Kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Grums kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige och dess beredningar. Antalet ledamöter 1 Fullmäktige har 35 ledamöter.

Arbetsordning för kommunfullmäktige

KOMMUNFULLMÄKTIGES ARBETSORDNING

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I EMMABODA KOMMUN

ARBETSORDNING FÖR FULLMÄKTIGE I TRELLEBORGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige Dnr KS 2015/116

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige. Antagen av kommunfullmäktige , att gälla från och med

Kommunfullmäktiges arbetsordning

Arbetsordning för kommunfullmäktige

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE

Arbetsordning. Gäller fr.o.m Kommunfullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige /10:2

Arbetsordning för Kommunfullmäktige (KF)

Arbetsordning för fullmäktige

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I MÖNSTERÅS

Arbetsordning för kommunfullmäktige

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE I LANDSKRONA STAD

Arbetsordning för Norrlandstingens Regionförbund

ARBETSORDNING FÖR KOMMUNFULLMÄKTIGE

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Storfors kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Sotenäs kommun

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige

Arbetsordning för kommunfullmäktige i Ystads kommun

Transkript:

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR STOCKHOLM Utgiven av KF/KS kansli 1999:25 Arbetsordning för Stockholms kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut den 6 september 1999 (Utl 1999:144) (Jfr Kfs 1996:41) Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Antalet ledamöter (KL 5 kap 1-4 ) 1 Kommunfullmäktige har 101 ledamöter. Antalet ersättare som skall ligga till grund för tillämpningen av bestämmelserna i vallagen skall utgöra hälften av antalet platser som varje parti får i kommunen. Ordförande och vice ordförande (KL 5 kap 6 ) 2 De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet väljer fullmäktige vid sitt första sammanträde för löpande mandatperiod en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium). Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart som möjligt välja en annan ledamot i den avgångnes ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Tills presidievalen har förrättats tjänstgör som ordförande den som varit ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot skall den äldste av dem vara ålderspresident.

Kfs 1999:25 2 Om samtliga i presidiet är förhindrade att fullgöra uppdraget skall ålderspresidenten utöva ordförandeskapet till dess tillfällig ordförande utsetts. Tid och plats för sammanträdena (KL 5 kap 7-8 ) 3 Första sammanträdet under mandatperioden hålls den 15 oktober eller första måndagen därefter. Vid detta sammanträde och därefter i oktober varje år bestämmer kommunfullmäktige dagar för det kommande årets sammanträden. Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena. En begäran om ett extra sammanträde skall göras skriftligen hos ordföranden och skall innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra sammanträdet. Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden efter samråd med vice ordförandena ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet. Om ordföranden beslutar att ett sammanträde skall ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde skall ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet skall snarast och minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens anslagstavla. Fortsatt sammanträde 4 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet. Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast när sammanträdet skall fortsätta. Om sammanträdet skall fortsätta inom en vecka behöver någon ny kungörelse inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande om tiden för det fortsatta sammanträdet. Sammanträdesplats

Kfs 1999:25 3 5 Kommunfullmäktiges sammanträden hålls i Rådssalen i Stockholms Stadshus. Ordföranden får efter samråd med vice ordförandena bestämma en annan sammanträdesplats för ett visst sammanträde. Handlingar till sammanträden 6 Föredragningslistan (kungörelse) utsänds minst en vecka före sammanträdet. Sammanträdeshandlingarna, i den omfattning ordföranden bestämmer, bör utsändas tisdagen före sammanträdet. Tilläggsutsändningen bör ske torsdagen före sammanträdet. Inkallande av ersättare (KL 5 kap 12-17 ) 7 En ledamot, som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av ett sammanträde, skall snarast anmäla detta till kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens kansli (KF/KS kansli). Ordföranden eller sekreteraren låter kalla in den ersättare som står i tur att tjänstgöra. Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och som står i tur att tjänstgöra. Det som sagts om ledamot gäller också för ersättare som kallas till tjänstgöring. Ordföranden bestämmer när en ledamot eller ersättare skall träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende.

Kfs 1999:25 4 Upprop 8 Upprop sker före behandling av beslutsärenden. Upprop skall också ske i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs. Ledamot/tjänstgörande ersättare som infinner sig efter det att upprop avslutats, skall anmäla sin ankomst. Protokollsjusterare (KL 5 kap 61 ) 9 Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från sammanträdet. Fullmäktige utser två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet samt i förekommande fall tjänstgöra som rösträknare. Motioner 10 En motion ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad. En motion väcks av ledamot antingen genom att den lämnas till KF/KS kansli eller genom att den inlämnas till ordföranden under sammanträdet. Ersättare får väcka motion endast vid sammanträde, då ersättaren tjänstgör som ledamot. Kommunstyrelsen skall årligen i juni och december redovisa för fullmäktige de motioner vars beredning inte avslutats. Föredragningsordning 11 Beslutsärenden behandlas i den ordning de tagits upp i kungörelsen. Fullmäktige kan dock besluta om ändring av ordningsföljden. Oavsett ordningen i kungörelsen behandlas interpellationer och frågor mellan klockan 16.00 och 18.00. Behandlingen av frågor bör inledas senast kl 17.00. I mån av tid fortsätter behandlingen av interpellationer efter behandlingen av frågor. Interpellationer och frågor kan också i mån av tid behandlas efter beslutsärendena.

Kfs 1999:25 5 Talarordning 12 Talare får ordet i den ordning de anmäler sig. Ordföranden får ge talare ordet för replik och kontrareplik om en minut. Replik kan endast begäras under ett anförande. Replik skall innebära en sakupplysning eller rättelse med anledning av närmast föregående anförande. Replik medges också en ledamot som är direkt omnämnd eller angripen i anförandet. Ordet för kontrareplik ges av ordföranden endast under replik och enbart till föregående talare. Ordföranden i kommunstyrelsen samt borgarråd, inom sitt föredragningsområde, får på begäran ordet före annan talare. Vid behandling av budgeten har föredragande borgarråd vid behandlingen av sin rotel samma företräde som finansborgarrådet. Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse av ordföranden rättar sig, får ordföranden ta ifrån honom ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans anförande. Överenskommelser kan träffas om frivillig debattbegränsning generellt eller i särskilda fall, t ex vid budgetdebatt. Ordningen vid sammanträdena (KL 5 kap 39 ) 13 Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och ej rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får han upplösa sammanträdet.

Kfs 1999:25 6 Yrkanden 14 När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt. Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige enhälligt beslutar medge det. Om ordföranden anser att det behövs, skall den ledamot som framställt ett yrkande avfatta det skriftligt. Omröstningar (KL 5 kap 42-44, 46 ) 15 Vid öppen omröstning avges rösterna antingen med den elektroniska voteringsanläggningen eller efter muntligt upprop. Sedan omröstningen avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får ingen ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget. 16 En röstsedel som avlämnas vid en sluten omröstning skall uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten. En röstsedel är ogiltig 1. om den upptar namnet på någon som inte är valbar 2. om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som skall väljas 3. om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses. Det som sagts nu gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag.

Kfs 1999:25 7 Reservation (KL 4 kap 22 ) 17 Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen, skall ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Interpellationer och frågor (KL 5 kap 49-56 ) 18 Interpellationer och frågor får endast ställas till borgarråd med föredragningsskyldighet. Interpellationer och frågor får besvaras även om antalet närvarande är lägre än vad som föreskrivs i 5 kap 18 kommunallagen. 19 En interpellation ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot. I samma interpellation får ej frågor av olika beskaffenhet behandlas. Den bör inges till KF/KS kansli senast fem dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avser att ställa den. Den utsänds till kommunfullmäktige före sammanträdet. En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren tjänstgör som ledamot vid sammanträdet. En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det att interpellationen ställdes. Ett svar på en interpellation skall vara skriftligt. Den ledamot som ställt interpellationen bör få del av svaret tre dagar före den sammanträdesdag, då svaret skall lämnas. En ersättare som ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlas bara om ersättaren tjänstgör som ledamot vid det tillfället. Fullmäktige beslutar om en interpellation får framställas.

Kfs 1999:25 8 20 Fråga ställs muntligt och anmäles med eventuell rubrik vid sammanträdet. Frågor behandlas i den ordning de anmäls. Ytterligare frågor från samma ledamot behandlas sist bland frågorna. Fullmäktige beslutar om en fråga får framställas. Tryckning av protokoll och handlingar 21 Kommunfullmäktiges protokoll samt yttranden skall tryckas. Även motioner och interpellationer skall tryckas. Protokoll med tillhörande handlingar och bilagor förvaras på kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens kansli, om inte annat är bestämt. Expedition 22 Ordföranden eller någon av vice ordförandena undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat. Protokoll jämte utdrag därav expedieras av sekreteraren. Förklaring vid revisionsanmärkning (KL 9 kap 16 ) 23 Om fullmäktige inte beslutar annat bestämmer ordföranden om remiss av revisionsberättelse enligt föreskrift i 9 kap 16 kommunallagen. Yttranderätt vid sammanträdena 24 Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar revisionsberättelse och årsredovisning. Ledamot av revisorskollegiet får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning. I övrigt beslutar fullmäktige i vilken utsträckning andra än ledamöter och tjänstgörande ersättare skall ha rätt att delta i överläggningarna.

Kfs 1999:25 9 Valberedning 25 På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för löpande mandatperiod, bestående av nio ledamöter och lika många ersättare. Bland ledamöterna väljer fullmäktige samtidigt och för samma tid en ordförande och en vice ordförande. Valberedningen skall lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige skall behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valberedning, kommunstyrelse, ordförande och vice ordförande i kommunstyrelsen samt borgarråd. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning. I den mån kommunstyrelsen så beslutar skall valberedningen dessutom upprätta förslag i hos styrelsen förekommande valärenden. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. Valberedningens skriftliga förslag jämte eventuella skiljaktiga meningar utdelas till kommunfullmäktige vid sammanträdets början. Förslagen får inte åtföljas av annat yttrande. Sekreterare 26 Såsom sekreterare hos kommunfullmäktige tjänstgör stadssekreteraren. Vid förfall för stadssekreteraren utses sekreterare av kommunfullmäktiges ordförande efter samråd med stadssekreteraren.