UNING- BOKEN. Sammanställning gjord av Catarina Carlberg, TFK

UNING- BOKEN 21 Sammanställning gjord av Catarina Carlberg, TFK

Inledning Utbildningsnämnden för Ingenjörshögskolan vid Linköping Tekniska Högskola presenterar som ett led i sitt kvalitetsutvecklingsprojekt resultat och tolkningar av ett antal nyckeltalsmätningar gjorda för verksamhetsåret 21. Mätningarna har genomförts av nämndens resurspersonal vid Tekniska fakultetskansliet samt av personal inom LADOK-gruppen vid Universitetet. Rådata har hämtats ur LADOK, antagningsenhetens sammanställningar över antagningssiffror, TFKs kursdatabas samt internationaliseringsavdelningens databas över utbytesprogrammen. Genomgående används följande beteckningar på utbildningsprogrammen: BI DE DI EI KI MI MK YTH Högskoleingenjörsutbildning i byggnadsteknik 12p Högskoleingenjörsutbildning i data- och elektroteknik 12p Högskoleingenjörsutbildning i datateknik 12p Högskoleingenjörsutbildning i elektroteknik 12p Högskoleingenjörsutbildning i kemiteknik 12p Högskoleingenjörsutbildning i maskinteknik 12p Högskoleingenjörsutbildning i medie- och kommunikationsteknik 12p Yrkesteknisk högskoleutbildning 6p Sammanställningen kommer att diskuteras vid utbildningsnämndens internatet 31/ - 1/2 22, och ligger till grund för de mål och strategier för nämndens verksamheten under 22 som då tas fram. Vid det efterföljande nämndmötet i februari ges också direktiv till LoT-grupperna inför deras arbetet med läro- och timplaner samt budget för 23. I anslutning till de olika avsnitten finns frågeställningar som bör behandlas på internatet och/eller i LoT-grupperna inför beslutet på nämndmötet i mitten av februari. Vad vill UNING satsa på under 22? 2(47)

NYCKELTAL Målen för UNINGs verksamhet följs upp genom mätningar av ett antal nyckeltal, som analyseras och jämförs över tiden. Nedan redovisas de nyckeltal som föreslås ligga till grund för kvalitetsutvecklingen av verksamheten. Nyckeltal markerade med * i listan har mätts för budgetåret 21 och behandlas i denna rapport eller på annat sätt. *1. UNINGs personella resurser Definition: Översyn av vilken kompetens och ansvarsområden UNINGs ledamöter och resurspersonal har. Nedbrytning: Har översyn gjorts? *2. Förankringsindex A. Studenterna Definition: Nämndens ordinarie ledamöter träffar studenterna åtminstone en gång om året. Mötet mellan nämndledamöter och studenter i årskurs 1-3 på bör äga rum i början av första läsperioden på våren. Information om beslut tagna under året samt en inblick i framtiden bör stå på dagordningen. Nedbrytning: Informations/diskussionsmöten har ägt rum? Hur många studenter deltog? B. Institutionerna Definition: Nämndens ordinarie ledamöter träffar institutioner (institutionsledning, examinatorer, övriga intresserade) aktiva inom ingenjörsutbildningen varje (eller vartannat) år för att informera om och diskutera utbildningarna. Nedbrytning: Informations/diskussionsmöten har ägt rum? Hur många av institutionens personal deltog? *3. Platsindex Definition: Hur många utbildningsplatser har vi på högskoleingenjörsprogrammen vid LiTH? Nedbrytning: Hur har antalet utbildningsplatser förändrats sedan föregående år? *4. Antagningsstatistik Definition: Hur attraktiva utbildningarna är hos presumtiva studenter Nedbrytning: Hur många söker i första hand till de olika ingenjörsutbildningarna vid LiTH? Hur många antas till utbildningarna? Hur många av de antagna studenterna sökte till sin utbildning i första hand? Antagningspoäng; sist antagne student, samt hur de antagna studenterna fördelar sig mellan olika poängintervall. 3(47)

Hur står sig LiTHs utbildningar i dessa avseenden jämfört med motsvarande utbildningar på andra tekniska högskolor? 5. Pedagogikindex Definition: Den pedagogiska kompetensen hos lärare som är aktiva inom ingenjörsutbildningen Nedbrytning: Hur många akademiska poäng i pedagogik har lärare inom ingenjörsutbildningen? Hur mycket pedagogisk vidareutbildning har lärare fått under det senaste året? Olika institutioner? Olika utbildningsprogram? *6. Resursfördelning Definition: Hur fördelar UNING de ekonomiska resurserna? Nedbrytning: Budgeterade medel: kr/program, kr/institution, kr/årskurs, kr/kurs, kr/poäng Jämföra budget kr/poäng med utfall poäng/kr för program, årskurser, institutioner, kurser. *7. Kursindex Definition: Hur nöjda studenterna är med kursernas upplägg och genomförande? Nedbrytning: Sammanfattningsbetyg på samtliga kurser inom ingenjörsutbildningen *8. Poängproduktion Definition: HÅP/HÅS Nedbrytning: Hur många studiepoäng presterar studenterna i genomsnitt? På olika utbildningsprogram, i olika årskurser, i olika kurser Andel studenter som läser i 'rätt' årskurs. Antal spärrkurser som studenterna ej har godkänt resultat på. *9. Ekonomiskt utfall Definition: Bär UNING sin egen ram? Nedbrytning: HÅP/HÅS för ingenjörshögskolan totalt. Hur stor del av ramen kan UNING lägga på övrig verksamhet? (kvalitetsarbete, utvecklingsprojekt, punktinsatser) *1. Praktikindex Definition: Företagens och studenternas syn på ingenjörspraktiken. Nedbrytning: Hur många platser erbjuds? Hur många studenter gör ingenjörspraktik? Utvärdering av ingenjörspraktiken. 4(47)

*11. Utlandsindex Definition: Hur många ingenjörsstudenter som förlägger en del av sin utbildning utomlands. Nedbrytning: Hur många platser erbjuds inom program för 'Utanför Europa för högskoleingenjörer' och hur många utnyttjas? Hur många platser inom utbytesprogram (Erasmus etc.) kan sökas av ingenjörsstudenter? Hur många ingenjörsstudenter åker? Hur många söker till platserna på Master-programmet i Darmstadt? Hur många examensarbeten utförs utomlands? Hur klarar de studenter som åker utomlands sina studier vid det mottagande universitetet? 12. Nöjd-kund-index Definition: Studenternas trivsel och personliga utveckling. Nedbrytning: Hur relevant upplever studenterna sin utbildning? Hur stimulerande upplever studenterna sin utbildning? Hur är tillgängligheten på personal, utrustning, lokaler, service etc.? Hur trivs studenterna på utbildningarna och på LiTH? Antal studieavbrott och anledning till avbrott. *13. Relevansindex Definition: Hur relevanta är utbildningarna på arbetsmarknaden? Hur aktuella är utbildningarna? Nedbrytning: Vilka arbeten har de f.d. studenterna ett år efter avslutade studier? 14. Attitydindex Definition: Gymnasieungdomars attityder till teknik och teknisk utbildning Nedbrytning: Vilken attityd har grundskole- och gymnasieungdomar till teknik? begreppet högskoleingenjör? LiTH? teknisk universitetsutbildning? 15. Kvalitetsindex Definition: Kontroll av kvalitetsarbetet Nedbrytning: Värdering av samtliga nyckeltal som tas fram 5(47)

1. UNINGs PERSONELLA RESURSER Ett byte görs i nämnden vid årsskiftet 21/22. Hans Karlsson har avsagt sig sin plats och istället kommer Lars-Inge Gustafsson, även han från IKP, att ta plats som ordinarie ledamot. Även i LoT-grupperna har byten skett. Lars Backström har ersatt Guy Nilsson, och Lotta Lanne har tagit över efter Torgny Borg i Norrköpingsgruppen, medan Bahram Moshfegh efterträds av Lars Wennström i Linköpingsgruppen. Och som vanligt byttes de flesta studentrepresentanterna i såväl nämnd som LoT-grupp vid halvårsskiftet. På kansliet har två förändringar skett; Sten Granath är ny utbildningsledare, och Camilla Hahn kommer, förutom att vara studievägledare för programmen i Norrköping, också att vara nämndens sekreterare. 6(47)

2 FÖRANKRINGSINDEX A. Studenterna Utbildningsnämndens ordförande har under året träffat studenterna i årskurs ett dels på uppropsdagen och dels vid ett informationsmöte kallat 'Vart leder programmet?', som ska ge information om LiTH och Ingenjörshögskolan samt ge de nya studenterna möjlighet att höra hur ingenjörer som tidigare läst vid LiTH upplever sin yrkesroll och hur de ser på sin utbildning lite i backspegeln. Vice ordförande i nämnden, som också är ordförande i Praktikrådet, har träffat studenterna i årskurs 2 på programmen i Linköping för att informera om Ingenjörspraktiken. Motsvarande möte i Norrköping leddes av den andre LiTH-representanten i Praktikrådet, Lars Backström. Dock har den stora träffen mellan utbildningsnämnden och studenter ur alla årskurser inte genomförts under 21. Är det något som ska tas med i planeringen för 22? B. Institutionerna UNING har under 21 genomfört fyra institutionsbesök: IFM Deltagare från IFM: Prefekt, studierektorer för kemi och industriell miljöteknik, lärare från kemi och industriell miljöteknik Deltagare från UNING: ordförande, vice ordförande, 3 övriga ledamöter Deltagare från TFK: Utbildningsledare, studievägledare Efter sedvanlig presentation av UNINGs och institutionens verksamhet diskuterades framför allt KI-utbildningen; rekryteringsläget samt den ekonomiska situationen som följer därav. Mötet följdes också av ett möte mellan utbildningsledaren och studierektor för mätteknik, varvid utvecklingen av mätteknikkurser för ingenjörer diskuterades. IKP Deltagare från IKP: Prefekt, huvudstudierektor, studierektorer för energisystem, och produktionsteknik, lärare från olika ämnesområden inom IKP Deltagare från UNING: ordförande, vice ordförande, 3 övriga ledamöter Deltagare från TFK: Utbildningsledare, studievägledare Efter sedvanlig presentation av UNINGs och institutionens verksamhet diskuterades framför allt MI-utbildningen och hur den genomförda utökningen av antalet platser samt ersättandet av COOP-termin med ettårig ingenjörspraktik påverkar utbudet av profileringsmöjligheter. ITN Deltagare från ITN: prefekten, en proprefekt, studierektorerna, lärare från olika ämnesområden, 3 studieadministratörer Deltagare från UNING: Ordförande, vice ordförande, 3 övriga ledamöter Deltagare från TFK: Utbildningsledare, studievägledare Efter sedvanlig presentation av institutionens och UNINGs verksamhet diskuterades först problematiken kring ekonomin på BI. En arbetsgrupp skall se över möjligheterna att öka utbildnuingens attraktionskraft, t.ex. genom möjlighet till olika profileringar i årskurs 3, med sikte på att kunna utöka antalet platser till 6. Ett av de utvecklingsprojekt som bedrivits under året har resulterat i ett förslag till ny struktur på DE-utbildningen med tre terminer som läses gemensamt av alla studenter. 7(47)

Lars Backström och Guy Nilsson kommer att presentera förslaget för nämnden i samband med nämndinternatet i januari/februari. Som avslutning förevisades VR-labbet. ISY Deltagare från ISY: prefekten, proprefekten, studierektorer (samtliga utom en, lärare från olika ämnesområden Deltagare från UNING: Ordförande, vice ordförande, ca hälften av övriga ledamöter Deltagare från TFK: Utbildningsledare, studievägledare Efter sedvanlig presentation av institutionens och UNINGs verksamhet diskuterades framför allt de planerade utökningen av platser på EI, som ISY är positivt inställda till. Samläsning diskuterades allmänt. Samläsningen mellan EI och DI fungerar bra. Samläsning med civilingenjörsprogram i orienterande kurser har fungerat bra, t.ex. mellan I och DI, medan det inte gått lika bra i mer teoretiska kurser t.ex. mellan Y och EI. Kanske kan det skapas intressanta kurser där civilingenjörs- och högskoleingenjörsstudenter kompletterar varandra t.ex. i ett gemensamt projekt. 8(47)

3. PLATSINDEX Till antagningen hösten 21 hade antalet platser på MI utökats från 32 till 6. Detta fick till följd att samtliga behöriga sökande antogs till detta program. Detta var också fallet på BI, DE och KI. KI uppvisar även i år ett tiotal lediga platser och på DE fanns också ett fåtal lediga platser när samtliga studenter registrerat sig på termin 1. På MK annonserade återigen 6 utbildningsplatser, då antalet garantiplatser för basårsstudenter antogs bli betydligt mindre än vad förhandsinformationen visade på, och det visade sig vara en korrekt bedömning. Totalt påbörjade 353 studenter studier vid något högskoleingenjörsprogram vid LiTH 21, vilket är en ökning med 8% jämfört med 2. TABELL 1: Antal nominella platser på olika programterminer hösten 21 T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 Totalt BI 32 32 32 96 DE 6 6 6 * 18 DI 6 6 32 152 EI 32 32 32 96 KI 32 32 32 96 MI 6 32 32 32 156 MK 6 45 6 165 336 293 28 32 941 * De studenter på DE som väljer inriktningen mot data- och elsystem gör en COOP-termin. TABELL 2: Antal registrerade studenter på olika programterminer hösten 21. T1 T2* T3 T4* T5 T6* T7 Totalt BI 36 24 2 5 22 15 122 DE 59 35 39 25 27 65 22 272 DI 72 41 37 9 45 72 276 EI 34 1 29 4 33 69 179 KI 22 6 14 7 22 19 9 MI 66 11 31 14 13 4 52 191 MK 68 18 43 13 29 171 357 145 213 77 191 244 74 131 * Studenter som är registrerade på jämn termin på hösten är omregistrerade. De vanligaste anledningarna till omregistrering är ej uppfyllda spärrkrav eller har studieuppehåll av annan anledning (värnplikt, andra studier, etc.) Notera att det även finns fyra studenter med omregistrering på termin 1. För att bli studieberättigad till såväl termin 3 som termin 5 måste studenten uppfylla vissa studiemeritmässiga krav (poängkrav + specifika kurser/kursmoment, se resp. utbildningsplan i studiehandboken). De studenter som inte uppfyller uppsatta krav blir, om de fortsätter att terminsregistrera sig, istället omregistrerade på föregående termin (2 resp. 4). Även vid studieuppehåll av andra anledningar (t.ex. värnplikt, andra studier, etc.) kan man vara omregistrerad för att slutföra icke avslutade kurser. 9(47)

Att det på programmens sista termin ackumuleras studenter som inte tar ut sin examen är naturligt, då examensarbetet ofta drar ut på tiden, samt att studenten ibland väntar in den eller de sista tentamina han har kvar. Det förekommer också att studenter väljer att ej ta ut examen för att enklare kunna läsa till någon kompletterande kurs som ej krävs för examen. Dessutom omregistrerar sig ofta de studenter som väljer att läsa den s.k. Bas-X-terminen med sikte på en övergång till civilingenjörsprogram på den sista terminen på ingenjörsprogrammet. Sammanfattningsvis, om vi jämför registreringssiffrorna för termin 1, 3 och 5 under hösten 21 med motsvarande siffror för hösten 2 ser vi att antalet har: ökat på termin 1 p.g.a. utbyggnaden av MI och korrigeringen av antalet platser på MK minskat med ca 1% på termin 3 vilket direkt avspeglas i ett ökat antal studenter som är omregistrerade på termin 2, framför allt på DE och MK minskat med ca 13% på termin 5, vilket direkt avspeglas i ett ökat antal studenter som är omregistrerade på termin 4, på BI, DE och MI. TABELL 3: Andel kvinnliga studenter på olika programterminer hösten 21. T1 T2 T3 T4 T5 T6 T7 Totalt BI,47,8,6,4,32,33,37 DE,12,17,26,8,4,2,14,15 DI,6,32,5,22,16,17,14 EI,15,2,1,12,12,12 KI,5,33,64,43,73,84,63 MI,21,18,1,7,31,25,17,18 MK,26,11,21,31,52,28,21,2,23,18,28,23,16,22 Bland registrerade studenter är lite drygt 2% kvinnor. Fördelningen mellan utbildningsprogrammen är dock väldigt ojämn med ca 1% kvinnor på EI och ca 65% kvinnor på KI. Byggingenjörsprogrammet fortsätter att öka andelen kvinnliga studenter, nu till 46% av de antagna till årskurs 1. Totalt, bland studenter som antogs hösten 21, var ca 21% kvinnor, vilket är en knappt märkbar ökning jämfört med förra årets antagning. Om man jämför de olika utbildningsprogrammen ser man att det framför allt är på MI som antalet kvinnliga nybörjare ökat; från 3 till 13. Samtidigt fortsätter andelen tjejer att minska på DI som, om trenden håller i sig, inte kommer att rekrytera några tjejer alls nästa år. Vilka insatser kan UNING göra för att öka rekryteringen av kvinnor till högskoleingenjörsutbildningarna? En vanligt förekommande åsikt är att högskoleingenjörsprogram borde kunna attrahera fler äldre studerande. Är detta något som nämnden håller med om? För att skaffa oss bakgrundsinformation inför ev. satsningar på att bredda rekryteringen till andra åldersgrupper har medelålder och medianålder räknats ut för studenterna som under hösten 21 var registrerade på de olika utbildningsprogrammen samt på Ingenjörshögskolan totalt (se tabell 4). Det kan vara intressant att jämföra våra data med SCBs data för hösten 2. Då uppgavs medianåldern hos studenterna registrerade på ingenjörsutbildning vid LiTH till 22 år, vilket också var medianåldern för studenterna på civilingenjörsutbildningarna vid LiTH. 1(47)

TABELL 4: Medelålder hos studenter registrerade på de olika utbildningsprogrammen under hösten 21. Medelålder Medianålder BI 24,4 23 DE 25,8 24 DI 25, 23 EI 25,7 24 KI 25,1 23 MI 24, 23 MK 23,3 22 Alla 24,8 23 11(47)

4. ANTAGNINGSSTATISTIK Nedan följer en sammanställning av antagningsstatistik för åren 1997-21, utbildningsprogram för utbildningsprogram. Förklaring till använda beteckningar: Antal förstahandssökande = antal sökande som har programmet som sitt första alternativ Antal platser = antal platser som annonseras i VHS-katalogen Antal antagna = antal studenter som kallas till uppropet Antal registrerade = antal studenter som påbörjar studier på programmet BP = urvalsgrupp, betyg från programgymnasiet (max 2) BL = urvalsgrupp, betyg från linjegymnasiet (max 5,) BU = urvalsgrupp, betyg från utländskt gymnasium eller motsvarande BF = urvalsgrupp, folkhögskola (max 4,) HP = urvalsgrupp, högskoleprov (max 2,) HA = urvalsgrupp, högskoleprov + arbetslivserfarenhet (max 2,5) * = samtliga sökande i urvalsgruppen antogs NT-SVUX = särskild finansieringsform Tabell 5a: Antagningsstatistik BI 1997-21 Byggnadsteknik 1997 1998 1999 2 21 Antal förstahandssökande 18 16 34 45 33 Antal platser 32 32 32 32 32 Antal försthandssökande/plats,57,5 1,1 1,4 1, Antal antagna 3 33 36 36 33 Antal registrerade 2 25 34 36 35 varav antal kvinnor 1 8 1 15 16 Antagna förstahandssökande efter urval 2 9 8 22 31 22 BP 12,5 * 11,44 * 11,41 * 11,24 * 11,1* BL 2,83 * 3,13 * 3,11 * 3,23 * 3,* BU 4,2 * HP,2 *,7 *,7 *,1 *,2* HA,3 *,8 * 1 *,4 *,2* NT-SVUX Antal förstahandssökande 2 4 Antal platser 15 15 Antal förstahandssökande/plats,13,26 Antal antagna 7 8 Antal registrerade 5 8 varav antal kvinnor 2 Antagna förstahandssökande efter urval 2 5 BL 2,95 * BF 3 * HP,8 *,6 * 12(47)

Tabell 5b: Antagningsstatistik DE 1997-21 Data- och elektroteknik 1997 1998 1999 2 21 Antal förstahandssökande 71 79 61 48 5 Antal platser 64 9 6 6 6 Antal förstahandssökande/plats 1,11,9 1,8,8 Antal antagna 67 11 68 71 55 Antal registrerade 55 83 66 69 58 varav antal kvinnor 1 9 7 11 7 Antagna förstahandssökande efter urval 2 25 36 29 24 31 BP 12,47 13,17 12,8 11,31 * 1,72* BL 3,59 3,5 3,27 3,33 * 2,96* BU 4,8 HP 1,3 1,1 1, 1, *,2* HA 1,4 1,2,9,7 *,1* NT-SVUX Antal första handssökande 14 27 Antal platser 1 15 Antal förstahandssökande/plats 1,4 1,8 Antal antagna 12 24 Antal registrerade 11 2 varav antal kvinnor 3 7 Antagna förstahandssökande efter urval 2 8 5 BP 16,9 * BL 3,38 3,5 * BF 2 * HP,9 1,2 * Tabell 5c: Antagningsstatistik DI 1997-21 Datateknik 1997 1998 1999 2 21 Antal förstahandssökande 159 184 171 128 117 Antal platser 32 32 32 6 6 Antal förstahandssökande/plats 4,97 5,8 5,34 2,13 1,95 Antal antagna 82 69 81 73 7 Antal registrerade 67 58 71 64 7 varav antal kvinnor 12 9 14 7 4 Antagna förstahandssökande efter urval 2 33 33 4 41 51 BP 13,55 15,28 15,6 14,93 14,13 BL 3,73 4 4,29 3,92 3,41 BU 3,9 BF 4, * 3, 3 4, HP 1,5 1,6 1,6 1,3 1,3 HA 1,5 1,6 1,6 1,4 1,4 NT-SVUX Antal första handssökande 22 28 Antal platser 5 5 Antal förstahandssökande/plats 4,4 5,6 13(47)

Antal antagna 9 11 Antal registrerade 5 9 varav antal kvinnor 2 2 Antagna förstahandssökande efter urval 2 5 5 BL 3,87 3,67 HP 1,3 1,7 Tabell 5d: Antagningsstatistik EI 1997-21 Elektroteknik 1997 1998 1999 2 21 Antal förstahandssökande 67 57 61 42 47 Antal platser 32 32 32 32 32 Antal förstahandssökande/plats 2,1 1,8 1,9 1,31 1,47 Antal antagna 43 38 43 46 4 Antal registrerade 37 3 4 43 34 varav antal kvinnor 4 2 5 9 5 Antal förstahandssökande efter urval 2 2 2 25 18 32 BP 13,63 14 14,38 13,17 12,36 BL 3,86 3,82 4 3,73 3,53 BU 4,4 BF 4 * 4 2 HP 1,4 1,3 1,4 1, 1, HA 1,4 1,4 1,5 1, 1,2 NT-SVUX Antal första handssökande 6 9 Antal platser 5 5 Antal förstahandssökande/plats 1,2 1,8 Antal antagna 5 5 Antal registrerade 5 4 varav antal kvinnor 1 Antagna förstahandssökande efter urval 2 3 5 BL 3,57 4 HP,9,9 Tabell 5e: Antagningsstatistik KI 1997-21 Kemiteknik 1997 1998 1999 2 21 Antal förstahandssökande 25 28 24 19 17 Antal platser 32 32 32 32 32 Antal förstahandssökande/plats,78,9,75,59,53 Antal antagna 44 38 41 27 23 Antal registrerade 31 31 33 22 22 varav antal kvinnor 17 24 2 12 11 Antagna förstahandssökande efter urval 2 12 14 19 12 14 BP 14,34 14,68 1,3 * 11,82* 11,63* BL 3,58 3,61 3,42 * 3,58 * 4,6* BU 4,5 * BF 3 * 3 * HP 1,2 1,2 1,1 *,3 *,2* HA 1,3 1,3,8 *,1 *,5* 14(47)

NT-SVUX Antal förstahandssökande 5 5 Antal platser 1 5 Antal förstahandssökande/plats,5 1 Antal antagna 7 9 Antal registrerade 6 9 varav antal kvinnor 3 8 Antagna förstahandssökande efter urval 2 5 3 BL 2,87 * 3,92 * BF 3 * HP 1,4 *,6 * Tabell 5f: Antagningsstatistik MI 1997-21 Maskinteknik 1997 1998 1999 2 21 Antal förstahandssökande 9 75 75 73 65 Antal platser 32 32 32 32 6 förstahandssökande/plats 2,81 2,3 2,3 2,28 1,8 Antal antagna 45 47 45 44 63 Antal registrerade 39 43 37 36 65 varav antal kvinnor 6 9 6 3 13 Antagna förstahandssökande efter urval 2 23 21 24 3 39 BP 12,99 14,45 14,51 14,79 11,43* BL 3,8 3,71 3,8 3,76 2,83* BU 4,5 HP 1,3 1,2 1,3 1,2,7* HA 1,4 1,4 1,3 1,3,8* Tabell 5g: Antagningsstatistik MK 1999-21 Medie- och kommunikationsteknik 1999 2 21 Antal förstahandssökande 132 153 99 Antal platser 6 45 6 Antal förstahandssökande/plats 2,2 3,4 1,65 Antal antagna 74 6 7 Antal registrerade 68 6 68 varav antal kvinnor 21 14 18 Antagna förstahandssökande efter urval 2 34 31 46 BP 13,45 14,9 13,46 BL 3,66 3,33 3,31 HP 1,3 1,4 1,3 HA 1,2 1,3 1,3 15(47)

För att enklare kunna se trenden vad gäller sökandetryck och antagningspoäng visas nedan ett antal diagram över utvecklingen under de senaste åren. Diagram 1: Antal förstahandssökande till olika utbildningsprogram vid LiTH 1997-21. 2 18 16 Antal 1:ahandssökande 14 12 1 8 6 1997 1998 1999 2 21 4 2 BI DE DI EI KI MI MK Utbildningsprogram BI Efter ett ökat sökandetryck de senaste två åren sjunker nu antalet förstahandssökande med ca 26%. UNING har tillsatt en arbetsgrupp som ska arbeta fram förslag till vilken inriktning BI-utbildningen kan ha i framtiden. Programmets litenhet och särart bland utbildningarna vid LiTH ger såväl UNING som ITN vissa problem av ekonomisk art då studentunderlaget för ämnesområdet blir litet och samläsnings- och sambudgeteringsmöjligheter med andra program till stor utsträckning saknas med dagens upplägg. DE Den nedåtgående trenden i antalet förstahandssökande till DE har i år brutits, men fortfarande är det färre förstahandssökande än annonserade utbildningsplatser. De insatser som gjorts för att utveckla programmet bör därför fortsätta och även få återverkningar på hur programmet marknadsförs. DI Antalet förstahandssökande till DI har sjunkit med knappt 1% i år också, men intresset är fortfarande stort. LiTHs DI-utbildning, med en tydlig mjukvaruprofil, är fortfarande relativt unik i landet och det är nu det av LiTHs ingenjörsprogram som attraherar flest förstahandssökande. EI Antalet förstahandssökande till EI ökade under 21 med 12% och detta tillsammans med genomförda och planerade förändringar på Institutionen för Systemteknik (ISY) och diskussioner i UNING om en satsning på medicinsk teknikinriktningen på EI har föranlett en undersökning av möjligheten att dubblera antagningen till hösten 22. En förutsättning är dock att sökandetrycket ej minskar samt att betygsvärdena hos de som 16(47)

antas ej bedöms sjunka för mycket så att studenternas möjligheter att klara studierna tillfredsställande säkras. Den ev. utökningen hanteras därför som en överantagning och beslut om dess omfattning fattas så snart ansökningsstatistik finns tillgänglig. KI Sökandetrycket är jämfört med föregående år i princip oförändrat. De informationsinsatser på gymnasieskolor som gjordes av undervisare samt studenter på programmet under våren 21 verkar ha haft till effekt att en befarad större nedgång kunde undvikas. Den översynsgrupp som tillsattes under året har en del förslag till förändringar av KI-utbildningen, och i utbildningskatalogen för 22 har en tydligare internationell inriktning med mer undervisning på engelska förts fram. Även en bioteknisk inriktning har diskuterats, och kommer att arbetas vidare på under 22. MI Trots ett dubblerat antal utbildningsplatser och en nedgång i antalet förstahandssökande kunde tillräckligt många studenter antas till MI-utbildningen. Dock kan man se en tydlig sänkning av medelbetyg hos de antagna studenterna jämfört med tidigare år. Detta kan naturligtvis komma att påverka studieresultaten negativt under de följande åren om inga extra satsningar göra för att underlätta för undervisare att hantera en större och ojämnare studentgrupp. Samtidigt bör ett större studentunderlag innebära ökade möjligheter att erbjuda fler specialiseringar i högre årskurs. MK Den osäkerhet som rått inom telekommunikations- och IT-branschen under året kan tänkas ligga bakom åtminstone en del av den 35%-iga minskning av antalet förstahandssökande till MK som skett. Och kanske kan man våga påstå att det minskade intresset för MK-programmet är en bekräftelse på att vi nu nått ut med informationen om programmets ingenjörsmässiga karaktär med en bas av matematik och grundläggande tekniska ämnen. Diagram 2: Andel förstahandsökande bland antagna studenter på utbildningsprogrammen 1997-21 1,8,6 Andel 1:ahandssökande,4 1997 1998 1999 2 21,2 BI DE DI EI KI MI MK Utbildningsprogram 17(47)

I diagram 3 visas hur stor andel av de antagna studenterna som sökt till det program de antagits till i första hand. Man kan förmoda att om studenterna hellre hade velat ha plats på annan utbildning ökar risken för avhopp från det program de nu befinner sig på. BI Vi ser att andelen av de antagna som sökt till BI-programmet i första hand minskat sedan förra året och nu är jämförbart med hur det var 1999. De studenter som inte har BI som sitt första alternativ har i stor utsträckning antingen MK eller arkitektutbildning som sitt förstahandsval. DE En tydlig ökning av andelen av de antagna som sökte DE i första hand kan ses, vilket bör vara positivt för både programmet och studenterna. Dock är det fortfarande många DEstudenter som har andra högskoleingenjörsutbildningar vid LiTH som sitt förstahandsval, främst MK, DI och EI. DI Även om det finns många fler förstahandssökande än platser, fylls bara ca 7% av platserna av studenter som har DI som sitt första alternativ. Detta beror på att de blir utkonkurrerade av studenter som har någon civilingenjörsutbildning (t.ex. D-LiTH) som första alternativ. Dessa studenter har bättre betyg, om än inte tillräckligt höga för att bli antagna på D. För detta krävdes hösten 21 ca 1,5 poäng högre än på DI för kvotgruppen BP. De studenter som antas till DI via högskoleprov har nästan uteslutande DI som sitt förstahandsval. EI Bland de antagna hösten 21 hade över 9% EI som sitt förstahandsval. Detta är en mycket klar skillnad mot studentgruppen som antogs till EI 2 och bör också vägas in när en ev. utökning diskuteras. I ansökningsstatistiken kan man se att resten har antingen Y eller DI som sitt främsta alternativ. KI Andelen förstahandssökande bland de antagna har i år ökat, nu till över 6%. Men de tre senaste åren har samtliga behöriga sökande i samtliga urvalsgrupper antagits, och både 2 och 21 fanns det lediga platser kvar när antagningen var avslutad. De KI-studenter som ej valde KI i första hand har ofta TB, Medicinsk biologi eller utbildningar med hälsoeller vårdinriktning som högre prioriterade alternativ. MI Vid antagningen i år skedde en återgång till en andel förstahandssökande runt 6% av de antagna och återigen är det M som är det vanligast förekommande förstahandsalternativet bland MI-studenter som ej sökt MI i första hand. Det är också många studenter från MI som brukar söka sig över till M efter tre års studier via Mx-utbildningen (avkortad civilingenjörsutbildning 14p som gavs t.o.m. 1999) och Bas-X-termin (fr.o.m. 2) MK Nästan 7% av de antagna 21 hade sökt MK i första hand. De övriga hade en mängd olika förstahandsalternativ, där civilingenjörsutbildning i medieteknik vid LiTH, högskoleingenjörsutbildning i medieteknik vid KTH eller någon icke-teknisk 18(47)

medieutbildning dominerar, men även ekonomutbildning, systemvetenskaplig utbildning, arkitektutbildning, läkarutbildning och diverse olika civilingenjörsutbildningar förekommer. Det är helt klart hos de sökande till MK som man noterar den största bredden av intresseområden. Antalet sökande med betyg från de gamla gymnasielinjerna minskar alltmer för varje år, och bland studenter som antas på betyg (2/3 av totalt antagna) kommer nu ca 85% från programgymnasium. (jfr 8% hösten 2). I diagram 3 visas hur antagningspoängen för de olika utbildningsprogrammen varierat de senaste åren för urvalsgruppen BP (programgymnasium). Resten av studenterna antas på högskoleprov, ev. med poäng för arbetslivserfarenhet adderad, något som ungefär hälften av dessa studenter har. Diagram 3: Betygspoäng för sist antagne student på utbildningsprogrammen 1997-21. Urvalsgrupp BP. 2 18 Poäng 16 14 12 1 BI DE DI EI KI MI MK 1997 12,5 12,47 13,55 13,63 14,34 12,99 1998 11,44 13,17 15,28 14 14,68 14,45 1999 11,41 12,8 15,6 14,38 1,3 14,51 13,45 2 11,24 11,31 14,93 13,17 11,82 14,79 14,9 21 11,1 1,72 14,13 12,36 11,63 11,43 14,36 Noterbart är att medelbetygen för de sist antagna studenterna i år sjunkit för alla utbildningsprogram jämfört med antagningen 2. Detta är inte förvånande om man betänker de små kullarna som lämnar gymnasieskolan och det minskande antalet studenter som har behörighet att söka sig direkt till teknisk utbildning på högskolenivå. Väger man dessutom in den mycket goda tillgången på utbildningsplatser inom teknikområdet efter flera års utbyggnad, så ska UNING inte vara alltför missnöjda med årets rekrytering. Men, vi måste förmodligen arbeta mer med aktiv rekrytering för att inte tappa mark de närmaste åren. Idéer på hur? 19(47)

I diagram 4a-d presenteras en sammanställning över antagningsstatistiken för hösten 21. Staplar visar antal antagna studenter och punkter markerar medelvärdet av antagningspoängen samt det intervall som studenternas poäng befann sig i, fördelat på de olika utbildningsprogrammen och de olika urvalsgrupperna. Diagram 4a: Antal antagna studenter hösten 21 samt betygspoäng (medelvärde samt intervall) för urvalsgruppen BP (programgymnasium). Urvalsgrupp BP Antal antagna 5 4 3 2 1 BI DE DI EI KI MI MK Utbildningsprogram 2 18 16 14 12 1 Antagningspoäng - intervall Diagram 4b: Antal antagna studenter hösten 21 samt betygspoäng (medelvärde samt intervall) för urvalsgruppen BL (linjegymnasium). Urvalsgrupp BL Antal antagna 1 8 6 4 2 5 4,5 4 3,5 3 Antagningspoäng - intervall BI DE DI EI KI MI MK Utbildningsprogram 2,5 2(47)

Diagram 4c: Antal antagna studenter hösten 21 samt betygspoäng (medelvärde samt intervall) för urvalsgruppen HP (högskoleprov). Urvalsgrupp HP Antal antagna 18 16 14 12 1 8 6 4 2 BI DE DI EI KI MI MK Utbildningsprogram 2 1,5 1,5 Antagningspoäng - intervall Diagram 4d: Antal antagna studenter hösten 21 samt betygspoäng (medelvärde samt intervall) för urvalsgruppen HP (högskoleprov + arbetslivserfarenhet). Urvalsgrupp HA 18 16 14 12 Antal 1 antagna 8 6 4 2 BI DE DI EI KI MI MK Utbildningsprogram 3 2 Antagningspoäng - 1 intervall Medelpoängen (genomsnittet räknat på alla antagna) för studenter ur urvalsgrupp BP har på MI sänkts med 1,5 enhet i samband med utökningen av antalet platser. Motsvarande nedgång på MK, där antalet platser ökats från 45 till 6, är,7 enheter och på DI, där ingen justering av antalet platser gjorts,,9 enheter. Det enda program där medelpoängen höjts är KI, där höjningen motsvarar ca,5 enheter. Övriga program uppvisar bara marginella förändringar i snittbetyget. Noterbart är också att spridningen i de antagna studenternas betyg har ökat, speciellt på MI och MK, men även på DI, mest beroende på en sänkning av den undre gränsen. 21(47)

Antal antagna från urvalsgruppen BL minskar år för år i takt med att antalet sökande med slutbetyg från linjegymnasium blir färre och färre. Medelpoängen sjunker också för denna grupp, med ett lysande undantag i KI, men där handlar det om en enda individ som antagits ur denna grupp, varför medelvärdet inte är relevant att jämföra med. I urvalsgrupperna som baseras på högskoleprovet har vi en mycket stor spridning i poängen hos de antagna. Det finns på de program där alla behöriga sökande antagits, individer med poäng från,1 till 2,5. Detta tillsammans studenternas skiftande yrkeserfarenheter kanske borde hanteras på något särskilt sätt. Kanske borde man ha en beredskap för att kunna stötta undervisare med en så brokig skara studenter. Samtidigt bör den blandade studentgruppen kunna bidra till ett intressant studieklimat med möjligheter till återkoppling av olika erfarenheter till utbildningen. Sammanfattningsvis kan man säga att man ser en större spridning i studenternas poäng på de utbildningsprogram som har svårt att fylla sina platser, vilket resulterar i ojämna undervisningsgrupper. Detta brukar kräva mer av såväl studievägledning som administrativ och undervisande personal. Till denna grupp av program hör fr.o.m. i år också MI, efter beslutet att öka antalet platser till 6. Nationella jämförelser: I konkurrensen med högskoleingenjörsutbildningar på andra universitet och högskolor inom Sverige står sig Ingenjörshögskolan vid LiTH mycket bra. Samtliga siffror redovisade nedan är siffror från 2:a urvalet som gjordes av VHS, och alltså inte direkt jämförbara med siffrorna efter reservantagningen som redovisas för LiTHs utbildningsprogram. Man bör dock få en ganska bra bild av hur läget är på de andra högskolorna. BI: (11,1* resp. 3,*) Svårt att få fram några jämförelsetal vad gäller antagningspoäng då de flesta högskolor antog samtliga behöriga sökande. Dock kan nämnas att det till utbildningsprogrammet för Byggteknik/arkitektur vid Högskolan i Jönköping krävdes 14,3 resp. 3,84, vilket båda är högre än 21. Detta program har till 42 platser direktintag av studenter med SVbakgrund (matematik C); de behöver alltså inte komplettera med teknisktnaturvetenskapligt basår först. Även det andra byggprogrammet i Jönköping, det med inriktning mot husbyggnad med ekoteknik har konkurrens om utbildningsplatserna, med 12,36 resp. som lägsta antagningspoäng. Övriga program antog samtliga behöriga sökande, och även i vissa fall (t.ex. MdH) obehöriga sökande, som då får komplettera med basårskurser parallellt med programkurserna i en individuell plan. DE: (1,72* resp. 2,96*) Samtliga kombinationsutbildningar inom data- och elektroteknikområdena antog samtliga behöriga sökande, och några av dem lyckades inte fylla de platser man annonserat, däribland LiTH. 22(47)

DI: (13,58 resp. 3,25) Två utbildningar inom datateknik rapporteras ha högre antagningspoäng än DI, nämligen det på KTH-Kista (14,59 resp. 3,93) och den på Chalmers (13,73 resp. 3,33). Övriga DIprogram som har konkurrens om platserna är KTHs utbildningar i Haninge och Södertälje. Många utbildningsprogram även inom ett tidigare så populärt område som datateknik lyckas alltså inte fylla sina platser. EI (12,36 resp. 3,73) Av alla EI-utbildningar i hela Sverige var det bara EI på LiTH som hade konkurrens om platserna, men KTH antar ca 175 studenter till sina utbildningsprogram och Chalmers nästan 1, så man får inte helt rättvisande bild att jämföra med dem när vi bara har 32 platser. Många av de mindre högskolorna har dock stora problem att fylla sina platser och nu när ett stort antal utbildningsplatser inom teknik/naturvetenskap kommer att dras in kan en del av EI-utbildningarna kanske ligga i farozonen. KI: (11,63** resp. 4,6*) Samtliga utbildningar inom kemitekniska området antog samtliga behöriga sökande, och några av dem lyckades inte fylla de platser man annonserat, däribland LiTH. De försök att starta utbildningar med bioteknikinriktning har fallit ganska väl ut vad gäller söktryck, men någon konkurrens om utbildningsplatserna är det inte på någon högskola. MI: (14,79 resp. 3,76) Endast till utbildningar med annonserad med inriktning på produktutveckling och design (LTU, Malmö, Skövde) samt till Mekatronikutbildningen med COOP på Chalmers rådde konkurrens om utbildningsplatserna. Även inom det maskintekniska området signaleras stora svårigheter att fylla platserna från många av de mindre högskolorna, så kanske kommer även några av utbildningsprogrammen inom detta område att läggas i malpåse till nästa år. MK: (14,9 resp. 3,33) Inom medieområdet är det en verklig djungel av utbildningar, både högskoleingenjörsutbildningar och andra utbildningar. Namn som 'Digital mediedesign' och 'Medieinformatik' lockar många studenter till medieutbildning med icke-teknisk inriktning. I topp bland högskoleingenjörsutbildningarna vad gäller antagningspoäng ligger KTH- Haninge (16,85 resp 4,3) till platserna för studenter med SV-bakgrund. För övriga studenter på det programmet gick gränsen vid 16,7 resp. 4,11. Även till utbildningsprogrammen för Grafisk teknik i Malmö, Medieteknik i Umeå, Multimediateknik i Lund och Information och medieteknik i Jönköping råder konkurrens om platserna. 23(47)

6. RESURSFÖRDELNING UNING valde att i budgeten för 21 fördela 9% av den disponibla ramen direkt till institutionerna (ca 3 miljoner kronor) för genomförande av det undervisningsuppdrag som definieras av de beslutade läro- och timplanerna. Resterande del avsattes för specifika, riktade satsningar och hälften av dessa satsningar pekades ut redan i budgeten. Det var t.ex. stöd till de studentdrivna datasalarna på ISY, IFM, IKP och ITN. samt nämndens planeringsinternat i början av året.. Det avsattes också 5 kkr som UNINGs utvecklingsgrupp skulle förfoga över och dela ut till intressanta utvecklingsprojekt. Under året har endast en utbetalning gjorts; ett bidrag till LING-sektionens 1-års-jubileumsfirande syftande till att marknadsföra högskoleingenjörsprogrammen inom LiTH samt att stärka studenternas vi-känsla. Med anledning av detta reducerade UNING i budgeten för 22 Utvecklingsgruppens pott något för att istället kunna göra en större marknadsföringssatsning. Sammanställningen nedan omfattar inte de medel för kursutveckling som utbetalats under året och inte heller andra utbetalningar som gjorts efter beslut av UNING-VA. Diagram 5: UNINGs undervisningsuppdrag till institutionerna 21, omräknat till helårsstudenter. 4 35 ITN 3 25 Budgeterad HÅS 2 15 1 IDA IFM IKP ISY MAI 5 EKI IMT IPE ISK TEMA Institution Diagram 6 visar hur stor del de av undervisningen inom Ingenjörshögskolan som olika institutioner utför. UNINGs största leverantör av undervisning är Institutionen för Teknik och Naturvetenskap (ITN) vid Campus Norrköping, ITN utför ca 44% (+4%) av undervisningen inom högskoleingenjörsprogrammen på LiTH. Övrig undervisning beställs hos institutioner på Campus Valla i Linköping. Följande institutioner där är under 21 delaktiga i kurser på högskoleingenjörsutbildningen vid LiTH (andel HÅS, förändring i andel sedan 2): 24(47)

Institutionen för datavetenskap, IDA (ca 13,5%, +,5%) Institutionen för konstruktions- och produktionsteknik, IKP (ca 11%, -1%) Institutionen för systemteknik, ISY (ca 8,5%, -2%) Matematiska institutionen, MAI (ca 9 %, -,5%) Institutionen för fysik, mätteknik, biologi och kemi, IFM (ca 7%, -1,5%) Institutionen för produktionsekonomi, IPE (ca 2,5%, +,5%) Ekonomiska institutionen, EKI (ca 2%, ±%) TEMA-institutionen (ca 1%, ±%) Institutionen för språk och kultur, ISK (ca 1,5%, +,5%) Institutionen för medicinsk teknik, IMT (ca,5%, ±%) Utbildningsnämnden har Tekniska Fakultetens uppdrag att lämna ett förslag på budget för de utbildningsprogram man ansvarar för, och för budgetåret 21 fördelades medel enligt Diagram 6. Medelvärdet av ersättningen per planerad HÅS beräknat på samtliga kurser som läses av högskoleingenjörsstudenter är ca 34 kkr/hås (+4 kkr/hås), medan det på olika institutioner varierar mellan ca 19 kkr/hås upp till drygt 7 kkr/hås. Jämfört med 2 har alla institutioner fått en högre ersättning per budgeterad HÅS 21 och den totala budgetsumman ökar för samtliga institutioner utom IFM. Anledningarna till att IFM fick oförändrad tilldelning är en omläggning av en antal mättekniska kurser som därför ej budgeterades för 21, samt ett minskat antal studenter på KI-utbildningen. Diagram 6: Fördelning av ekonomiska medel per institution, samt budgeterade medel per planerad HÅS på de olika institutioner. 16 14 ITN 75 65 12 55 1 45 Budgeterade medel (kkr) 8 35 Budgeterade medel per HÅS (kkr) 6 25 4 IDA IFM IKP ISY 15 2 EKI IMT IPE ISK MAI TEMA 5-5 Institution 25(47)

Diagram 7: Fördelning av ekonomiska medel per utbildningsprogram, samt budgeterade medel per planerad HÅS på olika utbildningsprogram. 6 DE DI 45 4 5 MK 35 Budget (kkr) 4 3 BI EI KI MI 3 25 2 Budget per HÅS (kkr) 2 15 1 1 5 Utbildningsprogram Diagram 7 visar hur UNING fördelade ekonomiska medel till kurser på de olika utbildningsprogrammen. Också i denna beräkning varierar medelvärdet av ersättning per HÅS från ca 3 kkr/hås till ca 41 kkr/hås. Dock har alla utbildningsprogram kunnat ges en högre total budget vilket också resulterat i en höjd ersättning per HÅS under 21 än under 2. Ett undantag finns dock vad gäller ersättning per HÅS, nämligen MI. En större undervisningsgrupp i årskurs 1, samt något förändrade budgeteringsförutsättningar för de civilingenjörskurser som läses i årskurs 3 resulterar i en liten sänkning (- kkr/hås) av ersättningsnivån per planerad HÅS. Tack vare en ingående balans från 2 samt de icke utnyttjade medel som reserverades för osäkra HÅS/HÅP i samband med Ingenjörspraktikens införande, kunde UNING under 21 göra en extra utbetalning till institutionerna. UNING valde att fördela medel till de institutioner som är utförare av huvuddelen av undervisningen inom Ingenjörshögskolan. Pengarna fördelades enligt fördelning i budget med en extra pott till IMT, och åtföljdes av ett brev där UNING föreslog lämpliga användningsområden för de fördelade pengarna: IDA: Utvecklingsarbete av tre specificerade profilkurser för DI IKP: Planering och utveckling av nya profilerna för MI ISY: Utvecklingsarbete avseende inriktningar/profiler i samband med den planerade expansionen av EI-utbildningen, översyn av förkunskapskrav, innehåll och genomförande av kursen i telekommunikation. MAI: Explicita insatser som stärker ingenjörsutbildningarna. Nämnden föreslår att del av medlen används för utveckling av TADI2 Numeriska algoritmer till 'ingenjörskurs'. IFM: Utveckling av laborationer och näringslivssamarbete inom kemiteknik samt de nya mätteknikkurserna IMT: Utveckling av inriktningskurser inom medicinsk teknik för EI-utbildningen 26(47)

ITN: Utveckling av nya kurser och vidareutveckling av kurser där sådant behov finns. Exempel på det senare kan vara uppgradering av kurser av sådan art att det är svårt att täcka med kursbudget. Ett annat exempel är kurser som fått sådant resultat vid kursutvärderingen att åtgärder måste vidtas. TEMA: Utvecklingsarbete som pågår avseende integrering av kommunikation i tekniska kurser. En uppföljning av vad dessa utbetalda medel faktiskt använts till på institutionerna kommer att göras vid årets slut. 27(47)

7. KURSINDEX Studenter vid utbildningsprogram inom Ingenjörshögskolan och YTH har under 21 deltagit i nästan 3 olika kurser, flertalet specifika för högskoleingenjörs- eller yrkesteknisk högskoleutbildning men även ganska många kurser som läses gemensamt med studenter på civilingenjörsprogrammen. En sammanfattning av resultatet av utvärdering av kurser som UNING ansvarar för ges i Diagram 8. (Enbart tre läsperioder har utvärderats när detta skrivs. Den fjärde redovisas i början av februari och BOKEN kommer att uppdateras då) Diagram 8: Sammanställning av sammanfattningsbetyg givna på kursutvärderingar 2 och 21 på kurser inom högskoleingenjörsutbildningen samt YTH som UNING ansvarar för. Endast baserat på tre läsperioder 21! 9 8 7 6 Antal 5 4 3 2 2 21 1 1 2 3 4 5 Sammanfattningsbetyg - intervall Medelvärdet av samtliga sammanfattningsbetyg är 3,3 (var 3,4 under 2) Medelvärdet av svarsfrekvensen är 45%.(var 39% under 2) 78% av kurserna har fått ett sammanfattningsbetyg som är 3 eller högre (var 78% under 2) UNING har under 21 fått två skrivelser från dekanus där man uppmanas inkomma med kommentar och redogörelse för åtgärder man tänker vidta med anledning av dåliga utvärderingsresultatet på sammanlagt sex kurser. I samtliga fall är det kurser som redan varit uppe för diskussion under LoT-arbetet inför 22 och på UNING-VA, och i många fall har åtgärder redan vidtagits som bör avhjälpa de problem som framkommit i utvärderingarna. I samband med att kursutvärderingarna behandlats av UNING-VA har i förekommande fall kontakt tagits med ansvarig studierektor, som också fått ge institutionen syn på kursens genomförande och hur UNING kan bidra till en förbättring till nästa kursomgång. 28(47)

8. POÄNGPRODUKTION Nominell studietakt är 4 poäng per år. Nedan presenteras data över hur poängproduktionen bland studenter antagna 1997-21 ser ut på de olika utbildningsprogrammen 22-1-16. TABELL 6: Medelvärde av total poängproduktion per student på olika utbildningsprogram av studenter med antagningsår 1997-21. Kvinnliga studenters poängproduktion har också brutits ur den totala studentgruppens. och antal poäng som är nominell studietakt anges som referensvärde. 97 kv Nom 98 kv Nom 99 kv Nom kv Nom 1 kv Nom BI 73,8 84,3 12 88,8 86,3 12 76,6 81,9 1 52,5 57,2 6 11,7 1,8 2 DE* 76,4 79,7 12 84,9 84,9 12 65,6 41,9 1* 39,2 45, 6 8,2 8, 2 DI 9,7 78,2 12 83,7 86,7 12 68,9 68,9 1 34,4 27, 6 12,3 16,2 2 EI 99,4 17,2 12 12,2 19, 12 8,5 65,9 1 41,4 39,7 6 15,5 13, 2 KI 87,2 8, 12 13, 17, 12 72,6 85,2 1 39,8 38, 6 14,7 13,4 2 MI* 95,1 75,6 12 94, 94,3 12 62.3 64,8 8* 48,8 51,5 6 12,1 12,4 2 MK 61,1 75,6 1 46,5 45,2 6 11, 11,6 2 * Studenter antagna 1999 och tidigare på MI och på inriktning mot data- och elsystem på DE gör en COOPtermin efter 3 terminer. Sammantaget kan man notera att målsättningen som UNING har att medelstudenten ska klara av åtminstone 8% av nominell studietakt uppfylls endast av de studentgrupper som är markerade med rött i tabellen ovan, och då har de studenter som påbörjade sin utbildning 1997 och 1998 haft tre resp. en termin extra på sig. (Se även diagram 1a-f). Notera dock att medelpoängen räknas ut bland alla studenter som haft någon aktivitet inom programmet, alltså även dem som har meddelat studieuppehåll och/eller avbrott. Kom också ihåg att många av programmen i årskurs 1 har en eller flera kurser som påbörjas under höstterminen och avslutas först under vårterminen, varför det faktiska maximala poängtalet på hösten inte är 2, utan lägre. Dock är det omöjligt att avgöra exakt vilken referenssiffra man kan använda då inrapportering av t.ex. laborativa moment och projektuppgifter ofta sker mer eller mindre kontinuerligt. Därför har jag valt att använda 2 som referensvärde. Man kan ur ovanstående data också slå fast att kvinnliga studenterna generellt klarar sina studier lika bra som manliga, men man kan ändå notera en viss variation mellan utbildningsprogram och även mellan olika årskullar. Någon klar generell trend över tiden är svårt att observera då det antalet studenter egentligen är för litet för att kunna utgöra en statistisk grupp. Nedan följer också en lägesrapport över samtliga studenter antagna 1997-21 vad gäller poängproduktion. Några av studenterna som påbörjade sin utbildning 1997 eller 1998 har tagit ut examen och finns alltså med dels i 'examensstapeln' dels i någon av 'poängstaplarna'. Några av studenterna med väldigt få avklarade poäng har eller har haft studieuppehåll, men endast ett fåtal har formellt avbrutet sina studier. På några program och några terminer är inte poängfördelningen exakt 2/2 på höst/vår. Därför kan det se ut som om studenterna läst mer än vad de enligt planen ska ha gjort. Även tillgodoräknade poäng redovisas i staplarna. 29(47)

Diagram 9: Grafisk representation över data i tabell 6. Jämförelse av uppnådd medelpoäng (blått) med nominellt poängantal (cyan) för studenter med olika antagningsår. 1% BI 1% DE 8% 8% Medelpoäng/ max 6% 4% 2% Medelpoäng/ max 6% 4% 2% % 1997 1998 1999 2 21 Antagningsår % 1997 1998 1999 2 21 Antagningsår 1% DI 1% EI 8% 8% Medelpoäng/ max 6% 4% 2% Medelpoäng/ max 6% 4% 2% % 1997 1998 1999 2 21 Antagningsår % 1997 1998 1999 2 21 Antagningsår 1% KI 1% MI 8% 8% Medelpoäng/ max 6% 4% 2% Medelpoäng/ max 6% 4% 2% % 1997 1998 1999 2 21 Antagningsår % 1997 1998 1999 2 21 Antagningsår 1% MK Medelpoäng/ max 8% 6% 4% 2% % 1999 2 21 Antagningsår 3(47)

Diagram 1a: Poängproduktion av BI-studenter antagna 1997-21. Studenter 4 35 3 25 2 15 1 5-2 21-4 41-6 61-8 81-1 11-12 Poäng 12- Examen 97 98 99 1 Diagram 1b: Poängproduktion av DE-studenter antagna 1997-21. 6 5 4 Studenter 3 2 1-2 21-4 41-6 61-8 81-1 11-12 Poäng 12- Examen 97 98 99 1 Diagram 1c: Poängproduktion av DI-studenter antagna 1997-21. Studenter 7 6 5 4 3 2 1-2 21-4 41-6 61-8 81-1 11-12 Poäng 12- Examen 97 98 99 1 31(47)

Diagram 1d: Poängproduktion av EI-studenter antagna 1997-21. Studenter 35 3 25 2 15 1 5-2 21-4 41-6 61-8 81-1 11-12 Poäng 12- Examen 97 98 99 1 Diagram 1e: Poängproduktion av KI-studenter antagna 1997-21. 25 2 Studenter 15 1 5 97 98 99 1-2 21-4 41-6 61-8 81-1 11-12 Poäng 12- Examen Diagram 1f: Poängproduktion av MI-studenter antagna 1997-21. Studenter 7 6 5 4 3 2 1-2 21-4 41-6 61-8 81-1 11-12 Poäng 12- Examen 97 98 99 1 32(47)

Diagram 1g: Poängproduktion av MK-studenter antagna 1999-21. 7 6 Studenter 5 4 3 2 99 1 1-2 21-4 41-6 Poäng 61-8 81-1 Kommentarer: UNING bör nog bevaka att inte antalet studenter som 'fastnar' <2p fortsätter att öka på BI, DI och framför allt på EI, där ca 1/4 av studenter antagna ht 2 fortfarande har <2p avklarade poäng. Kan detta ha ett samband med att de lägsta antagningsbetygen till EI sänktes med över ett steg (BP) 2. Och hur undviker vi att samma sak händer för antagna 21, där studenter med ytterligare lägre betygsmedel finns? Eller kanske kan vi identifiera andra orsaker till problemen med EI-studenternas studieresultat? Samtidigt är det glädjande att vi kan notera att antalet studenter som 'fastnar' <2p på DE och MK fortsätter att minska. Kan vi lära oss något av vad som skett på dessa program och överföra till övriga program? Studenternas studieresultat visar sig också i statistik över hur många av dem som följer den nominella studieplanen. Men, studenter kan naturligtvis också välja att ta studieuppehåll fastän alla formella krav för uppflyttning är uppfyllda. Följande krav ställs på studenterna för att bli studieberättigade resp. årskurs: Åk 2: Åk 3: Samtliga obligatoriska moment i årskurs 1 skall vara godkända. Med obligatoriska moment avses alla examinationsmoment, utöver tentamen (TEN), angivna i kursbeskrivningen. Dessutom godkänt i utbildningsspecifika kurser omfattande 1-15p (vilka kurser det är framgår av utbildningsplanen för programmet). Kraven för uppflyttning till årskurs 2 samt ha minst 5 poäng i kurser och dessutom godkänt resultat på programmets samtliga matematikkurser i åk 1. 33(47)