Lycksele näringslivsråds förslag till Näringslivsprogram för Lycksele kommun

Relevanta dokument
NÄRINGSLIVSPROGRAM LYCKSELE KOMMUN LIKSJUON KOMMUVDNA

Näringslivsprogram

NÄRINGSLIVSPROGRAM

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Företagsklimatet i Landskrona stad 2016

Företagsklimatet i Svalövs kommun 2016

Företagsklimatet i Härnösands kommun 2016

Företagsklimatet i Nykvarns kommun 2016

Företagsklimatet i Sollefteå kommun 2016

Företagsklimatet i Karlshamns kommun 2016

Företagsklimatet i Mariestads kommun 2016

Företagsklimatet i Avesta kommun 2016

Företagsklimatet i Piteå kommun 2016

Företagsklimatet i Sölvesborgs kommun 2016

Företagsklimatet i Falköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Klippans kommun 2016

Företagsklimatet i Vimmerby kommun 2016

Företagsklimatet i Härryda kommun 2016

Företagsklimatet i Hudiksvalls kommun 2016

Företagsklimatet i Arboga kommun 2016

Företagsklimatet i Lindesbergs kommun 2016

Företagsklimatet i Strängnäs kommun 2016

Företagsklimatet i Hylte kommun 2016

Företagsklimatet i Gällivare kommun 2016

Företagsklimatet i Finspångs kommun 2016

Företagsklimatet i Höganäs kommun 2016

Företagsklimatet i Hällefors kommun 2016

Företagsklimatet i Gislaveds kommun 2016

Företagsklimatet i Solna stad 2016

Företagsklimatet i Höörs kommun 2016

Företagsklimatet i Tyresö kommun 2016

Företagsklimatet i Sigtuna kommun 2016

Företagsklimatet i Lunds kommun 2016

Företagsklimatet i Kiruna kommun 2016

Företagsklimatet i Östhammars kommun 2016

Företagsklimatet i Malung-Sälens kommun 2016

Företagsklimatet i Vaxholms stad 2016

Företagsklimatet i Haninge kommun 2016

Företagsklimatet i Katrineholms kommun 2016

Företagsklimatet i Pajala kommun 2016

Företagsklimatet i Östra Göinge kommun 2016

Företagsklimatet i Strömsunds kommun 2016

Företagsklimatet i Laholms kommun 2016

Företagsklimatet i Götene kommun 2016

Företagsklimatet i Säffle kommun 2016

Näringslivspolitiskt program

Företagsklimatet i Linköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Uppsala kommun 2016

Företagsklimatet i Ljungby kommun 2016

Företagsklimatet i Forshaga kommun 2016

Företagsklimatet i Nässjö kommun 2016

Företagsklimatet i Lycksele kommun 2016

Företagsklimatet i Huddinge kommun 2016

Företagsklimatet i Trelleborgs kommun 2016

Företagsklimatet i Mora kommun 2016

Företagsklimatet i Arvika kommun 2016

Företagsklimatet i Emmaboda kommun 2016

Företagsklimatet i Vännäs kommun 2016

Företagsklimatet i Hultsfreds kommun 2016

Företagsklimatet i Haparanda stad 2016

Företagsklimatet i Strömstads kommun 2016

Företagsklimatet i Hörby kommun 2016

Företagsklimatet i Melleruds kommun 2016

Företagsklimatet i Gnosjö kommun 2016

Företagsklimatet i Torsås kommun 2016

Företagsklimatet i Härjedalens kommun 2016

UTKAST Näringslivsstrategi. Vägen till Umeåregionens bästa näringslivsklimat Datum. Utkast ej fastställd

Företagsklimatet i Botkyrka kommun 2016

Företagsklimatet i Borlänge kommun 2016

Företagsklimatet i Karlstads kommun 2016

Företagsklimatet i Örnsköldsviks kommun 2016

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2016

Företagsklimatet i Södertälje kommun 2016

Företagsklimatet i Hässleholms kommun 2016

Företagsklimatet i Värmdö kommun 2016

Företagsklimatet i Skövde kommun 2016

Företagsklimatet i Sundsvalls kommun 2016

Företagsklimatet i Sollentuna kommun 2016

Företagsklimatet i Varbergs kommun 2016

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Företagsklimatet i Skellefteå kommun 2016

Företagsklimatet i Norrköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Lidingö stad 2016

Företagsklimatet i Västerås stad 2016

Företagsklimatet i Norrtälje kommun 2016

Företagsklimatet i Östersunds kommun 2016

Företagsklimatet i Stockholms stad 2016

Företagsklimatet i Österåkers kommun 2016

Hur är företagsklimatet i Ronneby?

Företagsklimatet i Kristianstads kommun 2016

Företagsklimatet i Falkenbergs kommun 2016

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm

Näringslivsplan för Trosa kommun

Näringslivspolicy för Hällefors kommun

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Lokalt företagsklimat 2008 Enkätundersökning med företagare i - Grums

Näringslivsprogram

Företagsklimatet i Halmstads kommun Anna Gillek Dahlström, Jönköping

TVG Handlingsplan 2015

Näringslivsplan för Trosa kommun

Transkript:

2017-03-06 Lycksele näringslivsråds förslag till Näringslivsprogram för Lycksele kommun Bakgrund och syfte När företagen växer skapas fler arbetstillfällen, mer skatteintäkter som bygger välfärd och en bättre kommun. Kommunen kan hjälpa företagen genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att starta, driva, utveckla och etablera företag i Lycksele. Snabb ärendehantering, flexibilitet, konstruktiv dialog och en företagsvänlig attityd från politikerna och tjänstepersoner är grunden för ett gott företagsklimat. Lycksele Näringslivsråd (Lycksele kommun, Företagarna Lycksele, Lycksele handel och Handelskammaren) har gemensamt arbetat fram detta förslag till Näringslivsprogram. Näringslivsprogrammet innehåller mål, delmål, indikatorer för att mäta måluppfyllelsen, metoder för dialog med näringslivet samt en handlingsplan med förslag på åtgärder för ett bättre företagsklimat. Handlingsplanen gäller för perioden 2017-2018. Syftet med näringslivsprogrammet och handlingsplanen är att skapa en gemensam syn på hur vi tillsammans ska arbeta för att skapa goda förutsättningar för företagande i Lycksele genom ett förbättrat företagsklimat. Övergripande mål Genom ett förbättrat företagsklimat vill vi skapa goda förutsättningar för att starta, driva, utveckla och etablera företag i Lycksele kommun. Delmål Betyget över företagsklimatet i Lycksele i Svenskt Näringslivs enkät ska uppgå till minst 4 år 2020 (Jmf betyg 3 år 2016) Antalet nystartade företag ska öka Tillväxt och sysselsättning hos befintliga företag ska öka Kommunen och näringslivet ska sträva efter att skapa likvärdiga villkor för företagande utifrån ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv Bättre matchning mellan utbildsutbudet och näringslivets behov samt ett ökat utbud av läringsplatser, läringsanställningar och APL-platser. Andelen lokala företag som deltar i kommunens upphandling ska öka. Andelen upphandlingar från lokala företag ska öka. Antal företagsetableringar i kommunen ska öka

Uppföljning Respektive organisation ansvarar för uppföljning och utvärdering av näringslivsprogrammet och handlingsplanen årligen. Lycksele näringslivsråd samordnar den gemensamma utvärderingen. Indikatorer som följs upp årligen. Svenskt Näringslivs företagsklimatenkät sammanfattande betyg/omdöme. SYNAs tillväxtindex (tillväxten i befintliga företag) SKLs servicemätning (myndighetsutövning). Antal nystartade företag och antalet befintliga företag. Andelen kvinnor resp. män som driver företag Antal nyetableringar Antal sysselsatta inom privat sektor Antal unga företag (UF) procentuellt i förhållande till antal ungdomar Andelen lokala upphandlingar av kommunens totala upphandlingsvolym. Andelen lokala företag som lämnar in anbud vid kommunens upphandlingar. Antal läringsplatser, läringsanställningar och APL-platser. Indikator för uppföljning av matchningen mellan utbildningsutbudet och näringslivets behov ska tas fram. Dialog En bra dialog ger förutsättningar för ett gott företagsklimat. För en bra dialog behövs både kunskap och insikt hos kommunen om hur vardagen ser ut för en företagare. Det handlar också om att få företagare att förstå hur kommunen fungerar. Genom att träffa företagare i deras vardag ökar förståelsen mellan kommunen och näringslivet. För att få en god kunskap om företagens villkor för att uppnå en bättre service är det bra om både politiker och tjänstepersoner har goda kontakter och dialog med företagen. Dialogen mellan kommunen och näringslivet i Lycksele utgörs i första hand av; Lycksele näringslivsråd. Företagsfrukostar månadsvis. Företagspresentationer vid frukostmöten och vid kommunfullmäktige. Allmänna och branschvisa företagsträffar. Lokala programråd vid gymnasieskolan. Företagsbesök från politiker och tjänstepersoner. Kommunens hemsida, digitala nyhetsbrev och utskick. Guldkalaset Lyckseles årliga näringslivsgala Kommunens medverkan vid En dag på stan

Bilagor till Lycksele kommuns näringslivsprogram 1. Handlingsplan för bättre företagsklimat 2017-2018. 2. Handbok för bättre lokalt företagsklimat.

Bilaga 1 Handlingsplan 2017-2018. 1. Lycksele kommuns utvecklingsarbete för ett bättre lokalt företagsklimat. För att förbättra förutsättningarna för att driva och etablera företag samt bidra till ett bättre företagsklimat kommer Lycksele kommun genomföra ett utvecklingsarbete under 2017-2018. Syftet är att genomlysa, och där så bedöms nödvändigt, genomföra åtgärder som förbättrar företagsklimatet och skapar goda förutsättningar att driva, utveckla och etablera företag i Lycksele kommun. Som stöd i utvecklingsarbetet kommer Svenskt Näringslivs Handbok för bättre lokalt företagsklimat att användas. Se bilaga 2. Ansvarig för genomförandet är kommunstyrelsen (avseende politiska beslut) och kommunchefen (avseende beslut om verkställighet). Arbetet samordnas i kommunledningsgruppen. Utvecklingsarbetet ska ske i samverkan med Näringslivets representanter inom ramen för Lycksele näringslivsråd. Utvecklingsarbetet föreslås omfatta sju områden; 1. Tydligt ledarskap För att uppnå ett bättre företagsklimat krävs en genomarbetad ledningsstrategi hos kommunstyrelsen och kommunledningen. Ledningsstrategin föreslås omfatta ett näringslivsprogram (påbörjat), en konkurrenspolicy (beslutad), en upphandlingspolicy (beslutad) och en ny översiktplan (påbörjad). Åtgärd: Kommunstyrelsen beslutar om förslaget till Näringslivsprogram och Handlingsplan för bättre företagsklimat. Kommunfullmäktige beslutar om ny översiktsplan. 2. Dialog För en bra dialog mellan kommunen och företagarna behövs både kunskap och insikt hos kommunen om hur vardagen ser ut för en företagare. Det handlar också om att få företagare att förstå hur kommunen fungerar. Åtgärd: En kartläggning och utvärdering över hur företagens kontaktytor med kommunen fungerar genomförs. Utifrån resultatet tas åtgärdsförslag fram. Ansvarig: Kommunchefen.

3. Attityder och service till företag Attityder är grunden för ett gott företagsklimat. Företagen kommer i kontakt med kommunen i flera olika ärenden. I samtliga fall är det av största vikt att ha ett gott bemötande. Många kontaktytor och ett aktivt deltagande i det lokala näringslivet är tydliga tecken på ett lyckat attitydarbete inom kommunen. Samma sak gäller en serviceinriktad organisation där regler tillämpas på ett flexibelt och möjlighetsinriktat sätt. Det krävs ett omfattande och målinriktat arbete för att förändra attityden och förbättra servicen till företag. Att starta, driva eller etablera företag i en kommun kan vara komplicerat och invecklat. Det är svårt att veta vem man ska vända sig till och vilken hjälp man kan få. Därför har en del kommuner skapat En väg in som en service till företagen. Det innebär att företagen får snabb service och konkreta råd i sitt företagande. Det kan handla om frågor som exempelvis nätverk, lediga lokaler eller andra näringslivsrelaterade frågor Åtgärd: Åtgärder som förbättrar attityder och service till företag inom Lycksele kommuns organisation identifieras och genomföras under 2017. Ansvarig; Kommunchefen. 4. Effektiv kommunal förvaltning En effektiv förvaltning innebär att kommunen har ett professionellt bemötande och en smidig, snabb och transparent ärendehantering. Det är vid tillstånds-och tillsynsärenden som ett företag oftast har kontakt med en kommun. Hur reglerna tillämpas har stor betydelse för företagens möjlighet att kunna bedriva sin verksamhet.

Verksamhetsområde Myndighet har påbörjat ett arbete för att utveckla kommunens arbete med tillstånds- och tillsynsärenden. Åtgärd: Lycksele kommun utreder; - införande av funktionen företagslots som samordnar tillståndsärenden i kommunen. - införande av tjänstegarantier som anger hur tillståndsärenden behandlas. - hur tillämpningen av lagar, regler och avgifter vid tillstånds- och tillsynsärenden fungerar för företagen. - hur informationen på kommunens hemsida är utformad gällande tillståndstånds- och tillsynsärenden. Utredningen genomförs under 1:a halvåret 2017 och överlämnas till kommunchef och ledningsgrupp för beslut. Genomförandet av åtgärder påbörjas under 2:a halvåret 2017. 4. Affärsmässig kommun Det finns ett verktyg som påtagligt stärker företagsklimatet, nämligen upphandlingar av skattefinansierade varor och tjänster. Den offentliga upphandlingen betyder mycket för både den offentliga verksamheten och de privata företagen. Offentlig sektor och näringsliv kan i samverkan bidra till att utveckla varandra. Lycksele kommuns upphandlingsfunktion har arbetat fram en handlingsplan för ökad medverkan från lokala företag i kommunens upphandlingar. Handlingsplanens genomförande är påbörjad och arbetet fortsätter under 2017-2018. Kommunfullmäktige antog 2011 en policy för alternativa driftsformer och konkurrensutsättning av kommunala verksamheter. Policyn klargör målsättningen/motivet med att verksamheter i egen regi utsätts för konkurrens, vilka verksamheter som kan vara aktuella för alternativa driftsformer och konkurrensutsättning samt vilka principer som ska gälla. Även alternativa driftsformer (t ex intraprenader, avknoppningar, föreningsdrift mm) ska stimuleras. Åtgärd

Kommunchefen får i uppdrag att se över tillämpningen av policyn samt vid behov föreslå förändringar. Kommunfullmäktige beslutar om eventuella förändringar i policyn. 6. Samverkan skola näringsliv Tidig kontakt med näringslivet är ovärderlig för elevernas förståelse för arbetslivet och kunskap om de lokala företagen. När skolan samverkar med näringslivet börjar eleverna tänka mer på sin framtid. Det kan också stimulera till eget företagande. Även för företagen är kontakterna med skolan viktiga. Två tredjedelar av eleverna kommer att jobba inom näringslivet när de är klara med skolan och för företagen är kompetensförsörjningen en av de allra största utmaningarna. Företagen kan bidra till inspiration till eleverna och göra att undervisningen känns kopplad till verkligheten. Samverkan mellan skola och arbetsliv kan se ut på många olika sätt. I grundskolan kan det handla om att inspirera eleverna och öka kännedomen om olika yrken eller att stärka elevernas beslutsunderlag inför gymnasievalet. I gymnasieskolans yrkesprogram handlar det framför allt om arbetsplatsförlagt lärande, APL, och att göra eleven anställningsbar efter gymnasieskolan. Åtgärd Verksamhetscheferna vid För- och grundskola och Utbildningscentrum får i uppdrag att, i samråd med de lokala programråden, se över och vid behov utveckla följande; - Marknadsanpassad studie- och yrkesvägledning. - Ung företagssamhet och entreprenörskap i skolan. - Ökad samverkan mellan skola och företagen kring PRAO-platser och arbetsplatsförlagt lärande (lärlingsplatser och läringsanställningar). 7. Kompetensförsörjning En avgörande faktor för tillväxt och konkurrenskraft är att företagarens kompetensförsörjning fungerar. Brist på personer med rätt yrkeserfarenhet, rätt utbildning och/eller med arbetslivserfarenhet är de viktigaste orsakerna till att företagen har svårt att rekrytera. Yrkesutbildning är en viktig pusselbit för att komma tillrätta med kompetensförsörjningen. Intresset för yrkesutbildningar på gymnasienivå minskar dock. En lösning på kommunnivå för att komma åt problematiken med missmatchen på arbetsmarknaden är så kallad yrkesvux. From 2017 kan samverkande kommuner (minst 3) ansöka om stadsbidrag för regional yrkesinriktad

vuxenutbildning (yrkesvux). Syftet är att ge fler vuxna möjlighet att gå en yrkesutbildning. I arbetet med att säkerställa kompetensförsörjningen till företag är Akademi Norr, Lycksele Lärcentrum och Arbetsförmedlingen viktiga offentliga aktörer. Via Lycksele Lärcentrum erbjuds bland annat kommunal vuxenutbildning samt vissa yrkeshögskoleutbildningar på distans Ett partsgemensamt arbete med öka Lyckseles attraktivitet som utbildningsort och bostadsort samt möjligheterna till par-rekrytering till lediga tjänster hos kommun, landsting och bland företag kan också vara sätt att bidra till kompetensförsörjningen. Dessa åtgärder ingår ett projektförslag Attraktiva Lycksele som en del av handlingsplanen för bättre företagsklimat. Kommunen och några större företag i kommunen medverkar även i Tekniksprånget där blivande ingenjörer erbjuds praktikplats med lön. Åtgärd Insatser som förstärker samverkan mellan offentliga aktörer och näringslivet i syfte att förbättra kompetensförsörjningen till företag i Lycksele tas fram och genomförs under 2017. Ansvar; Kommunchefen Övriga åtgärder för bättre företagsklimat 1. Attraktiva Lycksele Nya metoder och arbetssätt för att samordna och marknadsföra Lycksele som attraktiv bostadsort, etableringsort, utbildningsort och besöksdestination behöver utvecklas. Insatser för att få fler goda Lyckseleambassadörer samt förbättrade attityder till företagande kan också ingå. Arbetet förslås genomföras i projektform där steg ett är att under våren 2017 ansöka om externa medel för att genomföra projektet under en 3-års period. Ansvarig: Lycksele kommun i samverkan näringslivsorganisationerna. 2. Insatser för centrumutveckling Förslag på fysik plan för centrumutveckling tas fram efter dialog med näringsliv och medborgare (påbörjat). Ansvar; Lycksele kommun.

Centrumutvecklare som stödjer utveckling av handel, aktiviteter och arrangemang i centrum finansieras under 1 år näringslivet (påbörjat) Ansvar: Företagarna och fastighetsägarna Stödja utvecklingen av nya och befintliga arrangemang med fokus på säsongsförlängning Ansvar; Lycksele kommun i samverkan med föreningslivet och näringslivsorganisationerna. Utreda lämplig framtida placeringen av turistinformationen. Ansvar; Lycksele kommun. 3. Öka andelen lokala företag som deltar i kommunens upphandlingar Erbjuda lokala företag utbildning och andra insatser som ökar deras kunskap och förmåga att delta i kommunens upphandlingar. Utveckla informationen och dialogen om kommunens planerade och genomförda upphandlingar vid frukostmöten, kommunens hemsida och via näringslivskontorets nyhetsbrev. Ansvar: Lycksele kommun i samverkan näringslivsorganisationerna. 4. Infrastruktur och kommunikationer Utveckla dialog och samverkan mellan kommun och näringsliv för att påverka nationella och regionala transportplaner och därmed skapa förutsättningar för åtgärder och investeringar som förbättrar tranporter och kommunikationer till och från Lycksele. Dialogen ska ske i form av allmänna företagsträffar såväl som företagsträffar kopplat till de olika transportslagens specifika frågor (ex. flygrådet). Dialogen med företagen ska även omfatta transport och kommunikationsfrågor kopplat till arbetet med ny översiktsplan, trafikstrategi, bostadsförsörjning samt centrumutveckling. Ansvar: Lycksele kommun i samverkan med näringslivsorganisationerna. 5. Stöd och rådgivning till företag Inom ramen för projekt Möjligheternas region utvecklas metoder och arbetssätt för stöd och rådgivning till nyföretagande, befintligt företagande och innovationer (pågående projekt). Ansvarig; Lycksele kommun.