En ny betygsskala (Ds 2008:13) Remiss från Utbildningsdepartementet

Relevanta dokument
En ny betygsskala UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Handläggare: Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: Till Utbildningsnämnden

Olovlig frånvaro i skolan Remiss från Utbildningsdepartementet

Betyg från årskurs 6 i grundskolan (Ds 2010:15) Remiss från Utbildningsdepartementet

Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 1 september 2008

Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning

Skolgång för barn som skall avvisas eller utvisas (SOU 2007:34) Remiss från Utbildningsdepartementet

Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, utbildningsnämnden, Lärarnas

Distansundervisning för elever bosatta i Sverige Remiss från Utbildningsdepartementet

Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (dnr U2009/5552/G) Remiss från Utbildningsdepartementet

En individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen Remiss från Utbildningsdepartementet

Studiemedel för gränslös kunskap (SOU 2011:26) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 1 oktober 2011

Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) Remiss av betänkande från Utbildningsdepartementet

Demolering av de skriftliga omdömena Motion av Roger Mogert (s) (2008:28)

En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4 Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 15 september 2016

PM 2011:117 RIV (Dnr /2011)

Studiemedel för gränslös kunskap (SOU 2011:26) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 1 oktober 2011

Skolans roll i att stärka de nationella minoriteternas ställning i Stockholm Motion av Roger Mogert (s) (2008:45)

Individuella utvecklingsplaner i grundskolan, särskolan, specialskolan och sameskolan Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid 15 oktober 2004

Utveckling av det personalekonomiska tänkandet och införa personalekonomiska bokslut Motion av Ann-Margarethe Livh (v) (2008:83)

Utlåtande 2009:54 RIV (Dnr /2005)

Ta klass (SOU 2009:27) Remiss från Utbildningsdepartementet

Central rättning av nationella prov Motion (2015:74) av Jennyfer Redin (M)

Var det politiska samtalet om Stockholm ska föras Skrivelse av Ann-Margarethe Livh (V)

Vikten av elevers och föräldrars medverkan i stadens skolor

Tid för undervisning - lärares arbete med åtgärdsprogram (Ds 2013:50) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 9 oktober 2013

PM 2016:132 RIV (Dnr /2016)

Stockholms skolors simkunnighetsutmaning Motion av Christopher Ödmann (mp) (2006:35)

Behovet av att öppna en ny förskola i Årsta Skrivelse från Roger Mogert (S)

Skolverkets utredning om prövning och bidrag för fristående skolor Remiss från Utbildnings- och kulturdepartementet Remisstid 30 november 2006

Utställning av stadens konst vid Stockholms skolor Motion av Tomas Rudin och Emma Lindqvist (båda s) (2008:72)

Ökad rättssäkerhet för människor med personlig assistans

Behov av förskola och skola på nordvästra Kungsholmen Hemställan från Kungsholmens stadsdelsnämnd

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet (SOU 2017:54) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 27 oktober 2017

Upprätta ett minnesmärke över författaren och människorättskämpen Katarina Taikon Motion (2016:91) av Rasmus Jonlund m.fl.

Förslag till ändrade regler för tillträde till högre utbildning och ändring i högskolelagen Remiss från Utbildningsdepartementet

Oberoendet i den kommunala revisionen (Ds 2009:11) Remiss från Finansdepartementet Remisstid 19 juni 2009

Hamam en mötesplats för det mångkulturella Stockholm Skrivelse av Christer Öhgren (mp) och Christopher Ödmann (mp)

Föreskrifter om kommunal energi- och klimatrådgivning Remiss från Statens energimyndighet

Utlåtande 2015:14 RVI (Dnr /2014)

Utökad undervisningstid i matematik Remiss från Utbildningsdepartementet

Tredimensionell fastighetsbildning kompletterande lagtekniska

Bättre tillgång till kommunala föreskrifter (Ds 2011:24).

Barnsäkerhet i förskolan Remiss från stadsrevisionen, revisorsgrupp 1

Insatser för att öka valdeltagandet i Stockholm Skrivelse från Stefan Nilsson m.fl. (MP)

Kommunala ingångsjobb Motion av Leif Rönngren (s) (2009:34)

Bilaga 22:3 till kommunstyrelsens protokoll den 29 november 2006, 9

Bilaga 5:11 till kommunstyrelsens protokoll den 23 februari 2005, 34

Försäljning av fastigheten Kontorsskylten 8 i Vällingby till AB Svenska Bostäder Hemställan från exploateringsnämnden

Nämndemannauppdraget breddad rekrytering och kvalificerad medverkan (SOU 2013:49) Remiss från Justitiedepartementet Remisstid den 11 oktober 2013

Framtidens högkostnadsskydd i vården (SOU 2012:2) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 21mars 2012

Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M)

Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 30 september 2016

Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux (Ds 2015:60) Remiss från Utbildningsdepartementet

Införande av redovisning av skolk även i högstadieelevernas betyg Motion av Jan Björklund och Lotta Edholm (båda fp) (2003:2)

PM 2013: RIV (Dnr /2013)

Vidareutbildning för lärare Motion (2016:121) av Lotta Edholm (L)

Ett skärpt skadeståndsansvar för föräldrar (Ds 2009:42) Remiss från Justitiedepartementet

En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 23 november 2016

PM 2016:193 RIV (Dnr /2016)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Remiss av revisionsrapporten "Mobbning och annan kränkande behandling i Stockholms skolor Remiss från revisorskollegiet Remisstid 15 april 2005

Framtidens högkostnadsskydd i vården (SOU 2012:2) Remiss från Socialdepartementet Remisstid 21mars 2012

En mer flexibel ämneslärarutbildning

Följ lagen Stoppa avknoppningarna i Stockholms stad Skrivelse från Ann-Margarethe Livh (v)

Kommunal revisionsrätt hos kommunens entreprenörer Motion av Malte Sigemalm (s) (2008:73)

Utjämning av kommunernas LSS-kostnader översyn och förslag (SOU 2007:62) Yttrande till Finansdepartementet

En stärkt yrkeshögskola ett lyft för kunskap (Ds 2015:41) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 16 november 2015

Förslag om policy för sponsring i skolan Skrivelse till kommunstyrelsen av Sabina Bossi m fl (mp)

Införande av legitimation för all personal med eget ansvar för barn på skolorna, även fritidspedagogerna Motion (2012:5) av Jan Valeskog (S)

Promemorian Införande av en rehabiliteringskedja (Ds 2008:3) Remiss från Socialdepartementet

Begäran om anslag/gåva år 2008 och 2009 till Östermalms Föreningsråd

Koncentration av miljöprövningsdelegationerna Remiss från Miljödepartementet Remisstid 26 maj 2011

vuxenutbildningen hänvisas till denna promemoria. 2. Beslutet i ärendet justeras omedelbart.

Redovisning av regeringsuppdrag om parkeringsplatser för elbilar Remiss från Näringsdepartementet

Ekonomiskt stöd vid ungdomsstudier Studiehjälpsutredningens betänkande (SOU 2003:28) Remiss från utbildningsdepartementet Remisstid 1 oktober 2003

Föredragande borgarrådet Anna König Jerlmyr anför följande.

Avskaffande av vårdnadsbidraget Motion av Malte Sigemalm (s) (2008:88)

Begäran om en uppdaterad kostnadskalkyl för nya Slussen Skrivelse från Tomas Rudin (S)

Justering av köavgifter för Bostadsförmedlingen i Stockholm AB från och med den första maj 2017

Gör skolorna i staden tryggare Motion (2010:17) av Ylva Wahlström (MP)

Utred missförhållanden och förläng inte avtalet med Samtrans Skrivelse av Lotta Edholm (L)

Hemställan från K.A. Almgren sidenväveri och museum om kompensation för effekten av gratis entré på museerna i staden med 1,5 miljoner kronor

Tillfälligt stöd till Judiska museet i Stockholm Motion (2016:71) av Lotta Edholm och Rasmus Jonlund (båda L)

Nytt avfallsinsamlingssystem i Gamla Stan Skrivelse från Carin Jämtin (S)

Inrättande av förberedelseskola för nyanlända barn och ungdomar Motion (2016:89) av Per Ossmer m.fl. (alla SD)

Sovmorgon för Stockholms elever Motion (2015:53) av Karin Ernlund (C)

Legitimation för lärare och förskollärare Remiss från Utbildningsdepartementet

Stockholms stad ska återgå till EPC (Energy Performance Contracting) Skrivelse av Yvonne Ruwaida (mp)

Kompetensutveckling av Stockholms lärare Motion (2015:29) av Sara Jendi Linder (M)

Särskilt redovisa kunskapsresultaten för nyanlända elever

Cykelskola för alla elever i förskoleklass Motion (2017:29) av Cecilia Brinck (M)

PM 2009:79 RVII (Dnr /2008)

Upplåtelse av den egna bostaden (SOU 2007:74) Remiss från Finansdepartementet

Utlåtande 2010:8 RI (Dnr /2009)

Kommunal medfinansiering av statlig sjöfartsinfrastruktur Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 20 mars 2013

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Utbildningsutskottets betänkande 2008/09:UbU5

Promemoria om en individuell utvecklingsplan med skriftliga omdömen

Föredragande borgarrådet Mirja Särkiniemi anför följande.

U2009/312/S. Statens skolverk Stockholm. (1 bilaga)

Transkript:

PM 2008 RIV (Dnr 322-465/2008) En ny betygsskala (Ds 2008:13) Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på remissen En ny betygsskala (Ds 2008:13) överlämnas och åberopas denna promemoria. Föredragande borgarrådet Lotta Edholm anför följande. Ärendet I promemorian om en ny betygsskala föreslår Utbildningsdepartementet en ändring av gällande betygsskala. Där föreslås att en sexgradig betygsskala införs, fem betygssteg för godkända resultat och ett betygssteg för icke godkänt resultat. Beteckningarna föreslås utgöra en bokstavsskala, där A-E betecknar godkända resultat och F icke godkänt resultat. Detta ska gälla för samtliga skolformer dock ska icke godkänt resultat inte sättas i särskolan. Om underlag för bedömning helt saknas till följd av omfattande frånvaro ska betyg inte sättas, vilket markeras med ett horisontellt streck. Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret och utbildningsnämnden. Stadsledningskontoret anser att flit ska uppmuntras och med fler betygssteg lönar det sig bättre att studera. Utbildningsnämnden ställer sig positiv till förslaget och anser att fler betygssteg innebär större möjlighet att differentiera mellan elever med olika resultat. Mina synpunkter Jag har länge velat se en ny betygsskala med fler betygssteg. Det förslag som kommer nu är mycket glädjande. Fler betygssteg leder till en mer rättvis bild av elevens kunskaper. Variationen i medelvärde kommer att bli större än idag, vilket kommer att premiera de elever som anstränger sig i skolan. Med en enhetlig betygsskala för alla skolformer där betyg ges kommer systemet att bli mer effektivt. Det är positivt att betyg nu också kommer att ges tidigare. Enligt förslaget kommer det att finnas betygskriterier för betygsstegen A, C och E. Det är önskvärt att betygsstegen B och D exemplifieras, för att underlätta bedömningen.

Jag föreslår att borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på remissen En ny betygsskala (Ds 2008:13) överlämnas och åberopas denna promemoria. Stockholm den 30 april 2008 LOTTA EDHOLM Bilagor 1. Reservationer m.m. 2. Sammanfattning av En ny betygsskala (Ds 2008:13) Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation anfördes av borgarråden Carin Jämtin och Roger Mogert (båda s) enligt följande. Vi föreslår borgarrådsberedningen föreslå kommunstyrelsen besluta att 1. Avslå föredragande borgarrådets förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande. En eventuell förändring av betygssystemet måste ha målsättningen att göra systemet tydligt och rättvist. Det förslag som beskrivs i ärendet riskerar dock att bli otydligt och genom sin otydlighet skapa problem med att göra rättvisa bedömningar. Om det föreslagna systemet genomförs är risken stor att det inte blir hållbart över tid utan kan behöva ändras för att fungera på ett rättvist och användbart sätt. För att betygen ska vara möjliga att använda som ett positivt instrument i elevens utveckling krävs att kunskapsmålen är kopplade till betygsstegen. I detta förslag saknas den kopplingen. Kriterierna för hur betygen ska sättas måste vara tydliga så att det är möjligt att göra rättvisa bedömningar. Reservation anfördes av borgarrådet Yvonne Ruwaida (mp) enligt följande. Jag föreslår borgarrådsberedningen föreslå kommunstyrelsen besluta att 1. som svar på remissen En ny betygsskala överlämnas och åberopas följande: Man förslår att dagens system med fyra betygssteg ( IG, G, VG och MVG) ersätts med ett nytt system med sexgradigt system. Fler betygssteg skall ge större tydlighet och motivera eleverna att lära sig mera. Men så kommer inte fallet att bli. Låt oss först titta på vilka kriterier ett målrelaterat betygssystem skall uppfylla. Kunskapskraven måste vara tydliga om ett målrelaterat betygssystem skall kunna fungera för eleverna. Här misslyckas förslaget om en ny betygsskala. Det kommer inte att finnas några nationella kriterier för de två nya betygsstegen som skall ligga mellan G och VG samt VG och MVG. Kriterierna för dessa mellansteg kommer att tas fram lokalt. Det gör att betygets roll som urvalsinstrument går förlorad. Istället för det uttalade syftet skapas här den verkliga flumskolan. 2

Regeringens förslag till nya betygssteg är en dålig kompromiss mellan alliansens ideologi och skolans verklighet och en ren bluff gentemot lärare, föräldrar och elever. För inte är det så att elever, lärare och föräldrar har efterfrågat ett nytt system med otydliga betygssteg? Ett system där man kan ha olika betygskriterier i olika skolor och olika delar av landet? Ett betygssystem är per definition något som skall vara exakt. Ett system som mycket förenklat tydligt visar vilka kunskapskrav som eleven uppfyller. Ett system som enligt pedagogisk forskning duger som urvalssystem men inte för att motivera elever att lära sig mera. Inte heller duger betygssystemet som system för att förmedla alla dessa ytterligare signaler som lärare oftast vill förmedla till både elever och föräldrar. Som lärare vill man förmedla mycket mer bara vilken kunskapsnivå eleverna ligger på. Det är mycket som inte får plats i ett betygssystem som bara består av några siffror eller bokstäver. Därför behövs det andra utvärderingsinstrument i den svenska skolan. Vi vet också från olika forskningsprojekt både i Sverige och internationellt att betyg inte fungerar som motivationssystem. Det nya förslaget till betygssystem avslöjar med all önskvärd tydlighet att endast betyg inte kan leva upp till de kriterier som vi måste ställa på ett modernt utvärderingssystem. Det tillför inga nya tydliga betygskriterier, det motiverar inte, det förmedlar inte den informationen som lärare, föräldrar och elever vill ha. Vill vi verkligen vill lösa betygsfrågan på ett långsiktigt hållbart sätt måste vi också inse betygens inneboende problematik och möjligtvis använda betygen till det som de kan vara bra till, nämligen som urvalsinstrument, och utveckla nya system för motivation och information i skolan. Våra nya lösningar måste bygga på pedagogisk forskning, inte på politikers och föräldrars minnen från den egna skolgången. Reservation anfördes av borgarrådet Ann-Margarethe Livh (v) enligt följande. Jag föreslår borgarrådsberedningen föreslå kommunstyrelsen besluta att 1. Avslå föredragande borgarrådets förslag till beslut. 2. Därutöver framföra följande. En genomgående kritik mot det nuvarande betygssystemet är att många elever upplever lärarnas betygsbedömningar som orättvisa, bland annat för att betygsskalor är ett begränsat verktyg för läraren att förmedla vidare all nödvändig information och inspiration till eleverna. Den kritiken kvarstår med förslaget till en ny betygsskala, som är än mer godtyckligt då det inte kommer att finnas några nationella kriterier för de två nya betygsstegen som ska ligga mellan G och VG samt mellan VG och MVG. Vänsterpartiet menar dessutom att man börjar från fel håll då man fokuserar på betygskalan och inte på själva betygssystemet. Skolans olika verktyg måste alltid vara byggda utifrån att eleverna ska ha rätt till kunskap och den tillfredställelse som det innebär. Ett fungerande betygsystem följer upp eleven utan att för den delen stigmatisera den enskilde. Istället fokuseras på skolans arbete med att ge eleverna rätt förutsättningar så att alla elever ska får de kunskaper som de har rätt till. 3

ÄRENDET I promemorian om en ny betygsskala föreslår Utbildningsdepartementet en ändring av gällande betygsskala. Där föreslås att en sexgradig betygsskala införs, fem betygssteg för godkända resultat och ett betygssteg för icke godkänt resultat. Beteckningarna föreslås utgöra en bokstavsskala, där A-E betecknar godkända resultat och F icke godkänt resultat. Detta ska gälla för samtliga skolformer dock ska icke godkänt resultat inte sättas i särskolan. Om underlag för bedömning helt saknas till följd av omfattande frånvaro ska betyg inte sättas, vilket markeras med ett horisontellt streck. BEREDNING Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret och utbildningsnämnden. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 14 april 2008 har i huvudsak följande lydelse. Med fler betygssteg och med den värdeskala som föreslås kommer variationen i medelvärde att bli större än i dag. Jämförbarheten ökar i den mening att det med betyg som underlag går att jämföra elevernas kunskaper. Stadsledningskontoret anser att flit ska uppmuntras och med fler betygssteg lönar det sig bättre att studera. Kontoret vill framhålla att berörd myndighet bör får i uppdrag att exemplifierar betygsstegen B och D så att det blir tydligt vad till övervägande del kriterierna för nästa betygssteg betyder. Det är lämpligt att den nya skalan börjar användas samtidigt som reviderade kursplaner börjar användas. Stadsledningskontoret förutsätter att staten, som beredningen föreslår, tar sitt ansvar att vidare utreda de ekonomiska konsekvenserna för kommunerna och om regleringen enligt den kommunala finansieringsprincipen bör ändras när regeringen lägger fram sitt förslag till riksdagen. Stadsledningskontoret vill poängtera vikten av att följa upp och utvärdera en förändring av betygsskalan och att berörd myndighet ges i uppdrag att se över dess tillämpning, funktion och genomslag. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 april 2008 att förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas till kommunstyrelsen som svar på remissen och att beslutet förklaras omedelbart justerat. Reservation anfördes av Roger Mogert (s), bilaga 1. Reservation anfördes av Per Olsson (mp), bilaga 1. Reservation anfördes av Inger Stark (v), bilaga 1. 4

Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 6 mars 2008 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till den överlämnade promemorian från utbildningsdepartementet om en ny betygsskala. Fler betygsteg innebär större möjlighet att differentiera mellan elever med olika resultat. Förvaltningen delar också arbetsgruppens förslag att det är lämpligt att den nya skalan börjar användas samtidigt som reviderade kursplaner börjar användas. Att promemorian föreslår en enhetlig skala för samtliga skolformer där betyg ges anser förvaltningen vara bra. Förvaltningen vill också att berörd myndighet exemplifierar betygsstegen B och D så att det blir tydligt vad till övervägande del kriterierna för nästa betygssteg betyder. Förvaltningen instämmer i arbetsgruppens åsikter att det kommer att krävas långsiktiga och strategiska insatser för implementering och kompetensutveckling och att lämplig skolmyndighet ges i uppdrag att föreslå insatser och också beräkna kostnaderna för dessa. Förvaltningen delar också uppfattningen om vikten av att följa upp och utvärdera en förändring av betygsskalan och att lämplig myndighet ges i uppdrag att se över dess tillämpning, funktion och genomslag. 5

RESERVATIONER M.M. Bilaga 1 Utbildningsnämnden Reservation anfördes av Roger Mogert m.fl. (s) enligt följande En eventuell förändring av betygssystemet måste ha målsättningen att göra systemet tydligt och rättvist. Det förslag som beskrivs i ärendet riskerar dock att bli otydligt och genom sin otydlighet skapa problem med att göra rättvisa bedömningar. Om det föreslagna systemet genomförs är risken stor att det inte blir hållbart över tid utan kan behöva ändras för att fungera på ett rättvist och användbart sätt. För att betygen ska vara möjliga att använda som ett positivt instrument i elevens utveckling krävs att kunskapsmålen är kopplade till betygsstegen. I detta förslag saknas den kopplingen. Kriterierna för hur betygen ska sättas måste vara tydliga så att det är möjligt att göra rättvisa bedömningar. Reservation anfördes av Per Olsson (mp) enligt följande Man förslår att dagens system med fyra betygssteg ( IG, G, VG och MVG) ersätts med ett nytt system med sexgradigt system. Fler betygssteg skall ge större tydlighet och motivera eleverna att lära sig mera. Men så kommer inte fallet att bli. Låt oss först titta på vilka kriterier ett målrelaterat betygssystem skall uppfylla. Kunskapskraven måste vara tydliga om ett målrelaterat betygssystem skall kunna fungera för eleverna. Här misslyckas förslaget om en ny betygsskala. Det kommer inte att finnas några nationella kriterier för de två nya betygsstegen som skall ligga mellan G och VG samt VG och MVG. Kriterierna för dessa mellansteg kommer att tas fram lokalt. Det gör att betygets roll som urvalsinstrument går förlorad. Istället för det uttalade syftet skapas här den verkliga flumskolan. Regeringens förslag till nya betygssteg är en dålig kompromiss mellan alliansens ideologi och skolans verklighet. Och en ren bluff gentemot lärare, föräldrar och elever. För inte är det så att elever, lärare och föräldrar har efterfrågat ett nytt system med otydliga betygssteg? Ett system där man kan ha olika betygskriterier i olika skolor och olika delar av landet? Ett betygssystem är per definition något som skall vara exakt. Ett system som mycket förenklat tydligt visar vilka kunskapskrav som eleven uppfyller. Ett system som enligt pedagogisk forskning duger som urvalssystem men inte för att motivera elever att lära sig mera. Inte heller duger betygssystemet som system för att förmedla alla dessa ytterligare signaler som lärare oftast vill förmedla till både elever och föräldrar. Som lärare vill man förmedla mycket mer bara vilken kunskapsnivå eleverna ligger på. Det är mycket som inte får plats i ett betygssystem som bara består av några siffror eller bokstäver. Därför behövs det andra utvärderingsinstrument i den svenska skolan. Vi vet också från olika forskningsprojekt både i Sverige och internationellt att betyg inte fungerar som motivationssystem. Det nya förslaget till betygssystem avslöjar med all önskvärd tydlighet att betyg alena inte kan leva upp till de kriterier som vi måste ställa på ett modernt utvärderingssystem. Det tillför inga nya tydliga betygskriterier, det motiverar inte, det förmedlar inte den informationen som lärare, föräldrar och elever vill ha. Vill vi verkligen vill lösa betygsfrågan på ett långsiktigt hållbart sätt måste vi också inse betygens inneboende problematik och möjligtvis använda betygen till det som de kan vara bra till, nämligen som urvalsinstrument, och utveckla nya system för motivation och information i skolan. Våra nya lösningar måste bygga på pedagogisk forskning, inte på politikers och föräldrars minnen från den egna skolgången. 6

Reservation anfördes av Inger Stark (v) enligt följande En genomgående kritik mot det nuvarande betygssystemet är att många elever upplever lärararnas betygsbedömningar som orättvisa, bland annat för att betygsskalor är ett begränsat verktyg för läraren att förmedla vidare all nödvändig information och inspiration till eleverna. Den kritiken kommer inte att lösas med det nuvarande förslaget som är än mer godtyckligt dåå det inte finns några nationella kriterier för de två nya betygsstegen som skall ligga mellan G och VG samt VG och MVG. Vi i vänsterpartiet menar dessutom att man börjar från fel håll då man valt att fokusera på betygsskalan och inte på betygssystemet. Skolans olika verktyg måste alltid vara byggda utifrån att eleverna ska ha rätt till kunskap och den tillfredställelse som det innebär. Ett fungerande betygssystem följer upp eleven utan att för den delen stigmatisera den enskilde. Istället fokuserar den på skolans arbete med att ge eleverna rätt förutsättningar så att alla elever ska få de kunskaper som de har rätt till. 7