sortförsök i spannmål och trindsäd

sortförsök i spannmål och trindsäd av Lars Wijkmark Växa och Staffan Larsson, SLU (sortegenskaper) Sortbeskrivningar från resp sortföreträdare. Sortförsök Höstvete Sortprovningen i spannmål är tillsammans med vall- och grovfoder vår största satsning på försöksverksamheten inom Animaliebältet. Sorternas egenskaper påverkas olika av regionens skiftande klimatförhållande. Därför är det viktigt att löpande undersöka kvalitet och avkastningspotential i nya sorter på utvalda platser inom området. Egenskaper som t.ex. fodervärde och halmmängd är här viktiga parametrar för rätt sortval. Även sorternas motståndskraft för sjukdomar undersöks i sortförsöken, där ett förutbestämt svampbekämpningsprogram tillämpas. Två av de fyra ingående samrutorna behandlas och i de två obehandlade graderas förekommande sjukdomar. Under 2011 skördades fem sortförsök i höstvete. På en del platser gav den kalla vintern utslag för sorternas olika vinterhärdighet. Två av försöken, ett på Gotland och ett i Halland, har legat som basförsök där sortföreträdarna bekostat provningen. I dessa har 1 olika sorter ingått. I de andra tre, s.k. kompletteringsförsök, har 1 sorter provats. Tabell 1. Enskilda höstveteförsök 2011 Höstvete 2011 I-län N-län L7-101 R Rodebjer Rodarve, Hogrän Visby mmh l Mo Behandling: Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha + Sportak 0, l/ha sen. Proline 0, l/ha HS, Lilla Böslid Halmstad mmh ML Behandling: Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha + Sportak 0, l/ha sen. Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh. effekt Obeh Beh Beh. effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 6 800 7 160 10 8 90 8 610 10 Harnesk SW 6 80 6 80 9 7 0 90 8 270 96 110 Olivin SSD 6 610 97 6 790 9 10 8 20 102 9 090 106 107 Cubus SSD 6 870 101 6 970 97 102 8 20 9 070 10 108 Opus SSD 7 10 10 8 120 11 11 7 970 9 8 70 101 110 Mulan SSD 7 700 11 8 10 11 10 8 770 10 9 0 110 108 Ellvis SSD 7 00 10 7 60 10 106 8 010 9 8 790 102 110 Kranich SW 6 700 98 7 99 106 9 010 107 9 0 111 106 Boomer SW 6 680 98 7 70 108 116 8 0 99 9 10 106 110 Skalmeje SSD 6 820 7 10 10 110 8 610 10 9 00 108 108 Loyal SW 7 10 109 7 060 99 9 8 0 99 8 660 101 10

Tabell 1. Enskilda höstveteförsök 2011 fortsättning Höstvete 2011 I-län N-län L7-101 6 R Rodebjer Rodarve, Hogrän Visby mmh l Mo Behandling: Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha + Sportak 0, l/ha sen. Proline 0, l/ha HS, Lilla Böslid Halmstad mmh ML Behandling: Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha + Sportak 0, l/ha sen. Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh. effekt Obeh Beh Beh. effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 6 800 7 160 10 8 90 8 610 10 Akteur SSD 6 90 102 7 10 10 8 210 98 9 180 107 112 Hereford SW 7 000 10 7 90 10 107 8 80 101 8 860 10 10 Aurora SW 7 090 10 7 60 10 10 7 600 91 8 090 9 107 Inspiration SW 7 00 109 8 70 118 11 7 910 9 9 210 107 116 Audi NSd 6 920 102 7 020 98 101 7 90 9 8 90 10 11 Cumulus SW 7 210 106 7 70 10 10 8 60 8 90 10 107 Nimbus SW 6 980 10 7 600 106 109 8 0 9 10 108 112 Kerubino SSD 7 170 10 8 280 116 11 8 00 96 8 70 101 109 SW 688 SW 7 60 108 7 690 107 10 9 010 107 9 60 112 107 SW 7008 SW 7 120 10 7 690 107 108 8 890 106 9 290 108 10 SW 78 SW 7 210 106 7 090 99 98 9 190 110 9 600 111 10 Mariboss SSD 7 280 107 7 810 109 107 9 020 108 9 0 111 106 Frontal SSD 7 20 106 7 0 10 10 8 80 8 80 10 10 Event SSD 6 970 102 7 760 108 111 9 70 11 9 90 11 10 Stru 06188 SSD 7 160 10 7 90 111 111 8 90 107 9 0 110 106 Discus SSD 7 90 109 7 10 102 99 8 60 10 9 000 10 10 Julius SW 7 10 10 7 80 110 110 8 0 9 160 106 110 Premio SW 7 20 107 7 80 106 10 7 0 87 8 080 9 110 KW ---0 SSD 6 960 102 6 90 97 8 220 98 8 80 10 107 Hymac SSD 6 90 102 7 10 10 108 9 620 11 10 90 12 110 Pentadur SSD 080 2 0 82 00 6 20 0 11 Kepler SSD 7 70 108 7 90 111 108 9 010 107 9 00 108 10 Razzano SSD 6 0 9 6 680 9 10 8 90 8 700 101 10 Sj 628600 SSD 7 170 10 7 20 101 101 8 60 10 9 160 106 106 Hadm 0969-06 SW 7 10 107 7 60 10 101 8 270 99 9 106 110 Stigg SW 7 0 108 7 0 10 10 8 70 101 8 80 102 10 R 1077 SW 7 20 106 7 000 98 97 8 800 10 9 80 110 108 R 2089 RAGT 6 20 96 7 10 10 11 7 00 88 8 290 96 112 Holeby NSd 6 700 98 7 700 107 11 7 60 89 8 660 101 116 Jensen NSd 7 170 10 7 700 107 107 8 70 10 9 190 107 10 CV %,8, LSD kg/ha 60 0

Tabell 2. Enskilda höstveteförsök 2011 Höstvete 2011 H-län H-län L7-101 M Ljungar Smedby, Kalmar mmh l Mo Behandling: Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha +Sportak 0, l/ha sen. Proline 0, l/ha Wiström Lant. Behandling: Hagby, Borgholm Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha mmh l Mo sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha + Sportak 0, l/ha sen. Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh.effekt Obeh Beh Beh.effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 7 700 8 110 10 7 20 8 00 111 Harnesk SW 7 790 101 8 00 102 107 7 80 102 8 0 10 11 Olivin SSD 7 700 8 170 101 106 7 0 10 8 70 107 11 Cubus SSD 7 0 9 7 960 98 109 7 060 97 7 60 9 108 Opus SSD 7 210 9 8 760 108 122 7 820 108 8 170 102 10 Mulan SSD 7 220 9 8 000 99 111 8 090 112 9 11 112 Ellvis SSD 7 020 91 8 190 101 117 7 80 108 8 60 10 107 Kranich SW 6 810 88 6 810 8 7 70 107 8 0 10 109 Boomer SW 7 0 97 7 760 96 10 8 010 111 8 10 101 102 Skalmeje SSD 7 20 96 7 70 9 10 7 000 97 7 10 9 107 Loyal SW 7 860 102 8 60 107 110 8 90 117 9 690 121 11 Akteur SSD 6 970 90 7 880 97 11 7 00 97 7 820 97 111 Hereford SW 8 120 10 8 0 10 10 7 060 97 6 200 77 88 Aurora SW 6 870 89 7 00 92 109 7 00 97 7 10 91 10 Inspiration SW 7 60 96 8 190 101 111 6 860 9 8 90 10 122 Audi NSd 6 170 80 6 880 8 112 6 10 90 6 810 8 10 Cumulus SW 6 860 89 7 90 98 116 7 20 102 8 290 10 112 Nimbus SW 7 710 8 920 110 116 7 00 101 8 70 10 116 Kerubino SSD 6 00 78 7 20 90 121 920 82 7 0 91 12 SW 688 SW 8 0 110 8 90 110 106 8 980 12 9 0 116 10 SW 7008 SW 7 0 98 8 60 106 11 8 20 11 9 270 11 111 SW 78 SW 8 060 10 8 60 106 107 8 70 117 8 720 109 10 Mariboss SSD 8 10 106 8 780 108 108 8 70 116 9 70 121 116 Frontal SSD 8 00 10 8 60 107 108 8 0 117 9 10 11 108 Event SSD 7 20 96 7 900 97 107 7 10 10 8 0 106 11 Stru 06188 SSD 7 90 97 7 80 97 10 7 0 101 7 920 99 108 Discus SSD 7 60 99 7 660 9 7 20 7 70 9 10 Julius SW 7 0 98 8 0 10 111 8 880 12 8 860 110 Premio SW 6 20 8 7 10 88 110 10 7 2 600 2 6 KW ---0 SSD 7 90 97 8 20 10 112 7 0 101 8 180 102 111 Hymac SSD 8 0 111 9 120 11 107 7 70 107 8 60 10 109 CV %, 6,6 LSD kg/ha 680 820 7

Tabell. Enskilda höstveteförsök 2011 Höstvete 2011 N-län Behandling: L7-101 L Nilsson Vessigebro Falkenberg mmh l Mo Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha + Sportak 0, l/ha senare Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh.eff. Sort kg/ha rel tal kg/ha rel talrel tal Sortblandning 6 0 6 600 10 Harnesk SW 860 91 7 270 110 12 Olivin SSD 6 00 9 6 0 98 107 Cubus SSD 6 180 96 6 600 107 Opus SSD 6 080 9 710 87 9 Mulan SSD 7 10 111 7 20 110 102 Ellvis SSD 6 70 99 6 180 9 97 Kranich SW 6 790 10 6 0 99 97 Boomer SW 6 780 10 6 860 10 101 Skalmeje SSD 6 60 10 6 700 101 101 Loyal SW 6 690 10 6 880 10 10 Akteur SSD 6 10 9 6 70 98 10 Hereford SW 6 170 96 6 0 99 106 Aurora SW 80 7 10 78 106 Inspiration SW 160 80 6 870 10 1 Audi NSd 20 81 860 89 112 Cumulus SW 6 0 102 6 670 101 102 Nimbus SW 6 080 9 6 90 98 107 Kerubino SSD 6 710 10 6 790 10 101 SW 688 SW 6 710 10 6 790 10 101 SW 7008 SW 0 86 6 10 9 111 SW 78 SW 7 070 110 7 160 108 101 Mariboss SSD 7 120 111 6 970 106 98 Frontal SSD 6 60 10 6 880 10 10 Event SSD 6 890 107 6 90 10 101 Stru 06188 SSD 6 780 10 7 107 10 Discus SSD 6 870 107 6 600 96 Julius SW 6 10 98 7 020 106 111 Premio SW 910 61 70 81 17 KW ---0 SSD 7 110 6 820 10 96 Hymac SSD 7 860 122 6 870 10 87 CV % 8,0 LSD kg/ha 820 Sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är uteslutande vald för att ge god odlingssäkerhet och bra avkast-ning under skiftande förhållanden, för att på så sätt ge tillförlitliga relativa tal för avkast-ningen för olika sorter under olika år. Syftet är att underlätta jämförelser mellan olika sor-ter under olika år. En enskild mätarsort påver-kas mer av årsmån, utsädeskvalitet, mm. Däremot är sortblandningen inte avsedd för praktiskt lantbruk och jämförelser med sort-blandningen är därför av mindre intresse. Sortblandningarna har varit: 2007: Harnesk, Kris, Olivin, Tulsa. 2008: Harnesk, Olivin, Tulsa, Opus. 2009: Harnesk, Olivin, Tulsa, Opus. 2010: Harnesk, Olivin, Opus, Ellvis. 2011: Kranich, Opus, Olivin, Ellvis. 8

Diagram 1. Flerårsmedeltal höstvete Riks och länsförsök 2007-2011. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Kalmar, H-Län Halland, N-Län 90 110 90 110 Sortbl. 10 Sortbl. 10 Ellvis 10 99 Olivin 10 97 Hereford 10 107 Opus 10 97 Mulan 10 10 Ellvis 9 10 Olivin 10 Hereford 9 108 Opus 10 106 Mulan 9 99 Skalmeje 10 102 Skalmeje 8 101 Harnesk 8 Akteur 7 92 Akteur 7 98 Harnesk 7 Cubus 7 101 Cubus 6 98 Kranich 9 Kranich 96 Audi 99 Audi 101 Kerubino Kerubino 97 Loyal 10 Loyal 106 9

Diagram 2. Flerårsmedeltal höstvete Riks och länsförsök 2007-2011. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Gotland, I-Län Jönköping, F-Län 90 110 90 110 Sortbl. 8 Sortbl. Ellvis 8 97 Olivin 9 Hereford 8 111 Opus 9 Mulan 8 10 Hereford 10 Olivin 8 97 Harnesk 101 Opus 8 10 Mulan 90 Harnesk 6 101 Ellvis 96 Kranich Skalmeje Akteur 97 99 10 HARNESK Höstvete med god vinterhärdighet och hög avkastning i Mellansverige. Kort, stryvt strå. Medeltidig mognad, Medelstor kärna med god rymdvikt, högt, stabilt falltal. Medelhög proteinhalt och god bakningsförmåga. God allmänresistens mot rost och mjöldagg. Allroundsort som passar till bröd, stärkelse, etanol eller foder. Cubus 101 OLIVIN Olivin är Sveriges mest sålda kvarnvetesort sedan 200. Olivin kombinerar utmärkta odling- och bakningsegenskaper, bl.a genom hög skörd, stabilt falltal, hög vattenupptagning och god proteinkvalitet. Olivin är ett mycket vinterhärdigt A- kvalitetsvete. 0

Tabell. Sortegenskaper höstvete. Odlingsegenskaper och yttre kärnkvlitet. Flerårsmedeltal 2007-2011. Medeltal obehandlat-behandlat. Mätare: Sortblandning Vinter- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Protein- Stärkelse Fälthärdighet längd styrka nad vikt korn- halt % groning Sort -0* cm -0** dagar g/l vikt, g % av ts av ts % Sortblandning 91 79 89 1 79, 12,1 71,6 Sortmedel 89 7 89 1 78, 11,9 71,7 SW Harnesk 92 70 88 1 788 2,7 11,6 71,7 Olivin 92 8 8 1 816, 12,6 71, Cubus 89 7 77 10 798,0 11,9 71,9 Opus 91 78 8 1 78 8,8 11,7 72, Ellvis 87 77 90 1 78, 12,1 71,1 1 Kranich 91 7 88 1 786,1 12, 72,2 2 Boomer 87 71 92 1 791,2 11,9 72,2 Skalmeje 89 77 9 1 79,0 11, 7,2 1 Loyal 92 7 82 1 762, 11,2 72,2 Hereford 89 7 86 1 766 6,6 11,1 72, 19 Inspiration 89 76 8 1 78 8, 11,6 7, Audi 87 7 87 16 760 2,6 11, 71,7 6 Provade år Cumulus 90 7 9 16 788 2,9 11,8 72, Nimbus 90 70 92 1 7 6,0 10,8 72,2 Provade år Mariboss 90 78 87 17 71,6 11 71, Frontal 92 76 80 1 772,7 11,7 72, Provade 2 år Julius 9 81 9 1 806 8,9 11,8 71,1 Premio 81 67 97 1 787 9 1 71,6 Hymack 92 87 86 1 788, 11, 72, * Vinterhärdighet, = full övervintring. ** Stråstyrka, = fullt upprätt bestånd. CUBUS Extremt tidigt mognande brödvete, A-kvalitet, med avkastningspotential som ligger nära sorter med B-kvalitet. Stabilt falltal och god kärnkvalitet. Särskilt lämplig i södra Götaland. OPUS Allsidig sort med mycket hög stärkelsehalt vilket gör den intressant till både foder- och destillerivete. Sorten är tidigt mognande och svarar lite på behandling med svamppreparat. B-kvalitet. MULAN B-kvalitetsvete som mognar mycket tidigt, med god stråstyrka och utmärkt tröskbarhet. En sort som trots sin tidighet har mycket hög avkastningspotential. B-kvalitetsvete som mognar mycket tidigt, med god stråstyrka och utmärkt tröskbarhet. En sort som trots sin tidighet har mycket hög avkastningspotential. 1

Tabell. Sortegenskaper höstvete Sjukdomskänslighet, procent angripen bladyta. Flerårsresultat 2007-2011. Obehandlade led. Bakningsegenskaper. Behandlade led. Flerårsmedeltal. Mätare: Olivin. Mer- Bröd- Antal Svart- skörd Fall- volym* prov- Mjöl- prick- Brun- Gul- Beh. tal Mätare bak- Sort dagg sjuka rost rost* kg/ha sek Olivin ningar Sortblandning 6 11 2 61 1 Sortmedel 11 1 287 SW Harnesk 16 0 797-78 1 Olivin 7 12 2 90 19 1089 10 Cubus 1 6 0 2 29-17 Opus 11 2 66 27-112 6 Ellvis 7 8 1 0 62-69 6 Kranich 7 1 87 9-109 6 Boomer 6 10 0 9 2-119 Skalmeje 8 9 0 626 - Loyal 19 6 82 297-27 2 Hereford 8 1 66 196 Inspiration 9 1 67 266 Audi 9 7 1 61 22 Provade år Cumulus 9 2 1 26-166 Nimbus 1 2 0 797 20-2 Provade år Mariboss 10 6 1 79 281 Frontal 7 2 1 6 198-6 Provade 2 år Julius 7 11 2 2 60 Premio 18 1 1 0 22 9 Hymack 6 0 0 09 28 * Brödvolym, ml/ g mjöl. Resultat från officiella och kvarntekniska försök. ELLVIS Ett kvalitetsvete med mycket goda odlings- och bakningsegenskaper.sorten är väl anpassad till våra nordiska förhållande och den goda falltalsstabiliteten har visat sig ge Ellvis mycket små fältgroningsskador under besvärliga år. Kort sagt är Ellvis en välbalanserad sort, som ger mervärde för både dig som lantbrukare och slutanvändaren KRANICH Vårt tidigaste höstvete som är vinterhärdigt, sunt och har mycket goda kvarn- och bakningsegenskaper. Erfarenhetsmässigt behöver Kranich en tidig start för att hinna bestocka sig väl innan vintern. Prioriteras även vid första körningen av kväve på våren för att utnyttja skördepotentialen fullt ut. Stabilt falltal. 2

BOOMER Brödvete som kvarnarna värderar högt med styrka både i avkastning och bakningsegenskaper. Kort strå med mycketr god stråstyrka. Mognar relativt tidigt och har visat att den är sund. Stor kärna, normal rymdvikt och bra falltal. SKALMEJE Skalmeje är ett C-kvalitetsvete med huvudsaklig användning till destilleri och foder. LOYAL Vår nyhet Loyal är ett etanol- och fodervete som visar robusta siffror och bra vinterhärdighet. Loyal avkastar i topp i Mellansverige och vi ser i försöken att den utnyttjar kvävet effektivt. Medellångt strå med något svagare stråstyrka. En hög avkastning i kombination med mycket hög stärkelsehalt gör sorten till ett riktigt bra etanolvete. AKTEUR vinterhärdig sort med E-kvalitet som bl.a. utmärker sig för sin goda stråstyrka och falltalsstabilitet. Akteur har dessutom mycket god kärnkvalitet och hög proteinhalt. HEREFORD Hereford är ett foder- och stärkelsevete som ger i genomsnitt 10 procent mer. Sorten har provats i samtliga områden och visar bra resultat i gynnade lägen. Hereford har klarat sig bra även under årets vinterförhållanden. Medellångt strå med bra stråstyrka. Stor kärna med hög stärkelsehalt. Resistent mot aktuella gulrostraser. AUDI Audi är ett högavkastande C-vete med huvudsaklig användning till destilleri och foder. Sorten har mycket hög stärkelseskörd och god vinterhärdighet. Audi ger relativt liten merskörd vid behandling med svamppreparat. MARIBOSS Nytt mycket högt avkastande fodervete med högt stärkelseinnehåll. Den har högt falltal, vilket gör att Mariboss inte har tendens till axgroning. Mariboss har mycket bra vinterhärdighet och är välägnad för odling på de flesta jordar och lokaler. FRONTAL Nytt mycket vinterhärdigt fodervete med hög avkastning och tidig mognad. En sort att räkna med vid besvärliga förhållanden.

Rågvete Rågvete har minskat i odlingsareal de senaste åren. Ändå finns flera nya intressanta sorter med i provningen som bestått i 1 sorter på fem platser. Vintern gick hårt åt rågveteförsöken och två har kasserats pga alltför stor lokal utvintring. I försöket i Kalmar kan tydliga sortskillnader i vinterhärdighet utläsas. På övriga platser har mätarsorten Tulus klarat sig bra. Tabell 1. Enskilda rågveteförsök 2011 Rågvete 2011 F-län H-län L7-212 Lyckås Huskvarna N Johansson Behandling: J Nilsson Behandling: mmh l Sa Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha senare Tilt Top 0,2 l/ha Västerslätt Kalmar Försöket ej svampbehandlat. Obeh Beh Beh.effekt Obeh Beh Beh.effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Tulus SSD 8 220 8 70 10 10 Dinaro SW 7 90 90 8 290 97 112 280 10 Tritikon SSD 7 280 88 7 70 88 10 2 180 69 Emporo SW 7 90 96 7 70 90 98 70 19 Sequenz SSD 7 800 9 7 860 92 101 00 169 Lad /0 SW 8 10 99 8 00 9 99 20 10 Lad 1/0 SW 7 170 87 8 020 9 112 960 18 Borwo SSD 7 600 92 8 190 96 108 020 128 MAH 70 SSD 7 00 86 7 90 87 106 2 10 68 BOH 1208 SSD 6 90 8 6 70 79 97 990 19 MAH 90 SSD 7 20 88 8 210 96 11 1 720 Leontino SW 8 00 98 8 190 9 102 70 118 SW 162p SW 20 169 CV %,6 1,2 LSD kg/ha 60 80 Sortbeskrivning EMPERO Nyheten Empero ligger i topp när det gäller avkastning. Den har visat riktigt bra resultat framför allt i rågveteområdet i nordöstra Götaland. Empero har klartat angreppen av gulrost utmärkoch har god vinterhärdighet. Kort och styvt strå. Mycket stor kärna och står emot groning i axet betydligt bättre än äldre sortmaterial. DINARO Mycket hög avkastning i samtliga områden. Vinterhärdig sort med kort och mycket styvt strå. Mognar tidigt och har god sjukdomsresistens, men sorten är känslig för gulrost.

Tabell 2. Enskilda rågveteförsök 2011 Rågvete 2011 N-län Behandling: L7-212 HS, Lilla Böslid Halmstad mmh mo LL Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha senare Tilt Top 0,2 l/ha Obeh Beh Beh. effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel talrel tal Tulus SSD 9 80 9 960 101 Dinaro SW 7 880 80 8 720 88 111 Tritikon SSD 8 070 82 9 180 92 11 Emporo SW 8 82 9 0 96 118 Sequenz SSD 9 110 9 9 90 9 10 Lad /0 SW 8 20 87 9 00 9 109 Lad 1/0 SW 7 970 81 8 870 89 111 Borwo SSD 8 00 8 9 70 9 11 MAH 70 SSD 7 70 77 8 0 8 112 BOH 1208 SSD 9 790 9 990 102 MAH 90 SSD 8 090 82 8 720 88 108 Leontino SW 8 70 89 9 60 9 108 SW 162p SW 7 80 80 8 880 89 11 CV %,9 LSD kg/ha 10 BORWO Ett rågvete med polskt ursprung som särskilt utmärker sig för sin goda sjukdomsresistens. Sorten har utmärkt stråstyrka och är mycket god kärnkvalitet, men mognar senare än mätaren. TRITIKON Tritikon är en tidig stråstyv sort med mycket god kärnkvalitet. Att den dessutom har bra fältgroningsresistent och är lättröskad som få gör Tritikon till ett säkert val. SEQUENZ Högakastande rågvetesort med god sjukdomsresistens, särskilt när det gäller mjöldagg och brunrost. Sequenz är något kortare än mätaren Tritikon och har mycket god stråstyrka. Helt enkelt stråstyv och frisk. TULUS En ny sort som utmärker sig särskilt för hög skörd, relativt högvuxen, god stråstyrka, hög tusenkornvikt, god sjukdomsresistens och bra fältgroningsresistens. Diagram 1. Flerårsmedeltal rågvete Riks och länsförsök 2007-2011. Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort. Som mätarsort används Tulus. Jönköping,F-Län Kalmar, H-Län 80 90 90 110 Tulus Tulus Dinaro Dinaro 99 Tritikon 8 Tritikon 91 Borwo 9 Sequenz 110 Sequenz 98 Borwo 2 109

Tabell. Rågvete Sortegenskaper Kvalitet, medeltal behandlat samt sjukdomskänslighet, obehandlat. Flerårsmedeltal 2007-2011. Mätare: Tulus. Vinter- Strå- Strå- Mog- Tusen- Protein Fält- Gul- Svartprick- Bladfläckhärdighet längd, styrka, nad korn- halt, groning rost sjuka sjuka Sort -0* cm -0** dagar vikt g % av ts % % % % Tulus 9 102 89 11 9,2 11,6 Sortmedel 9 9 90 12 6, 11, 9 2 7 Dinaro 90 8 9 12 0,9 10,9 10 2 Tritikon 92 10 81 10 9,0 12,8 0 12 Provade år Empero 92 86 9 12 9,0 11,1 6 6 8 Sequenz 9 9 92 1 6,6 11, 10 6 6 Provade år Remiko 9 89 89 12, 11, 7 8 6 Preludio 9 87 91 12 2, 11, 6 9 Borwo 91 9 91 1 8,1 11, 8 * = full övervintring. * = fullt upprätt bestånd. Diagram 2. Flerårsmedeltal rågvete Gotland, I-Län 8 9 10 Halland, N-Län 80 90 110 Tulus 7 Tulus 8 Dinaro 8 86 Dinaro 9 92 Tritikon 8 87 Tritikon 9 89 Sequenz 97 Sequenz 6 101 Borwo Borwo 101 Empero 9 Empero 102 Preludio Remiko 10 6

Höstråg Två försök redovisas här från 2011. Båda har legat på den östra sidan där försöket på Gotland fick tydlig påkänning av den tuffa vintern. Hybridsorterna får höga relativtal i jämförelse med mätaren Amilo, som är en populationsråg. Sortblandningen, som är en nyhet i dessa försök består av två populationssorter, Amilo och Marcelo tillsammans med två hybrider Evelo och Visello. Sortblandningen kommer att bli en ny och säkrare mätare i höstrågprovningen. Tabell 1. Enskilda rågförsök 2011 Råg 2011 H-län I-län O Nilsson Behandling: N Gardell L7-201 Ljungbyholm Försöket ej svampbehandlat. Hanes Endre Kalmar Visby nmh l Mo mmh ML Behandling: Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha Obeh Obeh Beh Beh. eff. Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Amilo SW 6 070 2 20 2 60 11 Sortblandning 7 80 12 2 970 128 80 128 11 Ottarp H SW 6 90 107 70 161 990 11 107 Visello SSD 7 960 11 190 18 20 126 10 Marcelo SSD 6 770 112 090 1 2 670 101 86 Evolo SW 8 00 17 760 162 10 16 110 Conduct SW 6 290 10 2 260 98 2 0 96 11 Caspian SW 6 0 108 070 176 110 16 101 Palazzo SSD 8 220 16 60 17 10 129 9 Herakles SH SSD 6 90 11 20 10 20 129 106 Helltop H D 7 00 120 010 10 270 12 109 Magniffico SW 7 80 12 680 19 990 11 108 Guttino H SSD 8 80 18 120 1 90 12 112 Aleci H SSD 7 00 120 60 1 80 16 108 KWS-H 112 KWS 8 00 10 180 17 170 120 KWS-H 11 KWS 9 620 19 090 1 80 128 110 KWS-H 11 KWS 7 70 12 2 890 12 000 11 10 KWS-H 11 KWS 7 80 122 1 920 8 1 80 70 96 CV %, 6, LSD kg/ha 60 0 7

Tabell 2. Enskilda rågförsök 2011. Sortegenskaper Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och sjukdomar. Flerårsmedeltal 2007-2011. Mätare: Amilo. Sjukdomar i obehandlat, övriga egenskaper som medeltal. 8 Över- Strå- Strå- Mog- Rymd- Tusen- Fall- Protein Mjöl- Sköld- Brunvintring, längd, styrka, nad vikt, korn- tal, halt, dagg fläck- rost, Sort -0* cm -0** dagar, g/l vikt, g sek % av ts % % % Amilo 9 11 77 11 768,9 22 9, 6 10 <1 Rel.tal.Amilo= Ottarp 9 12 79 10 762, 19 8,7 6 9 7 Visello 9 118 7 12 760 6,8 2 8,6 7 11 <1 Marcelo 9 10 7 11 77 7, 199 9 12 <1 Evolo 9 117 7 12 76 7, 28 8, 1 1 Conduct 9 10 7 11 761 7 180 9,2 12 <1 Caspian 92 12 79 1 78 6,2 198 8,2 9 10 2 Provade 2 år Palazzo 9 12 79 12 77 7,0 21 8, 10 2 Herakles 9 12 78 12 760, 20 9,1 7 12 1 Helltop 9 12 81 11 766 7,2 17 9,2 2 11 <1 * Övervintring, = full övervintring. **Stråstyrka, = fullt upprätt bestånd. AMILO Välprövad populationsort med god avkastningsförmåga och god stråstyrka, som klarar vintrarna mycket bra. Marknadens högsta falltal och bästa falltalsstabilitet. OTTARP Hybridsort som visar bra avkastning i Svealand och södra Norrland. Den avkastar drygt 2 % mer än mätaren Amilo i dessa områden. Sorten kommer att ersätta Kaskelott. Fördelarna med Ottarp är förutom den höga skördepotentialen ett styvt strå. Vinterhärdigheten har varit god och Ottarp är en frisk sort. VISELLO Visello är höstrågen med % hybridutsäde och ökad pollenproduktion tack vare den nya teknologin PollenPlus, som innebär högre pollenproduktion och bättre resistens mot mjöldryga. Sorten har mycket hög avkastning och övertygande odlingsegenskaper. Visello är anpassad för södra och mellersta Sverige.

Diagram 1. Flerårsmedeltal höstråg Riks och länsförsök 2007-2011. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Mätarsort Amilo. Kalmar, H-Län Gotland, I-Län 90 110 120 10 90 110 120 10 10 Amilo Amilo Caspian 109 Marcelo 112 Marcelo 11 Ottarp 12 Ottarp 116 Visello 128 Visello 126 Caspian 1 Conduct 10 Conduct 10 Evolo 11 Evolo 129 MARCELO En högavkastande säker populationssort med medellångt strå och bra stråstyrka,som passar i alla rågodlande områden. Marcelo har små angrepp av brunrost och mjöldagg. Sorten är anpassad för södra och mellersta Sverige. EVOLO Hybridsort med överlägsen avkastning i hela rågområdet. Har visat god vinterhärdighet, står emot snömögel bättre än många andra sorter. Kort strå med måttlig stråstyrka. Medelsen mognad, medelhög rymdvikt och marknadens största kärna. Bra falltalsstabilitet. God resistensbild. Halland N-Län Amilo Visello Marcelo 90 110 120 120 9

CONDUCT Populationssort som ger riktigt bra avkastning även där potentialen är begränsad. I södra och östra götaland överträffar den mätaren amilo med 10 %. Sorten liknar vår trotjänare Amilo i flera egenskaper men stråstyrkan är något lägre. Även falltalet är lägre för Conduct liksom för övriga sorter jämfört med mätaren. CASPIAN Årets nyhet är hybridsorten Caspian som avkastar bäst i Svealand och södra Norrland. Sorten har varit med i de officiella försöken sedan 2006 och visar mycket bra övervintringsförmåga och skörd. Medellångt strå med mycket god stråstyrka. PALAZZO En ny säker PollenPlushybrid! Palazzo är en ny högavkastande hybrid med säker pollenproduktion tack vare PollenPlustekniken. Palazzo har goda odlings- och strågenskaper för platser med liten insats av stråregleringsmedel. Palazzo är en höstråg för kvarnindustrin som är anpassad till södra och mellersta Sverige. PollenPlus innebär en teknologi som ger högre pollenproduktion. Beståndet skyddas därmed bättre mot mjöldryga och ingen inblandning av populationsråg i utsädet krävs. HERAKLES Ny vinterhärdig sort med jämn och hög avkastning i hela landet. Herakles är en syntetisk hybrid med goda stråegenskaper och särskilt goda resistensegenskaper mot mjöldagg och brunrost. Herakles är anpassad för södra och mellersta Sverige. Höstkorn Odlingen har ökat under senare år och med störst intresse på regionens östra sida. Två sortförsök lades här ut i höstas men endast Gotlandsförsöket överlevde den hårda vintern. Flera nya sorter väntas komma in på marknaden de närmsta åren, men vinterhärdigheten är även här en viktig egenskap för odlingssäkerheten. Bombay välkänd sort med för 2-radssorter hög avkastning och god vinterhärdighet. Bombay har god stråstyrka och mognar medeltidigt. Mycket god kärnkvalitet. Wintmalt 2-rads höstmaltkorn med maltegenskaper som ligger i nivå med vårkorn. Hög avkastning och god vinterhärdighet. 0

Tabell 1. Enskilda höstkornförsök 2011 Höstkorn 2011 H-län L7-21 G Runfelt Atlingbo Romakloster mmh l Mo Behandling: Flexity 0,2 l/ha + Tilt Top 0,2 l/ha senare Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh.effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Bombay SSD 820 10 106 Wintmalt SSD 6 70 16 700 92 72 Anisette SW 90 9 10 11 Apropos SSD 6 10 127 80 11 9 Jade SW 260 109 00 98 96 Skamling SSD 200 108 6 70 12 10 Matros SW 980 12 620 110 9 Augusta SW 880 101 260 10 108 Sec 129- SW 620 117 6 00 118 107 Hobbit Syn 6 290 10 860 11 9 SJ 0700 SW 160 107 910 11 11 Cassia SSD 10 110 80 10 101 CV % 8, LSD kg/ha 690 Diagram 1. Flerårsmedeltal höstkorn Riks och länsförsök 2007-2011. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Mätarsort Bombay. Kalmar, H-Län Bombay Anisette Apropos Wintmalt Jade 2 9 10 110 11 120 99 99 10 11 ANISETTE Det nya foderkornet Anisette är ett högavkastande höstkorn som ger drygt 10 % högre skörd i Skåne. Anisette är av tvåradstyp och har visat bra vinterhärdighet i höstkornsområdet. Sorten är sund har ett kort och styvt strå, som står emot stråbrytning bättre än övriga sorter. Anisette har en relativt stor kärna och bra rymdvikt. APROPOS Tvårads höstkorn med oöverträffad avkastningspotential, som dessutom är frisk och har goda stråegenskaper. En säker favorit! Ett höstkorn för södra Sverige. 1

Tabell 2. Höstkorn. Sortegenskaper Odlingsegenskaper flerårsmedeltal 2007-2011. Mätare: Bombay. Medeltal obehandlat/behandlat. Rymd- Tusen- Pro- Sköld- Blad- Mjöl- Kornvikt korn- tein % fläck- fläcksj. dagg rost Sort g/l vikt, g av ts % % % % Bombay 686 7, 11,9 6 Wintmalt 67 1, 11, 1 1 2 Anisette 67 7,1 11,7 7 1 Provade år Apropos 667 2,8 11,0 2 2 2 Provade år Jade 680 7, 11,8 7 Provade 2 år Matros 679 7,1 11, 0 8 2 Augusta 680 7,1 11,7 1 2 Sec 129-67,1 11,7 2 1 7 2 Hobbit 682 7, 11, 1 2 Tabell. Höstkorn. Sortegenskaper Kärnkvalitet, behandlade led och sjukdomar, obehandlat. Flerårsmedeltal 2007-2011. Mätare: Bombay. Över- Strå- Strå- Strå- Mog- Stärkelse vintring, längd styrka brytning nad % Sort -0* cm -0* -0* dagar av ts Bombay 88 78 87 28 01 8, Wintmalt 88 76 90 2 0 9,8 Anisette 86 7 89 2 0 9, Provade år Apropos 92 81 88 29 0 9,2 Provade år Jade 82 7 90 21 02 9, Provade 2 år Matros 91 8 8 0 8,9 Augusta 8 72 8 26 0 9,2 Sec 129-8 91 92 20 0 7,8 Hobbit 90 8 79 6 01 9, 2

Vårkorn Under 2011 genomfördes sex sortförsök i vårkorn. Tre av försöken var s.k. basförsök med 29, respektive ingående sorter, där sortföreträdarna står för hela provningen och övriga tre var regionalt kompletterande sortförsök. I basförsöken ingår, utöver marknadssorter även nya sorter, som provas i Sverige första året. Liksom tidigare år testas sorterna med och utan ett svampbekämpningsprogram. Vårkornets sorter beskrivs mellan tabeller och flerårsdiagram. Tabell 1. Enskilda vårkornförsök 2011 Vårkorn 2011 F-län I-län N Johansson Behandling: Hallfreda förs.stn Behandling: L7-01 Lyckås, Huskvarna Flexity 0,12 l/ha Follingbo, Visby Flexity 0,12 l/ha mmh mo LL sen. Comet 0,2 l/ha+ M sen. Proline 0, l/ha Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh.eff. Obeh Beh Beh.eff. Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 6 110 820 9 660 970 10 Catriona SW 70 9 90 8 86 00 76 060 8 118 Gustav SW 770 9 60 78 79 600 81 6 0 106 18 Tipple SW 780 9 20 90 91 10 97 6 060 102 110 Justina SSD 70 9 060 87 88 120 90 0 9 108 Waldemar SW 00 87 80 8 91 90 87 6 120 10 12 Mercada SW 6 820 112 10 9 79 260 9 6 270 10 119 Amber SW 10 89 00 87 9 6 090 108 6 120 10 101 Honey SW 60 89 070 87 9 700 101 960 10 Quench SW 6 0 10 00 86 79 260 9 870 98 112 Anakin SSD 6 020 99 700 98 9 280 9 810 97 110 Luhkas SSD 6 010 98 00 87 8 90 87 0 91 110 Fairytale SSD 810 9 800 110 90 890 99 11 Natasia SSD 6 070 99 720 98 9 6 210 110 6 102 98 Tam Tam SW 700 9 80 96 98 80 10 6 00 109 111 Propion SW 80 88 6 0 109 118 80 97 60 9 10 Roslina SSD 690 9 900 8 86 60 99 70 96 102 Columbus SSD 620 92 00 86 90 870 10 80 98 99 Shannon SW 0 87 820 109 90 10 6 80 109 109 Shandy SW 90 90 6 060 10 110 920 10 6 0 106 107 Soldo SSD 910 97 0 9 9 0 9 600 9 10 Zeppelin SSD 6 270 10 00 9 88 10 96 6 200 10 11 IGP F 06 SSD 720 9 10 9 96 00 9 6 060 102 11 CV % 6,0,6 LSD kg/ha 680 0

Tabell 2. Enskilda vårkornförsök 2011 Vårkorn 2011 H-län I-län M Carlevad Behandling: Hallfreda förs.stn Behandling L7-01 Vallby Flexity 0,12 l/ha Follingbo Flexity 0,12 l/ha + Vassmolösa sen. Comet 0,2 l/ha Visby Tilt Top 0,2 l/ha mmh svl Mo + Proline 0, l/ha mmh ML sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh.eff. Obeh Beh Beh. eff. Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 6 10 6 0 10 180 10 99 Catriona SW 020 82 890 9 117 20 101 290 10 101 Gustav SW 20 8 6 170 97 118 80 9 90 96 102 Tipple SW 0 90 90 9 107 00 102 0 106 10 Justina SSD 920 96 6 20 98 10 960 96 90 96 Waldemar SW 620 91 6 00 10 116 990 96 00 98 101 Mercada SW 6 160 6 80 108 111 020 97 20 102 10 Amber SW 0 88 6 170 97 11 070 98 70 10 106 Honey SW 20 86 6 20 119 210 101 080 99 98 Quench SW 6 190 101 6 20 10 10 290 102 960 97 9 Anakin SSD 6 720 109 6 90 102 97 10 99 060 99 99 Luhkas SSD 890 96 6 90 101 109 910 9 20 10 108 Fairytale SSD 00 89 6 110 96 111 80 9 900 9 101 Natasia SSD 6 60 10 6 80 108 106 00 10 020 98 9 Tam Tam SW 6 80 10 6 610 10 102 90 106 10 10 97 Propion SW 710 9 6 020 9 10 220 101 600 90 88 Roslina SSD 6 60 10 6 80 108 107 660 109 6 120 119 108 Columbus SSD 6 120 99 6 720 106 110 210 101 810 9 92 Shannon SW 6 600 107 6 00 10 99 210 101 00 98 97 Shandy SW 0 87 910 9 111 00 97 20 102 10 Soldo SSD 6 0 10 6 620 10 10 270 102 010 97 9 Zeppelin SSD 00 82 10 87 109 720 91 790 9 101 IGP F 06 SSD 790 9 6 10 97 106 990 96 90 10 108 NSL 07-816A SW 720 9 6 0 111 110 99 00 98 99 Shuffle SW 6 0 10 6 70 106 10 160 20 102 101 HAD 12011-06 SW 070 82 60 88 110 820 9 620 90 96 Editha SSD 6 760 110 7 190 11 106 20 10 680 91 88 Nord 09/217 SSD 6 0 10 7 170 11 11 20 101 70 92 90 NSL 07-8120A SW 6 20 102 6 80 102 10 110 99 99 CV %,,0 LSD kg/ha 20 0

Tabell. Enskilda vårkornförsök 2011 Vårkorn 2011 N-län N-län HS, Lilla Böslid Behandling: S Galko, Heberg Behandling: L7-01 Halmstad Flexity 0,12 l/ha Falkenberg Flexity 0,12 l/ha mmh mo LL sen. Comet 0,2 l/ha + mmh l Mo sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh.eff. Obeh Beh Beh.eff Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 7 0 8 00 109 6 860 7 620 111 Catriona SW 6 80 9 7 20 9 110 6 20 91 6 180 81 99 Gustav SW 6 790 92 7 720 96 11 7 0 110 7 620 101 Tipple SW 6 990 9 8 20 102 118 6 80 7 110 9 10 Justina SSD 6 290 86 7 260 90 11 6 620 97 6 680 88 101 Waldemar SW 7 000 9 7 60 9 108 7 020 102 7 9 101 Mercada SW 8 200 112 8 10 106 10 7 0 110 8 070 106 107 Amber SW 6 0 89 7 70 92 11 6 900 101 6 870 90 Honey SW 7 000 9 7 10 89 102 6 810 99 6 700 88 98 Quench SW 7 70 10 8 020 10 7 170 10 7 610 106 Anakin SSD 7 60 10 7 900 98 10 6 80 6 0 86 9 Luhkas SSD 7 10 101 7 10 91 99 6 870 7 190 9 10 Fairytale SSD 6 10 89 7 70 96 119 6 90 9 7 200 9 11 Natasia SSD 7 660 10 7 700 96 7 20 110 7 760 102 10 Tam Tam SW 8 210 112 7 900 98 96 7 0 110 7 70 98 99 Propion SW 6 80 9 7 20 90 106 6 910 101 7 20 9 10 Roslina SSD 6 60 90 7 90 9 11 6 80 96 7 010 92 106 Columbus SSD 7 60 101 8 160 101 109 6 0 9 7 60 98 118 Shannon SW 7 10 97 7 290 91 102 7 0 107 7 0 96 Shandy SW 7 70 10 8 220 102 106 7 0 109 7 760 102 10 Soldo SSD 6 0 89 7 620 9 116 7 0 110 7 60 101 Zeppelin SSD 6 80 9 7 90 92 108 6 60 97 7 680 101 116 IGP F 06 SSD 7 90 101 7 10 92 6 80 96 7 110 9 108 forts på tabell se nästa sida CV %, Sortbeskrivning SORTBLANDNINGEN är avkastningsmätare och vald för att ge odlingssäkerhet. Med flera sorter i blandning minskas riskerna med att en sort kan ha dålig utsädeskvalitet eller drab-bas av nedsatt stråstyrka eller sjukdomar. Sortblandningen förnyas kontinuerligt. LSD kg/ha 10 Blandningarna har varit följande: 2007: Annabell, Orthega, Prestig, Gustav. 2008: Orthega, Prestige, Gustav, Justina. 2009: Orthega, Tipple, Justina, Gustav.2010: Quench, Gustav, Justina, Tipple. 2011: Quench, Mercada, Justina, Tipple

Tabell. Enskilda vårkornförsök 2011 forts. Vårkorn 2011 N-län HS, Lilla Böslid Behandling: L7-01 Halmstad Flexity 0,12 l/ha mmh mo LL sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0, l/ha Obeh Beh Beh.eff. Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Sortblandning 7 0 8 00 109 NSL 07-816A SW 7 200 98 8 090 101 112 Shuffle SW 7 80 10 7 620 9 101 HAD 12011-06 SW 7 200 98 7 80 9 10 Editha SSD 7 00 101 8 000 99 108 Nord 09/217 SSD 6 80 90 8 20 10 12 NSL 07-8120A SW 7 700 10 7 90 99 10 SW 928 SW 6 10 8 7 000 87 11 SW 771 SW 7 70 10 7 610 9 98 Salome SSD 7 660 10 8 180 102 107 Albertha SSD 7 0 8 0 106 116 SW 07-217 SW 7 0 101 7 720 96 10 SW 12860-06 SW 7 80 7 80 98 106 CV %,6 LSD kg/ha 20 SORTMEDELTALET beskriver medeltalen för samtliga i provningen ingående sorter. Sortbeskrivningarna relaterar i hög grad till dessa medeltal, där avkastningen är hög, stråstyrkan god, längden medellång, mognaden medelsen, rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt medelhöga, samt sjukdomsresistensen medelgod. Gustav foderkorn har marknadens högsta avkastning. Gustav är kort och har mycket bra stråstyrka. Medelstor kärna med bra rymdvikt. Sorten har heltäckande nematodresistens men är känslig för mjöldagg. TIPPLE Tipple är en robust maltkornsort med mycket god avkastningspotential och utmärkta kvalitetsegenskaper. Sorten är kort och har ett mycket styvt strå som står emot stråbrytning mycket bra. Den är nematodresistent mot ras 1 och 2 samt Gotlandsrasen och mognar i genomsnitt liktidigt med mätarblandningen. Tipple har mycket goda maltegenskaper och utmärkt storlekssortering. Sorten är storkärning, ger medelhög rymdvikt samt gynnsamt låg proteinhalt. Egenskaper som uppskattas av mälterierna. JUSTINA Ett säkert högavkastande foderkorn med ovanligt stor kärna. Sorten har långt starkt strå vilket ger fördelar i konkurrensen mot ogräs. MLO-resistent mot mjöldagg. 6

Diagram 1. Flerårsmedeltal vårkorn Riks och länsförsök 2007-2011. Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Jönköping, F-län 9 10 110 Kalmar, H-län 90 110 Sortbland. Sortbland. 8 Gustav Gustav 8 102 Justina 98 Justina 8 99 Mercada 98 Waldemar 8 107 Quench 102 Mercada 7 102 Tipple 97 Quench 7 10 Waldemar 96 Anakin 10 Amber 96 Tipple 97 Anakin 10 Amber 10 Fairytale 108 Fairytale 101 Honey 99 Honey Luhkas 102 Luhkas 108 Tam Tam 10 Tam Tam 111 7

Diagram 2. Flerårsmedeltal vårkorn Riks och länsförsök 2007-2011. Siffran under namnet anger antalet försök för respektive sort. Som mätarsort används sortblandning. Gotland, I-län Halland, N-län 9 10 110 90 110 Sortbland. 10 Sortbland. 12 Gustav 10 101 Gustav 9 10 Justina 10 Waldemar 10 Mercada 9 98 10 10 Justina 9 Waldemar 9 Mercada 8 Quench 8 97 10 10 10 Quench 9 10 Anakin 7 101 Anakin 7 102 Tipple 7 Luhkas 6 102 Luhkas 6 10 Tipple 6 Amber 98 Amber 102 Fairytale 10 Fairytale Honey Tam Tam 10 10 110 Honey Columbus Natasia Propino 99 10 102 107 Columbus 10 Rosalina 101 Rosalina 106 Tam Tam 107 8

Tabell. Sortegenskaper vårkorn. Odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet. Flerårsmedeltal 2007-2011. Medeltal obehandlat/behandlat. Mätare: Sortblandning Strå- Tusen- Strå- bryt- Strå- Mog- Rymd- korn- Pro- Stärkelstyrka ning längd nad vikt vikt tein, sehalt, Sort -0* -0* cm dagar g/l g % av ts % av ts Sortblandning 8 19 68 110 671 0,0 Sortmedeltal 82 22 66 110 666 0, SW Catriona 7 2 68 108 670 6,7 11,6 9,1 Gustav 87 1 8 109 670 7,8 11,2 9,0 Tipple 8 17 6 111 668 2,2 10,8 9,8 Justina 78 2 72 110 667 0, 11, 9,1 Waldemar 82 20 60 108 667 9,9 11, 8,8 Mercada 80 22 66 110 660,0 11,0 9, Amber 81 2 69 109 672 9,2 11, 60, Honey 80 28 69 111 668 9,6 11,0 60,2 Quench 82 17 66 112 668 8,0 10,9 60, Anakin 8 20 69 110 670, 11,1 9,7 Luhkas 79 27 66 107 68 1,2 11, 9,8 Provade år Fairytale 79 2 70 110 668,8 10,9 60,0 Provade år Natasia 76 2 66 110 62 2,9 10,8 9, Tam Tam 8 18 70 111 671 9,0 10,7 60, Propino 82 1 72 111 6,0 11,2 9, SW 928 82 2 66 111 62 2,0 12,1 8,9 Rosalina 77 1 66 109 660 9, 10,8 9,2 Columbus 7 0 69 110 669 9,1 10,8 60,0 Provade 2 år SW 771 86 1 62 112 682 9,0 11, 9,6 Salome 81 27 6 107 661 9,9 11,0 9,6 Albertha 80 26 7 110 66 8,7 10,8 8,6 Shannon 8 16 70 109 66, 11,2 9, Shandy 88 17 6 112 67 1,7 10,7 9, Soldo 88 1 67 109 669, 11,1 9,2 Zeppelin 8 18 66 108 666 8,9 11,2 9,7 IGP F 06 87 17 67 110 66 1,0 11,1 9,2 * Stråstyrka: = fullt upprätt bestånd. Stråbrytning: = allt stråbrutet. (Bedömning vid skörd, tidiga sorter kan få förhöjda värden). 9

Tabell. Sortegenskaper vårkorn Sjukdomsangrepp flerårsmedeltal 2007-2011. Obehandlat led. Kvalitet i behandlade led. Flerårsmedeltal. Relativt få analyser för sortering av nyare sorter. Mätare: Tipple. Blad- Sköld- Mjöl- fläck- fläck- Korn- Tusen- Relativ Relativ dagg sjuka sjuka rost korn- Fullkorn, % avkast- fullkorn- Sort % % % % vikt, g >2, mm Ant ning skörd* Tipple 2 2 2,2 96 9 Catriona 6 9 6,7 9 16 9 92 Gustav 1 6 7,8 9 10 101 Justina 0 7 10 6 0, 96 99 99 Waldemar 7 6 6 2 9,9 9 102 101 Mercada 8,0 9 102 101 Amber 7 7 9,2 9 2 97 9 Honey 7 9,6 9 2 99 96 Quench 6 7 8,0 96 10 10 Anakin 6, 96 27 102 102 Luhkas 6 8 1,2 9 21 10 102 Provade år Fairytale 1,8 92 2 10 99 Provade år Natasia 7 2,9 97 12 10 10 Tam Tam 6 9,0 9 21 107 106 Propino 6,0 99 12 10 SW 928 8 2,0 92 11 92 88 Rosalina 7 9, 9 16 102 101 Columbus 6 7 9,1 9 16 10 101 Provade 2 år SW 771 9,0 97 10 101 Salome 6 9,9 9 10 107 10 Albertha 8,7 9 10 109 108 Shannon, 98 10 102 10 Shandy 1 8 1,7 96 10 10 10 Soldo, 96 10 10 10 Zeppelin 6 8,9 97 10 99 IGP F 06 1,0 9 10 102 101 * Relativ fullkornskörd är produkten av avkastning och fullkornsandel (sortering >2, mm). Beräkningen av fullkornsskörd är schablonmässig. Resultaten belyser dock betydelsen av en god sortering. 60

ANAKIN Stråstyvt foderkorn med mycket hög avkastning och hög kärnkvalitet. Medelsen mognad och god resistens mot sköldfläcksjuka. Mlo-resistens mot mjöldagg. För södra och mellersta Sverige WALDEMAR Nyheten Waldemar kombinerar en mycket hög avkastningspotential med god resistens mot mjöldagg. I områden med högt mjöldaggstryck ger Waldemar en betydande skördeökning. Sorten har ett markant kortare strå än genomsnittet, även ett normalår. Det är mycket styvt med mycket liten risk för stråbrytning. Waldemar bestockar sig kraftigt och visar därför god halmskörd torts att den är kort. Sorten är nematodresistent mot både ras 1 och 2. Den mognar liktidigt med mätaren. MERCADA Foderkorn med hög avkastningspotential och ett något längre strå. Trots sin längd är strået styvt och har liten tendens till stråbrytning. Mercada har god mjöldaggsresistens och mognar liktidigt med mätaren. Sorten har stor kärna. QUENCH Quench är marknadens högst avkastande maltkornsort. Den höga avkastnings-nivån gör att sorten också är mycket intressant att odla till foder. Sorten har ett medellångt strå med bra stråstyrka och har visat liten risk för stråbrytning. Quench har god mjöldaggsresistens och är nematodresistent mot ras 1 och 2. Sorten mognar ett par dagar senare än mätarblandningen. Den mycket goda storleks-sorteringen och gynnsamt låga proteinhalten uppskattas av mälterierna. LUHKAS Luhkas kännetecknas av tidig mognad kombinerat med mycket god avkastningsförmåga och kärnkvalitet. Sorten har även god stråstyrka och god sjukdomsresistens. Luhkas är en bra förfrukt till höstraps och har en MLO-resistens mot mjöldagg och medelmåttiga angrepp mot bladfläcksjuka. Luhkas är ett tidigt foderkorn anpassat för södra och mellersta Sverige. FAIRYTALE Medelsent foderkorn som utmärker sig för sin goda odlingsegenskaper, höga avkastning och höga stärkelseskörd. Anpassad för södra och mellersta Sverige. TAMTAM Nyheten Tamtam visar en hög och stabil avkastning över många försöksplatser och testodlingar. Den visar kombinationen av en frisk sort med bra stråstyrka och stråegenskaper som avkastar i topp. Tamtam har ett långt strå, vilket uppskattas av många som vill skörda även halmen. Den har mycket god mjöldaggsresistens och är nematodresistent mot ras 1 och 2. Sorten mognar någon dag senare än mätarblandningen. ROSALINA Rosalina kombinarar hög skörd med kvalitet. Ett tidigt maltkorn som har goda stråegenskaper och god resistens mot bladfläckssjukdommar och Mlo-resistens mot mjöldagg. Rosalina väljer du som vill ha ett bra maltkorn med låg proteinhalt, tidigt skörd och resistens mot mjöldagg. COLUMBUS Högavkastande maltkorn med god kvalitet och högt rensutbyte. Mognar ganska tidigt och är MLO-resistent mot mjöldagg. 61

Havre Av de fem regionala länsförsök som lades ut i havre kunde fyra genomföras helt. Ett av försöken i Halland kunde inte skördas fullt ut p.g.a. väta. Antalet provade sorter var 16 st men det större försöket i Halland innehöll även förprovning av nya sorter. Mätarsorten Belinda visar sig stabil genom åren och endast ett fåtal nya sorter ligger högre i avkastning. Behandlingseffekten har varit relativt låg, vilket avspeglar årets låga sjukdomstryck. Efter tabellerna med årets enskilda havreförsök följer länsvisa diagram med femårsmedeltal och aktuella sortbeskrivningar. Sorternas olika kvalitetsegenskaper är viktiga för användning till gryn- respektive foderhavre och i tabell redovisas sorternas olika kärnkvaliteter. Tabell 1. Enskilda havreförsök 2011 Havre 2011 F-län F-län N Johansson Behandling: Försöksstationen L7-01 Lyckås Tilt Top 0, l/ha + Riddersberg Behandling: Huskvarna Comet 0,2 l/ha Jönköping Tilt Top 0, l/ha + mmh l Mo Beh mmh Sa Comet 0,2 l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Belinda SW 6 80 90 91 7 760 7 970 10 Gunhild SW 6 0 101 00 91 8 7 80 101 8 190 10 10 Cilla SW 620 87 120 70 7 7 00 91 6 80 86 97 SW Kerstin SW 6 0 99 760 97 90 8 010 10 8 010 Ingeborg SW 6 0 98 00 91 8 8 80 111 8 280 10 97 Ivory SSD 720 88 20 9 97 7 60 96 7 90 9 99 Circle SW 6 00 99 6 00 102 9 8 0 109 7 90 9 Scorpion SSD 6 210 96 70 97 92 8 10 10 7 990 98 Buggy SSD 620 87 10 9 98 8 180 10 8 290 10 101 Steinar SSD 6 060 9 260 89 87 7 620 98 7 70 97 102 Galant SW 6 80 102 680 96 86 7 0 97 7 670 96 102 Nike SW 7 220 111 6 00 102 8 8 70 108 8 0 10 Flocke SSD 6 120 9 60 9 92 7 90 9 7 970 108 Nord 09/128 SSD 6 910 107 670 96 82 7 80 96 7 90 99 106 BAUB 0702. SW 6 000 9 60 9 9 8 10 10 8 110 102 Haga SW 6 080 9 80 9 90 7 670 99 7 90 9 99 CV %,0,9 LSD kg/ha 0 10 62

Tabell 2. Enskilda havreförsök Havre 2011 H-län N-län Ingelstops Naturbruksg. Hushållnings. Behandling: L7-01 Ingelstorp Behandling: Lilla Böslid Tilt Top 0, l/ha + Kalmar Tilt Top 0, l/ha + Halmstad Comet 0,2 l/ha mr ML Comet 0,2 l/ha Beh ML Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Belinda SW 020 80 97 6 960 6 910 99 Gunhild SW 020 770 98 9 6 60 9 6 80 99 10 Cilla SW 680 7 670 76 060 7 20 78 107 SW Kerstin SW 070 101 210 87 8 6 790 98 6 790 98 Ingeborg SW 10 90 20 87 9 6 680 96 7 20 10 108 Ivory SSD 20 8 620 7 8 6 70 97 6 80 99 101 Circle SW 90 98 790 99 97 6 990 7 70 107 10 Scorpion SSD 20 90 70 9 101 6 970 7 10 102 Buggy SSD 920 98 660 96 9 6 860 99 7 990 116 116 Steinar SSD 0 87 00 89 99 6 280 90 6 0 9 102 Galant SW 910 98 870 99 6 880 99 7 0 106 107 Nike SW 210 10 00 10 97 6 880 99 7 210 10 10 Flocke SSD 10 90 190 86 9 7 00 101 7 60 111 109 Nord 09/128 SSD 000 99 910 101 98 6 90 99 7 60 111 111 BAUB 0702. SW 90 98 770 98 96 6 910 99 6 120 89 89 Haga SW 810 76 900 80 102 6 0 9 6 90 106 Betania SW 980 86 6 200 90 10 SW 081212 SW 6 80 98 6 780 98 99 Nord 09/127 SSD 6 80 98 6 980 101 102 SW 0811 SW 6 190 89 6 0 92 10 SW 0811 SW 6 0 9 6 0 9 101 CV %,8,2 LSD kg/ha 20 70 6

Diagram 1. Flerårsmedeltal havre Riks- och länsförsök 2007-2011. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används Belinda. Jönköping, F-Län 9 10 Halland, N-Län 9 10 Belinda 9 Belinda 9 Gunhild 9 98 Gunhild 9 96 Ingeborg 9 96 Ingeborg 9 98 Ivory 9 9 Ivory 9 98 Kerstin 9 Scorpion 8 Buggy 6 Circle 6 98 99 Kerstin 9 Scorpion 8 Circle 6 98 98 102 Steinar 97 Buggy 98 Flocke 99 Galant Galant 98 Nike 10 Nord 09/128 101 Steinar 98 Sortbeskrivning BUGGY Dvärghavre med hög avkastning och högsta stärkelsehalt av marknadssorterna. Fler utmärkande egenskaper är låg växtrådhalt, kort med mycket god stråstyrka, liten merskörd vid svampbehandling, rymdv- och tusenkornvikt lägre än mätaren. Resistent mot Gotlandstypen av nematoder. Buggy är en havresort anpassad för södra och mellersta Sverige. IVORY Passar som både gryn- och foderhavre. Havre med särskilt god kärnkvaltitet. Den tillhör med sin extremt höga tusenkornvikt och låga skalhalt en ny generation havresorter anpassad till både grynhavreoch foderindustrin. Ivory har god stråstyrka och mognar medeltidigt. Ivory är en sort för södra och mellersta Sverige 6

Tabell. Sortegenskaper havre Sjukdomar obehandlat. Flerårsmedeltal 2007-2011. Mätare: Belinda Strå- Strå- Strå- Mog- Tusen- Mjöl- Blad- Kronstyrka längd brytning nad korn- dagg** fläck- rost*** Sort -0* cm -0 dagar vikt g % sjuka % % Belinda 78 90 17 11 9, 9 6 Sortmedel 79 88 16 11 9, 6 1 Gunhild 7 91 1 11 9, 6 Cilla 62 87 2 110 7,0 9 2 Kerstin 76 92 16 11 6,9 2 Ingeborg 77 86 1 11 2,0 Betania 81 90 1 11 0,9 2 Ivory 72 91 2 112 6,2 8 Circle 78 92 1 11 8,6 7 Scorpion 7 92 26 11,8 7 1 Buggy 9 66 11, 1 7 2 Steinar 77 9 19 112 8,1 6 Provade år Galant 8 90 9 11 6, 9 Provade år Nike 77 87 2 11 6,8 9 6 1 Provade 2 år SW 081212 8 8 2 116 8, Nord 09/127 8 8 10 11 7,9 Flocke 8 89 9 112 9, 11 10 0 Nord 09/128 81 9 1 112, 8 * = fullt upprätt bestånd. ** Mjöldagg. Angrepp kan förekommer vissa år i södra och västra Sverige. *** Kronrost förekommer lokalt vissa år och kan ge allvarliga skördesänkningar. SCORPION Gryn/foderhavre. Högavkastande frisk sort med mycket god kärnkvalitet, hög tusenkornvikt och rymdvikt. Sorten har dessutom hög stärkelsehalt och är resistent mot Gotlandstypen av havrecystnematod. Scorpion passar både till foder och gryn och är en havresort för södra och mellersta Sverige. STEINAR Gryn/foderhavre. Robust sort med stabil skörd över åren bl.a. på grund av sin tidiga mognad och utomordentligt goda stråstyrka, egenskaper som inte kan värderas nog under besvärliga år. Steinar visar prov på detta inte minst under den regniga skördeperioden 2011. Man kan säga att svenskt lantbruk har fått en ny nordisk typ, som dessutom har de positiva egenskaperna att vara frisk och ha en stor avkastningspotential. En havresort för södra och mellersta Sverige. 6

Tabell. Sortegenskaper havre Kärnkvalitet, behandlade led. Flerårsresultat 2007-2011. Mätare: Belinda Råfett Rymdvikt NDF* Protein- Stärkelse* Nematod Sort % av ts g/l % av ts halt, % av ts % av ts resistens* Belinda,9 2 0, 12,0 9,6 Sortmedel, 1 0,6 11,9 0,6 Gunhild,2 6 0,7 11,7 0,6 Ha, Hf Cilla,2 2, 12,7 8, Hf Kerstin,1 27 0, 11,7 1, Hf Ingeborg,0 1, 12,1 0,2 Hf Betania,9 29 0, 12,7 9,7 Ivory, 8 29, 12,0 1, Hf Circle, 8 0, 11,7 1, Scorpion,2 2 1,7 11,9 9, Hf Buggy, 98 29,2 11,6 1,8 Hf Steinar, 2 0,1 11,9 1,1 Provade år Galant,2 0 29,7 11, 1,8 Provade år Nike,0 27 1, 11,8 0, Provade 2 år SW 081212,2 28 1,0 12,0 0, Nord 09/127,8 2 2,1 12,0 0, Flocke, 6 29,2 11,9 1, Nord 09/128,2 0, 11,6 0,8 * NDF och stärkelse, analyser endast 200-2008. ** Nematodresistens. Ha = Heterodera avenae. (Vigtigast) Hf = Heterodera filipjevi (Gotlandstypen). SW KERSTIN Högavkastande grynhavresort med bra odlingsegenskaper. Sorten har bra stråstyrka och mognar liktidigt med mätaren. Den är frisk och har god resistens mot mjöldagg och medelgod tolerans mot övriga bladsvampar. SW Kerstin är grynhavren med hög kärnhalt, lågt kadmiumupptag och goda kvarnegenskaper. BELINDA Belinda är en mycket högavkastande foderhavre som i kombination med en tidig mognad är ett riktigt bra alternativ. Strået är medellångt och har god stråstyrka. Sorten är relativt frisk. Belinda är storkärnig med hög fetthalt vilket ger ett högt energivärde och fördel i foderblandningen. 66

SW INGEBORG Foderhavre med mycket stor avkastningspotential som i odlingsegenskaperna är ganska lik Belinda. SW Ingeborg har ett något kortare strå, en än större kärna och klart högre rymdvikt jämfört med Belindas. Sorten är frisk och resistent mot Gotlandstypen av havrecystnematod. Intresse finns från exportkunder. Diagram 2. Flerårsmedeltal havre Riks- och länsförsök 2007-2011. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används Belinda. Belinda Kalmar, H-Län 9 10 GUNHILD En nematodresistent sort (även ras 1 och 2) med några procentenheter lägre skörd än Belinda. Sorten är stråstyv och i övriga egenskaper jämförbar med Belinda. Rymdvikten är bra och Gunhild fungerar som ett intressant alternativ för sanering av stråsädesnematoder Gunhild Ingeborg Ivory 97 97 97 CILLA Riktigt tidig foderhavre för områden där denna egenskap måste prioriteras. Avkastningsnivån är bra och med ungefär en veckas tidigare mognad ökar möjligheterna för bra resultat. Ganska små kärnor, men marknadens högsta rymvdvikt. Bra fetthalt och hög proteinhalt ger foderhavre av bra kvalitet. Kerstin Scorpion Buggy 97 97 Circle Steinar 9 67

Vårvete Inom vår region ökar intresset för vårveteodling och flera nya sorter finns med i provningarna. Här redovisas två länsförsök med 1 ingående sorter. Lägg märke till de höga behandlingseffekterna i hallandsförsöket. Ytterligare undersöks två sorters durumvete i ett mindre försök, avseende odlingssäkerhet på Gotland. Tabell 1. Enskilda vårveteförsök 2011 Vårvete 2011 I-län N-län Å Ahlsten Behandling: Hushållnings. Behandling: L7-01 Roma Flexity 0,2 l/ha + Lilla Böslid Flexity 0,2 l/ha + Sort Romakloster Tilt Top 0,2 l/ha Halmstad Tilt Top 0,2 l/ha mf sa LL senare mmh mj LL senare Comet 0,2 l/ha + Comet 0,2 l/ha + Proline 0,6 l/ha Beh Proline 0,6 l/ha Beh Obeh Beh effekt Obeh Beh effekt kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal kg/ha rel tal kg/ha rel tal rel tal Vinjett SW 7 90 8 80 112 6 80 7 10 11 Triso SSD 7 0 99 8 620 102 11 6 990 106 7 10 101 107 Quarna SSD 7 10 9 7 0 88 10 6 70 97 7 060 9 111 Diskett SW 7 210 9 8 000 9 111 6 770 10 7 0 110 Sonett SW 7 760 102 8 600 101 111 7 20 110 8 080 109 112 Aurum SW 8 10 107 8 880 10 109 6 80 10 7 720 10 11 Scirocco SSD 7 00 9 7 90 90 108 6 760 10 7 70 99 109 KWS 18 SW 6 70 89 7 960 9 118 6 290 96 7 80 117 KWS 18 SW 7 60 101 8 60 102 11 7 10 11 8 020 108 108 Demonstrant SW 7 760 102 8 20 97 106 6 90 97 7 20 97 11 Nor PA 707-006A SSD 7 290 96 8 710 10 120 6 0 96 7 870 106 12 RAGT S-G 08B SSD 7 810 10 8 70 10 112 7 20 11 8 00 112 110 Hamlet SSD 7 90 10 8 70 10 110 7 20 11 7 90 107 107 Chasseral SSD 7 90 10 8 20 99 106 6 10 99 7 280 98 112 CV % 1,8 2, LSD kg/ha 20 0 Sortbeskrivning VINJETT Stabilt vårvete med hög avkastning som mognar relativt tidigt. God stråstyrka och falltalsstabilitet som ger stor möjlighet att bärga brödsäd av god kvalitet. Vinjett har resistens mot mjöldagg och brunrost. Bästa kvarn- och bakningsegenskaper som väl stämmer överens med industrins krav. TRISO Triso har mycket hög avkastning i hela landet. Sorten har under åren visat sin stabilitet och goda kärnkvalitet med hög rymdvikt och tusenkornvikt. Triso är ett säkert val när nettot räknas och ett vårvete anpassat för södra och mellersta Sverige. Kvarnvete. 68

Tabell 2. Enskilda vårveteförsök 2011 Vårvete 2011 I-län Å Ahlsten Behandling: L7-0 Roma Flexity 0,2 l/ha + Romakloster Tilt Top 0,2 l/ha mmh l Mo sen. Comet 0,2 l/ha + Proline 0,6 l/ha Obeh Beh Beh.eff. Sort kg/ha rel tal kg/ha rel talrel tal Vinjett SW 7 970 8 180 10 Rosadur SW 6 00 82 6 0 79 99 Duroflavus SW 6 820 86 6 60 79 9 CV %, LSD kg/ha 10 Diagram 1. Flerårsmedeltal vårvete Riks- och länsförsök 2007-2011. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. V injett Tris o Quarna Dis kett Gotland, I-län 90 9 10 92 99 Blekinge, K-län 9 10 110 QUARNA Vårvete med utmärkt kärnkvalitet och extremt hög proteinhalt. Sorten har mycket god stråstyrka och mognar tidigt. Med sina goda odlingsegenskaper bl a falltal och unika kärnkvalitet är Quarna en kvalitetshöjare i olika mjölblandningar och en säker sort för växtodlaren. Ett odlingstips! Försök och praktisk odling har visat att Quarna ger högre skörd vid högre utsädesmängd. I försök har ända upp till 80 grobara kärnor per m2 varit positivt. En vårvetesort för södra och mellersta Sverige. V injett Tris o Quarna 107 98 Halland, N-län 90 9 10 DISKETT Nyheten Diskett visar stabila siffror på en hög nivå och övertygar med robust falltal och förbättrade stråegenskaper. Sorten visar riktigt bra bakningsegenskaper och proteinhalten ligger på en rätt nivå i försöken och med en anpassad gödslingsstrategi säkrar Diskett kvalitetskraven. Sorten har en bred motståndskraft mot de vanligaste svampsjukdomarna. V injett Tris o Dis kett Quarna 9 102 10 69

Tabell. Sortegenskaper vårvete Odlingsegenskaper medeltal obeh-beh och sjukdomskänslighet, obehandlat. Flerårsresultat 2007-2011. Mätare: Vinjett Strå- Strå- Mog- Mjöl- Blad- Svart- Brun- Gulstyrka längd nad dagg fläck prick rost rost Sort -0* cm dagar % % % % % Vinjett 81 86 119 8 12 1 Sortmedel 90 8 120 7 1 Triso 81 86 120 6 9 7 Quarna 8 82 118 8 1 0 6 Diskett 89 8 120 6 10 0 Provade år Sonett 9 8 120 2 1 Provade 2 år Aurum 9 87 12 1 2 Scirocco 96 8 119 2 7 6 7 * = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. Tabell. Sortegenskaper vårvete Kärnkvalitet, behandlade led 2007-2011. Mätare: Vinjett Rymd- Tusen- Protein- Stärk- Brödvolym vikt korn- halt Falltal else, ml/ g Sort g/l vikt g % av ts sek % av ts mjöl Vinjett 79 9, 1,2 26 69,8 101 Sortmedel 801 1, 1,6 29 69,1 Triso 812 1, 1, 270 69, -1 Quarna 799 1,0 1, 299 67, - Diskett 802 9,7 1,2 9 69,2 - Provade år Sonett 798 9,8 1,2 21 69, -8 Provade 2 år SW 107 800 9, 1,9 27 69,1 Pinch 771 0,6 1, 21 68, Aurum 822,8 12, 78 70,1 Scirocco 819 9,8 1, 1 68,7 * Brödvolym anges som ml per gram mjöl. 70

Ärter Ärtodlingen minskar på vår västra sida och här redovisas två sortförsök från Kalmar och Gotland. Flera nya sorter har tillkommit i provningarna de senaste åren och helt nya är Alvesta och Bea. Ingrid och Bea har endast provats i Kalmarförsöket. Försöket i Kalmar har bevattnats och har en hög medelskörd på nästan 6000 kg/ha, medan den torra sommaren avspeglar skörden på Gotlands kraftiga lerjord. Tabell 1. Enskilda ärtförsök 2011 Ärter 2011 H-län I-län Wiströms Lantbruk M. Bondesson L7-610 Hagby Dune Borgholm Dalhem mmh SL Sort kg/ha rel tal kg/ha rel tal Clara SW 90 10 Faust SSD 180 87 70 108 Tinker SW 880 99 720 112 Rocket SSD 870 99 60 110 Crackerjack SSD 770 97 860 117 Onyx SSD 90 710 112 Alvesta SSD 20 88 660 111 Mancha SW 60 9 720 112 Casablanca SW 600 9 000 121 Jetset SSD 0 9 90 119 Ingrid SW 6 000 101 Bea TD 69 CV %,1,8 LSD kg/ha 0 270 Sortbeskrivning SW CLARA SW Clara är en högavkastande gulfröig ärt som har marknadens bästa stjälkegenskaper. Sorten är lång, men har mycket bra stjälkstyrka och höjd vid skörd, vilket säkerställer skörden och minskar spillet. Samtliga sorter i provning mognar ungefär liktidigt. SW Clara har ett ganska litet frö som passar utmärkt både som kokoch foderärt. FAUST En gul foderärt som utmärker sig för sin tidiga mognad och mycket höga skörd. Faust har ett relativt litet frö med ganska låg proteinhalt. Bra höjd vid skörd och mycket stjälkstyv. Sorten är anpassad för södra och mellersta Sverige. 71

Tabell 2. Sortegenskaper ärter Odlingsegenskaper, fröfärg, frökvalitet och spill. 2007-2011. Mätare: SW Clara Stjälk- Stjälk- Höjd vid Mog- Tusen- Pro- Frö- längd styrka skörd nad korn- tein Spill Sort färg cm -0* cm dagar vikt, g % av ts kg/ha SW Clara gul 78 8 7 111 26,1 21,9 20 Sortmedel gul 78 7 1 110 27, 22,1 60 Faust gul 76 0 7 108 22,9 21,1 77 Tinker gul 82 9 109 286,6 22,7 86 Rocket gul 78 8 109 20, 20, 28 Crackerjack grön 76 112 288,1 22,9 17 Provade år Onyx gul 76 0 110 27,2 21,6 299 Provade år Mancha gul 77 9 110 28,6 2,0 87 Provade 2 år Bea gul 7 9 2 116 2,2 691 Alvesta gul 7 9 108 271,6 12 SW Ingrid gul 89 6 110 298,2 21 Casablanca gul 7 109 288,1 1 Jetset gul 76 6 110 2, 2 * = fullt upprätt bestånd, 0 = helt nedliggande bestånd. ** = alla ärtor kokta efter 60 min. TINKER Tinker är en mycket högavkastande gulfröig foderärt med odlingsegenskaper som passar för odling i alla områden. Sorten har ett stort frö med hög proteinhalt och den fungerar bra även i samodling med exempelvis havre eller vårvete till helsädesensilage. ROCKET Rocket är en småfröig gul foderärt som har alla de viktigaste egenskaperna för odling i Sverige, bl a tidig mognad och hög höjd vid skörd, mycket stjälkstyv kombinerat med hög avkastning. Rocket är anpassad för södra och mellersta Sverige. CRACKERJACK Crackerjack är en grön ärt med hög proteinhalt och goda stjälkegenskaper. En sort för dig som vill odla dina egna proteingrödor med högsta utbyte av protein per hektar. Crackerjack är anpassad för södra och mellersta Sverige. ONYX Ny högavkastande gul foderärt med god stjälkstyrka och bra höjd vid skörd. Onyx är anpassad för södra och mellersta Sverige. 72

Diagram 1. Flerårsmedeltal ärter Riks och länsförsök 2007-2011. Siffran under namnet anger antal försök för respektive sort. Som mätarsort används Clara. Kalmar, H-Län 90 110 Gotland, I-Län 90 110 120 10 Clara Clara Faust 9 Faust 10 Tinker 102 Tinker 110 Rocket 10 Rocket 107 Crackerjack 10 Crackerjack 117 Onyx Mancha 98 106 Onyx Mancha 109 Halland, N-Län 111 90 110 120 Clara Faust 9 Tinker 97 Rocket 111 Crackerjack 92 7

Sortförsök med spannmål och trindsäd i ekologisk odling 2011 av Staffan Larsson, SLU Under 2011 utfördes 2 ekosortförsök med spannmål och trindsäd. Jordbruksverket har finansierat 2 av dessa, medan Hushållningssällskapet på Gotland har bekostat ett vårveteförsök. Den långa och snörika vintern med åtföljande snömögel gjorde att ett av två försöken i råg/rågvete inte kunde användas. Även ett ärtförsök utgick pga regn under skörden. Torka under växtsäsongens början och regn under sommaren gjorde att avkastningen blev lägre än normalt och ogräsförekomsten stor. Mer utförliga tabeller kan studeras på http://www.slu.se/faltforsk Sökväg: Resultat, Rapporter, Övriga rapporter, Sortval. Tabell 1. Vårvete, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper 2007-2011 Avkastning, kg/ha och rel.tal, A-F Ogräs vikt Vårvetesorterna provades för femte året vid två kvävenivåer; gårdens gödsling och med ytterligare 0 kg/ha kväve (tabell 1). Diskett är i allmänhet mest högavkastande, medan Quarna, Dacke och Scirocco har de högsta proteinhalterna. Kvävegödslingen höjde proteinhalterna, mest i sorter med låg prote- Mognad Vattenhalt Strålängd Stråstyrka Litervikt Tusenkornv. Proteinhalt i ts, % Mjöl Svart dagg prick Sort N1 N2 Ant dag. % cm 0- g/m2 g/l g N1 N2 % % % % Dacke 220 280 19 117 2,0 9 87 211 77,1 1,8 1,9 Vinjett 112 116 11 22,2 82 89 1 76, 12,9 1, 8 2 6 Triso 11 117 19 116 2,7 8 88 187 77 7,7 12, 12,7 9 0 Quarna 96 98 19 11 2, 78 88 222 76, 1,7 1,9 2 7 Lantvete* 82 8 122 2, 108 76 171 77 7, 1, 1, 2 6 19 Diskett 120 119 7 116 22, 82 90 171 767 6,2 12,2 12,6 6 0 Scirocco 10 109 7 11 21,8 80 9 18 781 1,2 1,7 1,9 6 1 Sonett 109 111 116 21,8 81 92 169 762,9 12,9 1,1 6 0 *Lantvetesorten (Gotland) provad på Gotland, ett försök per år. N1=gårdens gödsling, N2=+0 kg/ha N Blad fläck Gul rost inhalt. Det var endast Triso och Diskett som inte nådde upp till 1 % proteinhalt. Lantvetesorten Gotland har provats enbart på Gotland. Avkastningen är klart lägre, men den har bra proteinhalt och är högvuxen med låg ogräsförekomst. Däremot är den känslig för gulrost. 7

Tabell 2. Vårkorn, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper 2008-2011 Avkastning Mog Vatten Strå Strå Ogräs Liter Tusen Protein Flerår 2011 nad halt längd styrka vikt vikt kornv. halt, % Sort kg,rel Ant kg,rel Ant dag. % cm 0- g/m2 g/l g av ts Tipple 210 1 20 97 19,1 62 91 69 6,8 11,0 Justina 97 1 86 96 19, 69 86 20 61, 11, Waldemar 102 1 102 9 19, 7 92 62 60, 11,6 SW Mitja 97 1 102 92 19, 69 81 668,9 11,8 Mercada 102 9 10 96 19,9 6 88 67 66 7,9 11, Quench 106 10 10 98 19, 6 89 2 68,6 11,0 Anakin 10 10 108 96 19,2 66 91 288 67 9 11, Luhkas 102 10 9 92 19, 6 8 08 6,6 11, Vilgott 99 10 101 92 19, 61 89 282 69,1 11,8 Fairytale 102 10 101 98 19,6 69 89 7 68 1,7 10,9 Sortblandning 10 10 102 98 19, 6 90 11 6,2 11,2 Rosalina 101 7 101 9 20,1 6 8 08 68,7 11,1 Vårkornet, tabell 2, innehåller ett stort urval av de mest provade sorterna i konventionell odling. Mätarsort är Tipple, men Tipple kommer att ersättas av en sortblandning, samma som i de konventionella försöken. De mest högavkastande sorterna har varit Quench och Anakin. De längsta sorterna är Justina, Mitja och Fairytale, medan Waldemar, Vilgott och Tipple är kortast. Ogräsförekomsten är lägst i Vilgott, trots att den är kort. En förklaring kan vara sortens tidighet, som ger en tidig ogräskonkurrens. Tabell. Havre, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper 2007-2011 Avkastning Mog- Vatten Strå Strå Ogräs Rymd Tusen Protein Flerår 2011 nad, halt längd styrka vikt vikt kornv. halt, % Sort kg,rel Ant kg,rel Ant dag. % cm 0- g/m2 g/l g av ts Belinda 070 1 960 112 19,7 76 82 221 09 7, 11,1 Cilla 87 1 7 106 19,6 7 9 28,2 11, SW Kerstin 101 1 9 112 20 80 78 2 10 6, 10,8 Ivory 96 1 89 108 20,1 79 66 221 2, 11,1 Scorpion 98 12 86 110 20, 78 68 269 1 2,8 11, Buggy 9 9 11 20, 8 9 262 82,7 10,7 Circle 102 6 11 19, 7 80 262 2 6, 10,7 Steinar 9 6 80 109 19, 82 70 219 02 6, 11,0 Havren, tabell, avkastade normalt under året. Belinda, som förra året gav dåligt resultat, var i år bästa sort. I medeltal är endast SW Kerstin och Circle något bättre. Alla sorter är högvuxna, utom Buggy, som är ca 20 cm kortare än de övriga. Trots detta är ogräsförekomsten inte anmärkningsvärt hög. Buggy har lägst rymdvikt, medan Cilla, Circle och Ivory har bra rymdvikt. Ivory och Scorpion är storkärniga. 7

Tabell. Ärter, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper 2006-2011 Avkastning Mog Vatten Stjälk Stjälk Höjd Spill Ogräs- Tusen- Protein- Flerår 2011 nad halt längd styrka v skörd v skörd vikt kornv. halt, % Sort kg,rel Ant kg,rel Ant dagar % cm 0- cm g/m2 g/m2 g av ts SW Clara 080 18 2780 116 2 72 66 2 1 296 20,2 22,2 Tinker 110 17 90 11 2,2 77 9 217 278 27, 22, Rocket 10 18 87 11 2,2 7 6 207 26 191,7 20,0 Crackerjack 109 1 86 11 2,9 69 16 26 26, 22,6 Clara + Belinda 112 1 112 11 2,8 69 76 17 181 208,1 21,1 Onyx 11 7 10 11 2, 69 7 210 2 229,9 21,9 Casablanca 111 7 101 117 2, 69 61 171 26 20,9 22,9 Ärterna, tabell, avkastade sämre än normalt. SW Clara hävdade sig bra och överträffades endast av Onyx och Casablanca samt ärt-havreblandningen. Under en längre tidsperiod är det Tinker och Crackerjack som avkastat bäst. Samodling med havre har också gett ett bra resultat. Den längsta sorten är Tinker, som också har sämst stjälkstyrka och sämst höjd vid skörden. SW Clara har goda odlingsegenskaper med god höjd vid skörd, och samodling förbättrar därför inte detta förhållande i någon större utsträckning. SW Clara har ett lågt spill och samodlingen minskar detta ytterligare. Även ogräsförekomsten blir lägst i samodlingen. Tinker har det största fröet. Proteinhalten är lägst i Rocket. Tabell. Åkerböna, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper 2007-2011 Avkastning Mog Vatten Stjälk Stjälk Höjd v Ogräs Tusen Protein Choklad Flerår 2011 nad, halt, längd, styrka, skörd Spill, vikt, korn- halt, fläck Sort V/B* kg,rel Ant kg,rel Ant dagar % cm 0- cm kg/ha g/m2 vikt, g % av ts 0- Paloma V 290 18 210 18 2,0 91 9 82 179 27 01,7 29,0 20 Gloria V 89 9 8 1 26, 89 90 8 112 20,9, 1 Marcel B 10 16 108 17 26,7 92 9 8 17 92,8 29, 2 Tattoo V 97 18 8 17 26,8 8 9 79 170 62 97,7 28,6 2 Fuego B 108 1 117 1 2,7 91 9 81 196 1, 28,1 26 Alexia B 112 1 111 1 2,1 91 91 8 91 28 61,9 1,2 26 Gracia B 106 12 89 18 26,1 91 92 81 177 8 86,8 29, 22 Ben B 88 10 80 1 27,0 81 91 77 119 7 29, 0 Julia B 119 10 119 19 2,8 102 9 92 1 06 0 1,7 16 Imposa V 91 10 90 1 26, 8 9 77 18 8 9,8 29,8 1 Nile B 10 10 98 18 2, 9 9 8 2 28 28,6 27,6 0 *Blomfärg. V = vitblommig sort (Tanninfri), B = brokblommig sort (Tanninsort). 76

Åkerbönorna, tabell, innehåller fyra vitblommiga (tanninfria) sorter och sju brokblommiga sorter som innehåller tannin. Brokblommiga sorter är odlingssäkrare och har vanligtvis bättre avkastning, tex. är Julia, Alexia och Fuego de mest högavkastande sorterna. Medelskörden för perioden 2007-2010 är ganska låg och även årets resultat var svagt. Skörden har ofta begränsats av torka. Det är de sena och högväxande sorterna som klarar sådana förhållanden bäst, som Julia. De vitblommiga sorterna är kortvuxna och tidiga och påverkas mer av torka. Det lägsta spillet har Alexia, som också har låg ogräsförekomst. Högst proteinhalt har Alexia och Julia. Tabell 6. Lupin, ekologisk odling. Avkastning och sortegenskaper 2007-2011 Avkast- Mog Vatten Stjälk Stjälk Höjd Spill Ogräs Tusen Protein Ant ning, nad halt längd styrka v skörd v skörd vikt kornv. halt, % Sort förs Sorttyp kg,rel dagar % cm 0- cm g/m2 g/m2 g av ts Boregine Grenad 20 11 29,6 71 98 70 18 186 166,7, Probor Grenad 101 12,7 68 9 6 118 228 17,0 1,2 Lupin+havre Ogrenad 10 128 22,9 6 96 7 16 116 11, - Galant 2 Grenad 8 128 2,2 62 9 60 120 27 1,2, Haags Blaue 2 Ogrenad 8 126 2,8 68 99 16 178 16,9 0, Iris 1 Grenad 108 12-7 98 9 - - 162, - Lupin, tabell 6, är beroende av en bra växtplats för att ge gott resultat. På lerjord eller andra vattenhållande jordar kan man tex. få problem med sen mognad. De senaste fem åren har lupinerna provats på sandjordar utanför Kristianstad, med för lupin mycket bra resultat. Probor, Boregine och den nya sorten Iris är alla grenade sorter och de har gett högst avkastning. Tabell 7. Höstvete, ekologisk odling. Odlingsegenskaper, kvalitet och sjukdomar. Flerår 2008-2011 Avkastning, kg/ha Över- Strå- Strå- Mog- Vatten Ogräs Rymd Tusen Proteinhalt, Stärkoch rel.tal, A-F vintr., längd, styrka, nad, halt, vikt vikt korn- % av ts else Sort N1 N2 Ant 0- cm 0- dag. % g/m2 g/l vikt, g N1* N2* % av ts Stava 160 70 12 96 87 92 1 20,8 8 78 2,7 9, 9,8 7,2 Olivin 97 12 9 77 89 11 20,9 88 781 1,1 9,7 10,2 7,2 Magnifik 102 12 97 78 91 1 21,0 7 782 1,2 9, 9,9 7,2 Akteur 91 88 96 8 9 12 20,6 9 780,2 9,8 10, 7, Ellvis 92 9 9 9 70 90 09 21, 60 70 0,8 9,6 10,1 72 Kranich 9 9 9 9 69 90 10 20,9 08 72 2,8 10, 10, 7, Event 96 98 6 96 7 9 12 21, 0 76 8, 10 10, 72,7 *N1=gårdens gödsling. N2=N1+0kg/haN 77

Höstvetet, tabell 7, provas på samma sätt som vårvetet vid två kvävenivåer, gårdens gödsling och med ytterligare 0 kg/ha kväve. Stava, Magnifik och Olivin har gett samma avkastning över en längre period. Under 2011 var Magnifik den bäst avkastande sorten. Kvävegödslingen har ökat avkastningen med ca 00 kg. Samtliga sorter övervintrar bra, men under 2010 var det en del problem med snömögel. Den längsta sorten är Stava, som i likhet med Magnifik har låg ogräsförekomst. Proteinhalterna har varit låga, även vid den extra kvävegivan. Tabell 8. Höstråg, ekologisk odling. Avkastning och egenskaper. Flerår 2008-2011* Avkastning Över- Strå- Strå- Mog- Vatten- Ogräs- Rymd Tusen- Protein- Sköld- Flerår 2011 vintr., längd, styrka, nad, halt, vikt vikt korn- halt fläck Sort kg,rel Ant kg,rel Ant 0- cm 0- dag. % g/m2 g/l vikt, g % av ts 0- Amilo 80 80 1 91 17 7 08 20,7 110 7,7 9, 9 Visello 1 12 1 96 127 78 09 19,8 120 7 6,9 8,6 7 Marcelo 112 10 1 9 1 7 07 19,8 111 7 7, 9,1 10 Caspian 128 1 *Inga resultat från 2010 pga snömögel. Höstrågen, tabell 8, innehåller inga resultat från 2010, och endast ett försök från 2011, eftersom det förekom mycket kraftiga angrepp av snömögel. Hybridsorten Visello avkastar bäst, och populationssorten Marcelo är klart bättre än Amilo. Hybridsorten Caspian avkastade bra 2011. Stråstyrkan är tillfredsställande för sorterna. Ogräsförekomsten är låg jämfört med höstvete. Av kostnadsskäl undersöks inte falltalet i ekologisk odling, men från den konventionella sortprovningen vet vi att Amilo har det bästa falltalet. Tabell 9. Rågvete, ekologisk odling. Avkastning och egenskaper. Flerår 200-2011* Avkastning Över- Strå- Strå- Mog- Vatten- Ogräs- Rymd Tusen- Protein- Mjöl- Svart- Flerår 2011 vintr., längd, styrka, nad, halt, vikt vikt korn- halt dagg prick Sort kg,rel Ant kg,rel Ant 0- cm 0- dag. % g/m2 g/l vikt, g % av ts 0-0- Amilo 00 11 80 1 71 19 80 06 18,9 99 71, 9 7 0 Tritikon 12 10 89 10 9 02 17,9 60 697,1 11, 2 Tulus 116 2 10 1 7 96 9 08 17,9 8 687 8,9 10,7 6 Falmoro 10 1 Empero 1 1 *Inga resultat 2010 pga snömögel. Provningsuppehåll 2007 Rågvetesorterna, tabell 9, jämförs med rågsorten Amilo som mätare, eftersom mätarsorten Dinaro skadades kraftigt av gulrost 2009. Även Cando, ej i tabell, skadades då, vilket medfört att antalet sorter är begränsat. Tulus provades i ett försök 2009. Under 2010 utgick försöken pga. snömögelangrepp, och ett försök utgick 2011. Sortrelationerna är osäkra. Tritikon har lämnat bättre avkastning än Tulus, medan det är tvärtom i den konventionella provningen. Tulus, Falmoro och Empero avkastade likvärdigt i försöket 2011. Odlingsegenskaperna är goda med bra stråstyrka och låg ogräsförekomst. 78

Våroljeväxter av Johan Roland,SLU, Lanna försöksstation Odlingen av våroljeväxter fortsatte att öka något under 2011 jämfört med de senaste åren. Totalarealen i hela landet var 7 hektar. Ökningen har skett inom vårrapsodlingen, medan odlingen av vårrybs har minskat ytterliggare och är nu nere i endast 1 800 hektar i hela landet, vilket motsvarar knappt procent av våroljeväxtodlingen. Den största odlingen av våroljeväxter återfinns i F-området och E-området, vilket också innebär att den största sortprovningen sker i dessa områden. Liksom under de senaste åren har ingen sortprovning av vårrybs utförts under 2011, vilket innebär att det inte finns några försöksresultat att redovisa i denna gröda. Vårraps Avkastningen i försöken har under 2011 varierat ganska mycket mellan olika odlingsområden. Många nya sorter har provats och detta år har hybridsorterna varit fler än linjesorterna. En del av hybriderna har haft en mycket hög avkastning, men även andra sorter har givit en högre skörd än mätarsorten Joplin. Under 2011 utfördes 11 stycken sortförsök (OS7-1) i vårraps i Sverige. Försökssådden utfördes under den sista veckan i april utom ett (I-län) som såddes i mitten av maj. I en stor del av Mellansverige, speciellt i de östra delarna, var det mycket torra förhållanden efter sådden och uppkomsten blev i flera fall ganska ojämn. Två försök kasserades av olika anledningen, vilket innebär att det finns resultat från nio försök. Försöken skördades under en ganska kort period, från den 2 till den 16 september. De flesta försök har skördats med relativt låga vattenhalter med några få undantag. Avkastningen i försöken har i genomsnitt för hela landet varit i stort sett i nivå med de senaste årens medelavkastning, men variationen mellan olika områden och försök har varit mycket stor. Mellan enskilda försök har avkastningen för mätarsorten Joplin varierat från 1 680 kg/ha frö upp till 20 kg/ha. Råfettskörden har varierat mellan 71 kg/ ha och 1 kg/ha. Den högst avkastande sorten i ett enskilt försök vad gäller fröavkastningen var hela 120 kg per hektar och med en råfettskörd på nästan 1 800 kg per hektar. Sortbeskrivningar Under 2011 har ett stort antal sorter provats och detta år har hybridsorterna varit fler än linjesorterna. Joplin är sedan flera år mätarsort. Skillnaden i mognadstid är liten mellan sorterna. Mätarsorten intar en mellanställning. Tidigast är Novum och Milou, medan Makro, Jagger och Osorno mognar - dagar senare än dessa. Stjälkstyrkan är god för de flesta sorten. Särskilt stjälkstyva sorter är Rollo, Jagger och Lennon. Svagare stjälkstyrka har Ability, Katja, Axana och Belinda. Strålängden varierar ganska mycket mellan sorterna. Längst är Rollo, Osorno och Zappa, medan Mosaik och Jagger är särskilt korta. Det saknas uppgifter om strålängd för de nyare sorterna. Variationen i råfetthalt är relativt liten mellan sorterna. Högst råfetthalt har Novum, Makro, Katja och Axana. Den lägsta råfetthalten uppvisar Tamarin, Belinda, Sheik och Larissa. Övriga sortegenskaper framgår av tabell 2. För mer ingående beskrivningar av sorternas egenskaper hänvisas till Sortval utgiven vid SLU. 79

Tabell 1. Vårraps. Områdesvis avkastning, råfettskörd 2011. Flerårsmedeltal 2007-2011. Mätare Joplin A-området B-området A-B-området Medel Medel Medel 2007-2007- 2007- Sort 2011 2011 2011 2011 SW Joplin, kg/ha 920 90 1070 1020 rel.tal SW Sheik 122 10 10 10 SW Rollo 101 9 102 102 SW Jagger 122 11 10 106 RG Larissa (SSd) 107 98 99 SW Mosaik 1 128 102 11 SW Brando H 12 11 112 11 SW Zappa H 119 110 109 110 NPZ Makro (SW) 122 110 106 RG Belinda H (SSd) 10 90 109 101 SW Tamarin 11 107 102 10 SW Katja 11 99 SW Lennon 127 112 106 SW Milou H 122 108 11 Register H (SW) 128 11 111 Millenium H (SW) 119 11 111 Novum H (SW) 122 107 11 SW Majong H 1 128 122 12 NPZ Osorno H (SW) 126 118 121 119 RG Axana H (SSd) 121 108 117 111 DSV Ability (SSd) 101 9 82 89 SW Q2862 H 126 SW Q286 H 1 SW Q286 DLE 1108 H (SW) 127 DLE 1109 H (SW) 10 RG 10 (SSd) 129 RG 010 (SSd) 12 SW Cicada H 119 H efter sortnamnet anger hybridsort Tabell 1: Se forts nästa sida. 80

Tabell 1. forts. Vårraps. Områdesvis avkastning, råfettskörd årsvis 2010 och 2011. Flerårsmedeltal 2007-2011. Mätare Joplin D-omr. E-omr. D+E-omr. F-omr. D-F-omr. Medel Medel Medel 2007-2007- 2007- Sort 2010 2010 2011 2011 2010 2011 2011 2011 2011 SW Joplin, kg/ha 90 1070 900 980 80 1120 100 1010 990 rel.tal SW Sheik 10 98 101 101 8 87 9 9 97 SW Rollo 12 99 109 10 86 98 99 10 101 SW Jagger 112 97 101 102 102 97 101 99 101 RG Larissa (SSd) 11 102 111 102 109 101 106 101 SW Mosaik 101 10 10 10 118 10 108 10 106 SW Brando H 10 109 126 112 12 11 110 120 111 SW Zappa H 106 118 108 112 102 106 109 107 NPZ Makro (SW) 122 11 107 109 127 10 111 10 110 RG Belinda H (SSd) 92 99 11 102 98 87 9 98 SW Tamarin 108 10 99 10 106 90 97 9 SW Katja 110 98 110 10 119 106 109 108 107 SW Lennon 111 101 119 110 11 10 107 111 108 SW Milou H 120 10 12 11 118 101 106 111 110 Register H (SW) 12 10 119 11 1 109 11 11 11 Millenium H (SW) 129 109 12 117 1 110 11 117 117 Novum H (SW) 1 109 1 12 17 11 119 12 121 SW Majong H 110 109 121 112 16 117 120 118 117 NPZ Osorno H (SW) 121 111 112 111 17 111 117 111 11 RG Axana H (SSd) 109 10 126 112 111 110 109 117 111 DSV Ability (SSd) 108 97 98 109 88 97 9 98 SW Q2862 H 127 106 11 SW Q286 H 11 109 112 SW Q286 11 107 110 DLE 1108 H (SW) 10 111 119 DLE 1109 H (SW) 1 110 120 RG 10 (SSd) 116 96 10 RG 010 (SSd) 12 102 11 SW Cicada H 127 107 116 H efter sortnamnet anger hybridsort 81

Tabell 2. Vårraps. Odlingsegenskaper, frökvalitet och sjukdomskänslighet, 2007-2011. Hela landet. Stjälk- Strå- Mog- Klorofyll Protein Tusen- Bomullsstyrka längd nad Råfett fyll i mjöl kornv. mögel Sort % cm dagar % av ts ppm % av ts gram % SW Joplin 86 97 12 7,6 2,1,0 6 SW Sheik 87 9 122 7,1 2,2,2 6 SW Rollo 90 10 12 7, 1,8,8 SW Jagger 90 87 12 7,6 6 2,, RG Larissa (SSd) 8 96 12 7,1 7 1,1,0 SW Mosaik 8 8 12 7,,0 6 SW Brando H 82 97 12 7, 0,7,9 6 SW Zappa H 87 12 7, 0,,8 NPZ Makro (SW) 88 126 8,7,0 RG Belinda H (SSd) 81 91 12 7,0,6 6 SW Tamarin 8 96 122 6,7,9 SW Katja 80 12 8,6,8 SW Lennon 90 12 8,2,0 7 SW Milou H 8 121 7,,2 Register H (SW) 86 122 8,,8 6 Millenium H (SW) 88 122 8,,2 6 Novum H (SW) 88 121 8,9,1 7 SW Majong H 8 96 12 8, 7 NPZ Osorno H 82 10 12 8, RG Axana H (SSd) 81 99 122 8,6 6 DSV Ability (SSd) 78 9 12 7,6 7 Resultat Sett till hela landet har många sorter avkastat klart mer än mätarsorten Joplin under 2011 med högst skörd för hybridsorterna Novum, DLE 1109 och Majong. Som framgår av redovisningen nedan är det hybridsorter som i genomsnitt haft den högsta avkastningen både under 2011 och i ett flerårsmedeltal. Bland linjesorterna är det Mosaik, Lennon och Katja som haft den högsta avkastningen om man ser till flerårsmedeltalet. I tabell 1 redovisas resultat årsvis för 2010 och 2011 i de odlingsområden där tillräckligt försöksunderlag finns. I alla odlingsområden redovisas flerårsresultat från tidsperioden 2007-2011. Nytt för i år är att D- och E-områdena har slagits samman, vilket innebär att endast ett resultat presenteras för D+E-området gällande 2011 och femårsmedeltalet. Skörden har under 2011 varit högst i F- området. Sett till ett flerårsmedeltal är avkastningen ganska lika i de olika odlingområdena. Område A (län M och N). Här sker sortprovning i liten omfattning. Under 2011 har alla sorter haft en högre avkastning är 82

mätarsorten. I medeltal för år har också flera sorter högre avkastning än Joplin, med allra högst avkastning för Mosaik och Majong. Område B (län L, K, H och I). Även i detta område sker sortprovningen i relativt liten omfattning och här redovisas endast flerårsresultat. De flesta sorter har haft en högre avkastning än Joplin och med högst skörd för hybridsorterna Majong, Osorno och Axana. Sett till hela södra Sverige (A-B-området) och till det senaste femårsmedeltalet har Majong och Osorno haft den högsta avkastningen. Område D (län E) och Område E (län O, Pn, R och del av S) har från och med i år slagits samman till ett område eftersom odlingsförutsättningarna anses vara ganska likartade. I tabellen redovisas resultat från 2010 för respektive område, men för 2011 och för femårsmedeltalet redovisas resultat för det sammanslagna området D+E. Avkastningen har under 2011 varit lägre än medeltalet för de senaste femåren i mätarsorten Joplin. De flesta sorterna har haft en klart högre avkastning är Joplin med allra högst avkastning för de nyare sorterna Novum, DLE 1109, RG 001 och DLE 1108. Även om man ser till de senaste fem årens medelavkastning har Novum, Millenium, Milou och Register haft högst avkastning. Dessa nyare sorter har inte provats i alla fem år. Bland sorter som provats i flera år har Brando, Zappa och Makro en hög skörd. Område F (län AB, C, D, T och U). Råfettskörden har i försöken under 2011 i detta område varit högre än de senaste fem årens medelskörd räknat på mätarsorten Joplin. Även i detta område har många sorter haft en högre avkastning än Joplin. Högst skörd har Majong, Novum och Brando haft. I genomsnitt för de senaste åren uppvisar Majong, Novum, Osorno, Register och Millennium den högsta skörden. 8

Sortförsök i höstraps av Albin Gunnarson, Svensk Raps AB Ännu ett rekord har slagits. 2011 testades hela 67 höstrapssorter vilket var fler sorter än året innan. Detta skall jämföras mot 2006 då 6 sorter provades. Nära en fördubbling på 6 år. 2011 testades 2 linjer i OS 2 och hybrider i OS 2. 10 av dessa sorter testades även i det norra odlingsområdet i serien L7 822. Merparten av försöken såddes mellan den 7 och 20 augusti. Hösten blev dock förhållandevis besvärlig med mycket nederbörd. Därför blev en del fält i Skåne sent sådda i slutet av augusti. Ett annat försök i Östergötland som såddes tidigt kollapsade av mycket nederbörd både före och efter sådd med strukturskador som följd. Även i Västra Götaland var det blött, ett försök etablerades dåligt på grund av mycket regn och utförandefel gjorde att ytterligare 2 försök fick strykas. Redan i mitten av november kom snö på merparten av försöksplatserna, som mest uppåt 0 cm, lokalt ännu mer. I februari töade en hel del snö bort men ny kom snabbt tillbaka. Smältvatten gjorde dock att delar av vissa försök skadades. Det handlade då om enstaka rutor som noterades och ströks ur försöken. Bortsett från vattenskador var övervintringen förvånansvärt god. Utvintring av lagom styrka kunde graderas framförallt i Skåne och Mälardalen. I Östergötland övervintrade samtliga sorter % beroende på ett lagom tjockt skyddande snötäcke. En reflektion man kan göra vid okulär besiktning av försöken är att vinterhärdigheten förbättrats väsentligt i merparten av sortmaterialet jämfört med den gamla mätaren Carousel. Detta är mycket glädjande för odlingen, endast 10 sorter har nu sämre övervintring än mätaren. Sortbeskrivningar Mätare i sortförsöken 2011 är Carousel och kommer så förbli även 2012 innan en sortblandning tar över. Sortblandningen 2011 har bestått av lika delar grobara frön av Excalibur, PR6W09, Catalina och Vision. Skillnaden i mognad mellan sorterna är liten, NK Festivo mognar senast av sorterna, dagar senare än mätaren. Arkaso, Catalina och Turan framstår som de tidigast mognande sorterna där den förstnämnda mognar dagar före mätaren och de andra två sorterna 2 dagar före. Stjälkstyrkan är mestadels mycket god men signifikant svagare stjälkstyrka har Catalina. Mest stjälkstyva är ett antal linjesorter såsom Epure, Cult, BCSMAOS002, Galileo, Ovation och Vision men även hybriden NK Festivo samt dvärghybriden PRD01 och flera nya hybrider visar också mycket god stjälkstyrka jämfört med mätaren. Den absolut övervägande majoriteten av sorter är längre än mätaren. Endast de dvärghybriderna är kortare. Längst är hybridsorterna Compass, PR6W20, PR6W1, DK Exquisite och NK Technic. Övervintringen är mestadels god. Det är nu blandat mellan hybrider och linjesor- 8

Tabell 1. Avkastningsresultat från sortförsök 2011, linjesorter Omr A Omr B Omr C-F Råfett kg/ha Råfett kg/ha Råfett kg/ha Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Carousel Mon 2120 6 1820 160 ES Alegria 12 121 2 122 2 SW 002A 122 119 2 117 2 Cult 122 112 2 120 2 NK Festivo 120 117 2 121 2 NK Rapster 118 118 2 116 2 Galileo 118 112 2 116 2 Fashion 116 110 2 117 2 Noblesse 11 119 2 11 2 DK Casper 11 112 2 11 2 Vision 11 109 2 11 2 Ovation 11 110 2 11 2 Catalina 11 112 2 111 MH 07 I 11 111 110 2 111 2 DK Camelot 110 110 2 110 2 NK Diamond 109 112 2 111 2 Epure 109 108 2 11 2 BCSMAOS002 106 9 2 102 2 Bizzon 10 107 2 111 2 Sesame 10 106 2 12 2 Cash 10 97 2 106 2 Chagall 10 10 2 108 2 Heritage 98 10 2 108 2 ES Alienor 98 10 2 108 2 De fem högst avkastande sorterna i varje område är markerade med svart, vid samma värde gäller högst skörd i annat område ter. Bäst vinterhärdighet har sorterna SW 0070F, NK Festivo, Heritage, Brutus, Excalibur, DK Exquisite, Abakus, Arkaso och PRD06. Oljeväxtodlare i utsatta lägen skall inte odla sorter med lägre vinterhärdighet än mätaren. Skörd Sveriges oljeväxtodlare kan vara säkra på att ha tillgång till det för Sverige bäst lämpade sortmaterialet. Det bekräftar en provning som motsvarar 1 sort per 0 odlade hektar. Man kan inte särskilt kommentera alla sorter, till det hänvisas till Sortval utgiven vid SLU. Däremot finns ett antal sorter som särskilt bör nämnas. Det är för Sydsverige hybriderna Compass, Visby, NK Festivo, PR6W20, Dimension och DK Exquisite. I A-området längst i söder har också linjerna Epure och Fashion gått mycket bra. 8

Tabell 2. Avkastningsresultat från sortförsök 2011, hybridsorter Omr A Omr B Omr C-F Råfett kg/ha Råfett kg/ha Råfett kg/ha Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Carousel 2120 6 1820 160 Compass 122 117 2 126 Dimension 121 116 2 118 Sherpa 120 12 2 11 2 SW 008F 120 119 2 117 2 NK Technic 120 11 2 116 SY Kolumb 119 119 2 119 2 Bonanza 119 112 2 12 2 PR6W1 118 112 2 118 2 PR6W20 117 11 2 126 PR6W09 117 11 2 122 2 Sensation 116 120 2 118 2 PRD06 116 117 2 129 Primus 116 116 2 127 2 Hammer 116 108 2 112 2 Artoga 11 108 2 111 2 Sheriff 11 117 2 119 2 Hybrirock 11 108 2 10 2 SW 0070F 11 118 2 118 2 PR6D07 11 11 2 119 2 Brentano 11 11 2 117 2 DK Exquisite 112 119 2 12 2 NK Caravel 112 11 2 110 2 Hycolor 112 107 2 10 2 Jumper 111 118 2 111 2 PRD0 111 117 2 120 2 PRD0 111 111 2 116 2 Visby 111 109 2 116 BCSMAOS00 110 110 2 107 2 Abakus 109 11 2 120 2 Dynastie 109 11 2 11 2 Status 109 6 109 11 6 PRD01 109 108 2 106 2 Brutus 109 107 2 110 2 SW 0072F 109 101 2 11 2 86

Tabell 2. Avkastningsresultat från sortförsök 2011, hybridsorter forts. Omr A Omr B Omr C-F Råfett kg/ha Råfett kg/ha Råfett kg/ha Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. SW 0071F 108 112 2 116 2 DK Expower 108 110 2 117 2 Arkaso 108 108 2 116 2 Bagira 108 106 2 108 2 Bering 106 106 2 98 2 SW 0060F 10 109 2 111 2 Turan 10 111 2 107 2 Excalibur 10 107 2 118 DK Sedona 98 101 2 120 De fem högst avkastande sorterna i varje område är markerade med svart, vid samma värde gäller högst skörd i annat område Tabell. Avkastningsresultat från sortförsök 2007-2011, linjesorter Omr A Omr B Omr D-F Råfett kg/ha Råfett kg/ha Råfett kg/ha Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Carousel 210 29 190 19 1670 NK Festivo 122 111 11 Epure 118 8 111 112 8 Fashion 118 6 110 111 Galileo 117 11 108 7 109 10 Cult 116 11 111 7 110 10 Catalina 11 1 109 9 108 19 Vision 11 1 10 9 10 1 NK Rapster 11 8 110 110 8 Ovation 112 11 102 7 10 10 Noblesse 111 8 112 107 8 BCSMAOS002 108 9 9 Bizzon 106 8 102 8 Chagall 10 102 ES Alienor 102 8 102 8 Cash 102 91 Heritage 101 101 De fem högst avkastande sorterna i varje område är markerade med svart, vid samma värde gäller flest försök 87

Tabell. Avkastningsresultat från sortförsök 2007-2011, hybridsorter Omr A Omr B Omr D-F Råfett kg/ha Råfett kg/ha Råfett kg/ha Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Rel. Tal Ant. Förs. Carousel 210 29 190 19 1670 Compass 12 8 120 6 117 11 Dimension 122 116 117 8 PR6W20 120 117 122 8 Visby 118 9 11 6 112 1 Hammer 117 11 11 6 PR6W1 117 111 110 6 NK Technic 116 12 11 8 110 18 Abakus 116 11 11 6 DK Exquisite 11 119 118 6 SW 0070F 11 117 119 6 PR6W09 11 1 112 10 106 19 NK Caravel 112 118 107 6 SW 0071F 112 11 111 6 Hycolor 112 109 10 6 Brutus 111 8 109 6 10 9 PRD06 111 11 12 8 PRD0 111 11 118 6 Excalibur 110 16 110 10 116 2 SW 0072F 110 106 108 6 Jumper 110 106 6 SW 0060F 108 11 111 6 PRD01 107 16 106 10 106 22 Status 106 0 10 19 10 0 PRD0 106 9 108 6 111 9 Arkaso 106 8 106 6 10 9 Turan 106 108 107 6 De fem högst avkastande sorterna i varje område är markerade med svart, vid samma värde gäller flest försök 88