Revisionsrapport Landstingsfullmäktiges beredningar - ansvarsutövande 2014 Hans Rinander Certifierad kommunal revisor
Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning... 1 1. Bakgrund och uppdrag... 3 1.1 Uppdrag... 3 1.2 Revisionsfråga... 3 1.3 Metod och avgränsning... 3 2. Beredningarnas uppdrag... 4 3. Resultat... 5 3.1 Hälso- och sjukvårdsberedningarna... 5 3.2 Programberedningen... 9 3.3 Regionala beredningen... 12 3.4 Ekonomi... 16
Sammanfattande bedömning har på uppdrag av revisorerna i granskat landstingsfullmäktiges sex beredningars ansvarsutövande för 2014. Revisionsfrågan för granskningen är om landstingsfullmäktiges beredningar för 2014 på ett tillfredsställande sätt utfört sina uppdrag från landstingsfullmäktige. Granskningens kontrollområden har varit om beredningarna; arbetat aktivt med medborgarkontakter och samlat in fakta avseende uppdragsområdet redovisat sitt arbete i en verksamhetsrapport där resultat och bedömningar framgår rapporterat om sitt arbete till landstingsfullmäktige Grunduppdraget till beredningarna från fullmäktige är att öka kunskapen om medborgares, patienters och närståendes behov samt att verka för bättre kontakter mellan medborgare och förtroendevalda. I sina verksamhetsrapporter ska beredningarna lämna underlag till styrelsens beredning av landstingsplanen. Beredningarna rapporterar om sin verksamhet till fullmäktige. Landstingsfullmäktige har för 2014 gett följande uppdrag till beredningarna: Hälso- och sjukvårdsberedningarna (syd, mitt, öst och nord) Vad är medborgarnas behov av tandvård? Uppdraget innebär att möta medborgare i samtal om vilka krav de ställer när det gäller mötet med vården idag och i framtiden. Ur de behov som framkommer i medborgardialogen ska beredningarna sedan visa på viktiga framtida utvecklingsområden i gränssnittet där patienten och vården möts. Programberedningen Vilka behov har patienter med benskörhet, och dess närstående, av hälso- och sjukvården? Vilka behov har patienter, och dess närstående, av donations- och transplantationsvården? Regionala beredningen Livsmedelsproduktionen i länet. Regionala beredningen skall genom dialog med både producenter och konsumenter belysa frågan om livsmedelsproduktion i länet. I beredningens arbete skall även ingå att studera självförsörjningsgraden av livsmedel i länet. Beredningen skall även belysa vilka möjligheter och hinder som finns för livsmedelsproduktionen i Norrbotten. I beredningens rapport skall frågan kopplas till ett miljöperspektiv samt landstingsplanens mål om en attraktiv region där 1
norrbottningarna skall leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. Sammanfattande bedömning Utifrån granskningens revisionsfråga och kontrollområden är vår sammanfattande bedömning att hälso- och sjukvårdsberedningarna syd, mitt, öst och nord samt programberedningen och regionala beredningen har utfört sina uppdrag till landstingsfullmäktige på ett tillfredsställande sätt. Vi noterar att programberedningen i sin verksamhetsrapport till landstingsfullmäktige för 2014 nämner att beredningens ambition att uppnå en god länsspridning på aktiviteterna har delvis misslyckats. Orsakerna till detta beskrivs på sidan 17 i denna rapport. Vi noterar vidare att beredningarnas sammanlagda överskott i förhållande till budgeten är 3,9 miljoner kronor. 2
1. Bakgrund och uppdrag 1.1 Uppdrag Landstingets revisorer har gett uppdraget att granska landstingsfullmäktiges sex beredningars ansvarsutövande för 2014. Granskade beredningar är: Hälso- och sjukvårdsberedning syd, mitt, öst och nord Programberedningen Regionala beredningen Varje år ger landstingsfullmäktige beredningarna olika uppdrag att arbeta med. Beredningarna ska i verksamhetsrapporter redovisa resultat av genomförda medborgardialoger och aktiviteter under året, underlag för styrelsens beredning av landstingsplanen samt ekonomiskt utfall i förhållande till beredningarnas budget. 1.2 Revisionsfråga Revisorerna granskar årligen landstingsfullmäktiges beredningar. Revisionsfrågan är om landstingsfullmäktiges beredningar för 2014 på ett tillfredsställande sätt utfört sina uppdrag från landstingsfullmäktige. Granskningen har haft följande kontrollområden: Har beredningarna arbetat aktivt med medborgarkontakter och samlat in fakta avseende uppdragsområdet? Har beredningarna redovisat sitt arbete i en verksamhetsrapport där resultat och bedömningar framgår? Ger verksamhetsrapporterna underlag för landstingsstyrelsens beredning av landstingsplanen? Har beredningarna rapporterat om sitt arbete till landstingsfullmäktige? 1.3 Metod och avgränsning Granskningen har genomförts via dokumentgenomgångar av verksamhetsplaner och verksamhetsrapporter. Viss information har även inhämtats via dialog med beredningssekreteraren vid landstingsdirektörens stab som även delgivits ett utkast av rapporten för faktakontroll. Ett antal av revisorerna var även närvarande vid det fullmäktiges sammanträde 2014-10-24, då samtliga beredningar föredrog sina verksamhetsrapporter. 3
2. Beredningarnas uppdrag Landstingsfullmäktige har fastställt följande uppdrag till beredningarnas för 2014: Hälso- och sjukvårdsberedningarna (syd, mitt, öst och nord) Vad är medborgarnas behov av tandvård? Uppdraget innebär att möta medborgare i samtal om vilka krav de ställer när det gäller mötet med vården idag och i framtiden. Ur de behov som framkommer i medborgardialogen ska beredningarna sedan visa på viktiga framtida utvecklingsområden i gränssnittet där patienten och vården möts. Programberedningen Vilka behov har patienter med benskörhet, och dess närstående, av hälso- och sjukvården? Vilka behov har patienter, och dess närstående, av donations- och transplantationsvården? Regionala beredningen Livsmedelsproduktionen i länet. Regionala beredningen skall genom dialog med både producenter och konsumenter belysa frågan om livsmedelsproduktion i länet. I beredningens arbete skall även ingå att studera självförsörjningsgraden av livsmedel i länet. Beredningen skall även belysa vilka möjligheter och hinder som finns för livsmedelsproduktionen i Norrbotten. I beredningens rapport skall frågan kopplas till ett miljöperspektiv samt landstingsplanens mål om en attraktiv region, där norrbottningarna skall leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. 4
3. Resultat 3.1 Hälso- och sjukvårdsberedningarna De fyra hälso- och sjukvårdsberedningarna har till fullmäktige lämnat en gemensam verksamhetsrapport samt var sin verksamhetsberättelse för 2014. Beredningarna har utgått från ett gemensamt faktaunderlag och har via gemensamma tvärgrupper formulerat frågor inför medborgardialoger och analyserat likheter och skillnader i behoven mellan beredningarnas geografiska ansvarsområden. Nedan lämnas en sammanfattande beskrivning av hälso- och sjukvårdsberedningarnas rapportering avseende sitt gemensamma uppdrag: Att möta medborgarna i samtal om vilka behov de har av tandvård. Ur de behov som framkommer i medborgardialogen ska beredningarna sedan visa på utvecklingsområden inom tandvården i länet. Hälso- och sjukvårdsberedningarnas analys och slutsatser Förtroende och förväntningar Generellt är tandvården den vårdgivare i Sverige och Norrbotten som har störst förtroende bland medborgare och patienter. Ytterst få klagomål riktas mot tandvårdens verksamhet. Bemötandet i samband med tandvård upplevs av de allra flesta norrbottningar som mycket gott. Det gäller även bemötande och kommunikation Folktandvården har en låg andel patientnämndsärenden jämfört med övriga divisioner inom landstinget. Beredningens analys visar att det är svårt för medborgare i länet att kommunicera med tandvården via webb eller telefon för att t ex boka eller avboka tider. Beredningen konstaterar att särskilt utsatta patientgrupper ofta riskerar att falla mellan stolarna i sina kontakter med tandvården. Den uppsökande tandvården för äldre och funktionshindrade fungerar inte tillfredsställande på flera ställen i länet. Vissa medborgare anser att det är bättre miljö hos den privata tandvården och att detta påverkar helheten och resultatet vid besöket. Följande förslag på utvecklingsområden avseende förtroende och förväntningar lämnas av hälso- och sjukvårdsberedningarna: Samverkan mellan tandvården och kommunerna måste säkerställas, speciellt när det gäller den uppsökande verksamheten för särskilt utsatta grupper. Det måste bli enklare att hitta kontaktinformation och att kommunicera med tandvården via webb och telefon. 5
Förebyggande tandvård Beredningarna anger de riskgrupper som har störst risk att få karies: Personer med låg utbildning Personer som får ekonomiskt bistånd Barn och ungdomar som inte besöker tandvården Barn till unga eller ensamstående föräldrar barn till föräldrar som själva har dålig munhälsa Barn och ungdomar med invandrade föräldrar (utanför Västeuropa) Enligt beredningarnas iakttagelser känner de flesta norrbottningar till tandstatusen för sig själv och sina barn. De allra flesta uppger även att de vet hur man sköter sin munhälsa och de flesta vet, kan och försöker ta ansvar för sin och närståendes munhälsa. Men beredningarna påpekar också att frågan är om medborgarna törs svara något annat. En hel del ansvar för munhälsan faller på personal vid boenden. Resurs- och kompetensbrist vid boenden kan påverka personalens möjlighet att kunna tillgodose brukarnas tandvårdsbehov på bästa sätt. Även psykiskt sjuka i eget boende kan behöva hjälp att sköta munhälsan. Medborgarna anser att hälso- och sjukvården inte alltid informerar om läkemedlens påverkan på tandhälsan. Vid tandvårdsbesök blir man inte alltid tillfrågad om vilka läkemedel man använder. Följande förslag på utvecklingsområden avseende förebyggande tandvård lämnas av hälso- och sjukvårdsberedningarna: Landstinget måste säkerställa att läkare, tandläkare, farmaceuter och liknande yrkesgrupper informerar patienterna om hur läkemedel påverkar munhälsan samt säkerställa att kommunikation om patienternas läkemedel mellan samtliga vårdenheter fungerar. Den förebyggande tandvården i länet måste vara jämlik och nå alla samt vara likvärdig så att alla får samma möjlighet till tandvård. Det är viktigt att information om förebyggande tandvård utvecklas. Tandvården måste utveckla samverkan med övriga samarbetspartners, främst kommunerna. Fri etablering Ungefär 60 procent av vuxna norrbottningar får sin tandvård hos folktandvården och 30 procent får sin tandvård hos privata tandvårdsgivare. Fem procent uppger att de inte söker/har någon tandvård alls. Den största utmaningen för folktandvården är att man årligen förlorar 13 miljoner kronor på uteblivna besök. För de privata tandvårdsgivarna är detta inte alls lika stort problem. 6
Många medborgare som beredningarna träffat anser att de har tillgång till tandvård. Beredningarna noterar att folktandvården följer landstingsstyrelsens prioriteringsbeslut. Detta innebär att akuta patienter ska omhändertas i första hand och att barn har företräde före vuxna. Kosmetiska behandlingar som exempelvis tandblekning prioriteras lägre. Detta leder till att vissa medborgare anser att folktandvården inte alltid utför de behandlingar som man önskar. Den privata tandvården anses enligt medborgarna göra det man vill ha gjort. I beredningarnas analys har det framkommit att det kan vara långa väntetider till tandvården i nord och i vissa områden i mitt. Vissa medborgare i nord menar att de inte får tid hos folktandvården. I delar av mitt är det flera års kö för tid till undersökning. Folktandvården hänvisar till privata alternativ. Även väntetiden till tandreglering i mitt är enligt vissa medborgare lång. Beredningarna konstaterar att det generellt i länet verkar förekomma stora skillnader i väntetiden till tandvården. En del vuxna väntar på att bli kallade till tandvården och är inte medvetna om att de själv måste anmäla sig. Om man är nyinflyttad till länet och har barn får man dock ett brev från landstinget med information om att välja tandvård. Beredningarnas analys visar att det förekommer olika rutiner och tillämpning av regler hos tandvårdsklinikerna i länet. Medborgarna får olika villkor och service beroende på bostadsort, vilket inte främjar en likvärdig tandvård. Många medborgare uppger att de bytt från folktandvården till privat tandvård på grund av de långa köerna. Uppfattningen är att man alltid får tid hos den privata tandvården, medan folktandvården erbjuder en kölista. Landstingets information om tandvård på kvällar och helger brister. Medborgarna vet inte vem man ska kontakta eller var man ska åka för akuttandvård. Det saknas även information om akuttandvård på 1177.se. Beredningarnas analys visar att tandvårdsbesök leder till många och långa resor från mindre orter och byar. Kostnaden förflyttas till individnivå, när exempelvis föräldrar måste vara ledig en hel dag för att skjutsa sina barn till tandvården. Följande förslag på utvecklingsområden avseende fri etablering lämnas från hälsooch sjukvårdsberedningarna: Tandvården måste vidta ytterligare åtgärder för att komma till rätta med uteblivna besök. Tandvården måste säkerställa tillgänglig information om akuttandvård via samtliga kanaler för hälso- och sjukvårdsupplysning. Alla medborgare i Norrbotten måste få samma tillgång till tandvård. 7
Fri prissättning Den fria prissättningen inom tandvården utgår i de flesta fall från statens referensprislista, både för folktandvården och den privata tandvården. Frisktandvård är en nationell vårdmodell sinom folktandvården som stimulerar till regelbunden och hälsofrämjande tandvård. Utifrån den individuella risken, som bedöms i tio riskgrupper, kan tandvården med hjälp av datorstöd räkna ut ett fast pris för tandvårdskostnaden under tre år. Beredningarna konstaterar att de allra flesta medborgare anser att tandvården är värd sitt pris. Många uppger samtidigt att det är dyrt, men att det inte finns något alternativ, utan att man måste hålla sig frisk i munnen. Andra upplever att kostnaden för tandvården generellt är för hög. Man har helt enkelt inte råd att söka förebyggande tandvård utan besöker endast tandvården akut. Beredningarnas analys visar att även frisktandvårdsavtal upplevs som dyrt om man har dåliga tänder, vilket leder till att man avstår. I nord upplever patienter med friskvårdsavtal att de blir kallade mer sällan till tandvården och får då mindre valuta för pengarna. Vissa medborgare misstänker att tandvården tar betalt för arbete som inte utförs. Detta beror med stor sannolikhet på att det finns en osäkerhet kring prissättning och alternativ inom tandvården. Vissa medborgare upplever att information om taxa och alternativa kostnadsalternativ, en skriftlig varudeklaration, ofta saknas hos tandvården. Vad gäller subventionerad tandvård upplever många medborgare en dålig eller ingen information om vilka som har rätt att få tandvårdsbidrag. Även information om andra rättigheter till subventioner, bidrag och liknande saknas. Följande förslag på utvecklingsområden avseende fri prissättning lämnas från hälso- och sjukvårdsberedningarna: Tandvården måste ge sina patienter klar och tydlig information om behandling, alternativ och pris. Tandvården måste arbeta för att göra frisktandvårdsavtalet mer känt. Det är viktigt att tandvården beaktar de betalningssvagas situation. Beredningarnas förslag till landstingsfullmäktige Hälso- och sjukvårdsberedningarna föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt landstingsstyrelsen: Att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningarna uppmärksammat samt att återrapportera genomförda åtgärder till beredningarna enligt reglemente. 8
3.2 Programberedningen Programberedningen har arbetat med en blandning av dialogmetoder och verkat i olika sammanhang för att få en bred kunskap och skaffat sig en välgrundad uppfattning om uppdragsområdena: Vilka behov har patienter med benskörhet, och dess närstående, av hälsooch sjukvården? Vilka behov har patienter, och dess närstående, av donations- och transplantationsvården? Beredningens ledamöter har tagit del av information, faktamaterial och deltagit på informationsträffar för att bygga upp en kunskapsbas. Beredningen har även samarbetat med föreningar och organisationer, ordnat egna dialogmöten samt deltagit på möten som ordnats runt om i länet. Beredningen har även i den mån det har varit möjligt använt sig av referenspersoner inom landstingets verksamheter. Programberedningens analys och slutsatser gällande benskörhet Verksamhetsföreträdare Programberedningen har upplevt svårigheter att nå en bredd av företrädare inom den egna organisationen som arbetar med frågor kring benskörhet. Beredningens uppfattning är att arbetet drivs av ett fåtal personer och ställer sig frågande till om hela verksamheten tagit till sig omfattningen av benskörhet samt om det sker en jämlik behandling av patienter med benskörhet i hela länet. Beredningen konstaterar att landstingets Expertgrupp för rörelseorganens sjukdomar har en viktig uppgift att säkerställa att de nationella riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar implementeras i landstingets ordinarie verksamhet. Beredningen konstaterar att man i andra landsting till exempel har en frakturkoordinator. En sådan saknas i Norrbotten. Upptäckt Många känner inte till sin benskörhet förrän man får sin första fraktur. Beredningen uppfattar dessutom att hälsocentralerna inte alltid tar en första signal om benskörhet på allvar. Därför är det viktigt att frågor om benskörhet får en tydlig plats i landstingets nya organisation med närsjukvård. Genom att starta en s k frakturkedja så tidigt som möjligt kan patienterna tas om hand på bästa sätt. Detta underlättar dessutom förebyggande åtgärder och minskar det personliga lidandet. 9
Läkemedel Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) är benskörhet underdiagnosticerad och underbehandlad i Sverige. Trots att läkemedel har visats minska risken för fler frakturer hos bensköra kvinnor som redan drabbats får kvinnor alltför sällan sådan behandling. Norrbotten ligger bland de lägsta i landet när det gäller användandet av läkemedel vid benskörhet. Förebyggande Goda kostvanor tillsammans med fysisk aktivitet säkerställer att kroppen bygger upp ett starkt skelett. Allsidig kost som ger tillräckligt med kalcium och D-vitamin samt att vistas utomhus i sol rekommenderas ofta. Beredningen noterar vikten av information till såväl unga som gamla om kost säkerställs inom ramen för landstingets folkhälsoarbete. Här ser beredningen även en tydlig koppling till samverkan med kommunernas folkhälsoråd. DXA-mätare och mottagning Beredningen ser det som positivt att landstinget investerat i en modern DXAmätare (benskörhetsmätare) och rekryterat kompetens för att driva en osteoporosmottagning. Beredningen påpekar särskilt vikten av att denna investering kommer hela länets invånare till nytta. Programberedningens slutsatser inom området benskörhet Det är angeläget att landstinget utökar det förebyggande arbetet och information kring benskörhet. Hälso- och sjukvården i Norrbotten måste vidta ytterligare åtgärder för att bli bättre på tidig upptäckt av benskörhet. Landstingets måste säkerställa implementeringen av de nationella riktlinjerna för benskörhet i hela verksamheten. Programberedningens analys och slutsatser gällande donation och transplantation Under programberedningens arbete har det framkommit att ytterst få donationer sker i länet. Under 2013 gjordes endast en donation i Norrbotten. Beredningen uppfattar det som att sjukvården i Norrbotten inte omhändertar så många organ som man skulle kunna göra. Att ta ställning till donation Väldigt få norrbottningar har tagit ställning när det gäller donation av organ och vävnader efter döden. Den som inte vill eller kan ta ställning kan avstå från att göra 10
det. Beredningen vill poängtera hur viktigt det är att fler tar ställning till donationsfrågan, vare sig det är för eller emot. Etik Beredningen konstaterar att vårdpersonalen nästan alltid diskuterar frågor kring donation med anhöriga då de är i kris. Nästan alla läkare har gått utbildning för att kommunicera med anhöriga i kris. De anhörigas situation skulle underlättas om fler tog ställning till donation. Information Beredningen har uppfattat en viss oro bland befolkningen till att donera. Beredningen anser att landstinget måste utöka informationen för att få fler medborgare att ta ställning i frågan om donation. Föreningar Beredningen har noterat att frågor om donation och transplantation förekommer i många olika föreningar. Beredningen vill därför påminna om vikten av samverkan med föreningar. Före transplantation, transplantation, eftervård Beredningen har inte uppfattat något negativt inför norrbottningarnas transplantationer. Detta borde innebära att informationen till patienterna fungerat bra. Målet med att transplantationer endast ska utföras på en plats i landet per organ med högsta kompetens och ett gemensamt kösystem är något som beredningen anser eftersträvansvärt. Efter en transplantation gör hälso- och sjukvården regelbundna uppföljande under en lång tid. Beredningen uppfattar att denna uppföljning i de flesta fall fungerar bra. Speciella teamstrukturer i länet är positivt och underlättar eftervården. Anhöriga De anhörigas stöd är viktigt för dem som ska donera eller ta emot ett organ. Det psykologiska stödet till givares och mottagares anhöriga glöms tyvärr lätt bort. Det är viktigt att de som arbetar med stöd till anhöriga är väl insatta i den problematik som finns före, under och efter ett ingrepp. Beredningen uppfattar att kostnaden till medföljande till levande donator inte ersätts av landstinget. Detta kan i värsta fall leda till att personer som är villiga att donera avstår på grund av kostnaden. 11
Läkemedel Efter transplantation följer livslång medicinering. Det är viktigt att hälso- och sjukvården alltid beaktar de transplanterades situation vid användande av läkemedel och förändringar vid medicinering. Beredningens slutsatser inom området donation och transplantation Hälso- och sjukvården måste utöka informationen om donation för att flera norrbottningar ska ta ställning till frågan. Landstinget bör utreda möjligheten att tillvarata fler organ i Norrbotten. Det psykologiska stödet till levande donatorer samt mottagare av organ och deras anhöriga måste säkerställas. Programberedningens förslag till landstingsfullmäktige Programberedningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra åt landstingsstyrelsen: Att föreslå åtgärder som tillgodoser de behov beredningen uppmärksammat. 3.3 Regionala beredningen I sitt uppdrag, att belysa frågan om livsmedelsproduktionen i länet, har dialogen med olika aktörer, producenter och konsumenter inom livsmedelsproduktionen dominerat. De interna beredningsmötena varit få till förmån för en omfattande besökslista. Regionala beredningen har även tagit initiativet till, och tillsammans med länsstyrelsen och LRF, genomfört konferensen Nära Mat i april 2014. Regionala beredningens analys och slutsatser Vad är lokalproducerat? Beredningens synpunkter Beredningen anser att kring begreppet lokalproducerat finns en viss begreppsförvirring hos konsumenter och producenter i länet. Det är svårt att avgöra vad som verkligen har sitt ursprung från länet. Ibland sker förädlingen i länet, medan exempelvis själva djuret eller mejeriprodukten kommer från andra delar av Sverige eller från andra länder. Beredningen konstaterar att priset är viktigt för konsumenten. Lokalproducerad mat blir sekundär i veckohandlingen då den oftast är dyrare än importerad mat. Beredningen ser fram mot den kommande branschdeklarationen. Särskilt viktig blir konsumentguiden. Beredningen anser att arbetat på försöksgården i Öjebyn är en viktig del för länets konsumenter och producenter på sikt. Det är viktigt att forskning finns kvar i länet, då andra försöksstationer inte har samma förutsättningar. 12
Lokalproducerat eller kravodlat- och ekologiskt? Beredningens synpunkter Frågan kring lokalproducerat eller kravodlat-ekologiskt har under året varit en diskuterad och viktig fråga för både producenter och konsumenter i Norrbotten. Det verkar finnas två läger. Den ena förespråkar lokalproducerat i och med att Sverige har så bra djurskyddslagar, bra djurhållning och är restriktiv med exempelvis antibiotika. Lokalproducerat är också positivt ur ett miljöperspektiv med tanke på att transporten av livsmedel blir kortare. Den andra förespråkar kravodlat/ekologiskt med tanken att man där har garanterat giftfria produkter, certifierat bra djurhållning och bra arbetsvillkor för producenterna som framställer produkterna. Självförsörjningsgrad i Sverige. Beredningens synpunkter Beredningen konstaterar att det inte finns någon plan i länet för exempelvis stora väderstörningar eller trafikolyckor som skulle slå ut transportvägarna in- och ut i länet. Det pågår en diskussion i länet kring hur sårbart transportsystemet för livsmedel och andra varor är i länet. Både producenter och konsumenter av kommunikation i länet är beroende av vägar, järnvägar och sjöfart. Vägar och järnvägar är eftersatta när det gäller underhåll och investeringar. Beredningen anser det är av stor vikt att få medborgarna i länet medvetna om situationen och att hålla diskussionen kring att säkra transporter levande. Fakta om och beredningens synpunkter på Kött, ägg och mejeriprodukter Grönsaker, potatis och svamp Bröd, fisk och bär Handel och restauranger Offentlig upphandling i landstinget Beredningen konstaterar att länets lokalproducenter har en passion för sitt arbete och sitt företagande. De flesta har en positiv framtidstro och vittnar om konsumenternas stigande intresse för lokala varor. Många anser att det finns utrymme för fler entreprenörer, fler lokala produkter och ytterligare förädlingsverksamheter. Beredningen lyfter fram det som uppfattas vara de största svårigheterna för lokala livsmedelsproducenter: Fler produkter behövs. Beredningen konstaterar att vidareförädling av lokala produkter är minst lika viktigt som råvaran. Stora investeringar. Jordbruket i länet har för dålig lönsamhet. Företagandet kräver stora investeringar och stora lån, vilket är svårt att få. Producen- 13
terna upplever att bankerna innehar för lite kompetens om jordbruksföretagandet och att riskkapital är ett hinder. Norrland som varumärke. Många producenter vittnar om att Norrbotten/Norrland är ett bra varumärke om man vill lansera produkter i övriga landet eller världen. Men, i alla fall gör konkurrensen med utlandsimport, som ofta prispressar och styr marknaden det svårt att konkurrera på världsmarknaden. Skogen. Skogen fungerar som en garanti för större lån och som en pensionsförsäkring. Både mindre och större producenter i länet äger ofta skog. Regelverk. Krångliga regler, krav och konsekvenser ställs inför exempelvis ekologis djurhållning. Detta medför också stora kostnader. Transporter. De flesta företagare som beredningen mött anser att transportfrågan är mycket viktig. Det gäller att kunna transportera produkterna den kortaste och möjligaste vägen och på att effektivt sätt. Offentlig upphandling. Beredningen konstaterar att landstinget kommit långt i arbetet med en mer hållbar upphandling. Stort fokus läggs på lokalproducerade och ekologiska råvaror. Handel och restauranger. Beredningen konstaterar att det finns en stor och stigande efterfrågan på lokalproducerade livsmedel. Konsumenter. De flesta konsumenter som beredningen träffat tycker att lokalproducerad mat är viktigt. Dels för att behålla det jordbruk som finns, dels för att man som konsument vet vad man konsumerar och varifrån det man äter kommer ifrån. Beredningen konstaterar dock att priset för livsmedel ofta är avgörande för de konsumenter man träffat. Det kan vara ett hinder för den norrbottniska landsbygdens fortlevnad på sikt. Regionala beredningens debattfrågor till landstingsfullmäktige Ska vi köpa lokalproducerat, vad blir konsekvenserna av det? Hur förhåller vi oss till lokalproducerat kontra fri, global handel? Behöver vi en nationell livsmedelsstrategi? Har landstinget och kommunerna, i egenskap av stora upphandlare, ett särskilt stort ansvar för den lokalproducerade maten? Kan samverkan med kommunerna bidra till bättre förutsättningar för våra lokala matproducenter? 14
Regionala beredningens förslag till landstingsfullmäktige Regionala beredningen föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att uppdra till landstingsstyrelsen: Att föreslå de åtgärder som möter upp de behov beredningen uppmärksammat. 15
3.4 Ekonomi Av beredningarnas ekonomiska redovisning framgår budget, förbrukat och avvikelse mot budget för 2014, samt antal arbetade dagar i genomsnitt per ledamot: Beredning Årsbudget totalt Arvode budget Arvode förbrukat Omkostnad budget Omkostnad förbrukat Total avvikelse mot årsbudget Beredning syd 1 177 500 964 200 313 300 153 300 131 200 +673 000 Beredning mitt 1 246 500 1 092 800 374 000 153 700 86 500 +786 000 Beredning öst 988 500 835 700 284 500 152 800 103 100 +600 900 Beredning nord 988 500 835 700 205 200 152 800 67 600 +715 700 Program 857 100 707 100 128 200 150 000 26 600 +702 300 beredning Regionala 988 500 835 700 439 900 152 800 171 500 +377 100 beredningen Totalt 7 998 100 5 265 200 1 745 600 915 400 586 500 +3 860 000 Det sammanlagda överskottet för beredningarna uppgår 2014 till 3,9 miljoner kronor och kan främst hänföras till arvodesdelen. Beredningsledamöternas antal arbetade dagar i genomsnitt per ledamot uppgår till följande (rätt till 15 dagar per ledamot): Beredning Genomsnitt arbetade dagar per ledamot 2013 Genomsnitt arbetade dagar per ledamot 2014 Beredning syd 10,0 8,2 Beredning mitt 9,4 9,5 Beredning öst 9,5 9,6 Beredning nord 9,0 7,3 Programberedningen Regionala beredningen 9,4 5,0 11,7 12,0 Beredning syd nämner i sin verksamhetsrapport att stödet från tjänstemännen måste utökats. Önskemålet är att tjänstemannen bokar alla dialoger med medborgare, eftersom detta är svårt att genomföra för ledamöterna under dagtid. Beredning nord nämner i sin verksamhetsberättelse att närvaron vid dialogtillfällen har varit märkbart bättre än förra året (vår anmärkning, syns inte i statistiken i ta- 16
bellen ovan). Beredningen anser vidare att det är viktigt att alla ledamöter som tackat ja till beredningsuppdraget bör delta. Har man inte möjlighet till detta bör man avsäga sig sin plats och överlåta den till någon som vill engagera sig. Beredning mitt uppger att beredningens dialoger har i stor utsträckning varit välbemannade av ledamöterna. Beredningarnas minskade tjänstemannastöd, en effekt av den senaste omorganisationen, har lett till att ansvaret för bokning av dialoger i större utsträckning förflyttats till ledamöterna. Beredningen upplever detta som en försämring, vilket har påverkat beredningsarbetet negativt. Programberedningen nämner i sin verksamhetsrapport att under årets arbete har beredningen i samverkan med föreningar gett förhållandevis få kontakter med norrbottningar inom uppdragets målgrupp. Detsamma gäller den hårt belastade vårdpersonalen som inte alltid haft möjlighet att ställa upp i den utsträckning beredningen efterfrågat. Beredningens ambition att uppnå en god länsspridning på aktiviteterna har delvis misslyckats på grund av ovanstående. 17