HOLLANDSE HERDERSHOND

Relevanta dokument
WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

FLATCOATED RETRIEVER

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

WELSHTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Welsh Terrier)

Grupp 8 CLUMBER SPANIEL Nordisk Kennel Union

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

Grupp 5 SHIBA Nordisk Kennel Union

TIBETANSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Tibetan Terrier)

SKOTSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Scottish Terrier)

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI PEMBROKE

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

PETIT BLEU DE GASCOGNE

Grupp 6 AMERICAN FOXHOUND Nordisk Kennel Union

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

YORKSHIRETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Yorkshire Terrier)

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

Grupp 1 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 7 ENGELSK SETTER Nordisk Kennel Union

GRIFFON BLEU DE GASCOGNE

KING CHARLES SPANIEL

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

WELSH CORGI CARDIGAN

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

Grupp 9 PEKINGESE Nordisk Kennel Union

SLÄTHÅRIG FOXTERRIER

BRAQUE FRANÇAIS, TYPE PYRENEES

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

COLLIE, KORTHÅRIG (Collie (Smooth))

Grupp 8 LABRADOR RETRIEVER Nordisk Kennel Union

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse Foto: Åsa Lindholm

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

SKOTSK HJORTHUND. (Rasnamn i hemlandet: Deerhound)

MANCHESTERTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Manchester terrier)

Grupp 6 BEAGLE Nordisk Kennel Union

SKYETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Skye Terrier)

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 2 MASTIFF Nordisk Kennel Union

ANATOLISK HERDEHUND. (Rasnamn i hemlandet: coban köpegi)

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

HÄLLEFORSHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

GORDONSETTER. Grupp 7

LAPSK VALLHUND (Lapinporokoira)

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union

STRÄVHÅRIG FOXTERRIER

BEDLINGTONTERRIER. J. Campin

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

CHINESE CRESTED DOG N E

Grupp 6 RHODESIAN RIDGEBACK Nordisk Kennel Union

JACK RUSSELL TERRIER

RATONERO-BODEGUERO ANDALUZ

GRÖNLANDSHUND. (Rasnamn i hemlandet: Grønlandshund/Qimmeq Qimuttoq)

BRIARD (Berger de Brie) BRIARD. (Berger de Brie) This illustration does not necessarily show the ideal example of the breed.

KARELSK BJÖRNHUND. (Rasnamn i hemlandet: Karjalankarhukoira)

THAI BANGKAEW DOG THAI BANGKAEW DOG

NORWICHTERRIER. J. Campin

NORFOLKTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Norfolk Terrier)

AIREDALETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Airedale Terrier)

Transkript:

Grupp 1 FCI-nummer 223 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-21 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-11-29 HOLLANDSE HERDERSHOND Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för HOLLANDSE HERDERSHOND Ursprungsland/ hemland Användningsområde FCI-klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Viktiga måttförhållanden Uppförande/karaktär Nederländerna Sällskaps- och vallhund Grupp 1, sektion 1 Rasens uppgift var som herdehund på landsbygden. Holländarna hade tidigt en agrar kultur som bland annat innebar hållande av fårhjordar. Hundarnas uppgift var att hålla hjordarna borta från fälten med grödor, vilket de gjorde genom att patrullera de avgränsande vägarna och fälten. Hundarna medföljde även hjordarna vid förflyttningar mellan betesmarker, marknader och frakthamnar. På gårdarna höll hundarna höns borta från köksträdgårdar, de vallade in kor för mjölkning och drog mjölkkärrorna. De varskodde också om främlingar kom in på gården. Omkring år 1900 hade i det stora hela merparten av fårhjordarna försvunnit i Nederländerna. Rasens mångsidiga användningsområden gjorde den lämplig för dressyr, som då började bli populärt. Därmed började rasens nya karriär som polishund, som sök- och spårhund och som blindledarhund. Hollandse herdershond är dock fortfarande kapabel att valla får. Den första rasstandarden är från den 12 juni 1898. Hollandse herdershond skall vara en medelstor, medeltung och välmusklad hund med kraftfull och harmoniskt kroppsbyggnad En hund med mycket stor uthållighet, livligt temperament och intelligent uttryck. Rasen förekommer i tre hårlagsvarianter: kort-, lång- och strävhårig. Kroppslängden (mätt från bröstbensknappen till sittbensknölen) skall överstiga mankhöjden med förhållandet 10:9, som passar en travande hund. Förhållandet mellan skallens och nospartiets längd skall vara 1:1. Rasen skall vara tillgiven och pålitlig, alltid alert, vaksam, aktiv, självständig, intelligent, uthållig, samarbetsvillig och begåvad med ett genuint vallhundstemperament. Hollandse herdershond är arbetsvillig och följsam och klarar självständigt av alla uppgifter den blir anvisad. I arbetet med att valla stora hjordar måste rasen ha förmåga att samarbeta med andra hundar. Huvudet skall stå i god proportion till kroppen. Uppifrån och från sidan skall huvudet vara kilformat, tämligen långsträckt, torrt och utan rynkor. Hos den strävhåriga varianten kan huvudet, på grund av pälsen, tyckas mer kvadratiskt men det är en synvilla.

Huvud Skallparti Skalle Stop Skallen skall vara flat. Stopet skall vara svagt, dock tydligt synligt. Ansikte Nostryffel Nosparti Läppar Käkar/tänder Kinder Ögon Öron Hals Kropp Överlinje Rygg Ländparti Kors Bröstkorg Underlinje och buk Svans Nostryffeln skall vara svart. Nospartiet skall vara något längre än den flata pannan. Nosryggen skall vara rak och på parallellt plan med skallpartiet. Läpparna skall vara åtsmitande och välpigmenterade. Kraftigt, regelbundet och komplett saxbett. Kinderna skall vara flata och inte ha markerade okbågar. Ögonen skall vara mörka, medelstora, mandelformade och något snedställda. De får inte vara för brett ansatta eller utstående. Öronen skall vara medelstora. När hunden är uppmärksam bärs de högt och upprättstående. Halsen skall inte vara kort. Den skall vara torr och utan veck. Halsen skall mjukt övergå i kroppen. Kroppen skall vara stark, men inte grov. Övergången mellan hals och rygg skall vara jämn och harmonisk där huvud och hals har naturlig resning. Ryggen skall vara plan och stram. Ländpartiet skall vara starkt, varken långt eller smalt. Korset skall vara något sluttande och inte kort. Bröstkorgen skall vara djup och tillräckligt lång, inte smal. Revbenen skall vara något välvda. Förbröstet skall vara tämligen väl utvecklat. Buken skall vara något uppdragen. I vila skall svansen hänga rakt ner eller med en svag böj. Svansen skall nå till hasleden. I rörelse skall den bäras elegant uppåt, aldrig ringlad eller buren sidledes.

Extremiteter Framställ Helhet Skulderblad Överarm Armbåge Framtassar Frambenen skall vara kraftfulla, av god längd och välmusklade. Benstommen skall vara solid, men inte tung. Benen skall alltid vara raka men med tillräcklig fjädring i mellanhänderna. Skuldrorna skall vara väl tillbakalagda och ligga väl an mot bröstkorgen. Överarmarna skall vara välvinklade mot de intilliggande benen och vara ungefär lika långa som skulderbladen. Armbågarna skall ligga väl intill bröstkorgen. Framtassarna skall vara ovala och väl slutna med välvda tår. Klorna skall vara svarta och trampdynorna elastiska och mörka. Bakställ Helhet Lår Underben Has/hasled Mellanfot Bakbenen skall vara kraftfulla och välmusklade. Benstommen skall vara solid, men inte tung. Vinklingen skall inte vara överdriven. Låren skall vara ungefär lika långa som underbenen. Underbenen skall vara ungefär lika långa som låren. Hasorna skall vara lodrätt ställda i linje under sittbensknölarna. Sporrar skall inte finnas. Borttagning av sporrar utan veterinärmedicinska skäl är förbjuden i Sverige. Baktassar Rörelser Baktassarna skall vara ovala och väl slutna med välvda tår. Klorna skall vara svarta och trampdynorna elastiska och mörka. Rasen är en travande hund med fria, jämna och spänstiga rörelser utan överdriven steglängd eller påskjut.

Päls Pälsstruktur Färg Korthårig: Hela kroppen skall vara täckt av tämligen hård, tätt åtliggande, inte alltför kort päls och ha mjuk underull. Det skall finnas tydlig halskrage, byxor liksom fana på svansen. Långhårig: Hela kroppen skall vara täckt av lång, rak, väl liggande päls utan lockar eller vågor. Pälsen skall vid beröring kännas grov och den skall ha mjuk underull. Uttalad krage och byxor skall finnas. Svansen skall vara rikligt behårad. Huvud, öron och tassar, liksom bakbenen nedanför hasleden skall vara täckta av kort, tät päls. Baksidan av frambenen skall ha starkt utvecklad päls som blir kortare ned mot tassarna, så kallade fanor. Öronen skall inte ha behäng. Strävhårig: Hela kroppen skall vara täckt av tät, sträv, och raggig päls med tät, mjuk underull överallt utom på huvudet. Pälsen skall vara tätliggande. Över- och underläppar skall vara väl behårade. Mustascher och skägg liksom sträva, buskiga ögonbryn ska vara tydliga men inte överdrivna. Behåringen får inte vara mjuk. Pälsen på hjässan och kinderna är inte lika starkt utvecklad. Från sidan ser huvudet mer kvadratiskt ut än det är på grund av pälsen. Svansen skall vara behårad runt om. Väl utvecklade byxor är önskvärt. Brindlefärgen kan vara mindre uttalad på grund av den raggiga pälsen. Den sträva pälsen trimmas ner för hand ungefär två gånger per år. Brindle. Grundfärgen skall vara gyllene eller silver. Det gula kan variera från ljust sandfärgat till kastanjerött. Tigreringen skall vara tydlig över hela kroppen, i krage, byxor och svans. Alltför mycket svart är inte önskvärt. Svart mask föredras. Kraftiga vita markeringar på bröst eller tassar är inte önskvärt Storlek/vikt Mankhöjd Hanhund: Tik: 57-62 cm 55-60 cm Fel Diskvalificerande fel Nota bene Testiklar Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete. Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Avsaknad av rastyp. Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Stop/pannavsats Öga Ansikte Nosrygg Nostryffel Nosparti Överkäke Haka Underkäke Mungipa Kind Strupe Skulderled Bröstbensknapp Överarm Bringa Underarm Handlov Mellanhand Framtass Skalle Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke Rygg Länd Kors Armbåge Underlinje Buklinje Bröstkorg Flank Knäled Underben Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot Baktass

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med våra 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS 163 85 Spånga BESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70 TELEFON 08-795 33 44 E-POST agstandard@skk.se www.skk.se