Resultatrapport Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2015

Resultatrapport Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet 2015

2(18) Hammarö kommuns Kvalitet i Korthet Inledning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är ett projekt som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). I KKiK har man tagit fram cirka 40 olika mått för att beskriva och jämföra de deltagande kommunernas kvalitet och effektivitet. en har tagits fram utifrån följande fem perspektiv: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet och information Effektivitet Samhällsutveckling Under 2007 genomfördes den första KKiK-undersökningen tillsammans med 41 kommuner. Under 2015 har 240 kommuner deltagit i KKiK. Denna rapport beskriver Hammarö kommuns för 2015, dels i jämförelse med andra deltagande kommuner, och dels jämfört med tidigare i KKiK. Jämförelsen med andra kommuner görs genom en indelning i fyra grupper; de 25 % bästa kommunerna, de 25 % näst bästa kommunerna, de 25 % näst sämsta kommunerna och de 25 % sämsta kommunerna i undersökningen. Vilken grupp Hammarö tillhör av de fyra grupperna kan man se genom den färgmarkering som anges. Färgmarkeringarna följer följande färgnyckel:

3(18) Tillgänglighet 1.Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? 98% 84% 91% 2014 Analys För andra året i rad förbättrar Hammarö sitt för detta mått, och Hammarö tillhör den bästa gruppen i undersökningen. Förbättringen bedöms bero på att kommunens kontaktcenter, som öppnade 2014, kan ge snabba svar på enkla frågor via e-post utan att behöva vidarebefordra e-posten till handläggare på förvaltning. 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 74% 46% 73% Analys Hammarö har ungefär samma som vid 2014 års mätning med endast en marginell förbättring. Hammarö placerar sig som tredje bästa kommun i undersökningen. Av de 74 % som fick svar på frågan besvarades hela 93 % direkt av svarande person i kontaktcenter (motsvarande siffra för 2014 var 82 %). Undersökningen visar således att kommunens kontaktcenter ökar andelen frågor som besvaras direkt utan att koppla vidare. 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? 99% 94% 92% Analys Hammarö förbättrar sitt 2015 till 99 % som uppfattar att de fått ett gott bemötande vid kontakt med kommunen (2014: 92 %). Trots denna ökning och mycket goda, tillhör Hammarö inte längre den bästa gruppen i undersökningen, vilket man gjorde 2014. Utifrån det et kan man dra slutsatsen att bemötandefrågan ligger högt upp på dagordningen hos många kommuner, och att andra kommuner arbetat mycket med att förbättra sitt bemötande. I Hammarö kommuns kontaktcenter har man arbetat aktivt med bemötandefrågorna bl a genom coachning.

4(18) 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket, simhallen och återvinningsstatione n öppet utöver tiden 08-17 på vardagar? 34 50 34 2014 Analys et är en sammanvägning av tre delmått. Vad gäller återvinningscentralens öppettider så tillhör Hammarö den näst bästa gruppen i undersökningen, och bibliotekets öppettider ger ett genomsnittligt i jämförelse. Vad gäller simhallens öppettider tillhör Hammarö den sämsta gruppen i undersökningen, och det drar således ner det sammanvägda et för de tre delmåtten. Badhusets öppettider är är svåra att utöka eftersom reningsanläggningen inte klarar ett utökat öppethållande. 5. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamhet en har fått plats på önskat placeringsdatum? 69% 65% 64% Analys Det önskade placeringsdatumet läggs ibland under mellandagarna mellan jul/nyår, nyår/trettonhelgen eller under personalens fortbildningsdag i början av året. Verksamheten är då starkt reducerad, många avdelningar är sammanslagna och ordinarie personal finns inte alltid på plats. Familjerna startar då hellre introduktionen lite senare, trots att den ursprungliga önskan kan ha varit några, eller någon dag tidigare. Den första önskan finns dock fortfarande kvar i statistiken och är en av orsakerna till detta. En annan orsak kan vara att familjen önskar få en placering för sitt barn samma dag som kommunen fått vetskap om att familjen finns i vår kommun. Handläggningen och förberedelser för väl sammansatta grupper tar några dagar och bidrar till et. 5 bör därför alltid läsas i relation till mått 6, där antalet väntande dagar mäts. 6. Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamhet en på önskat placeringsdatum? 6 dagar 23 dagar 3 dagar Analys Som vårdnadshavare i Hammarö kommun är den genomsnittliga väntetiden endast sex dagar (i förhållande till önskat placeringsdatum). Med det et placerar sig Hammarö kommun högt i jämförelse i riket.

5(18) 7. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? 2014 31 dagar 57 dagar 104 dagar Analys Ett svårt mått där Hammarö har lämnat förslag till SKL att dela upp måttet i 4 delar. Ett som visar handläggningstiden, ett som visar väntetiden, ett som visar inflyttningstiden och det som finns nu som visar tiden för hela processen. Det är glädjande att et har förbättrats så mycket, men det är viktigt att påtala att hur lång väntetiden blir är något som kommunen har svårt att påverka då det styrs av tillgång och efterfrågan. Vad gäller tillgången på platser skulle ett nytt särskilt boende innebära ytterligare 24 platser. 8. Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få ekonomiskt bistånd vid nybesök? 18 dagar 16 dagar 12 dagar Analys Här har et försämrats något jämfört med föregående år, men med tanke på det extrema tryck som har varit på socialtjänsten i hela landet under 2015 är det inte oväntat. Här jobbar vi också för att under 2016 digitalisera stora delar av ansökningsprocessen, vilket kan komma att förbättra våra avsevärt.

6(18) Trygghet 9. Hur trygga och säkra känner sig medborgarna i kommunen? 72 60 77 2014 Analys Resultatet är ett index (0-100) som är framtaget ur medborgarundersökningen, en enkätundersökning som Statistiska Centralbyrån (SCB) genomfört i Hammarö kommun under hösten 2015. Hammarö genomför undersökningen vartannat år, och 2013 låg index för trygghet på 77. Känslan av hur trygg och säker man är i kommunen har alltså försämrats, även om et fortfarande är mycket gott i jämförelse med andra kommuner som också genomfört medborgarundersökningen. Enligt undersökningen "Öppna Jämförelser (ÖJ) - Trygghet och säkerhet 2015" placerar sig Hammarö som fjärde tryggaste kommun i landet (2014: plats 5). Den ökade känslan av otrygghet som framkommer i medborgarundersökningen kan således inte förklaras av objektiva data i ÖJ:s undersökning. Nedgången skulle kunna förklaras av en allmän känsla av otrygghet i samhället under hösten 2015 med anledning av terrordåd och flyktingkris. 10. Hur många olika personer besöker en äldre person med hemtjänst under en 14-dagarsperiod? 12 st 15 st 14 st Analys Ett mycket glädjande eftersom förvaltningen sedan 2013 har jobbat aktivt för att försöka förbättra detta. Utmaningen ligger i att effektivitet och kontinuitet inte riktigt går ihop. Om man utnyttjar personalen effektivt och har stor flexibilitet tenderar kontinuiteten att sjukna. Därför är det extra roligt att höstens mätning visar att förvaltningen är på rätt väg och att måttet har sjunkit till 12 personer i snitt, vilket är en motsatt utveckling gentemot övriga riket. 11a. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (Planerad) 5,5 st 5,4 st 5,4 st Analys På Hammarö kommuns förskolor finns det i genomsnitt något fler planerade barn/personal än övrigt i riket (5,5). Antalet barn/personal varierar mellan 3,9 och 7,7, med ett snitt på 5,4. När vi tittar på 11b ser vi att det faktiska antalet barn väldigt sällan stämmer överens med antalet planerade barn i någon av Sveriges kommuner.

7(18) 11b. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? (Faktisk) 4,2 st 4,3 st 4,5 st 2014 Analys Det faktiska antalet barn var under mätperiodsveckorna 4,2 barn/vuxen. Där placerar sig Hammarö kommun i gruppen strax över medel. Mätningen genomförs under två veckor i oktober. Om det här är en bild som stämmer överens med verkligheten hela året, finns det skäl att fundera över hur man ska få det planerade antalet att stämma med det faktiska utfallet och därmed planera resurserna på ett mer ändamålsenligt sätt.

8(18) Delaktighet och information 12. Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? Analys Inget eftersom det inte genomfördes något val 2015. 13. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? (Andel av maxpoäng) 2014 88,9% 86% 80% 84% Analys Hammarö har förbättrat sitt jämfört med 2014, då 84 % av de kriterier som används i undersökningen uppfylldes. Hammarö tillhör nu bästa gruppen i undersökningen. 2014 års webbundersökning gav relativt låga poäng vad gäller hemsidans sökfunktion, och där ser man en markant förbättring 2015. Inom övriga områden i undersökningen har Hammarö ungefär samma som 2014, förutom handikappomsorg och gymnasieskola. Inom dessa två områden har en e-tjänst för att söka parkeringstillstånd och en e-tjänst för att få betygskopior förbättrat et (e-tjänsten för att få betygskopior återfinns på Karlstad kommuns hemsida, men eftersom Karlstad och Hammarö har gemensam gymnasieförvaltning kan denna e-tjänst tillgodoräknas även i Hammarö kommun). I undersökningen får man poäng om man via hemsidan kan göra jämförelser av mellan enheter inom skola, förskola, gymnasieskola, äldreomsorg mm, vilket Hammarö valt att inte ha tillgängligt på kommunens hemsida. Vidare får man poäng för e-petitioner, teckenspråk och webb-tv, vilka är funktioner som Hammarö inte heller valt att ha. Så länge kommunen väljer att avstå från att införa dessa funktioner är det inte möjligt att nå full poäng. Däremot har Hammarö inte fått poäng för några funktioner som man faktiskt har på hemsidan; detta gäller funktionerna lättläst och anpassning för synskadade. Det kan handla om att funktionerna är svåra att hitta, och kommunikationsavdelningen ska se över om man kan förbättra tillgängligheten för dessa funktioner. Förbättringar vad gäller sökfunktionen kommer även fortsättningsvis att göras kontinuerligt. 14. Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling? (Andel av maxpoäng) 72% 55% 70%

9(18) 2014 Analys Hammarö förbättrar sitt ytterligare något jämfört med 2014, och tillhör den bästa gruppen i undersökningen. Förklaringen till det goda et ligger i att den nya hemsidan ger möjligheter att uppfylla många kriterier i undersökningen, samt att Hammarö har en struktur och organisation för arbetet med medborgardialog. 15. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? 47 40 47 Analys Resultatet är ett index (0-100) som är framtaget ur medborgarundersökningen, en enkätundersökning som Statistiska Centralbyrån (SCB) genomfört i Hammarö kommun under hösten 2015. Hammarö genomför undersökningen vartannat år, och 2013 låg Nöjd- Inflytande-Index (NII) på 47, dvs samma som vid 2015 års undersökning. Resultatet är mycket lågt i jämförelse med övriga index från undersökningen, som även mäter nöjdhet med kommunens verksamheter samt hur nöjda invånarna är med kommunen som en plats att bo på. Samma trend, att betyget för inflytande och insyn är betydligt lägre än övriga saker man frågar om, kan man se hos samtliga kommuner i undersökningen. Resultatet kan tolkas som att det är ett svårt område att arbeta med för samtliga kommuner, trots att Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sedan några år tillbaka bedriver ett arbete kring medborgardialog och medborgarinflytande, där många av landets kommuner deltar, och så även Hammarö. för NII tillhör den bästa gruppen i undersökningen.

10(18) Effektivitet 16. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? 2014 128 tkr 131 tkr 132 tkr Analys Orsaken till att Hammarö kommun har något lägre kostnader än genomsnittet är att barngrupperna är större i Hammarö kommun än genomsnittet i landet. Enligt Skolverkets statistik har Hammarö ett barn mer per avdelning än i genomsnittet. Hammarö kommuns från tidigare år bygger på ett inrapporteringsfel som nu är tillrättat. I kommunens rapporter till SCB har barnen på de fristående verksamheterna förut rapporterats in på fel sätt, vilket medfört ett statistikfel. 16 beräknas nu på samma sätt i Hammarö kommu, som i övriga kommuner och placerar Hammarö i den grupp som har lägre kostnader/inskrivet barn än medelkommunen i Sverige. 17 A. Vilket når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? 99% 93% 98% Analys et visar ett genomsnitt av andelen elever som uppnått minst betyget E i de nationella proven i engelska, matematik och svenska i år 6. kommer på en delad 4:e plats i undersökningen, tillsammans med sju andra kommuner. Analys av måttet visar att Hammarö har stabila och goda över tid. Orsakerna till de goda en handlar till stor del om att bildningsnämnden har formulerat mål för uppföljningen av skolornas, vilka tar sin utgångspunkt i de nationella målen och riktlinjerna. Genom huvudmannens organisation för kvalitetsarbetet, vilken bygger på dialog och delaktighet, är målen också väl förankrade på samtliga nivåer i organisationen. De framtagna målen för huvudmannen bygger till stor del på uppgifter från skolornas kvalitetsarbete. Förvaltningen följer vidare på ett systematiskt sätt upp skolornas kunskaps. Skolorna i sin tur använder ett kommungemensamt kartläggningsmaterial från och med förskoleklass. Analyserna av en ligger sedan som grund för att utveckla undervisningen. Anpassningar och stöd utformas för att ge goda möjligheter till utveckling och lärande tidigt under skoltiden. Skolorna har tillgång till kommungemensamma resurser för handledning av lärare i språk och matematik. Rektor på enheten ansvarar för elevhälsoarbetet och förfogar över centrala resurser så att elevhälsoarbetet kan stödja det inre arbetet på enheten. En annan viktig orsak till goda är att bildningsnämnden tar ansvar för det kompensatoriska uppdraget genom att fördela ett socioekonomiskt index till våra förskolor och skolor. För att förstå elevernas är det viktigt att ta hänsyn till olika elevers förutsättningar. Vidare i analysen är det viktigt att nämna att skolornas olika sätt att

11(18) 2014 organisera och bedriva sin verksamhet, arbetssätt och lärarinsatser har stor betydelse för et. I Hammarö kommu har vi även arbetat i flera år med medvetna och kommunövergripande kompetensutvecklingsinsatser för stora grupper av pedagoger, inom framförallt matematik, men även i andra ämnen som naturvetenskap och teknik samt språk. I analysen vill vi även föra fram dessa utbildningsinsatser som viktiga bidrag till de positiva en. Kompetensutvecklingsinsatserna är inriktade på ämnesdidaktik och kollegialt arbete för att utveckla undervisningen. 17 B. Vilket når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? 87% 70% 80% Analys et visar ett genomsnitt av andelen elever som fått godtagbara kunskaper i svenska och matematik i de nationella proven, dvs procentuell andel elever som uppnått kravnivån för år 3. I årets undersökning befinner sig Hammarö på en delad 6:e plats. Orsakerna till de goda en handlar till stor del om att bildningsnämnden har formulerat mål för uppföljningen av skolornas, vilka tar sin utgångspunkt i de nationella målen och riktlinjerna. Genom huvudmannens organisation för kvalitetsarbetet, vilken bygger på dialog och delaktighet, är målen också väl förankrade på samtliga nivåer i organisationen. De framtagna målen för huvudmannen bygger till stor del på uppgifter från skolornas kvalitetsarbete. Förvaltningen följer vidare på ett systematiskt sätt upp skolornas kunskaps. Skolorna i sin tur använder ett kommungemensamt kartläggningsmaterial från och med förskoleklass. Analyserna av en ligger sedan som grund för att utveckla undervisningen. Anpassningar och stöd utformas för att ge goda möjligheter till utveckling och lärande tidigt under skoltiden. Skolorna har tillgång till kommungemensamma resurser för handledning av lärare i språk och matematik. Rektor på enheten ansvarar för elevhälsoarbetet och förfogar över centrala resurser så att elevhälsoarbetet kan stödja det inre arbetet på enheten. En annan viktig orsak till goda är att bildningsnämnden tar ansvar för det kompensatoriska uppdraget genom att fördela ett socioekonomiskt index till våra förskolor och skolor. För att förstå elevernas är det viktigt att ta hänsyn till olika elevers förutsättningar. Vidare i analysen är det viktigt att nämna att skolornas olika sätt att organisera och bedriva sin verksamhet, arbetssätt och lärarinsatser har stor betydelse för det goda et. Förskolans medvetna arbete i kommunen ger eleverna i förskoleklass och lågstadiet goda förutsättningar för det fortsatta arbetet. I Hammarö kommu har vi även arbetat i flera år med medvetna och kommunövergripande kompetensutvecklingsinsatser för stora grupper av pedagoger, inom framförallt matematik, men även i andra ämnen som naturvetenskap och teknik samt språk. I analysen vill vi även

12(18) 2014 föra fram dessa utbildningsinsatser som viktiga bidrag till de positiva en. Kompetensutvecklingsinsatserna är inriktade på ämnesdidaktik och kollegialt arbete för att utveckla undervisningen. 18. Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet 95,2% 85,2% 95,4% Analys I det här måttet redovisas behöriga till yrkesförberedande program. Resultatet baseras på antal elever som har avslutat årskurs 9, dvs elever med godkända slutbetyg i svenska, matematik och engelska samt betyg i ytterligare fem ämnen, det vill säga totalt 8 ämnen. Undersökningar visar att det ibland finns betydande skillnader mellan kommuner och skolor vad gäller andelen elever som är behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. I Hammarö kommun skiljer sig et mellan kommunens två högstadieskolor. I Hammarö kommun tar vi ansvar för att kompensera för skillnader mellan elever för att uppnå målen för utbildningen genom att vi fördelar resuser genom ett socioekonomiskt index. För att förstå skolornas behöver vi i analysen ta hänsyn till många olika faktorer, t ex. skolans sätt att organisera och bedriva sin verksamhet, arbetssätt och lärarinsatser. Hammarö kommun har med, jämförelsevis knappa resurser, omvandlat resurserna till en jämförelsevis hög lärartäthet. Lärarna, och läranas möjligheter att ta ansvar för alla elever i undervisningen är avgörande för elevernas. Orsaken till att Hammarö har en hög andel elever som är behöriga till ett yrkesprogram handlar framförallt om ett framgångsrikt kvalitetsarbete som genomsyrar alla nivåer i förvaltningen, att bildningsnämnden tar ansvar för kompensatoriska skillnader samt skolornas sätt att organisera och bedriva verksamheterna i samklang med betydande lärarinsatser. 19. Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8 Analys Skolinspektionen har förändrat sitt arbetssätt och genomför från och med 2015 skolenkäter på samtliga skolor. Hammarö använder sig därför av detta material i sin analys och sitt förbättringsarbete. Enkäten riktar sig till elever, vårdnadshavare och personal och handlar om synen på skolan och undervisningen. Eleverna tillfrågas i år 5 och år 9. Årets elevenkät visar att eleverna i åk 9 ser mer positivt på sin skola och undervisning än andra deltagande skolenheter. Detta gäller för alla 14 frågeområderna utom stimulans och delaktighet där vi ligger marginellt lägre i jämförelse med andra skolor. 20. Kostnad per betygspoäng 297 kr 375 kr 284 kr

13(18) 2014 Analys et kostnad per betygspoäng ger en indikation på kommunens kostnadseffektivitet inom skolan. et är beräknat på genomsnittligt meritvärde i 16 ämnen i åk 9 samt verksamhetens kostnader. Hammarö har en hög måluppfyllelse i grundskolan och låga kostnader. Om vi ser till själva måttet kostnad per betygspoäng så hamnar Hammarö på en 4:e plats av landets kommuner som är med i undersökningen. Orsaken till att Hammarö har en relativt låg kosnad per elev speglar en medveten resursfördelning och resursanvändning. Hela styrkedjan har kunskap om hur resurserna fördelas generellt och det finns även en modell för en socioekonomisk fördelning som utgår från givna kriterier. Vidare är det i analysen viktigt att nämna att skolornas olika sätt att organisera och bedriva sin verksamhet har stor betydelse för kostnadseffektiviteten. Inte minst med tanke på de tidiga stödinsatser som ges till elever, vilket är kostnadseffektivt. För övrigt kan även nämnas att Hammarö har relativt låga kostnader när det gäller personal, elevhälsa, läromedel och utrustning. Kommunens rektorer leder stora enheter på många håll och skolorna har stora elevgrupper från förskoleklass upp till år 9. 21. Andelen elever som fullföljer gymnasieutbildning en i kommunen. 89,8% 78,6% 90,5% Analys I Hammarö kommun är eleverna berättigade att söka den utbildning de önskar. Att elever har möjlighet att välja den utbildning de önskar ger goda chanser att också fullfölja sin utbildning. Det här måttet anger andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning i kommunen.vid jämförelse med övriga kommuner i undersökningen kommer Hammarö på första plats när det gäller andelen elever som fullföljer gymnasiet. Hammarö har gemensam gymansienämnd med Karlstads kommun, och har inte någon egen gymnasieskola inom kommunens geografiska område. Hammarö kommun äger således inte förvaltningen av gymnasieskolan i egen regi. Det positiva et kan dock ses i ljuset av grundskolans medvetna arbete med kvalitetsarbete på alla nivåer som skapar goda förutsättningar för en hög måluppfyllelse och en god kvalitet i undervisningen. Eleverna får goda förutsättningar att gå vidare i sitt lärande efter avslutad grundskola i Hammarö kommun. 22. Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram 11tkr 25,8tkr 9,9tkr Analys et utgår från två enheter; dels kostnad per elev i gymnasiet och dels antalet elever som inte fullföljer gymnasiet inom fyra år inkl. IV-program. För att få ett bra ska man alltså eftersträva låg kostnad med ett litet antal avhopp. et kan beskrivas som en kvalitetsbristkostnad, där Hammarö för andra året i rad har bäst bland alla kommuner i undersökningen. Hammarö är också i topp vad gäller andelen elever som fullföljer gymnasieutbildningen, vilket har ett samband med detta effektivitetsmått. Hammarö har gemensam gymansienämnd med Karlstads kommun, och har inte någon egen gymnasieskola inom kommunens geografiska område. Hammarö kommun äger således inte förvaltningen av gymnasieskolan i egen regi.

14(18) 23. Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende? 81% 66% 72% 2014 Analys et anger andel av maxpoäng för 15 olika delmått. Hammarö placerar sig i år i den bästa gruppen i undersökningen. Kraven på utbudet inom särskilt boende höjs successivt för varje år; t ex är en ny kvalitetsaspekt tillgång till internet i alla rum. 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? 795 tkr 808 tkr 684 tkr Analys Utifrån spannet mellan lägsta pris 484 tkr/år och plats till högsta 2341 tkr/år och plats förstår man att här är det väldigt olika saker man jämför. Vi vet sedan tidigare att det finns kommuner som anger lägenheter i gamla servicehus (där de boende endast har hjälp av hemtjänsten) som platser i särskilt boende. Den kostnaden är inte jämförbar med platser i ett gruppboende för personer med demenssjukdom som uppfyller krav på viss bemanning och tillsyn dygnet runt. 25. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende 95% 83% 83% Analys Hammarö är tredje bästa kommun i undersökningen. Vi är mycket glada och stolta över utvecklingen som har skett med en i särskilt boende ända sedan 2011. Den stora förbättringen är ett av ett målmedvetet arbete med kvalitets-, bemötande- och värdegrundsfrågor. 26. Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? 58% 65% 61% Analys et anger andel av maxpoäng för 17 olika delmått. Hammarö har försämrat sitt jämfört med 2014, och et ligger fortfarande under medelvärdet för samtliga kommuner. Visst serviceutbud som finns med bland delmåtten är det ingen efterfrågan på än hos hemtjänsttagarna i Hammarö kommun, t ex personal som talar olika språk. Kvalitet i hemtjänsten är ett fokusområde, och ett projekt har startats upp under 2015 och kommer att fortsätta under hela 2016. 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i 355 tkr 264 tkr 340 tkr

15(18) kommunen? 2014 Analys Inom hemtjänsten är innehållet i vad som redovisas som en hemtjänsttimme olika i stort sett i varenda kommun. Det är inte förän alla kommuner mäter och jämför den verkliga utfördas tiden som en jämförelse kan göras överhuvudtaget. Hammarö kommer att kunna mäta utförd tid från 2016. 28. Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst 88 % 91 % 90 % Analys En del i en tråkig trend där nöjdheten med hemtjänsten har minskat något från år till år sedan toppnoteringen 2013. Med anledning av det och andra saker är kvalitet i hemtjänsten ett fokusområde. Projekt har startats upp under 2015 och kommer att fortsätta under hela 2016. 29. Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? 86 % 82 % 82 % Analys et anger andel av maxpoäng för 10 olika delmått. Hammarö har förbättrat sitt något jämfört med 2014, och et tillhör näst bästa gruppen i undersökningen. 30. Andelen ungdomar som inte kommit tillbaka inom ett år efter avslutad insats/utredning 94% 78% 88% Analys Hammarö har starkt förbättrat et ända sedan 2013 och tillhör nu de bästa kommunerna i undersökningen. Andelen ungdomar som inte återaktualiseras (kommer tillbaka på något sätt till individ- och familjeomsorgen) ett år efter avslutad insats/utredning är ett bra mått på att både utredningar och insatser håller en hög kvalitet. Det är dessutom glädjande eftersom det också ger en bild av att barn och ungdomar på Hammarö som är i behov av stöd och insatser får bra hjälp och blir hjälpta.

16(18) Samhällsutveckling 31. Andelen förvärvsarbetare i kommunen 82,3% 78,5% 81,6% 2014 Analys tillhör den bästa gruppen i undersökningen, och har förbättrats något sedan föregående år då siffran för andelen förvärvsarbetande i kommunen var 81,6 %. Årets siffra avser 2014. 32. Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? 2,3 % 4,2 % 2,4 % Analys tillhör den bästa gruppen i undersökningen, men et bör kunna förbättras ytterligare med tanke på den socioekonomiska strukturen i kommunen. 33. Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 3,4 st 4,9 st 2,8 st Analys Hammarö tillhör den sämsta gruppen i undersökningen. Mätningen avser antal nyregistrerade företag från Bolagsverket första halvåret 2015. Mätt på helåret 2015 är antal nystartade företag 87 st på Hammarö, enligt företagsregistret Forreg. Det blir 5,7 nya företag per 1000 invånare för helåret 2015. 34. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om kommunens service för företagen? (Index 1-100) 78 68 - Analys Insikt är en kvalitetsmätning av kommunernas myndighetsutövning och service gentemot företagarna. Undersökningen mäter enbart faktorer som kommunerna själva kan påverka och det är företag som kommunen varit i kontakt med som ingår i studien. Företagen har fått svara på en enkät med frågor inom sex serviceområden (information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet) samt med hjälp av tre frågor göra en helhetsbedömning av kommunens service. Det är helhetsbedömningen som ligger till grund för måttet "Nöjd-Kund-Index" (NKI). Hammarö kommuns NKI är 78, vilket placerar Hammarö på en fjärde plats av totalt 193 kommuner som deltagit i undersökningen. Bygglov har ett index på 83 och miljö- och hälsoskydd 73. Det är en klar förbättring inom samtliga områden jämfört med mätningen 2013, då det totala NKI var 67 (96:e plats). Bygglov hade ett index på 74, och miljö- och hälsoskydd 60. Miljö- och byggförvaltningen har långsiktigt arbetat för att skapa ett bra företagsklimat genom engagerade medarbetare, brukarfokus och

17(18) 2014 bemötandefrågor. Vidare har man under de senaste tre åren bland annat erbjudit kostnadsfria utbildningar och föreläsningar för företagen inom livsmedel, miljöskydd- och byggsidan. Nyhetsmejl skickas ut till kommunens livsmedelsföretagare 3-4 gånger per år. Förvaltningen har också ett bra internt samarbete med bland annat kommunens kontaktcenter, vilket gör att man snabbt kan besvara inkommande frågor. 35. Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens innvånare? 7,9 dagar 10,5 dagar 6,4 dagar Analys Hammarö har ett högre sjukpenningtal än föregående år, som då var 6,4 (avser år 2013, och årets siffra avser 2014). Hela landet har en ökande trend vad gäller sjukskrivningar, och Hammarö följer den trenden. Jämfört med övriga kommuner i riket har dock Hammarö ett lågt sjukpenningtal och placerar sig i den bästa gruppen i undersökningen. 36. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? 23% 39% 23% Analys Hammarö kommuns tillhör den sämsta gruppen i undersökningen, och det beror till stor del på att matavfall inte sorteras ut för biologisk behandling. Hammarö kommun arbetar dock för att införa utsortering av matavfall. I arbetet med att införa utsortering av matavfall utreder Hammarö kommun möjligheten att erbjuda fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper till materialåtervinning. Återvinningscentralen arbetar för att öka andelen avfall som går till återanvändning. Detta är bra ur miljösynpunkt, men kommer inte att påverka detta nyckeltal positivt, eftersom nyckeltalet endast mäter avfall till materialåtervinning. 37. Hur stor är kommunorganisatio nens andel miljöbilar av totala antal bilar? 29% 33% 25% Analys et avser personbilar och lätta lastbilar. Andelen miljöbilar har ökat med 4 % jämfört med år 2014. Ökningen beror på att kommunen tillsatt en fordonssamordnare som säkerställer att kommunen köper in miljöfordon enligt lagen om befrielse av fordonsskatt från 2013. andel miljöfordon är dock lägre än genomsnittet i undersökningen, och kommunen kommer att fortsätta arbeta för att öka andelen genom att göra ett nytt ramavtal för upphandling av fordon som utgår från ovan nämnda lag. 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiska 36% 25% 28%

18(18) livsmedel? 2014 Analys Kostenheten har inför 2015 vidtagit en rad åtgärder för att nå det ekologiska målet. Kostenhetens ledning har skrivit fram en s.k varukorg som innehåller ekologiska råvaror/produkter som är ekonomiskt fördelaktigt att avropa. Personalen har fått utbildning i att inhandla och tillaga råvaror efter säsong, vilket har gett ekonomiskt utrymme att öka andelen ekologiska produkter. I maj 2015 ingick Hammarö kommun tillsammans med Karlstads kommun ett nytt anbudsavtal som innehåller fler ekologiska produkter att välja mellan än det tidigare avtalet. Allt detta sammantaget har lett till ökat inköp av ekologiska produkter. 39. Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på? (Index 1-100) 73 60 72 Analys Resultatet är ett index (0-100) som är framtaget ur medborgarundersökningen, en enkätundersökning som Statistiska Centralbyrån (SCB) genomfört i Hammarö kommun under hösten 2015. Hammarö genomför undersökningen vartannat år, och 2013 låg Nöjd-Region- Index (NRI) på 72. höga NRI bekräftar att Hammarö är en attraktiv boendekommun och et placerar Hammarö bland de absolut bästa kommunerna i undersökningen.