Plats och tid Listerbysalen, Ronneby, kl 08.30 12.15 Övriga deltagare Utses att justera Justeringens plats/tid Beslutande ledamöter Bo Johansson Omsorgsnämnden Kathrine Alriksson Omsorgsnämnden Karl Lind PRO-Backaryd Nils-Otto Olsson PRO-Kallinge Stig Pettersson PRO-Ronneby Arne Svensson SPF-Ronneby Ulla Svensson SPF-Ronneby Bo Arnesjö SPRF-Ronneby Karl-Erik Karlsson SKPF Marie Gustafsson May-Gull Hensche Karin Widecrantz 1-9 Stig Pettersson Omsorgskontoret Övriga ledamöter K-E Danielsson Omsorgsnämnden Kurt Krafve PRO-Listerb-J-hus Rickard Karlsson PRO-Ronneby Lennart Andersson PRO-B-Hoby Lars Svensson SPF Johannishus Bertil Olsson SPF Belg/H-bro Nils Olofsson SPRF Ronneby Utvecklingssamordnare Sekreterare MAS Underskrifter Sekreterare: Paragrafer: 1-15 Ordförande: Justerande: May-Gull Hensche Bo Johansson Stig Pettersson ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Ronneby Kommunala Pensionärsråd Sammanträdesdatum 2003-02-19 Datum för anslags 2003-03-21 Datum för anslags uppsättande nedtagande 2003-04-11 Förvaringsplats för protokollet Omsorgskontoret Underskrift May-Gull Hensche
1 1. Ordförande Bo Johansson hälsar välkommen och förklarar sammanträdet öppnat. Utsänd kallelse och dagordning godkändes. 2. Till justerare utses Stig Pettersson 3. Ledamöter för innevarande mandatperiod: Ordinarie ledamöter Ersättare Omsorgsnämnden Bo Johansson (S) Karl-Erik Danielsson (S) Kathrine Alriksson ( C ) Göran Andersson (KD) Fritids/turismnämnden Tommy Andersson (S) Anders Petersson ( C ) PRO Stig Pettersson Karl Lind Nils-Otto Olsson SPF Arne Svensson Ulla Svensson SPRF Bo Arnesjö SKPF Karl-Erik Karlsson Rickard Karlsson Kurt Krafve Lennart Andersson Lars Svensson Bertil Olsson Nils Olofsson Bengt Andersson
2 4. Sammanträdestider Pensionärsrådet godkänner förslaget till sammanträdestider för KPR och dess arbetsutskott. 5 Val av vice ordförande Kommunala Pensionärsrådet väljer Stig Pettersson till vice ordförande under innevarande mandatperiod. 6. Arbetsutskottet Önskemål har framförts om att det skall finnas personliga ersättare i arbetsutskottet. Förslag från ordförande Bo Johansson: Personliga ersättare utses och dessa skall endast deltaga i arbetsutskottet när ordinarie ledamot har förhinder. Ersättare Bo Johansson (s) Karl-Erik Danielsson (s) Kathrine Alriksson ( c ) Göran Andersson (kd) Stig Pettersson PRO Nils-Otto Olsson PRO Bo Arnesjö SPRF Nils Olofsson SPRF Arne Svensson SPF Ulla Svensson SPF Karl-Erik Karlsson SKPF Bengt Andersson SKPF Pensionärsrådet beslutar enligt ordförandes förslag.
3 7. Avtal om Läkarmedverkan i särskilda boende. Karin Widecrantz ger följande information: Ett lokalt avtal har träffats mellan omsorgsverksamheten i Ronneby kommun och primärvården i Ronneby och Kallinge/Bräkne-Hoby, angående läkarmedverkan i kommunens särskilda boende. Avtalet gäller för tiden 2002-11-01 2003-10 30 med ömsesidig uppsägningstid senast 6 månader före avtalstidens utgång. Sägs avtalet inte upp så förlängs det ett år i taget. Avtalet omfattar samtliga särskilda boende inom Äldre- och handikappomsorgen i Ronneby kommun. Man har rätt att själv välja läkare. Även privata läkare är knutna till avtalet. Den avtalade läkartiden är 8 timmar/vecka för Ronneby primärvårdsområde och 9 timmar/vecka för Kallinge/Bräkne-Hoby primärvårdsområde. Regelbunden uppföljning, läkemedelsgranskning och kvalitetsgranskning skall ske. Likaså skall kommunsjuksköterskorna kontinuerligt få fortbildning/ handledning samt råd och stöd. Efter informationen ställdes följande frågor: Karl Lind undrar om det finns läkare tillgänglig hela dygnet och varför inte distriktssköterskorna finns med i avtalet. Nils Otto Olsson undrar om det är fastställda tider för läkarbesöken på boendena. Svar från Karin Widecrantz: På nätter och helger skall jourläkare kontaktas. Eftersom avtalet endast gäller särskilda boende med egna sjuksköterskor, så berörs inte distriktssköterskorna. Det finns fastställda tider för alla boende, med undantag av Lindebo. Detta med anledning av att detta ligger så nära vårdcentralen. Besöken sker i den enskildes lägenhet. Hembesök i ordinärt boende för svårt sjuka personer görs inom den avtalade tiden. Arne Svensson säger att han har vetskap om en boende på Vidablick som inte fick åka akut till sjukhuset. Sjuksköterskan hade sagt att det krävdes remiss från en läkare. Svar från Karin Widecrantz: Sjuksköterskan gör bedömning om det är ett akut sjukdomstillstånd. I tveksamma fall kontaktas läkare, men den enskilde har alltid rätt att själv bestämma om han/hon vill till sjukhus.
4 Forts 7 Bo Arnesjö undrar över vad det finns för utbyggnadsplaner för medicinska insatser och rehabilitering med anledning av att det blir allt fler som tidigt skrivs ut från sjukhusen. p.g.a att avdelningar stängs. Svar från Karin Widecrantz: Beträffande rehabilitering så behövs det fler sjukgymnaster trots att det har skett en stor förbättring i den kommunala verksamheten. Det finns flera rehab-t eam bestående av sjukgymnaster, arbetsterapeuter och rehab-assistenter De särskilda boendena är uppdelade på de olika teamen. Rehab-teamen utbildar också personalen till ett rehabiliterande synsätt. Ulla Svensson säger att målet måste vara att ge individuell behandling enligt ordination. Det får inte heta vi har inte tid Svar från Karin Widecrantz: Det behöver inte vara sjukgymnast som utför behandlingen, utan även rehab. assistent och personal på boendet skall kunna göra detta. Kurt Krafve undrar varför inte KPR har varit med från början beträffande avtalet. Svar från Bo Johansson: Det är en kort avtalsperiod och samlade synpunkter skall tas till vara. Stig Pettersson meddelar att det inte finns något pensionärsråd i landstinget och att pensionärsorganisationerna har begärt att ett sådant skall tillsättas. Pensionärsrådet beslutar att notera information och frågor till protokollet. 8 Uppsökande och nödvändig tandvård Karin Widecrantz informerar om tandvårdsreformen som genomfördes 1999. Den innebär uppsökande och nödvändig tandvård för följande grupper: 1. Personer i kommunens särskilda boendeformer. 2. Personer som har hemsjukvård 3. Personer som har rätt till stöd och service enligt LSS-lagen 4. Personer i ordinärt boende med samma behov som personer i grupp 1 till 3.
5 Forts 8 Utdrag ur PM 2002: Det är omvårdnadsbehovet och därav den kommande oförmågan att sköta sin munhälsa och själv söka tandvård som avgör om man har rätt till uppsäkande tandvård inte patientens behov av tandvård eller patientens ekonomiska omständigheter. Nödvändig tandvård: Den som har rätt till uppsökande tandvård har också rätt till nödvändig tandvård. Tandvårdspersonalen som gör en munhälsobedömning antecknar på munvårdskortet att patienten är i behov av nödvändig tandvård. Nödvändig tandvård innebär att patienten skall bli infektionsfri, smärtfri, kunna tugga och tillgodogöra sig mat samt vara livskvaliteshöjande? Bedömningen av vilken behandling som skall ges, måste göras utifrån den enskilda personens förmåga att klara behandlingen. Följande frågor ställdes: Karl Lind: Finns det avtal med tandläkare? Svar från Karin Widecrantz: Landstinget har ett avtal. Det är en tandhygienist som gör ett munstatus och undervisar den enskilde och/eller vårdpersonal och anhöriga om munhygienen. Därefter skrivs ett s.k munvårdskort. Munhälsobedömning skall erbjudas en gång om året. Det är distrikssköterskor och kommunsköterskor som utfärdar det s.k gröna kortet som berättigar till nödvändig tandvård. Den enskilde har sedan rätt att välja tandläkare. Kostnaden ingår i högkostnadsskyddet, vilket innebär att man betalar 100 kr per behandlingstillfälle, alltså högst 900 kr per 12-månadersperiod. Ulla Svensson säger att hon har hört att personer som på grund av medicinering har stora tandvårdskostnader, kan få ett grönt kort. Svar från Karin Widecrantz: Vid behandling med vissa läkemedel, t.ex cytostatika kan man erhålla kortet via försäkringskassan eller distriktssköterska. Pensionärsrådet beslutar att notera informationen till protokollet.
6 9 Depressioner hos äldre Karin Widecrantz ger följande information: Enligt nationella handlingsplanen så har det startats ett projekt ÄDELPSYKIATRI. Projektet ingår i Landstinget Blekinges lokala handlingsplan och bygger på det utvecklingsavtal som träffats mellan regeringen, landstingsförbundet och svenska kommunförbundet liksom den nationella handlingsplanens bedömningar. En utvärdering skall ske av projektet. Projektledare är Ingegerd Jonasson, pensionerad överläkare inom psykiatrin i Blekinge. Syftet med projektet är att spåra upp och erbjuda behandling till äldre personer med psykiska störningar, främst depressioner. Depression hos äldre kan yttra sig i trötthet, initiativlöshet, ängslan, sömnsvårigheter, aptitlöshet och en rad kroppsliga symptom. Depression är vanligt åkomma, mest hos dem som bor på servicehus eller sjukhem. Det är också vanligt i samband med hjärt- kärlsjukdomar, cancer och stroke. Projektet går ut på att utbilda dem som finns närmast vårdtagaren till att kunna känna igen depression hos äldre och i en trappstegsmodell föra problemet vidare till sköterskor och distriktsläkare. Utbildningsplanen innehåller ½ dags utbildning per person och omfattar: Förekomst av depression i stort och hos äldre. Hur känner man igen en depression? Symptom. Vad orsakar en depression? o Kroppsliga orsaker o Psykologiska orsaker o Sociala orsaker Hur kan man prata med en person för att misstänka att det rör sig om en depression? Hur bemöter man en deprimerad person? Vad betyder detta i vardagen? Hur och till vem går man vidare med sina misstankar? vårdkedjan Vad finns det för behandling mot depression? Forts 9
7 All hemtjänstpersonal samt enhetschefer och kommunsjuksköterskor skall få utbildning. Utbildningen är kostnadsfri och ges av personer från psykiatrin. Bo Arnesjö undrar om det är en uppsökande verksamhet. Svar från Karin Widecrantz: I dagsläget så är det endast de som har hemtjänst som är aktuella. Pensionärsrådet beslutar att notera informationen till protokollet. 10 Aktuell kölista till särskilda boende. Kölista för månadsskiftet dec. 2002/ jan. 2003 presenteras av Marie Gustafsson.. Totalt väntar 22 personer på plats, varav 3 st är utomläns. 4 av personerna behöver demensboende.. Följande synpunkter och frågor kom upp: Karl Lind: Hur prioriteras de som sökt från annat län? Stig Pettersson: Listan är svårtolkad, men den visar på att det behövs fler boende för dementa. Bo Arnesjö: Det vore bra om det framgick hur länge man väntat på plats. Speglar kölistan det verkliga behovet av särskilt boende? Kathrine Alriksson: instämmer i detta. Det vore bra att om det framgick hur lång väntetid det är till de olika boendena. Den enskilde bör få veta ungefär när han/hon kan erhålla en plats. Nils- Otto Olsson: Har alla på kölistan blivit biståndsbedömda? Arne Svensson: Finns det någon tidsgräns för hur länge man skall behöva vänta på plats? Karl-Erik Karlsson: Diagrammet är missvisande beträffande summeringen. Svar från Marie Gustafsson: Sökande från andra län behandlas som om de vore boende i kommunen. En del av dem bor redan i särskilt boende. Listans utformande skall ses över. Man beviljas bistånd i form av särskilt boende när det finns ett omfattande vårdbehov. Även otrygghetsaspekten vägs in. Bedömningarna är helt individuella. Man försöker tillgodose den enskildes önskemål om ett speciellt boende, men man kan bli anvisad ett annat. Det händer ofta att man tackar nej till erbjuden plats. Forts 10
8 Bertil Olsson säger att listan visar på att det behövs ett tillskott med ca 25 platser. Svar från Bo Johansson: Det finns förmodligen ett större behov om man bara skall utgå ifrån önskemål om särskilt boende. Enligt boendeutredningen så bedöms behovet öka med 10 % fram till 2010. Vi måste vara observanta på vad som sker i de äldres hälsotillstånd och hur möjligheterna till kvarboende utvecklas. Karl-Erik Karlsson: Ronnebyhus har ett kvarboendeprojekt i vilket det ingår att minst ett hus i varje bostadsområde skall ha hiss. Detta kommer att minska behovet av plats i särskilt boende. Idag är det ca 40 personer som söker särskilt anpassade lägenheter. Tiden i kön är avgörande. Han tycker att det vore bra om det kan bli en samordning mellan Ronnebyhus och omsorgsverksamheten när det gäller boende. Svar från Marie Gustafsson: Vi har diskuterat med Ronnebyhus om hur kölistorna skall kunna samordnas. Pensionärsrådet beslutar att notera information och frågor till protokollet. 11 Reglemente för kommunala pensionärsrådet. Ordförande Bo Johansson har en genomgång av reglementet. Han föreslår att reglementet skall omarbetas under mandatperioden. Pensionärsrådet beslutar enligt ordförandes förslag och noterar redovisningen till protokollet. 12
9 Pensionsavgångar inom omsorgsnämndens verksamhetsområde. Personalavdelningen har gjort en sammanställning över pensionsavgångar from år 2002 tom 2011. Inom omsorgsverksamheten ser det ut så här: Enhetschefer + hemtj. inspektör Vårdbiträde/vårdare Skötare + heminstruktör Undersköterskor Sjuksköterskor Administrativ personal Totalt 7 st 146 st 10 st 11 st 11 st 5 st 190 personer Karl Lind undrar vad som döljer sig bakom vårdbiträde-undersköterskor samt om det är svårt att rekrytera personal. Svar från Marie Gustafsson: Ingen är idag anställd som undersköterska. Den benämningen finns kvar sedan Vidablicks sjukhem tillhörde landstinget. Listan är skriven utifrån den tjänsteförteckning som finns på personalavd. Det är stora problem med att rekrytera sjuksköterskor, sjukgymnaster och enhetschefer. På grund av LAS-konverteringen så har det inte varit några problem att rekrytera övrig vårdpersonal. Las-konvertering innebär att vikarier som de senaste 5 åren varit anställda i minst 3 år har rätt till fast anställning. Sedan ett år tillbaka finns det en rekryteringsgrupp tillsatt. I gruppen ingår det en person från varje yrkeskategori inom vård/omsorg. Gruppen går ut på skolorna och informerar årskurs 8-9. Det har tagits fram ett handlingsprogram för hur man tar emot praktikanter, och det ges också utbildning i detta. Svar från Bo Johansson: Nästan all fast anställd personal har idag önskvärd utbildning. Kommunen kommer att satsa på kvinnoyrkena. Olika arbetstidprojekt kan underlätta rekryteringen. Under år 2004 skall alla ha rätt till heltid med möjlighet till deltid. Pensionärsrådet beslutar att notera informationen till protokollet. 13 Kvalitetsbarometern.
10 Bo Johansson och Marie Gustafsson ger följande information: Kvalitetsbarometern har tidigare genomförts i samtliga Blekingekommuner 1996 och 1998. Vid kvalitetsmätningen 2002 deltog inte Karlskrona kommun med anledning av att dom ingår i mätningar tillsammans med fyra residensstäder av ungefär samma storlek. Bo Johansson, Marie Gustafsson och verksamhetschef Peter Jansson varit på FoU-enheten och fått redovisning om kvalitetsbarometern. Där efter har Bo Engström från FoU-enheten varit här och informerat samtliga enhetschefer + två personal från varje enhet inom äldreomsorgen. Det har gjorts utvärdering på för varje hemtjänstområde/särskilt boende. Detta är ett viktigt material för politikerna. Övergripande så upplevs kvaliten på hemtjänsten som god, även om den enskildes upplevelser har försämrats sedan 1998. Man måste vara observant på om det är den enskilde vårdtagaren eller anhöriga som har besvarat enkäten. Anhöriga har i regel högre förväntningar och kräver mer. Vi måste därför genom riktlinjer och information tydliggöra vad vi erbjuder och vad den enskilde kan förvänta sig. Det framgår tydligt i rapporten att flexibiliteten i vården har försämrats sedan 1998. Detta kan bero på att strikt myndighetsutövning och strikt verkställighet. Kontinuitet visar sig inte vara så viktigt enligt rapporten, medan det läggs stor vikt vid kompetens - bemötande och säker sjukvård. Svarsfrekvensen på särskilda boende var låg. Det är mest anhöriga som har besvarat enkäterna. Resultaten där har försämrats mycket sedan 1998. Främst gäller det utbud av aktiviteter, rehabilitering, utevistelse, tid för personalen att sitta ner och prata samt dålig standard på vissa ställen. Detta är något som omsorgsverksamheten och omsorgsnämnden nu skall arbeta med. Stig Pettersson undrar om enhetscheferna skall lämna redovisning till omsorgsnämnden om vilka åtgärder de sätter in, och om KPR kommer att informeras om detta. Vad kommer att göras åt det dåliga utbudet på aktiviteter? Svar från Marie Gustafsson: Verksamhet Peter Jansson har påtalat att resultaten i Kvalitetsbarometern skall ingå i kvalitetsarbetet. Bl. a skall man fråga grupperna varför har det blivit så här? Forts 13 Svar från Bo Johansson: Det diskuteras om det finns ordinarie personal som har behov av andra arbetsuppgifter, s.k. rehab-ärende.den anställde skulle då
11 kunna svara för utökade aktiviteter.pensionärsorganisationerna gör värdefulla insatser. Bo Arnesjö säger att enligt Socialstyrelsen så är äldreomsorgen bra i Blekinge. Personalförstärkningar måste till med anledning av att utskrivningar från sjukhusen sker allt tidigare. Pensionärsrådet beslutar att notera informationen till protokollet. 14 Övriga ärende Bo Arnesjö lämnar en skriftlig förfrågan Vilka är Ronneby kommuns planer inom följande problemområden? Han tar där upp olika ämnesområden som bör diskuteras under året. Vidablick Bo Arnesjö: Skrivelse har inlämnats med förslag om var rehab-enheten skall förläggas. En utredning visar på att det blir billigare att bygga helt nytt än att Vidablick byggs om. I Ronny Petterssons förslag är inte ombyggnad av låghusdelen med. Han undrar också om det blir hiss på utsidan av höghusdelen, om det blir en ombyggnad där. Detta med tanke på evakueringsmöjligheterna vid brand. Han påtalar också att personaltätheten personalkostnaderna är mycket höga på Vidablick, samt undrar om pensionärsorganisationerna kan lämna in ytterligare förslag. Svar från Bo Johansson: Förespråkarna för de 3 olika alternativen har gjort egna beräkningar. Det är fel att personaltätheten är extremt hög på Vidablick. Där finns många korttidsplatser för personer med stort rehabiliteringsbehov, personer med demenssjukdomar samt en speciell avdelning för vård i livets slutskede. Pensionärsorganisationerna är välkomna att lämna in synpunkter på redan lagda förslag om Vidablicks framtid. Dessa skall lämnas till verksamhetschef Peter Jansson. Forts 14
12 Stig Pettersson säger att PRO inte är beredda att göra någon kompromiss inna beslut fattas. Karl-Erik Karlsson säger att Kommunalpensionärerna(SKPF) förordar en ombyggnad av Vidablick. Snöröjning sopsortering Önskemål framfördes om att representanter från Gatukontoret och Ronneby miljö/teknik skall inbjudas till nästa sammanträde. Pension som ensamstående Bertil Olsson undrar vad som gäller för att makar skall få pension som ensamstående: Svar från May-Gull Hensche: När ena maken flyttar till ett särskilt boende så har båda makarna rätt till pension som ensamstående. Ansökan om detta görs hos försäkringskassan. Makarna har också var för sig rätt att söka bostadstillägg för den egna boendekostnaden. Pensionärsrådet beslutar att notera ovanstående till protokollet. 15 Ordförande förklarar sammanträdet för avslutat.