Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar

INLEDNING TILL Befolkningsstatistiken folkmängden och dess förändringar Folkmängd De äldsta publicerade uppgifterna om folkmängden i kommuner och församlingar mellan åren 1805 och 1910, med cirka 5 års mellanrum, finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A). Befolkningsstatistik och dess föregångare Tabellkommissionens berättelser. För perioden 1910-1961 finns årliga uppgifter i Folkmängden inom administrativa områden den 31 december. Uppgifter för 1962-1966 har publicerats i serien Statistiska meddelanden (SM), (B 1963:8, B 1964:4, B 1965:3, Be 1966:3, Be 1967:5). Mellan åren 1967 och 1979 ingår uppgifterna i Folkmängd 31 dec, del 1, mellan 1980 och 1990 i Folkmängd 31 dec, del 1-2 och mellan 1991 och 1996 finns uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1. Folkmängden länsvis från 1749, samt i städerna från 1800, finns även publicerad i Historisk statistik för Sverige 1720-1967, Del 1 Befolkning, 2. uppl. Folkmängden i kommuner och församlingar från 31 december 1950 till 31 december 1975 enligt indelningen i kommuner 1 januari 1976 finns utgiven i Folkmängd 31 december 1950-1975 i län, kommuner och församlingar. Befolkningsförändringar De äldsta publicerade uppgifterna om födda och döda i kommuner och församlingar finns i serien Bidrag till Sveriges officiella statistik, A) Befolkningsstatistik, där uppgifter lämnas för femårsperioderna 1851-1855 och 1856-1860 samt därefter för tioårsperioder till och med 1891-1900. För den därefter följande tioårsperioden 1901-1910 finns motsvarande uppgifter i publikationen Befolkningsrörelsen, översikt för åren 1901-1910. För de tre årtiondena mellan 1881 och 1910 är uppgifterna om födda och döda utökade med uppgifter om utrikes flyttning. För åren 1911-1957 finns inga församlingsuppgifter och inga andra kommunuppgifter än för städerna. De publicerades i Befolkningsrörelsen och avsåg födda, döda och flyttningar. Från och med 1958 publiceras uppgifter för alla kommuner och även dessa uppgifter avser födda, döda och flyttningar och återfinns för åren 1958-1961 i Folkmängden inom administrativa områden. För åren 1962-1966 finns motsvarande uppgifter i serien Statistiska meddelanden (SM), nämligen i B 1963:6, B 1964:9, B 1965:5, och i Be 1967:7. För församlingar, kommunblock och A-regioner finns uppgifter endast för 1966 och dessa redovisas för församlingar i Be 1967:7 samt för kommunblock och A-regioner i Be 1967:12. Från och med 1967 till och med 1972 har uppgifterna sammanförts i Befolkningsförändringar del 1. Dessa uppgifter baseras på de summariska folkmängdsredogörelserna. Från och med 1973 grundas uppgifterna i Befolkningsförändringar del 1 på aviseringar till RTB. Mellan 1991 och 1996 publiceras uppgifterna i Befolkningsstatistik del 1 och från 1997 i Befolkningsstatistik del 1-2. Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1943 = Population dans les districts administratifs le 31 décembre 1943. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2010. urn:nbn:se:scb-befadm-1943

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLKMÄNGDEN INOM ADMINISTRATIVA OMRÅDEN DEN 31 DECEMBER 1943 AV STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1944 KUNGL. BOKTRYCKERIET. P. A. NORSTEDT & SÖNER 441995

STATISTIQUE OFFICIELLE DE LA SUÈDE ÉTAT ET MOUVEMENT DE LA POPULATION POPULATION DANS LES DISTRICTS ADMINISTRATIFS LE 31 DÉCEMBRE 1943 PAR LE BUREAU CENTRAL DE STATISTIQUE

TILL KONUNGEN. Statistiska centralbyrån får härmed överlämna sin redogörelse för folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1943. Stockholm den 4 maj 1944. Underdånigst ERNST HÖIJER. HJALMAH FREDELIUS. Folke Lublin.

Innehållsförteckning. Sid. Text 1 Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1943, enligt indelningen den 1 januari 1944 11 Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1943 43 Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år 1943 45 Index. Pages Texte 1 Tabl. 1. Population des communes, cantons, juridictions, villes et départements, le 31 décembre 1943 (selon la division administrative en vigueur dès le 1r janvier 1944). 11 Tabl. 2. Population par département, en 1943 43 Col. 1 : Départements et les villes les plus grandes, Lb. = campagne, St. = villes. Col. 2 4: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur à cette date. Col. 5 7: Population à la fin de l'année selon la division administrative en vigueur dès le 1 r janvier de l'année prochaine. Col. 8 10: Population moyenne pour l'année. Mankön = sexe masculin, Kv.-kön = sexe féminin, Summa = Total. Appendice. Mouvement de la population, par département, en 1943 45 Col. 1: Départements. Col. 2: Mariages. Col. 3: Nés vivants. Col. 4: Dont illégitimes. Col. 5: Décès. Col. 6: Dont dans la première année d'âge. Col. 7 10: Migrations intérieures. Col. 11: Immigrants. Col. 12: Emigrants. Col. 13 14: Introuvables. Col. 15: Accroissement ( + ) ou diminution ( ) de la population. Lb. = campagne, St. = villes, Hela riket = Royaume. Résumé. La population totale de la Suède au 31 décembre 1943 a été de 6 522 827 habitants. L'augmentation pendant l'année, à savoir 61627 personnes, correspond à ÎO'OI %o de la population au début de l'année. C'est seulement la population des villes qui a augmenté. La population de la campagne a diminué, bien que très peu. D'après les calculs préliminaires, le nombre des mariages contractés en 1943 a été de 61589, soit 9"19 pour 1000 do la population moyenne. La nuptialité, à l'exception de 1939 et 1942, n'a pas été si considérable depuis 1815 (9'61). Le nombre des nés vivants, d'après les calculs préliminaires, a été de 124 921. Depuis plus de deux décades, la natalité va presque continuellement en décroissant: dès 1934, cependent, le taux de natalité a fait voir une augmentation, et la proportion àes nés vivants pour 1000 do la population moyenne en 1943, à savoir 10'25, est supérieure à celle des années précédentes dès 1922. Le nombre total des décès, aussi d'après les calculs préliminaires, était de 65 799, ce qui correspoud à nu taux de mortalité de 10'14 pour 1000 de la population moyenne. L'excédent des naissances monte à 59122, ou 9'11 / 00 de la population moyenne en 1943. Le nombre des émigrés peut être fixé à 6b7, et celui des immigrés à 6 249. La statistique accuse donc un excédent des immigrés, phénomène observée pendant les quatorze années dernières. Avec les émigrés, on a rayé des registres de population 2 95G individus comme <introuvabies>, c.-à-d. personnes ayant abandonné leur paroisse sans notification due. D'un autre côté, 1 929 personnes rayées plus tôt comme «introuvablesi furent enregistrées de nouveau en 1943.

Föreliggande berättelse innehåller såsom vanligt i tabellavdelningen, uppgifter beträffande folkmängden inom särskilda administrativa områden vid utgången av redogörelseåret, enligt indelningen vid ingången av nästpåfoljande år. Dessa uppgifter, utom för Stockholm (jfr härom Anm. till tab. 1), grunda sig på prästerskapets summariska folkmängdsredogorelser. För domsagor, tingslag och städer med rådhusrätt meddelas liksom skett fr. o. ra. 1940 års berättelse även uppgifter beträffande landarealen i km 2, motsvarande dem som tidigare varit intagna i berättelsen angående domstolarnas och de exekutiva myndigheternas verksamhet (jfr senast berättelsen för åren 1937 och 1938). De i vissa fall ändrade arealuppgifterna i jämförelse med föregående år bero på områdesregleringar o. dyl. Såsom bihang till berättelsen har liksom de föregående åren fogats en tabell, innehållande preliminära uppgifter länsvis över folkmängdens förändringar under redogörelseåret. Dessa uppgifter grunda sig, vad angår immigration och emigration samt överföringar från och till boken över obefintliga, på av respektive pastorsämbeten för Stockholms stad även av mantalskontoret upprättade nominativa förteckningar, ingående i de summariska folkmängdsredogörelserna. Sedan i formuläret till den summariska folkmängdsredogörelsen vidtagits ändring, varigenom antalet inflyttade från resp. utflyttade till församlingar inom riket för varje församling uppdelats allteftersom flyttningen ägt rum från eller till stads- eller landsförsamlingar, hava fr. o. m. närmast föregående års berättelse i ifrågavarande tabell kunnat meddelas enligt direkt metod sammanställda uppgifter rörande omflyttningen mellan landsbygd och städer. Siffrorna angående ingångna äktenskap, levande födda och döda äro för år 1943 och det närmast föregående året hämtade från de av statistiska centralbyrån tidigare offentliggjorda preliminära kvartalsöversikterna samt för år 1941 från berättelsen om befolkningsrörelsen för samma år. Rikets folkmängd vid 1943 års slut utgjorde 6 522 827 personer, vilket vid jämförelse med näst föregående års folkmängdssiffra, 6 458 200 personer, visar en tillväxt under år 1943 av 64 627 personer eller 1001 promille, ökningen är absolut och relativt taget den största under detta århundrade. Följande översikt visar ökningen under år 1943, jämfört med vart och ett av de närmast föregående tio åren.

2 FOLKMÄNGDEN. Med undantag för Gävleborgs län, där en obetydlig folkminskning på ID personer uppstått, har folkmängden ökats inom samtliga län. Den absolut taget största tillväxten kommer på Stockholms stad med 20 425 personer; därnäst följa Stockholms län med 5 667 samt Göteborgs och Bohus län med 5 415. Folkökningen eller -minskningen länsvis under år 1943, beräknad på 1 000 invånare, angives i nedanstående tablå, i vilken till jämförelse införts motsvarande siffror även för de närmast föregående två åren. Talen äro beräknade från den 31 december ett föregående år till den 31 december under året. I tab. A lämnas en översikt av folkmängden och dess ändringar inom vissa huvudgrupper av administrativa områden på landsbygden samt i städerna under tiden fr. o. m. den 31 december 1942 t. o. m. den 1 januari 1944. Till den i tabellen särskilda gruppen av köpingar äro härvid räknade endast sådana som bilda egna kommuner, medan övriga köpingar (4 st.) äro inräknade i municipalsamhällena. Med städer under 10 000 inv. avses sådana den 1 januari 1944. Folkökningen eller -minskningen under år 1943 innefattar icke i något fall områdesregleringar, som trätt i kraft under året, vilka här genomgående räknats, som om de trätt i kraft först påföljande 1 januari, varför folkökning eller -minskning, som är en följd härav, ingår i kol. 7. Såsom framgår av kol. 4 och 5 i tab. A har, oavsett områdesregleringar, folkmängden under år 1943 ökats för samtliga i tabellen upptagna grupper av administrativa områden med undantag av»övrig landsbygd», som, på grund av att utflyttningen överväger inflyttningen och överskottet av födda över döda tillsammantagna, företer en minskning på 7 256 personer eller 209 /oo- Då denna minskning är större än den sammanlagda ökningen för köpingar och municipalsamhällen, har det för hela landsbygden, i olikhet med vad fallet varit i fråga om de tre närmast föregående åren, uppstått minskning. Denna utgör dock endast 765 personer, eller 020 / 00, och beror helt på utflyttningen av kvinnor till städerna. Kvinnorna på landsbygden ha nämligen minskats med 2 299, medan männen däremot ökats med 1 534. Vad folkökningen i köpingar, municipalsamhällen och städer beträffar, må observeras att denna avser endast de administrativt fastställda områdena. Skulle även folkökningen i förorter utanför de administrativa gränserna hava inräknats, torde i regel talen

FOLKMÄNGDEN. 3 Tab. A. Folkmängd och folkökning 31 / 12 1942 1 / 1 1944. i kol. 4 och 5 kunna antagas hava blivit något större. Då den folkökning, som för hela riket beräknas med ledning av i bihangstabellen redovisade tal för befolkningsrörelsens olika faktorer, 64 056 personer, icke är densamma som den där (kol. 15) och i tab. A (kol. 4) angivna, 64 627 personer, är detta beroende huvudsakligen på att man för framräkningen, vad Stockholms stad beträffar, icke utgår från den kyrkoskrivna utan från den mantalsskrivna folkmängden, vilken sistnämnda folkmängd icke överensstämmer med den på vanligt sätt beräknade genom tillägg till föregående årsskiftes folkmängd av födelse- och omflyttningsöverskott. De skiljaktigheter, som för landsbygden och städerna var för sig iakttagas mellan i tab. A angivna och med tillhjälp av bihangstabellen beräknade siffror för folkökningen, bero dels på brister i själva systemet för kyrkobokföringen, dels på att de in- och utflyttades fördelning på stads- och landsförsamlingar icke torde vara helt felfri. Således kan man befara, att nyblivna städer och med städer inkorporerade landsförsamlingar ävensom stadsförsamlingar med annat namn än motsvarande stad i prästerskapets redovisning i många fall räknats som landsförsamlingar. Såsom följd härav är t. ex. antalet inflyttade från stadsförsamlingar till landsbygd (65 316) icke detsamma som antalet utflyttade från städer till landsförsamlingar (68 962), vilket det vid en alldeles felfri redovisning naturligtvis borde vara. Resultatet av den inrikes omflyttningen mellan landsbygd och städer under år 1943 kan sålunda enligt de i bihangstabellen anförda siffrorna visserligen icke exakt angivas, men rör sig som synes om ett inflyttningsöverskott för städerna och samtidigt ett utflyttningsöverskott för landsbygden av omkring 33 000 personer. Födelseöverskottet under år 1943 utgjorde för hela riket 59 122 personer, varav för landsbygden 30 586 och för städerna 28 536. För landsbygden har emellertid, trots födelseöverskottet och ett immigrationsöverskott på 1 885 personer, en obetydlig folkminskning på 765 personer uppstått, beroende på den starka flyttningen till städerna. De sistnämndas folkmängd har däremot ökats med icke mindre än 65 392 personer, varav omkring hälften ar att tillskriva ') Drottningholm har här ej räknats som municipal samhälle.

4 FOLKMÄNGDEN. inflyttningsöverskottet från landsbygden samt 3 677 personer inflyttnings överskottet från utlandet. De områdesregleringar, som vid årsskiftet 1943/44 medfört ändringar i folkmängden mellan de i tab. A särskilda grupperna, äro följande. Vad först köpingarna beträffar, bildades två nya sådana den 1 januari 1944, nämligen Sollentuna i Stockholms län och Forshaga i Värmlands län. Härigenom ökades köpingarnas folkmängd med 18 333 inv., medan den samtidigt minskades med 2 935 inv. på grund av att Borlänge köping uppgick i Borlänge stad, varför nettoökningen i köpingarnas folkmängd genom administrativa regleringar vid årsskiftet blir 15 398 inv. Under redogörelseåret bildades tre nya municipalsamhällen, nämligen Anderstorp i Jönköpings län samt Mullhyttan och Ostansjö i Örebro län, vilket jämte inkorporeringar av områden på landsbygden med Boxholms och Forserums municipalsamhällen tillfört municipalsamhällena 2 796 inv. Vid 1944 års ingång upphörde emellertid tre andra municipalsamhällen, nämligen Norrviken, Forshaga och Västanfors, som uppgingo i resp. Sollentuna köping, Forshaga köping och Fagersta stad. Härigenom och genom en mindre minskning av G-yllenfors municipalsamhälles område minskades municipalsamhällenas folkmängd med 5 476 inv., vilket med tillägg av den nyssnämnda ökningen ger en nettominskning av 2 680 inv. Som resultat av ovannämnda regleringar har den övriga landsbygdens folkmängd minskats med dels de 2 796 inv., som tillfördes municipalsamhällena, och dels de 14 919 inv. i de två nya köpingarna, som icke förut tillhörde Norrvikens och Forshaga municipalsamhällen, medan den ökats med de 8 inv., som tillhörde det område, som uteslöts ur Gyllenfors municipalsamhälle. Vidare har den övriga landsbygdens folkmängd minskats genom överföringar av områden till städerna. Således inkorporerades vid 1944 års ingång större delen av Lunds landskommun med Lunds stad, hela Arvika landskommun med Arvika stad samt mindre områden av Tölö kommun med Kungsbacka stad och av Agnetorps kommun med Tidaholms stad. Vidare ombildades hela Västanfors kommun till Fagersta stad, varjämte Domnarvets kommun ingick i den nybildade Borlänge stad. Med frånräknande av Västanfors municipalsamhälle hade de nämnda till städerna överflyttade områdena 29 607 inv. Nettominskningen i folkmängd för den övriga landsbygden genom administrativa regleringar vid årsskiftet 1943/44 blir sålunda 47 314 inv. De nu nämnda områdesregleringarna beträffande köpingar, municipalsamhällen och övrig landsbygd ha vid övergången till det nya året minskat hela landsbygdens folkmängd med 34 596 inv. Vad slutligen städerna angår, hava som redan antytts två nya sådana tillkommit vid årsskiftet, nämligen Fagersta i Västmanlands län, som bildats av Västanfors kommun, samt Borlänge i Kopparbergs län, som bildats av Borlänge köping och Domnarvets kommun, vilket jämte de redan nämnda inkorporeringarna med Lunds, Kungsbacka, Tidaholms och Arvika städer ökat städernas folkmängd med 34 596 inv., varav 9 666 kommer på städer under 10 000 inv. och 24 930 på övriga städer. Därvid har Arvika, vars folkmängd genom

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. 5 den nämnda inkorporeringen överskridit 10 000 invi, räknats till den senare gruppen. Hörande dessa och övriga administrativa regleringar ävensom beträffande en del oregelbundenheter i rikets indelning lämnas redogörelse i anmärkningarna till tab. 1. Några regleringar mellan skilda län ha icke skett under år 1943 eller vid årsskiftet 1943/44. Ett slags mellanställning mellan egentliga landskommuner och köpingar intagas av kommunerna Fiskebäckskil, Grrundsund, Karlsborg och Ramundeboda, för vilkas hela områden samtliga stadsstadgor äro gällande, utan att de åtnjuta köpingsrättigheter; de äro ej heller att anse som municipalsamhällen. Dessa kommuners sammanlagda folkmängd utgjorde vid 1944 års början 7 1G4 personer, medan den vid 1943 års slut utgjorde ej mindre än 23 062 personer, beroende på att Domnarvet, som ävenledes var en kommun av ifrågavarande slag, vid årsskiftet uppgick i Borlänge stad. Folkmängden i städer med egen jurisdiktion utgjorde den 1 januari 1944 2 223 134 personer och i rikets domsagor 4 299 693. Rikets folkmängd av mankön har under år 1943 ökats från 3 207 756 till 3 240 631 och av kvirmkön från 3 250 444 till 3 282 196. På varje tusental män kommo således såväl vid årets början som vid dess slut 1 013 kvinnor. Sedan den svenska befolkningsstatistikens begynnelse har kvinnkönets relativa övertalighet aldrig varit så ringa som under de två senaste åren. Under det sista halva århundradet har det kvinnliga överskottet sjunkit från 64 /oo år 1893 till, som nämnts, 13 0 / 00 år 1943. Fr. o. m. 1919 råder å landsbygden överskott av män, och detta gäller fr. o. m. 1934 även landsbygden inom varje län. En relativt taget stor övertalighet av kvinnor över män är däremot i allmänhet utmärkande för städerna, särskilt de större, ehuru densamma under de senaste åren visat sjunkande tendens. Enligt folkmängdsfördelningen vid slutet av år 1943 kommo på 1 000 män för hela landsbygden 941 kvinnor, för städerna 1 131 kvinnor. Beträffande de viktigaste posterna i folkmängdens förändringar lämnas i tab. B absoluta och relativa tal för de senaste tio åren. Siffrorna för de två sista åren äro preliminära, med undantag dock för emigranter och immigranter. Förändringarna länsvis under år 1943 meddelas i absoluta tal i den såsom bihang intagna tabellen (sid. 45) och i relativa tal i tab. C. Kvartalsuppgifter (rikssiffror) beträffande ingångna äktenskap, levande födda och döda ha, i likhet med de senaste åren, meddelats i den som bihang intagna tabellen. Antalet ingångna äktenskap, som länge visat starkt stigande tendens, visar för år 1943 en mindre tillbakagång. Dock är redogörelseårets giftermålstal, 9-49 %o, det högsta, som vårt land haft att uppvisa ända sedan år 1815, då det var 9-61 %o, med undantag endast för åren 1939 och 1942, vilka 'båda år det var 9-70. Giftermålstalet är, såsom tab. C visar, i samtliga län avsevärt mycket högre för städerna än för landsbygden. Stockholms stad intager i detta hänseende en särskilt framträdande plats. Såsom tab. B visar, företer antalet levande födda för senare år en fortgå-

6 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. Tab. B. Folkmängdens förändringar, åren 1934 1943. ende ökning, som varit särskilt stark de två senaste åren. Redogörelseårets födelsetal, 19-25 / 0. utgör det högsta efter år 1922, då det var 19-59. Födelsetalet, som sedan, lång tid tillbaka varit högre för landsbygden än för städerna, har under de tre senaste åren tvärtom varit något högre för städerna än för landsbygden. Dettv, gäller i fråga om år 1943 även varje län för sig utom Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens län. Beträffande antalet levande födda utom äktenskap meddelas för år 1943 preliminära uppgifter länsvis i bihangstabellcn, vartill här nedan fogas uppgifter för landsbygd, städer och hela riket rörande deras antal i förhållande till hela antalet levande födda, med jämförelsetal för de båda närmast föregående åren.

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. 7 Tab. C. Ingångna äktenskap, levande födda, döda samt födelseöverskott på 1000 av medelfolkmängden, år 1943. Jämsides med ökningen i hela antalet levande födda visar såsom vanligt under senare år antalet utom äktenskap födda nedgång relativt taget. För redogörelseåret är proportionen utomäktenskapliga födelser lägre än den varit ända sedan år 1857. Det absoluta antalet utom äktenskapet födda barn har under det senaste året endast mycket obetydligt ökats. Antalet avlidna, som år 1942 var osedvanligt lågt, har under det senaste året något stigit, men är dock med undantag för det närmast föregående året lägre än det varit ända sedan år 1845. Dödstalet för redogörelseåret, 1014 på 1 000 av medelfolkmängden, är med undantag för 1942 års tal, 9'89 0 / 00, det lägsta som någonsin observeiats i vårt land. Det har såsom vanligt under senare år varit något högre för landsbygden, än för städerna, vilket även gäller varje län för sig. I bihangstabellen redovisas enligt preliminär sammanräkning länsvis, jämsides med hela antalet döda, även antalet i första levnadsåret avlidna, vilket för hela riket utgjorde 3 567, motsvarande av 124 921 levande födda 28'6 /oo- Detta är relativt taget det lägsta antal i första levnadsåret avlidna, som observerats i vårt land. Eör landsbygd resp. städer voro ifrågavarande relativtal 30 7 resp. 25'6 / 00, och som vanligt under senare år var alltså spädbarns-

8 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. Tab. B. Ingångna äktenskap, levande födda och döda på 1000 av medelfolkmängden i olika europeiska länder, åren 1939 1942. dödligheten, liksom det allmänna dödstalet, något högre för landsbygden, än för städerna. Födelseöverskottet för redogörelseåret är som en följd av det stora antalet födda och den låga dödligheten mycket större än vanligt under senare år och utgör 59 122 personer, eller på 1 000 av medelfolkmängden 9ll, mot 311 för femårsperioden 1936 1940 samt 4-35 resp. 777 för åren 1941 och 1942..Redogörelseårets födelseöverskott är det högsta sedan början av 1920-talet. Samtliga län visa födelseöverskott, vad såväl städer som landsbygd beträffar. Liksom i närmast föregående berättelse meddelas i bihangstabellen uppgifter beträffande den inrikes omflyttningen med särskiljande av flyttningarna mellan städer och landsbygd. Såsom i det föregående berörts (sid. 3) äro de i tabellen anförda siffrorna på grund av brister i själva systemet för kyrkobokföringen m. m. att betrakta såsom endast approximativt riktiga. Den inrikes omflyttningen mellan församlingarna år 1943 rör sig emellertid som synes om i allt cirka 522 000 personer. Av dessa flyttade omkring 277 000 personer till städer, varav omkring 98 000 från landsbygd, medan omkring 244 000 flyttade från städer, varav omkring 65 000 till landsbygd. Härav har, såsom redan förut nämnts, uppkommit ett inflyttningsöverskott till städer och motsvarande utflyttningsöverskott från landsbygd av omkring 33 000 personer. Av bihangstabellen framgår att hela antalet immigranter under redogörelseåret utgjorde 6 249 och hela antalet emigranter 687, motsvarande på 1 000 av medelfolkmängden 0'96 resp. Oil mot 047 resp. 015 nästföregående år. Med avsende på folkbytet med olika europeiska länder och de främmande världsdelarna meddelas å följande sida en summarisk översikt för de båda senast gångna åren. Av denna framgår, att av 1943 års immigrationsöverskott på

FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. 9 5 562 personer över hälften kommer på Norge och ej mindre än 4 654 personer eller 837 % på de tre nordiska grannländerna sammanlagda. I detta sammanhang kan nämnas, att då redogörelsen avser den, kyrkoskrivna befolkningen, endast de inflyttade utlänningar, som kyrkoskrivits, äro medräknade bland immigranterna. Enär säkerligen, det stora flertalet flyktingar icke blivit kyrkoskrivna, torde man kunna utgå från att här anförda siffror endast omfatta en mindre del av den verkliga inflyttningen från utlandet. Ett begrepp om den faktiska inflyttningen får man genom Socialstyrelsens statistik över utlänningar med vistelsetillstånd. Medan, det av prästerskapet redovisade totala immigrationsöverskottet under år 1943 uppgick till 5 562 har antalet utlänningar med vistelsetillstånd under samma år ökats med icke mindre än 18 998. Motsvarande gäller i allmänhet taget även varje land för sig. Medan t. ex. immigrationsöverskottet från Danmark enligt prästerskapets uppgifter uppgick till 1 198, har antalet danskar med vistelsetillstånd under året ökats med icke mindre än 7 739. För Norges del äro motsvarande siffror 2 946 resp. 6 927. Folkbytet med främmande världsdelar har under år 1943 varit synnerligen obetydligt. Det en gång i tiden så stora emigrationsöverskottet för U. S. A. har sålunda nedgått till endast 28 personer. I bihangstabellen redovisas även länsvis de under året från och till boken över obefintliga överförda. De förra utgjorde sammanlagt 1 929 personer och de senare 2 956; i motsats till vad fallet varit alltsedan år 1931, med undantag

10 FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR. för åren 1937 och 1942, var sålunda de från boken över obefintliga överfördas antal mindre än de till samma bok överfördas, vilket säkerligen sammanhänger med den kraftiga minskningen av beståndet av obefintliga, särskilt under år 1941, på grund av gällande ransoneringsbestämmelser. I tab. D meddelas en jämförande översikt av relativa tal för giftermål, levande födda och döda i ett flertal europeiska länder för åren 1939 1942. För tidigare år finnas motsvarande uppgifter i 1939 och föregående års berättelser. I fråga om giftermål har Sverige mycket höga tal; av de länder, beträffande vilka tal för år 1942 lämnas i tabellen, överträffas Sverige endast av Bulgarien, varjämte Nederländerna ha samma tal som Sverige. I fråga om födelser hade Sverige för ett decennium sedan det lägsta talet i Europa, men numera uppvisa Tyskland, Storbritannien, Frankrike och Belgien relativt sett betydligt färre födelser. I fråga om döda kunna endast Nederländerna och Danmark uppvisa gynnsammare siffror än Sverige. Skillnaden mellan å ena sidan de svenska dödstalen och å andra sidan åtskilliga andra länders är i verkligheten betydligt större än vad som framgår av tabellen. De i kriget stupade ha nämligen i de krigförande länderna icke medräknats utom i fråga om Finland, Nederländerna och Belgien. I fråga om Storbritannien ingå dock de i hemlandet stupade.

Tab. 1. Folkmängden inom särskilda administrativa områden den 31 december 1943, enligt indelningen den 1 januari 1944. [Förs. = församling, kbfd. = kyrkobokföringsdistrikt, m:e = municipalsamhälle.] 11

12 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 2) STOCKHOLMS L. (forts.). 3) UPPSALA LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 3) UPPSALA L. (forts.). 4) SÖDERMANL. LÄN. 13

14 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 4) SÖDERM. L. (forts.). 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 5) ÖSTERGÖTLANDS LÄN (forts.). 15

16 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 6) JÖNKÖPINGS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 6) JÖNK. L. (forts.). 7) KRONOB. L. 17

18 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 7) KRONOB. LÄN (forts.). 8) KALMAR LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 8) KALM. L. (forts.). 9) GOTL. L. 10) BLEK. L. 19

20 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 10) BLEK. L. (forts.). 11) KRISTIANSTADS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 11) KRISTIANST. L. (forts.). 12) MALMÖHUS LÄN. 21

22 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 12) MALMÖHUS LÄN (forts.).

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 12) MALMÖHUS L. (forts.). 23

24 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. - 13) HALLANDS LÄN. - 14) GÖTEB. O. BOHUS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 14) GÖTEB. O. BOH. L. (forts.). 25

26 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 14) GÖTEB.O.BOH. L. (forts.). 15) ÄLVSB. L.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 15) ÄLVSBORGS LÄN (forts.). 27

28 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 15) ÄLVSB. L. (forts.). 16) SKARAB. LÄN.

TAB. I (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 16) SKARABORGS LÄN (forts.). 29

30 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 16) SKARAB. LÄN (forts.). 17) VÄRMLANDS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 17) VÄRML. LÄN (forts.). 18) ÖREBRO LÄN. 31

32 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 18) ÖREBRO L. (forts.). 19) VÄSTMANL. L.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 19) VÄSTMANL. L. (forts.). 20) KOPPARB. L. 33

34 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 20) KOPPARB. LÄN (forts.). 21) GÄVLEBORGS LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 21) GÄVLEB. L. (forts.). 22) VÄSTERN. L. 35

36 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 23) JÄMTLANDS LÄN. 24) VÄSTERB. LÄN.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. 24) VÄSTERB. L. (forts.). 25) NORRB. L. 37

38 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. NORRBOTTENS LÄN (forts.). ANMÄRKNINGAR. Anmärkningar. Anm. till Stockholms stad. ') Siffrorna avse den mantelsskrivna folkmängden. Den kyrkoskrivna folkmängden vid 1944 års början utgjorde 634 014, fördelad a nedannämnda församlingar sålunda: Storkvrkoförsamlingen.. 8 786 Klara förs... 6 455 Kungsholms >.. 32 075 S:t Görans >.. 52 079 Matteus».. 49 639 Gustav Vasa >.. 22 833 Adolf Fredriks >.. 16105 Johannes».. 20 623 Jakobs >.. 4 650 Engelbrekts förs... 29 398 Hedvig Eleonora».. 21494 Oskars >.. 45 731 Sofia»... 26 037 Katarina >., 66 582 Maria Magdalena >.. 22 725 Högalids >.. 40 628 Brännkyrka >.. 48 712 Enskedé >.. 43 800 Bromma».. 72 756 därav i Bromma kbfd 6o 55g Lilla och Stora Essingens kbfd. I 197 Hovförsamlingen.... 633 Skeppsholms förs.... 7 237 Tyska >... 3022 Finska >... 2 014 2 ) Den 1 sept. 1943 delades Bromma församling i två kyrkobokföringsdistrikt, Bromma kyrhobokföring sdistrikt samt Lilla och Stora Essingens kyrkobokföringsdislrikt. Anm. till Stockholms län. l ) Städerna Östhammar och Öregrund lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Norra Roslags domsaga, Frösakers tingslag. 3 ) Vaxholms församling omfattar Vaxholms stad och en mindre del av Värmdö kommun.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. ANMÄRKNINGAR (forts.). 39 s ) Danderyds församling omfattar Danderyds kommun, Stocksunds köping och Djursholms stad. 4 ) Städerna Solna, Djursholm och Lidingö lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Södra Roslags domsaga och tingslag. ') Spånga församling omfattar Spånga kommun och Hässelby villastads köping. 6 ) Staden Sundbyberg lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Sollentuna och Färentuna domsaga och tingslag. ') Södertälje landsförsamling omfattar Östertälje och Västertälje kommuner. ') Ösmo församling omfattar Osmo kommnn och Nynäshamns köping. 9 ) Enligt k. beslut den 12 nov. 1943 har stavningen av namnet Bo ändrats tilt Boo. 10 ) Den 1 jan. 1944 erhöll Sollentuna kommun köpingsrättigheter. Norrvikens municipalsnmhälle med 1134 inv. upphörde samtidigt. ") Den 1 jan. 1944 överflyttades ett område med 35 inv. frän Ekerö till Salem. la ) Enligt k. beslut den 4 juni 1943 utvidgades Tumba municipalsamhälle med ett mindre område; detta område var obebott. Anm. till Uppsala län. 1 ) Heliga Trefaldighets församling omfattar Bondkyrka kommun. 8 ) Tierps församling omfattar Tierps koramun och Tierps köping. 8 ) Den 1 jan. 1944 överflyttades vissa obebodda områden från Björklinge, Tensta, Lena och Ärentuna till Viksta och andra obebodda områden frän Tensta och Ärentuna till Björklinge. Anm. till Södermanlands län. ') Lilla Malma församling omfattar Lilla Malma kommun och Malmköpings köping. 2 ) Stora Malms församling omfattar Stora Malms kommun och Katrineholms stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Oppunda och Villåttinge domsaga, Oppunda tingslag. 3 ) Den 1 jan. 1944 överflyttades till Tystberga vissa obebodda områden frän Sättersta, Bälinge och Västerljung,. Anm. till Östergötlands län. ') Risinge församling omfattar Finspångs köping. ') Därav i Skedevi norra kyrkobokföringsområde 1 498 inv. och i Skedevi södra kyrkobokföringsområde 1198 inv. 8 ) Motala församling omfattar Motala landskommun och Motala stad. 4) Varv och Styra församling omfattar Varvs kommun och Styra kommun. 6 ) Städerna Mjölby och Skänninge lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Folkungabygdens domsaga och tingslag. 6 ) Den 1 jan. 1944 överflyttades vissa områden med 2 inv. från Vårdsberg till Rystad. Invånarna hade dock redan'förat räknats till Rystad. ') Enligt k. beslut den 4 juni 1943 utvidgades Boxholms municipalsamhälle, som förut helt var beläget inom Ekeby södra kyrkobokföringsdistrikt dels med vissa områden inom nämnda kyrkobokföringsdistrikt, som den 81 dec 1943 räknade 271 inv., dels med vissa områden inom Ekeby norra kyrkobokföringsdistrikt, som den 31 dec. 1943 räknade 15 inv. Den 1 jan. 1944 överflyttades emellertid sistnämnda områden samt dessutom ett utanför Boxholms municipalsambäue beläget område med 2 inv. från Ekeby norra till Ekeby södra kyrkobokföringsdistrikt, dit Boxholms municipalsamhälle nu helt hör. Anm. till Jönköpings län. ') Hässleby församling omfattar Mariannelunds köping och Hässleby kommnn. ') Staden Eksjö lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Norra och Södra Vedbo domsaga, Södra Vedbo tingslag. s ) Aneby municipalsamhälte är delat på Bredestads och Bälaryds kommuner. 4 ) Säby församling omfattar Säby kommun och Tranås stad. I judiciellt hänseende lyder staden, under landsrätt, Norra och Södra Vedbo domsaga, Norra Vedbo tingslag. 6 )Nässjö församling omfattar Nässjö landskommun och Nässjö stad. 6 ) Städerna Huskvarna, Nässjö och Gränna lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Tveta, Vista och Mo domsaga och tingslag. ') Värnamo församling omfattar Värnamo landskommun och Värnamo stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt,.östbo och Västbo domsaga. Östbo tingslag. 8 ) Sävsjö municipalsamhälle är delat på Vallsjö och Norna Ljunga kommuner. 9 ) Norra Sandsjö församling omfattar Norra Sandsjö kommun och Bodafor» köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 10 ) Vetlanda församling omfattar Vetlanda landskommun och Vetlanda stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Njudungs domsaga, Östra Njudungs tingslag. '") Enligt k. beslut den 4 juni 1943 utvidgades Forserums municipalsamhälle med ett område, som den 31 dec. 1943 räknade 388 inv.,a ) Enligt k. beslut den 4 juni 1943 bildades Anderstorps municipalsamhälle i A nderstorps kommun.,s ) Den 1 jan. 1944 minskades Gyllmfors municipalsamhälle med vissa områden med 8 inv. Anm. till Kronobergs län. 1 ) Aseda församling omfattar Äseda kommun och Aseda köping 2 ) Nottebäcks församling omfattar Nottebäck med Granhults kommun. 3 ) Hovmantorps församling omfattar Hovmantorps kommun och Lessebo köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 4)' Församlingen Hemmesjö med Tegnaby omfattar Hemmesjö kommun och Tegnaby kommun. 6 ) Tingsås församling omfattar Tingsås kommun och Tingsryds köping. 6 ) Skatelåvs kommun är delad påkinnevalds,härad, Mellersta Varenda domsaga och tingslag, samt Àllbo härad, Västra Varenda domsaga, och tingslag.,..., ') Markaryd» församling omfattar Markaryds. kommun och Markaryds köping,. {,-. 8 ) Ljungby stad lyder i judiciellt, hänseende under landsrätt, Sunnerbo domsaga, och tingslag.

40 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. ANMÄRKNINGAR (forts.). Anm. till Kalmar län. ') Vena församling omfattar Vena kommun och Hultsfreds köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 8 ) Misterhults församling omfattar Misterhults kommun och Figeholms köping. 3) Församlingen Måtilla med G&rdveda omfattar Malilla kommun och Gårdveda kommun, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 4) Mönsterås församling om- { fattar Mönsterås kommun och Mönsterås köping. 6 ) Staden Nybro lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Södra Möre domsaga och tingslag. 6 ) Mörbylanga församling omfattar Mörbylång» kommun och Mörbylanga köping. ') Staden Borgholm lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Olands dolnsaga och tingslag. Anm. till Gollands län. J ) Othems församling Slite köping. Anm. till Blekinge län. omfattar l ) Ronneby församling omfattar Ronneby landskommun och Ronneby stad, vilken senare ingår som del i Ronneby kyrkobokföringsdistrikt. 2) Jämshögs församling omfattar Jämshögs kommun och Olofströms köping, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 3 ) Frän den 1 jan. 1944 lyder staden Ronneby i judieiellt hänseende under landsrätt, Östra och Medelsta domsaga, Medelsta tingslag. Anm. till Kristianstads län. 1 ) Branteviks municipalsamhälle är delat på Simris och Östra Nöbbelövs kommuner. 2 ) Löderups municipalsamhälle är delat på Löderups och Hörups kommuner. s ) Kiviks municipalsamhälle är delat p& Södra Mellby och Vitaby kommuner. 4) Ahus församling omfattar Ahns kommun och Ahus köping. 5) Ivetofta församling omfattar Ivetofta kommun och Bromölla köping. ) Osby församling omfattar Osby kommun och Osby köping. ') Tyringe municipalsamhälle är delat på Finja och Västra Torups kommuner. 8 ) Vinslövs församling oinfattar Vinslövs kommun och Vinslövs köping. 9) Staden Hässleholm lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Västra Göinge domsaga och tingslag. 10 ) Hishults kommun är delad på Höks härad och tingslag, Hallands södra domsaga, Hallands län, samt Norra Åsbo härad, domsaga och tingslag, Kristianstads län.») Mn den 1 jan. 1944 lyder staden Simrishamn under landsrätt, Tngelstads och Järrestads domsaga och tingslag. Anm. till Malmöhus län. ') Norra Vrams församling omfattar Norra Vrams kommun och Södra Vrams kommun. 2 ) Staden Höganäs lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Luggude domsaga och tingslag. s ) Svalövs municipalsamhälle är delat pâ Svalùvs och Felestads kommuner. 4 ) Västra Sallerups församling omfattar Västra Sallerups kommun och Eslövs stad. I judieiellt hänseende lyder staden under landsrätt, Frosta och Eslövs domsaga, samt bildar eget tingslag. 5) Akarps municipalsamhälle är delat på Tottarps ocb Burlövs kommuner. 6 ) Svedala församling omfattar Svedala kommun och Svedala köping. 7} Skurups församling omfattar Skurups kommun och Skurups köping. 8 ) Löberöds municipalsamhälle är delat på Högseröds och Hammarlunda kommuner. 9) Hörby församling omfattar Hörby kommun och Hörby köping. 10 ) Höörs församling omfattar Höörs kommun och Höörs köping. u ) Den 1 jan. 1944 överflyttades vissa omr&den med 18 iuv. från Lunds landskommun till Hardeberga. Hela återstoden av Lunds landskommun med 1 092 inv. införlivades samtidigt med Lunds stad och Lunds (gamla) stadsförsamling, som frän samma tidpunkt benämnes Lunds domkyrkoförsamling. ") Den 1 jan. 1944 överflyttades ett obebott område från Södra Sallerup till Malmö stad och Husie församling. Anm. till Hallands län. ') Hishults kommun är delad på Höks härad och tingslag, Hallands södra domsaga, Hallands län, samt Norra Åsbo härad, domsaga och tingslag, Kristianstads län. ") Oskarströms municipalsamhälle är delat på Slättåkra och Enslåvs kommuner. a ) Staden Falkenberg lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Hallands mellersta domsaga, Arstads och l'auras tingslag. 4 ) Staden Kungsbacka lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Hallands norra domsaga, Fjäre tingslag. 6 ) Den 1 jan. 1944 överflyttades vissa områden med 60 inv. frän Tölu till Kungsbacka stad. Anm. till Göteborgs och Bohus län. 1) Städerna Mölndal och Marstrand lyda i judieiellt hänseende under landsrätt, Askims, Hisings och Sävedals domsaga och tingslag. 2 ) Staden Kungälv lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Inlands domsaga, Inlands södra tingslag. 3 ) Skafiö församling omfattar Skaftö, Fiskebäckskils och Grnndsunds kommuner. Inom hela Fiskebäckskils och Grundsunds kommuner gälla samtliga stadsstadgor. 4 ) Blekets municipalsamhälle är delat på Stenkyrka och Rönnångs kommuner. 6 ) Staden Lysekil lyder i judieiellt hänseende under landsrätt, Snnnervikens domsaga och tingslag. 6 ) Tanums församling omfattar Tanums kommun och Grebbestads köping. Församlingen är enligt domkapitlets beslut delad på Tanums kyrkoområde med 2 799 inv. och Grebbestads kyrkoområde med 2 488 inv. I det förra ingår Sannäs municipalsamhälle och i det senare Havstenssunds municipalsamhälle och Grebbestads köping. ') Från den 1 jan. 1944 lyder staden Strömstad under landsrätt, Norrvikens domsaga och tingslag. Anm. till Älvsborgs län. 1) Församlingen Tôsse med Tydje omfattar Tösse kommun och Tydje kommun. 9 ) Ärtemarks församling omfattar Ärtemarks kommun och Bengtsfors köping.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. ANMÄRKNINGAR (forts.). 41 3 ) Holm» församling omfattar Holms kommun och Melleruds köping. 4 ) Staden Trollhättan lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Flundrc, Väne och Bjärke domsaga och tingslag. 6 ) Vårgårda municipalsamhälle är delat på Kullings-Skövde och Algutstorps kommuner. 6) Herrljunga municipalsamhälle är delat på Herrljunga och Tärshds kommuner. ') Den 1 jan. 1944 överflyttades ett obebott område frän Boras stad och Caroli församling till Fristad. 8 ) Den 1 jan. 1944 överflyttades vissa områden med 9 inv. från Öxnevaila till Surteby-Kattunga. Invånarna hade dock redan förut räknats till Surteby-Kattunga. Anm. till Skaraborgs län. ') Tengene församling omfattar Tengene kommun och Grästorps köping. 2 ) Bitterna församling omfattar Västerbitterna och Österbittcrna kommuner. 3 ) Lundsbrunns municipalsamhälle är delat på Ledsjö, Skälvums och Ova kommuner. Sistnämnda kommundel är obebodd. 4) Axvalls municipalsamhälle är delat på Norra Vings och Skärvs kommuner. 6 ) Floby municipalsamhälle är delat på Floby och Sörby kommuner. 6 ) Falköpings landsförsamling omfattar Falköpings östra landskommun. 7 ) Staden Tidaholm lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Vartofta och Frökinds domsaga och tingslag. s ) Staden Skövde lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Skövde domsaga, samt bildar eget tingslag. 9 ) Moholms municipalsamhälle är delat på Hjâlstads, Mo och Vads kommuner. 10 ) Tidans municipalsamhälle åi delat på Vads och Götlunda kommuner. u ) Till Vads kommun äro räknade 5 inv., som äro kyrkoskrivna i Götlunda församling. 12 ) Till Flistads kommun äro räknade 25 inv., som äro kyrkoskrivna i Götlunda församling. 13 ) Inom hela Karlsborgs kommun gälla samtliga stadsstadgor. 14 ) Från den 1 jan. 1944 lyder staden Skara under landsrätt, förutvarande Skånings, Valle och Vilske domsaga, Skånings och Valle tingslag. Från samma tidpunkt skall domsagan benämnas Skarabygdens domsaga, och tingslaget Skara, Skånings och Valle tingslag, i u ) Den 1 jan. 1944 överflyttades till Tidaholm ett område med 31 inv. från Agnetorp och ett obebott område från Baltak 16 ) Enligt k. beslut den 22 okt. 1943 skall Ullerva benämnas Oiler e ad. Anm. till Värmlands län. 1) Munkfors municipalsamhälle, är delat på Ransäters och Munkfors församlingar. ') Silbodals församling omfattar Silbodals kommun och Ärjängs köping. s ) Staden Arvika lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Jösse domsaga och tingslag. 4) Sunne församling omfattar Sunne kommun och Sunne köping. 6 ) Den 1 jan. 1944 delades Kroppa församling i två kyrkobokföringsdistrikt, Kroppa kyrkobokföringsdistrikt och Storfors kyrkobokföringsdistrikt. 6 ) Den 1 jan. 1944 utbröts den del av Grava kommun, som ntgjorde Forshaga församling, till en egen kommun med köpingsrättigheter, benämnd Forshaga köping. Forshaga municipalsamhälle med 2 280 inv. upphörde samtidigt. - " 7 ) Enligt k. beslut den 17 dec. 1943 skall Amots municipalsamhälle benämnas Amotfors municipalsamhälle. 8 ) Den 1 jan. 1944 införlivades Arvifca landskommun med Arvika stad. Från samma tidpunkt skall Arvika landsförsamling (motsvarande förutvarande Arvika landskommun) benämnas Arvika västra församling och Arvika stadsförsamling benämnas Arvika östra församling. Anm. till Örebro län. ') Hallsbergs församling omfattar Hallsbergs kommun och Hallsbergs köping.! ) Kumla församling omfattar Kumla landskommun och Kumla stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Västernärkes domsaga, Hallsbergs tingslag. a ) Inom hela Ramundeboda kommun gälla samtliga stadsstadgor. 4 ) Staden Karlskoga lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Nota domsaga, Karlskoga tingslag. 5 ) Nora bergsförsamling omfattar Nora landskommun. 6 ) Ljusnarsbergs församling omfattar LjusnarBbergs kommun och Kopparbergs köping. ') Därav i Hörkens f. d. kapellförsamling 2 053 personer. 8 ) Enligt k. beslut den 17 dec. 1943 bildades Östansjö municipalsamhälle i Viby kommun. e ) Enligt k. beslut den 4 juni 1943 bildades Mullhyltans municipalsamhälle i Kvistbro kommun. Anm. till Västmanlands län. ') Kung Karls församling omfattar Kung Karls kommun och Knngsörs köping. 2 ) Staden Arboga lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Västmanlands västra domsaga, Åkerbo och Skinnskattebergs tingslag. 8 ) Västanfors forsamling omfattar Fagersta stad. 4 ) Enligt k. beslut den 5 nov. 1943 bestämdes gränsen mellan Arboga landskommun och Arboga stad. Inga bebodda områden berördes. 5 ) Den 1 jan. 1944 erhöll Västanfors kommun etadsrättigheter under benämningen Fagersta stad. Västanfors municipalsamhälle med 2 054 inv. upphörde samtidigt. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Västmanlands mellersta domsaga, Gamla Norbergs tingslag. Anm. till Kopparbergs lån. 1 ) Folkärna församling omfattar Folkärna kommun och Krylbo köping. 2 ) Staden Avesta lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Hedemora domsaga, Folkare tingslag. 3 ) Städerna Hedemora och Säter lyda i judiciellt hänseende under landsrätt, Hedemora dumsaga, Hedemora tingslag. 4) Stora Tuna församling omfattar Stora Tuna kommun och Borlänge stad, vardera utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 6 ) Norrbärke församling omfattar Norrbärke kommun och Smedjebackens köping. 6 ) Ludvika församling omfattar Ludvika landskommun och Ludvika stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Västerbergslags domsaga och tingslag.

42 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD 1943. ANMÄRKNINGAR (forts.). ') Därav i Tyngsjö f. d. kapelllag 641 personer. 8 ) Därav i Skattunge f. i. kapellag 1172 personer. 8 ) Mora församling omfattar Mora kommun och Morastrands köping. 10) FaluKristineförsamling omfattar Fnlu stad. u ) Der» 1 jan. 1944 förenades Borlänge köping med 2 935 inv. och Domnarvets kommun med 15 898 inv. till en kommun med 8tadsrättigheter,benärand Borlänge stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Faln domsaga, Södra tingslaget. Anm. till Gävleborg» lån. ') Ovansjö församling omfattar Ovansjö kommun och Storvik» köping. a ) Staden Sandviken lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Gästriklands östra domsaga och tingslag. s ) Bollnäs församling omfattar Bollnäs landskommun och Bollnäs stad. 1 judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Bollnäs domsaga och tingslag. 4) Därav i Annefors f. d. kapelllag 286 och i Katrinebergs f. d. kapellug 458 personer. 8 ) Därav i Svabensverks f. d. kapellag 140 personer. 6) Ljusdals församling omfattar Ljusdals kommun och Ljusdals köping. Anm, till Väslernorrlands län. l ) Därav i Galsjö f. d. bruksförsamling 58 personer. a ) Sollefteå församling omfattar Sollefteå landskommun och Sollefteå stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Ångermanlands mellersta domsaga, Sollefteå tingslag. 3) Staden Örnsköldsvik lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Ångermanlands norra domsaga och tingslag. Anm. till Jämtlands län. l ) Svegs församling omfattar Svegs kommun och Svegs köping. a ) Den 1 jan. 1944 överflyttades vissa områden med 6 inv. från Sunne till Frösö. Invånarna hade dock redan förut räknats till Frösö. Anm. till Västerbottens lån. ') Vännäs församling omfattar Vännäs kommun och Vännäs köping, varder» ntgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. s ) Lycksele församling omfattar Lycksele kommun och Lycksele köping, vilken senare ingår som del i Lycksele kyrkobokföringsdistrikt. 8 ) Den 1 jan. 1944 överflyttades vissa områden med 295 inv. från Bjurholm till Nordmaling, Norrfors kyrkobokföringsdistrikt. 4 ) Den 1 jan. 1944 överflyttades vissa områden med 3 inv. från Sävar, Sävars övre kyrkobokföringsdiatrikt till Degerfors, Degerfors kyrkobokföringsdistrikt. Vid samma tidpunkt överflyttades ett område med 5 inv. i motsatt riktning. Anm. till Norrbottens län. 1 ) Staden Piteå lyder i judiciellt hänseende under landsrätt, Piteå domsaga, Piteå ooh Alvsby tingslag. 2 ) Överlulea församling omfattar Overlnleå kommun och Bodens stad. I judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Luleå domsaga, Överlulea tingslag. s ) Nedertorneå-Haparanda församling omfattar Nedertorneå kommun och Haparanda stad, den senare utgörande särskilt kyrkobokföringsdistrikt. 1 judiciellt hänseende lyder staden under landsrätt, Torneå domsaga och tingalag.

Tab. 2. Folkmängden, länsvis, år 1943. 43

44 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGDEN, LÄNSVIS, ÅR 1943.

Bihang. Folkmängdens förändringar, länsvis, år 1943. 1 ) 1) Uppgifterna för är 1943 och 1942 ära preliminära beträffande ingångna äktenskap, födda och döda») Häri ingå för 1943 3GB krigsvigslar, varav 233 å landsbygden och 130 i städerna.») Skillnaden mellan de från inrikes församling inflyttade och de till inrikes församling utflyttade borde naturligtvis för hela riket vara = 0; att så ej är fallet beror på brister i kyrkobokföringen. 4 ) Räknat från den 31 december till nästföljande 31 december. I siffrorna ingå även sådan folkökning och -minskning, som är en följd av områdesregleringar vid årsskiftet 1942/43. 45

46 BIHANG. FOLKMÄNGDENS FÖRÄNDRINGAR LÄNSVIS, ÅR 1943.