Tjänsteanteckning 2013-06-11 1 (1) Dnr 43-2011:1859 Huvudmannens svar på fråga i uppföljningen av regelbunden tillsyn av Bäckskolan 3-6 (se nedan). Telefonsamtal med Tor Andersson Enligt huvudmannen sammanfattar de skriftliga individuella utvecklingsplanerna som utarbetas på Bäckskolan 3-6 de insatser som behövs från skolans sida, enligt författningarnas krav. I tjänsten Josefin Brüde Sundin Utredare Ursprunglig fråga skickad via e-post 2013-05-31: Hej Maria! Vi behöver ytterligare ett förtydligande från dig i uppföljningen av den regelbundna tillsynen av Bäckskolan 3-6. Av skollagen framgår att läraren vid utvecklingssamtalet i en skriftlig individuell utvecklingsplan bland annat ska sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen. Av Skolverkets allmänna råd framgår att det är viktigt att den framåtsyftande planeringen konkret beskriver vilka insatser som ska göras av skolan samt vad eleven och vårdnadshavaren kan göra för att eleven ska ha framgång i skolarbetet. Vi behöver en bekräftelse från dig på att de individuella utvecklingsplanerna som utarbetas på Bäckskolan 3-6 innehåller de insatser som behövs från skolans sida, enligt författningarnas krav (se ovan). Vi tar tacksamt emot ditt svar via e-post så snart som möjligt, men senast den 10 juni 2013! Jag önskar dig en trevlig helg! Vänliga hälsningar Josefin Brüde Sundin Skolinspektionen, Box 330, 581 03 Linköping, Besöksadress: Storgatan 33 E-post: skolinspektionen.linkoping@skolinspektionen.se Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 06, www.skolinspektionen.se

En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Anpassa webbplatsen Lättläst Andra språk Lyssna Press Kontakt och besök Avancerad sökning English startpage Start Regeringen och departementen Regeringens politik EU Publikationer Så styrs Sverige Start Publikationer En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor U2013/4305/S Utgiven: 5 juli 2013 Typ: Promemoria Avsändare: Utbildningsdepartementet Ladda ner En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor (pdf 371 kb) Sammanfattning Inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har det upprättats en promemoria som innehåller förslag till en femårig försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor. Vid sådana skolor ska lärar- och förskollärarstudenter fullgöra huvuddelen av sin verksamhetsförlagda del av utbildning som leder till grundlärar-, ämneslärar-, yrkeslärar- eller förskollärarexamen. Vidare ska universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda nämnda examina få ansöka om att delta i försöksverksamheten. Det föreslås också att ett särskilt statsbidrag ska utgå till de deltagande lärosätena. Försöksverksamheten föreslås regleras i förordning. Utskriftsversion Visa ordförklaringar Tipsa om sidan Publicerad 5 juli 2013 Uppdaterad 5 juli 2013 Följ regeringen via RSS Prenumerera på nyheter Veckans regeringssammanträde Regeringskansliet 103 33 Stockholm Växel 08-405 10 00 Kontakt och besök Om Regeringskansliet Landsbygdsdepartementet Press Ansvarsområden Statsrådsberedningen Miljödepartementet Pressmeddelanden EU Arbetsmarknadsdepartementet Näringsdepartementet Bildarkiv Publikationer Finansdepartementet Socialdepartementet UD:s pressrum Så styrs Sverige Försvarsdepartementet Utbildningsdepartementet UD:s reserekommendationer Förvaltningsavdelningen Utrikesdepartementet Om webbplatsen Justitiedepartementet EU-representationen Lediga jobb Om kakor (cookies) Kulturdepartementet Upphandlingar och ramavtal http://www.regeringen.se/sb/d/16740/a/220676[2013-07-10 08:12:13]

Promemoria 2013-07-03 U2013/4305/S Utbildningsdepartementet Enligt sändlista En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor Sammanfattning Inom Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) har det upprättats en promemoria som innehåller förslag till en femårig försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor. Vid sådana skolor ska läraroch förskollärarstudenter fullgöra huvuddelen av sin verksamhetsförlagda del av utbildning som leder till grundlärar-, ämneslärar-, yrkeslärar- eller förskollärarexamen. Vidare ska universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda nämnda examina få ansöka om att delta i försöksverksamheten. Det föreslås också att ett särskilt statsbidrag ska utgå till de deltagande lärosätena. Försöksverksamheten föreslås regleras i förordning.

2 Innehåll Förslag till förordning om försöksverksamhet med övningsskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar... 3 1. Förslag om övningsskolor och övningsförskolor... 6 1.2 Skälen för förslaget... 6 2. Ikraftträdande... 12 2.1 Skälen för förlaget... 12 3. Konsekvensutredning... 13

3 Förslag till förordning om försöksverksamhet med övningsskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar Härigenom föreskrivs följande. Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller föreskrifter om en försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom ramen för den verksamhetsförlagda delen av utbildningar som leder till grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen eller förskollärarexamen enligt bilaga 1 till högskoleförordningen (1993:100). Förordningen gäller för verksamhetsförlagd utbildning under tiden den 1 januari 2014 den 31 december 2018. 2 Med högskolor avses i denna förordning 1. universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434), och 2. enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina. Ansökan om deltagande 3 Varje högskola som har tillstånd att utfärda någon av de examina som anges i 1 får ansöka om att delta i försöksverksamheten. Om fler högskolor än vad som ryms inom tillgängliga medel för försöksverksamheten ansöker om ett deltagande i försöksverksamheten, beslutar Universitets- och högskolerådet om urval bland de sökande. Vid urvalet ska Universitets- och högskolerådet eftersträva att försöksverksamheten kommer att omfatta högskolor som har olika förutsättningar att delta i verksamheten. 4 Universitets- och högskolerådet beslutar efter ansökan om vilka högskolor som får delta i försöksverksamheten. Av beslutet ska det framgå vid vilka övningsskolor och övningsförskolor som högskolan ska bedriva verksamhetsförlagd utbildning inom ramen för deltagandet i försöksverksamheten. 5 En ansökan om deltagande i försöksverksamheten ska innehålla uppgifter om 1. högskolans planering av verksamhetsförlagd utbildning, 2. hur verksamheten avses att bedrivas vid övningsskolorna och övningsförskolorna, 3. hur högskolan avser att bygga ut verksamheten med övningsskolor och övningsförskolor till dess att minst hälften av högskolans studenter vid de utbildningar som avses i 1 omfattas, 4. högskolans stöd för bedömning av studenterna och övrig uppföljning under den verksamhetsförlagda utbildningen, 5. hur högskolan, om det inte finns tillräckligt många utbildade handledare att tillgå, avser att bidra med handledarutbildning, och 6. hur särskilt yrkesskickliga lärare och förskollärare avses att användas i den verksamhetsförlagda utbildningen och i högskolans lärar- eller förskollärarutbildning i övrigt. Villkor för deltagande 6 Inom ramen för försöksverksamheten ska studenter vid de utbildningar som avses i 1 fullgöra huvuddelen av sin verksamhetsförlagda utbildning vid särskilda övningsskolor eller övningsförskolor. Övningsskolor ska vara grundskolor eller gymnasieskolor där det finns så många lärare som är handledare att varje sådan lärare handleder endast ett fåtal lärarstudenter. Övningsförskolor ska

4 vara förskolor där det finns så många förskollärare som är handledare att varje sådan förskollärare handleder endast ett fåtal förskollärarstudenter. En handledare ska ha minst 7,5 högskolepoäng inom området handledarskap eller motsvarande. 7 Högskolan ska använda ett begränsat antal övningsskolor och övningsförskolor så att en hög koncentration av studenter uppkommer vid varje skola. Högskolan ska sträva efter att försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor ska omfatta minst hälften av högskolans studenter vid de utbildningar som avses i 1. Vid högskolan ska det finnas lärare som har till uppgift att följa och bidra till studenternas utveckling under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. 8 Högskolan ska genom avtal med huvudmännen för övningsskolorna och övningsförskolorna reglera sina och huvudmännens åtaganden med anledning av den verksamhetsförlagda utbildningen inom ramen för deltagandet i försöksverksamheten. Högskolan ska särskilt försäkra sig om att 1. övningsskolornas och övningsförskolornas ledning, organisation, undervisning och kvalitets- och utvecklingsarbete håller god kvalitet, 2. studenterna ges möjlighet att fullgöra verksamhetsförlagd utbildning vid övningsskolor och övningsförskolor, och 3. lärarna på övningsskolorna och förskollärarna på övningsförskolorna har nödvändig lärareller förskollärarutbildning och handledarutbildning. 9 En högskola som deltar i försöksverksamheten är skyldig att medverka i uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten. Statsbidrag 10 Statsbidrag får, i mån av tillgång på medel, lämnas till högskolor som deltar i försöksverksamheten. Högskolan ska använda bidraget till kostnader för 1. ersättning till huvudmännen för handledning i övningsskolor och övningsförskolor, 2. handledarutbildning, och 3. stöd till och uppföljning av studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen. 11 Universitets- och högskolerådet beslutar om och betalar ut statsbidrag samt följer upp hur bidraget används. 12 En högskola som har tilldelats statsbidrag ska till Universitets- och högskolerådet redovisa hur bidraget har använts. 13 En högskola som har tagit emot statsbidrag enligt denna förordning är återbetalningsskyldig, om 1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att bidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. bidraget inte har använts för det ändamål det har beviljats, eller 4. högskolan inte lämnar sådan redovisning som avses i 12. Universitets- och högskolerådet ska besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett bidrag om en högskola är återbetalningsskyldig enligt första stycket. Universitets- och högskolerådet får befria från återkrav helt eller delvis, om det finns särskilda skäl för det. 14 På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från och med den dag som infaller en månad efter det att beslut om återkrav har fattats och efter en räntesats som vid varje tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter. Universitets- och högskolerådet får befria från krav på ränta helt eller delvis, om det finns särskilda skäl för det.

5 Övriga bestämmelser Bemyndigande 15 Universitets- och högskolerådet får meddela föreskrifter som behövs för verkställighet av denna förordning. Överklagandeförbud 16 Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 2013.

6 1. Förslag om övningsskolor och övningsförskolor Förslag: En femårig försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor ska genomföras. Vid sådana skolor ska lärar- och förskollärarstudenter fullgöra huvuddelen av sin verksamhetsförlagda del av utbildning som leder till grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen eller förskollärarexamen. Varje universitet eller högskola eller enskild utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda någon av de nämnda examina ska få ansöka om att delta i försöksverksamheten. I det följande benämns sådana lärosäten högskolor. Universitets- och högskolerådet ska efter ansökan besluta om vilka högskolor som får delta i verksamheten. Högskolan ska genom avtal med huvudmännen för övningsskolorna eller övningsförskolorna reglera sina och huvudmännens åtaganden med anledning av den verksamhetsförlagda utbildningen inom ramen för deltagandet i försöksverksamheten. Ett statsbidrag ska utgå till de deltagande högskolorna i fråga om kostnader för dels ersättning till huvudmännen för handledning i övningsskolor och övningsförskolor, dels handledarutbildning och dels stöd till och uppföljning av studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen. Försöksverksamheten ska regleras i förordning. Beslut enligt förordningen ska inte få överklagas. 1.2 Skälen för förslaget Höjd kvalitet i den verksamhetsförlagda utbildningen och medel för övningsskolor Även om en positiv utveckling tycks ha skett när det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärar- och förskollärarutbildningarna har flera rapporter tidigare påvisat brister i denna del av utbildningen (Skolverket, 2007, Högskoleverket, 2008:8R och Lärarförbundet, 2008). I betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) föreslogs också att den verksamhetsförlagda utbildningen bör stärkas genom ett system med s.k. fältskolor. Regeringen har i budgetpropositionen för 2012 presenterat att den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärar- och förskollärarutbildningar ska särskiljas från utbildningsområdet undervisning och

hänföras till ett eget utbildningsområde med ett högre ersättningsbelopp (prop. 2011/12:1, utg.omr. 16, bet. 2011/12:UbU1, rskr. 2011/12:98). För detta ändamål beräknades i nämnda proposition 94 miljoner kronor fr.o.m. 2013. Av propositionen följer också att en del av medlen ska kunna användas för att även på andra sätt stärka den verksamhetsförlagda utbildningsdelen, t.ex. genom en försöksverksamhet. Med anledning av budgetpropositionen för 2013 anvisades 40 miljoner kronor och för kommande år beräknades lika mycket avsättas för att höja kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen genom en försöksverksamhet med särskilda s.k. handledningsskolor, dvs. sådana skolor som i denna promemoria i stället kallas övningsskolor (prop. 2012/13:1, utg.omr. 16, bet. 2012/13:UbU1, rskr. 2012/13:113). Mot denna bakgrund föreslås i denna promemoria en femårig försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor. Försöksverksamheten bör bidra till att höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen, bl.a. genom att stärka kvaliteten när det gäller handledningen under den verksamhetsförlagda utbildningen och kontakterna mellan en högskola och en övningsskola eller en övningsförskola. Verksamheten bör bedrivas under tiden den 1 januari 2014 den 31 december 2018. 7 Uppfattningar från fältet och tidigare studier Under arbetet med förslaget om försöksverksamheten har samtal förts med företrädare för flera organisationer och högskolor samt förvaltningschefer med ansvar för skolverksamhet. Studiebesök har genomförts vid tre övningsskolor och två lärosäten i Finland. Genom samtalen har det framkommit att det är positivt att högskolor och huvudmän för skolverksamhet har ambitionen att ta ett gemensamt ansvar för den verksamhetsförlagda utbildningen. Det har dock även framförts att det finns brister eller otydligheter när det gäller exempelvis kontakter mellan högskolor och skolor, handledarens förutsättningar, uppgift och kompetens samt i fråga om vem som är examinator. Övningsskolor och övningsförskolor En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor bör präglas av en hög koncentration av studenter och utbildade handledare. Den verksamhetsförlagda utbildningen bör vara en naturlig del av verksamheten, och det bör finnas hög kompetens hos handledarna så att studenternas utveckling kan främjas. Genom en hög koncentration av studenter och handledare bör det finnas goda möjligheter till erfarenhetsutbyte såväl mellan handledare och studenter som mellan studenter respektive handledare inbördes. De lokala förutsättningarna är olika. Det bör därför inte regleras i detalj hur många studenter som bör fullgöra sin verksamhetsförlagda utbildning på en och samma övningsskola- eller övningsförskola. För att komma i fråga som en övningsskola eller en övningsförskola bör skolan eller förskolan dock präglas av att det

8 kontinuerligt finns ett stort antal studenter och handledare i skolan eller förskolan. Handledarna vid övningsskolor eller övningsförskolor bör vara välutbildade och skickliga lärare eller förskollärare. En viktig resurs i skolorna är de särskilt yrkesskickliga lärarna. Sådana lärare bör i den utsträckning det kan förenas med lärarens huvudsakliga uppgift att undervisa kunna få den viktiga rollen att utbilda blivande kollegor under deras verksamhetsförlagda utbildning. Av 2 kap. 22 skollagen (2010:800) framgår att huvudmännen ska sträva efter att inrätta karriärsteg för särskilt yrkesskickliga lärare. Av förordningen (2013:70) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare framgår att s.k. förstelärares huvudsakliga arbetsuppgifter ska bestå av undervisning och uppgifter som hör till undervisningen. I promemorian Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skolväsendet (U2012/4904/S) anges att en av förstelärarens uppgifter kan vara att ansvara för att lärarstuderande tas emot på ett bra sätt när de ska genomföra sin verksamhetsförlagda utbildning. Det är alltså lämpligt att låta särskilt yrkesskickliga lärare vara handledare. I övningsförskolorna bör det på motsvarande sätt vara mycket yrkesskickliga och erfarna förskollärare som får till uppgift att vara handledare. För att studenterna ska få en väl anpassad yrkespraktik krävs det en god kvalitet på handledningen. Det är därför viktigt att de lärare och förskollärare som handleder studenter dessutom har utbildning för uppgiften. Högskolan bör också så långt möjligt förvissa sig om att det är lärare och förskollärare som är skickliga och lämpliga samt har handledarutbildning som får den viktiga uppgiften att lotsa in studenterna i professionen. För att en lärar- eller förskollärarstudent ska få en så bra yrkespraktik som möjligt bör studenten fullgöra huvuddelen av sin verksamhetsförlagda utbildning i en övningsskola eller en övningsförskola. Skolor och förskolor som inte är övningsskolor eller övningsförskolor bör kunna komma i fråga för en mindre del av den verksamhetsförlagda utbildningen. Det kan exempelvis förekomma att lärarstudenter utbildar sig i ämnen som inte erbjuds vid övningsskolan. Det är viktigt att studenten ges möjlighet att genomföra verksamhetsförlagd utbildning där sådana ämnen erbjuds. Det är också viktigt att en student ges möjlighet att fullgöra sin verksamhetsförlagda utbildning på ett sådant sätt att han eller hon får möta elever eller barn med olika behov och förutsättningar. För att den verksamhetsförlagda utbildningen ska fungera på ett bra sätt är det nödvändigt att det finns ett väl organiserat samarbete mellan övningsskolor eller övningsförskolor och högskolor. Högskolor som

9 deltar i försöksverksamheten bör därför träffa avtal med de skolor och förskolor som ska vara övningsskolor och övningsförskolor. Försöksverksamheten kan också innebära ett nytt sätt att arbeta, t.ex. genom tätare kontakter mellan de olika aktörerna. Högskolor får ansöka om att få delta i försöksverksamheten De högskolor som har tillstånd att utfärda grundlärarexamen, ämneslärarexamen, yrkeslärarexamen eller förskollärarexamen bör kunna ansöka hos Universitets- och högskolerådet om att få delta i försöksverksamheten. Detta bör gälla såväl statliga universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) som enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda examina. Enligt vad som framgår inledningsvis benämns dessa lärosäten högskolor. En ansökan om att få delta i försöksverksamheten bör innehålla uppgifter om bl.a. högskolans planering av den verksamhetsförlagda utbildningen och hur verksamheten avses att bedrivas. I ansökan bör det också anges hur högskolan avser att använda särskilt yrkesskickliga lärare och förskollärare i den verksamhetsförlagda utbildningen och i högskolans lärar- eller förskollärarutbildning i övrigt, t.ex. via utbyteseller kombinationsanställningar, för att bidra med praktiskt yrkeskunnande även i dessa delar. Högskolan bör också följa och bidra till studentens utveckling under den verksamhetsförlagda utbildningen genom att lärare vid lärosätet besöker studenten och handledaren och bl.a. för en kontinuerlig dialog på övningsskolan eller övningsförskolan. Detta bör ske regelbundet och vid flera tillfällen under varje period som studenten fullgör den verksamhetsförlagda utbildningen. I högskolans uppgifter bör det ingå att såväl under utbildningens gång som vid den verksamhetsförlagda periodens slut bedöma lärar- eller förskollärarstudenternas yrkesskicklighet. Bedömningen bör ske efter samråd med handledaren som följer studenten i det dagliga arbetet med undervisningen. Hur detta bör gå till bör framgå av ansökan. Beslut om deltagande och urval Universitets- och högskolerådet bör besluta om vilka högskolor som får delta i försöksverksamheten. Är det fler sökande än vad som det finns utrymme för i försöksverksamheten bör det vara Universitets- och högskolerådet som avgör vilka som ska få delta. Högskolor har olika förutsättningar att delta i försöksverksamheten beroende på exempelvis volymen på utbildningen och om högskolan finns i ett storstadsområde. Universitets- och högskolerådet bör därför vid urvalet sträva efter att försöksverksamheten kommer att omfatta högskolor med olika förutsättningar för att ge breda erfarenheter av försöksverksamheten.

10 Villkor för deltagande En utgångspunkt för att delta i försöksverksamheten bör vara att högskolan ska använda ett begränsat antal övningsskolor och övningsförskolor så att en hög koncentration av studenter uppkommer vid varje skola och att skolorna ska omfatta minst hälften av en högskolas lärar- eller förskollärarstudenter när verksamheten är fullt utbyggd. En annan utgångspunkt bör vara att det sker ett nära samarbete mellan en övningsskola och en högskola, t.ex. i fråga om utbyte av lärare. Övningsskolor, där studenterna ska fullgöra huvuddelen av sin verksamhetsförlagda utbildning, bör vara grundskolor eller gymnasieskolor där det finns så många lärare som är handledare att varje sådan lärare handleder endast ett fåtal lärarstudenter. Övningsförskolor bör vara förskolor där det finns så många förskollärare som är handledare att varje sådan förskollärare handleder endast ett fåtal förskollärarstudenter. Vidare bör en handledare ha minst 7,5 högskolepoäng inom området handledarskap eller motsvarande. Högskolan ska också i det avtal som sluts med huvudmännen för övningsskolorna och övningsförskolorna försäkra sig om att skolorna håller god kvalitet när det gäller ledning, organisation, undervisning, och kvalitets- och utvecklingsarbete. Högskolan ska också försäkra sig om att handledarna vid övningsskolorna eller övningsförskolorna har nödvändig lärar- eller förskollärarutbildning och handledarutbildning. Vidare bör en högskola som deltar i försöksverksamheten vara skyldig att medverka i uppföljning och utvärdering av verksamheten. Statsbidrag till högskolor Ett statsbidrag bör utgå till de högskolor som deltar i försöksverksamheten. Bidraget bör användas till kostnader för ersättning till huvudmannen för handledning i övningsskolor eller övningsförskolor och handledarutbildning. Dessutom bör statsbidraget användas till kostnader för stöd till och uppföljning av studenterna under den verksamhetsförlagda utbildningen. I detta ligger att bidrag bör utgå för kostnader för att en lärare från högskolan ska kunna kontinuerligt besöka och bidra till studenters utveckling på övningsskolan eller övningsförskolan. Statsbidraget beräknas uppgå till 3 500 kronor per deltagande student och år utöver den ordinarie ersättningen för den verksamhetsförlagda utbildningen.

Högskolor som anordnar aktuella utbildningar får visserligen redan i dag ersättning för verksamhetsförlagd utbildning. Det är emellertid viktigt att medel i form av ett riktat statsbidrag fördelas för försöksverksamheten, eftersom det ställs särskilda krav på verksamheten och därför till viss del kan medföra ökade kostnader. Det bör vara Universitets- och högskolerådet som beslutar om och betalar ut statsbidrag samt följer upp hur bidraget används. Vidare bör en högskola som tilldelas statsbidrag vara återbetalningsskyldig under vissa förutsättningar och ränta bör då tas ut. 11 Bemyndigande och överklagandeförbud Universitets- och högskolerådet bör få meddela föreskrifter som behövs för verkställigheten av den reglering som föreslås. Ett beslut enligt den föreslagna regleringen bör inte få överklagas.

12 2. Ikraftträdande Förslag: Förordningen om försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor inom lärar- och förskollärarutbildningar ska träda i kraft den 1 oktober 2013. 2.1 Skälen för förslaget Bestämmelserna om försöksverksamheten med övningsskolor och övningsförskolor inom lärar- och förskollärarutbildningarna bör träda i kraft så snart som möjligt, så att den första ansökningsomgången kan genomföras under 2013 och de första övningsskolorna och övningsförskolorna kan inleda försöksverksamheten under 2014.

13 3. Konsekvensutredning Kostnader för högskolor De högskolor som väljer att ansöka om att få delta i försöksverksamheten kan drabbas av vissa administrativa kostnader i samband med ansökan. Det är dock frivilligt för en högskola att ansöka om ett deltagande. För själva deltagandet i försöksverksamheten ersätts en högskola genom det föreslagna riktade statsbidraget. Eftersom nuvarande organisation av den verksamhetsförlagda utbildningsdelen skiljer sig åt mellan olika lärarutbildningar och högskolor, kommer den extra kostnaden för att genomföra försöksverksamheten att bli olika stor vid olika högskolor. Utöver ordinarie ersättning för den verksamhetsförlagda utbildningsdelen beräknas enligt vad som redovisats ovan ett bidrag om 3 500 kronor per deltagande student och år utgå till de lärosäten som deltar i försöksverksamheten efter beslut av Universitets- och högskolerådet. Såväl statliga universitet och högskolor som enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examen ges möjlighet att på lika villkor få delta i försöksverksamheten. Kostnader för huvudmännen för skolan eller förskolan För huvudmännen för de skolor och förskolor som kommer i fråga som övningsskolor och övningsförskolor bedöms inga särskilda kostnader uppstå med anledning av förslaget. Huvudmännen bör i stället efter överenskommelse med aktuella högskolor få ytterligare ersättning för t.ex. genomförande av handledning till studenter. När det gäller organiseringen av verksamhetsförlagd utbildning beräknas inga nya kostnader uppstå, eftersom huvudmännen redan i dag deltar i genomförandet av verksamhetsförlagd utbildning för totalt sett samma antal studenter. Snarare bör kostnaderna kunna minska om den verksamhetsförlagda utbildningen koncentreras till färre skolor och förskolor. Det är öppet för både offentliga och fristående skolor och förskolor att på lika villkor var verksamma som övningsskolor och övningsförskolor. Sveriges medlemskap i EU Regleringarna berör inte förhållandet till Sveriges medlemskap i EU. Jämställdhet Förslagen bedöms inte medföra några konsekvenser för jämställdheten. Det finns möjligheter för både män och kvinnor att på samma villkor medverka i försöksverksamheten.

Antagning till dansarutbildning Anpassa webbplatsen Lättläst Andra språk Lyssna Press Kontakt och besök Avancerad sökning English startpage Start Regeringen och departementen Regeringens politik EU Publikationer Så styrs Sverige Start Press Press Pressmeddelanden Debattartiklar Tal Kommentarer Uttalanden Webbutsändningar Bildarkiv Ackreditering EU-representationens pressinformation Regeringen i sociala medier Sverige i utländska medier UD:s pressrum (International Press Centre) Pressmeddelande 13 juni 2013 Utbildningsdepartementet Antagning till dansarutbildning Regeringen har i dag beslutat om nya regler för antagning till årskurs 7 inom den förberedande dansarutbildningen. Förändringarna innebär bland annat att en kompletterande antagning ska göras för läsåret 2013/14. Den förberedande dansarutbildningen är en speciell utbildning i årskurs 4-9 för elever som siktar på en karriär som professionella dansare inom klassisk balett eller modern dans. Utbildningen ges endast av tre skolor och omfattas av speciella regler. Bland annat behöver eleverna som har gått förberedande dansarutbildning i årskurs 4-6 göra färdighetsprov i dans inför jury vid antagningen till årskurs 7. Regeringen har i dag, efter synpunkter från företrädare för Rådet för dansarutbildning, beslutat att det framöver blir möjligt för Rådet att vid antagning till årskurs 7 även beakta komplet terande moment, dvs. inte enbart färdighetsprovet. Regeringen har också beslutat att en kompletterande antagningsomgång ska genomföras för läsåret 2013/14 för de elever som har ansökt men har fått avslag på sin ansökan. Även då är det möjligt att beakta kompletterande moment. Förändringarna träder i kraft den 1 juli. Kontakt Elin Boberg Pressekreterare hos Jan Björklund 08-405 31 02 070-206 99 09 e-post till Elin Boberg Ylva Westlund Pressekreterare hos Jan Björklund 08-405 25 03 070-188 65 55 e-post till Ylva Westlund Utskriftsversion Visa ordförklaringar Tipsa om sidan Följ regeringen via RSS Prenumerera på nyheter Veckans regeringssammanträde Regeringskansliet 103 33 Stockholm Växel 08-405 10 00 Kontakt och besök Om Regeringskansliet Landsbygdsdepartementet Press Ansvarsområden Statsrådsberedningen Miljödepartementet Pressmeddelanden EU Arbetsmarknadsdepartementet Näringsdepartementet Bildarkiv Publikationer Finansdepartementet Socialdepartementet UD:s pressrum Så styrs Sverige Försvarsdepartementet Utbildningsdepartementet UD:s reserekommendationer http://www.regeringen.se/sb/d/16839/a/219331[2013-07-10 08:35:59]

Antagning till dansarutbildning Förvaltningsavdelningen Justitiedepartementet Kulturdepartementet Utrikesdepartementet EU-representationen Lediga jobb Upphandlingar och ramavtal Om webbplatsen Om kakor (cookies) http://www.regeringen.se/sb/d/16839/a/219331[2013-07-10 08:35:59]

Nationell förskolegaranti bör införas Anpassa webbplatsen Lättläst Andra språk Lyssna Press Kontakt och besök Avancerad sökning English startpage Start Regeringen och departementen Regeringens politik EU Publikationer Så styrs Sverige Start Press Press Pressmeddelanden Debattartiklar Tal Kommentarer Uttalanden Webbutsändningar Bildarkiv Ackreditering EU-representationens pressinformation Regeringen i sociala medier Sverige i utländska medier UD:s pressrum (International Press Centre) Pressmeddelande 14 juni 2013 Utbildningsdepartementet Nationell förskolegaranti bör införas Kommuner som misslyckas med att erbjuda förskoleplats inom lagstadgad tid ska tvingas betala en väntepenning motsvarande föräldrapenning till föräldrarna. Det rekommenderar regeringens utredare, som i dag lämnar över sitt förslag om förskolegaranti till biträdande utbildningsminister Maria Arnholm. Alla kommuner ska enligt skollagen erbjuda förskoleplats inom fyra månader till de föräldrar som ansökt om plats. Regeringen har sett att kommunerna oftast klarar att erbjuda plats i tid men att det finns kommuner som inte gör det. Ett dröjsmål innebär stora problem för de drabbade föräldrarna, som får svårt att gå tillbaka till sina arbeten som planerat. I förlängningen medför detta en kostnad för samhället som enligt utredningen kan uppskattas till 180 miljoner kronor om året. Relaterat SOU 2013:41 Förskolegaranti En undersökning som utredningen gjort talar för att ungefär 3 000 barn om året får vänta för länge. Det motsvarar drygt 2 procent av alla barn som ska börja i förskola. Totalt 36 kommuner uppger att de troligen inte kan erbjuda plats i tid till alla barn. Orsaken till problemet tycks framför allt vara brister i fråga om planering och prioriteringar i vissa kommuner. - Det kan handla om att kommunen inte tagit fram en tillräckligt bra befolkningsprognos, att samarbetet inom kommunen inte fungerar tillräckligt väl eller att man saknar beredskap för snabba åtgärder när det uppstår brist på platser. Det kan också handla om att förskolan får stå tillbaka när det är ont om pengar, säger utredaren Stig Orustfjord. För att komma till rätta med problemet föreslår utredaren en nationell förskolegaranti som ska bestå av fyra olika åtgärder: 1. Förtydligad platsdag i skollagen 2. Informationsskyldighet för kommuner 3. Rapporteringsskyldighet för kommuner 4. Kompensation till föräldrar i form av en väntepenning Begreppet platsdag ska införas för att förtydliga när kommunen senast är skyldig att erbjuda barnet förskoleplats. När föräldrarna ansökt om plats ska kommunen vara skyldig att informera bland annat om den platsdag som kan beräknas och om möjligheten till ersättning vid dröjsmål. En gång om året ska kommunen dessutom vara skyldiga att rapportera hur många barn som fått vänta för länge på förskoleplats och vad det beror på. Rapporten ska bland annat lämnas till Skolinspektionen, som har tillsyn över kommunerna på förskolans område. Föräldrar som fått vänta för länge ska slutligen kunna ansöka om en så kallad väntepenning hos Försäkringskassan. Den ska motsvara vanlig föräldrapenning men bara lämnas när kommunen inte har erbjudit förskoleplats i tid. I slutänden ska den betalas av den kommun som brister. På så sätt får föräldrarna större trygghet samtidigt som pressen http://www.regeringen.se/sb/d/16839/a/219382[2013-07-10 08:31:38]

Nationell förskolegaranti bör införas på kommunerna att erbjuda förskoleplats inom lagstadgad tid ökar. - Tanken är att åtgärderna tillsammans ska leda till fungerande planering och tydliga prioriteringar i alla kommuner. Därigenom kommer fler barn att erbjudas förskoleplats i tid samtidigt som föräldrarna får ett bättre skydd än i dag. Att få förskoleplats i tid är grundläggande för att alla föräldrar, både kvinnor och män, ska kunna kombinera sitt föräldraskap med arbete eller andra sysselsättningar, säger Stig Orustfjord. Förskolegarantin föreslås träda i kraft den 1 januari 2015. Kontakt Stig Orustfjord Särskild utredare 070-269 91 40 Johan Jansson Utredningssekreterare 08-405 39 80 Utskriftsversion Visa ordförklaringar Tipsa om sidan Följ regeringen via RSS Prenumerera på nyheter Veckans regeringssammanträde Regeringskansliet 103 33 Stockholm Växel 08-405 10 00 Kontakt och besök Om Regeringskansliet Statsrådsberedningen Arbetsmarknadsdepartementet Finansdepartementet Försvarsdepartementet Förvaltningsavdelningen Justitiedepartementet Kulturdepartementet Landsbygdsdepartementet Miljödepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet Utrikesdepartementet EU-representationen Press Pressmeddelanden Bildarkiv UD:s pressrum UD:s reserekommendationer Lediga jobb Upphandlingar och ramavtal Ansvarsområden EU Publikationer Så styrs Sverige Om webbplatsen Om kakor (cookies) http://www.regeringen.se/sb/d/16839/a/219382[2013-07-10 08:31:38]

Förskolegaranti Anpassa webbplatsen Lättläst Andra språk Lyssna Press Kontakt och besök Avancerad sökning English startpage Start Regeringen och departementen Regeringens politik EU Publikationer Så styrs Sverige Start Publikationer Förskolegaranti SOU 2013:41 Utgiven: 14 juni 2013 Typ: Statens offentliga utredningar (SOU) Avsändare: Utbildningsdepartementet Utredningen om förskoleplats i tid Lagstiftningskedjan Kommittédirektiv (1 st) SOU, Ds m.m. (1 st) Lagrådsremiss (0 st) Proposition (0 st) Utskottsbetänkanden Ladda ner Riksdagsbeslut Förskolegaranti, hela dokumentet, SOU 2013:41 (pdf 4,2 MB) Förskolegaranti, del 1 av 2, förord till II Problem med dröjesmål, SOU 2013:41 (pdf 2,4 MB) Förskolegaranti, del 2 av 2, III Överväganden och förslag till Bilaga 4 (pdf 2,2 MB) Lagar (SFS) Sammanfattning Utredningen föreslår en nationell förskolegaranti. Någon sådan finns inte i dag. Den ska säkra att så många barn som möjligt erbjuds förskoleplats i tid och att föräldrar som trots allt får vänta för länge får ett bättre skydd. Förslaget är att garantin ska bestå av fyra olika åtgärder: 1. Tydlig platsdag i skollagen 2. Informationsskyldighet för kommuner 3. Rapporteringsskyldighet för kommuner 4. Kompensation till föräldrar i form av en väntepenning Tanken är att de tillsammans ska leda till en fungerande planering och tydliga politiska prioriteringar i alla kommuner. Därigenom ska alla barn kunna erbjudas förskoleplats i rätt tid. De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 januari 2015. Utskriftsversion Visa ordförklaringar Tipsa om sidan Publicerad 14 juni 2013 Uppdaterad 14 juni 2013 Följ regeringen via RSS Prenumerera på nyheter Veckans regeringssammanträde Regeringskansliet 103 33 Stockholm Växel 08-405 10 00 Kontakt och besök Om Regeringskansliet Landsbygdsdepartementet Press Ansvarsområden Statsrådsberedningen Miljödepartementet Pressmeddelanden EU Arbetsmarknadsdepartementet Näringsdepartementet Bildarkiv Publikationer Finansdepartementet Socialdepartementet UD:s pressrum Så styrs Sverige Försvarsdepartementet Utbildningsdepartementet UD:s reserekommendationer Förvaltningsavdelningen Utrikesdepartementet Om webbplatsen Justitiedepartementet EU-representationen Lediga jobb Om kakor (cookies) http://www.regeringen.se/sb/d/16745/a/219338[2013-07-10 08:32:17]

Förskolegaranti Kulturdepartementet Upphandlingar och ramavtal http://www.regeringen.se/sb/d/16745/a/219338[2013-07-10 08:32:17]

Förskolegaranti Betänkande av Utredningen om förskoleplats i tid Stockholm 2013 SOU 2013:41

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning. Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se Svara på remiss hur och varför. Statsrådsberedningen (SB PM 2003:2, reviderad 2009-05-02) En liten broschyr som underlättar arbetet för den som ska svara på remiss. Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/remiss Textbearbetning och layout har utförts av Regeringskansliet, FA/kommittéservice. Omslag: Elanders Sverige AB. Tryckt av Elanders Sverige AB. Stockholm 2013 ISBN 978-91-38-23958-2 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Maria Arnholm Regeringen beslutade den 31 maj 2012 att tillkalla en särskild utredare för att se över om det behövs nya åtgärder eller incitament som kan riktas mot kommuner för att fler barn ska erbjudas förskoleplats inom lagstadgad tid. Samma dag förordnades överdirektören Stig Orustfjord som särskild utredare. Som sekreterare anställdes från och med den 27 augusti 2012 förvaltningsrättsfiskalen Johan Jansson. Som sakkunniga i utredningen förordnades från och med den 2 oktober 2012 departementssekreterarna Andreas Hermansson och Elin Holmström samt ämnesråden Sverker Lönnerholm och Christer Tofténius. Från och med den 8 oktober 2012 förordnades även kanslirådet Per Eriksson och hovrättsassessorn Ralf Järtelius som sakkunniga. I enlighet med regeringens direktiv har utredningen under arbetets gång samrått med Statens skolinspektion, Statens skolverk samt Sveriges Kommuner och Landsting. Utredningen har antagit namnet Utredningen om förskoleplats i tid. Enligt de ursprungliga direktiven skulle uppdraget redovisas senast den 15 april 2013. Den 4 oktober 2012 beslutade regeringen dock att förlänga utredningstiden till och med den 14 juni 2013. Utredningen överlämnar härmed betänkandet Förskolegaranti (SOU 2013:41) och uppdraget är i och med det slutfört. Stockholm i juni 2013 Stig Orustfjord /Johan Jansson

Innehåll Förkortningar... 13 Sammanfattning... 15 Summary... 21 1 Författningsförslag... 27 I BAKGRUND 2 Uppdraget och arbetet... 69 2.1 Regeringen har bestämt uppdraget... 69 2.2 Vi har arbetat under nästan ett år... 70 2.3 Det här betänkandet är produkten... 71 3 Föräldraförsäkring och förskola... 73 3.1 Föräldraförsäkringens uppbyggnad... 74 3.2 Det kommunala vårdnadsbidraget... 77 3.3 Föräldrars rätt till föräldraledighet... 78 3.4 Förskolan och dess utveckling... 79 3.5 Förskolan enligt nya skollagen... 87 3.6 Regelverk med likartade syften... 93 5

Innehåll SOU 2013:41 4 Förskola inom fyra månader... 95 4.1 Tidigare plats utan oskäligt dröjsmål... 96 4.2 Kravet på förskola inom fyra månader... 97 4.3 Hur kommunen kan uppfylla kravet... 98 4.4 Tolkningen av fyramånadersfristen... 99 II PROBLEMET MED DRÖJSMÅL 5 Problemet och utvecklingen... 105 5.1 Utvecklingen mellan 1995 och 2009... 106 5.2 Läget i kommunerna 2012/2013... 109 5.3 Närmare om olika grupper av barn... 117 5.4 Det finns kompletterande statistik... 120 5.5 Slutsatser om problemet och utvecklingen... 121 6 Orsakerna till problemet... 125 6.1 Allmänt om genomgången av orsaker... 126 6.2 Gemensamt för kommuner som brister... 127 6.3 Befolkningsutvecklingen i kommunen... 129 6.4 Personal, lokaler och resurser i övrigt... 132 6.5 Kvalitetskrav som tänkbar orsak... 134 6.6 Kommunens planering och prioritering... 135 7 Problemets konsekvenser... 145 7.1 Barnet går miste om utbildning... 146 7.2 Problem också för föräldrarna... 146 7.3 Särskilt om nyanlända föräldrar... 148 7.4 Föräldrarnas arbetsgivare drabbas... 149 6

SOU 2013:41 Innehåll 7.5 Jämställdhet mellan kvinnor och män... 150 7.6 Samhällsekonomiska analyser... 150 8 Dagens åtgärder vid dröjsmål... 157 8.1 Regler om tillsyn och ingripanden... 158 8.2 Tillsyn och ingripanden i praktiken... 160 8.3 Skadestånd på civilrättslig grund... 165 8.4 Prövning enligt kommunallagen... 170 8.5 Några andra åtgärder av intresse... 174 III ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG 9 Förskolegaranti bör införas... 181 9.1 Uppdraget framgår av direktiven... 182 9.2 Dagens åtgärder räcker troligen inte... 182 9.3 Nya åtgärder eller incitament är lämpliga... 185 9.4 Målet för nya åtgärder eller incitament... 186 9.5 Frågan om ekonomisk kompensation... 187 9.6 Vi föreslår en nationell förskolegaranti... 194 10 Information och rapportering... 199 10.1 Tydlig platsdag i skollagen... 200 10.2 Informationsskyldighet för kommunen... 203 10.3 Rapporteringsskyldighet för kommunen... 206 11 Väntepenning till föräldrar... 211 11.1 En förmån i socialförsäkringen... 212 11.2 Försäkrad genom bosättning eller arbete... 216 11.3 Vårdnadshavare och andra föräldrar... 219 7

Innehåll SOU 2013:41 11.4 Vissa gemensamma bestämmelser... 221 11.5 Dröjsmålet ger rätt till väntepenning... 224 11.6 Förmånsnivåer och förvärvsarbete... 227 11.7 Beräkningen av väntepenning... 230 11.8 Kommunens betalningsansvar... 234 11.9 Handläggning och beslut... 236 12 Väntepenningens följdändringar... 243 12.1 Föräldraledighet och semester... 244 12.2 Sjukpenninggrundande inkomst... 245 12.3 Arbetslöshetsförsäkring... 246 12.4 Arbetsmarknadspolitiska program... 247 12.5 Etableringsinsatser för nyanlända... 248 12.6 Samordning med andra ersättningar... 249 12.7 Beskattning och pension... 253 12.8 Finansieringslagstiftning... 254 12.9 Förmåner vid sjukdom... 255 12.10 Följdändringar i övrigt... 257 13 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser... 259 IV KONSEKVENSER OCH ÖVRIGT 14 Konsekvenser av förslagen... 263 14.1 Inledning och översikt... 264 14.2 Barnen och kvaliteten i förskolan... 267 14.3 Föräldrarna och föräldraförsäkringen... 272 14.4 De integrationspolitiska målen... 273 8

SOU 2013:41 Innehåll 14.5 Jämställdheten mellan kvinnor och män... 274 14.6 Den kommunala självstyrelsen... 275 14.7 Samhällsekonomiska konsekvenser... 278 14.8 Kostnader för kommunerna och staten... 279 14.9 Villkoren för enskilda huvudmän... 287 14.10 Övriga konsekvenser... 290 15 EU-rätten och väntepenningen... 293 15.1 Samordningen av sociala trygghetssystem... 293 15.2 Bedömningen av väntepenningen... 295 16 Alternativ som har valts bort... 299 16.1 Nya eller ändrade statsbidrag... 300 16.2 Frivillig ekonomisk kompensation... 301 16.3 Öppna jämförelser av väntetider... 301 16.4 Förstärkt tillsyn av kommunerna... 303 16.5 Krav på kommunal planering... 304 16.6 Utbildning i läsår och terminer... 305 16.7 Sanktionsavgift som tillfaller staten... 306 16.8 Verkställighet enligt utsökningsbalken... 306 17 Författningskommentar... 309 17.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)... 309 17.2 Förslaget till förordning om ändring i skolförordningen (2011:185)... 312 17.3 Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringsbalken... 314 17.4 Förslaget till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)... 326 9

Innehåll SOU 2013:41 17.5 Förslaget till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)... 327 17.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring... 328 17.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter... 328 17.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag... 329 17.9 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1988:244) om grupplivförsäkring för deltagare i vissa arbetsmarknadspolitiska program... 329 17.10 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1988:245) om grupplivförsäkring för doktorander... 330 17.11 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för doktorander... 330 17.12 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd... 330 17.13 Förslaget till förordning om ändring i studiestödsförordningen (2000:655)... 331 17.14 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2002:623) om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten... 331 17.15 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2010:407) om ersättning till vissa nyanlända invandrare... 331 17.16 Förslaget till förordning om ändring i förordningen (2010:409) om etableringssamtal och etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare... 332 Särskilda yttranden... 333 Referenser... 337 10

SOU 2013:41 Innehåll Bilagor Bilaga 1 Kommittédirektiv 2012:54... 345 Bilaga 2 Kommittédirektiv 2012:100... 355 Bilaga 3 Teknisk rapport... 357 Bilaga 4 Ekonomiska beräkningar... 371 11

Förkortningar AKKA-utredningen bet. Ds EU FKFS förordning 1408/71 förordning 883/2004 HFD JK JO kap. Kolada Utredningen om ökat arbetskraftsdeltagande bland nyanlända utrikes födda kvinnor och anhöriginvandrare betänkande Departementsserien Europeiska unionen Försäkringskassans författningssamling Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen Högsta förvaltningsdomstolens årsbok Justitiekanslern Justitieombudsmannen (egentligen Riksdagens ombudsmän) kapitel Kommun- och landstingsdatabasen 13

Förkortningar SOU 2013:41 LSS mnkr NJA OSL prop. RAR RF rskr. RÅ SCB SFB SGI SKL SKOLFS skr. SOU UB VAB lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade miljoner kronor Nytt Juridiskt Arkiv offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) proposition Riksförsäkringsverkets allmänna råd regeringsformen riksdagsskrivelse Regeringsrättens årsbok Statistiska centralbyrån socialförsäkringsbalken sjukpenninggrundande inkomst Sveriges Kommuner och Landsting Skolverkets författningssamling skrivelse Statens offentliga utredningar utsökningsbalken vård av barn (en form av tillfällig föräldrapenning) 14

Sammanfattning Uppdraget från regeringen När föräldrar vill ha förskoleplats ska kommunen normalt erbjuda det inom fyra månader. Det framgår av skollagen (2010:800). En del kommuner har interna riktlinjer som går längre, till exempel att plats ska erbjudas inom tre månader, men det är frivilligt. I budgetpropositionen för 2012 konstaterade regeringen att kommunerna i de allra flesta fall erbjuder plats inom fyra månader. Regeringen påpekade samtidigt att det finns kommuner som inte gör det och att det innebär stora problem för drabbade föräldrar. Mot den bakgrunden har regeringen gett oss i uppdrag att se över om det behövs nya åtgärder eller incitament som kan riktas mot kommuner för att fler barn ska erbjudas förskoleplats inom lagstadgad tid. En del av uppdraget är att undersöka hur stort problemet med dröjsmål är och att analysera orsakerna till det. En annan del är att undersöka olika sätt att kompensera föräldrar ekonomiskt om kommunen inte erbjuder förskoleplats i tid. Problemet med dröjsmål För att ta reda på hur stort problemet är har vi sänt ut en enkät till landets alla kommuner. Resultatet talar för att ungefär 3 000 barn om året får vänta för länge på förskoleplats, vilket motsvarar drygt 2 procent av alla barn som ska börja i förskola. Dessa barn får enligt undersökningen vänta 2 3 månader för länge i genomsnitt. Det är totalt 36 kommuner som har svarat att de troligen inte kan erbjuda plats i tid till alla barn. Även tidigare undersökningar har visat att dröjsmål förekommer, även om problemets omfattning varit oklar. Orsaken till dröjsmålen tycks framförallt vara brister när det gäller planering och prioriteringar i vissa kommuner. Det kan till exempel handla om att man inte tagit fram en tillräckligt bra befolk- 15

Sammanfattning SOU 2013:41 ningsprognos, att samarbetet inom kommunen inte fungerar tillräckligt väl eller att man saknar beredskap för snabba åtgärder när det uppstår brist på platser. Det kan också handla om att förskolan får stå tillbaka när det är ont om pengar i kommunen. Problemet med dröjsmål har negativa konsekvenser. Barnet går miste om utbildning och föräldrarna får svårare att gå tillbaka till sina arbeten eller till andra sysselsättningar. I värsta fall kan de förlora sin försörjning och delar av sitt socialförsäkringsskydd. Det kan nämligen hända om deras föräldrapenningdagar tagit slut. Arbetsgivare kan vidare få problem om anställda inte kommer tillbaka som planerat och nyanlända invandrares etablering i arbetsoch samhällslivet kan fördröjas. Jämställdheten mellan kvinnor och män påverkas också negativt. Sannolikt medför dröjsmålen även samhällsekonomiska kostnader, eftersom antalet arbetade timmar minskar. Ett räkneexempel visar att den totala kostnaden skulle kunna vara upp mot 180 miljoner kronor om året. Föräldrarnas inkomstförluster står troligen för en betydande del av kostnaden. Förslaget till förskolegaranti Frågan är då om det behövs nya åtgärder eller incitament. Redan i dag kan Skolinspektionen ingripa mot en kommun som inte erbjuder förskoleplats i tid. Bland annat kan myndigheten vitesförelägga kommunen. Föräldrarna har dessutom möjlighet att få skadestånd av kommunen och om det finns ett beslut att överklaga går det sannolikt att få till stånd en så kallad laglighetsprövning i domstol. Vi bedömer ändå att dagens åtgärder inte räcker och föreslår därför en nationell förskolegaranti. Någon sådan finns inte i dag. Den ska säkra att så många barn som möjligt erbjuds förskoleplats i tid och att föräldrar som trots allt får vänta för länge får ett bättre skydd. Förslaget är att garantin ska bestå av fyra olika åtgärder: 1. Tydlig platsdag i skollagen 2. Informationsskyldighet för kommuner 3. Rapporteringsskyldighet för kommuner 4. Kompensation till föräldrar i form av en väntepenning Åtgärderna beskrivs nedan. Tanken är att de tillsammans ska leda till en fungerande planering och tydliga politiska prioriteringar i alla 16