ESTNISK STÖVARE. (Rasnamn i hemlandet: Eesti hagijas)

Relevanta dokument
Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

WELSH SPRINGER SPANIEL

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

Grupp 6 DEUTSCHE BRACKE Nordisk Kennel Union

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

Grupp 7 ÉPAGNEUL PICARD Nordisk Kennel Union

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 FCI-nummer - Ej erkänd av FCI Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté Foto: Åsa Lindholm

SLOVENSKÝ HRUBOSRSTÝ STAVAC

PETIT BLEU DE GASCOGNE

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

YORKSHIRETERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Yorkshire Terrier)

DERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

Grupp 3 TENTERFIELD TERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 SHIBA Nordisk Kennel Union

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

WELSHTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Welsh Terrier)

Grupp 1 LANCASHIRE HEELER Nordisk Kennel Union

FINSK LAPPHUND. (Rasnamn i hemlandet: Suomenlapinkoira)

WELSH CORGI CARDIGAN

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse Foto: Åsa Lindholm

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

GRIFFON BLEU DE GASCOGNE

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

Grupp 7 ENGELSK SETTER Nordisk Kennel Union

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

JACK RUSSELL TERRIER

Grupp 8 CLUMBER SPANIEL Nordisk Kennel Union

BRAQUE FRANÇAIS, TYPE PYRENEES

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

PRAŽSKÝ KRYSARÍK. Grupp 9 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av CMKU Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

RUSSKAYA TSVETNAYA BOLONKA

STRÄVHÅRIG FOXTERRIER

HYGENSTÖVARE (Hygenhund)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

Grupp 6 AMERICAN FOXHOUND Nordisk Kennel Union

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

Grupp 6 BEAGLE Nordisk Kennel Union

SLÄTHÅRIG FOXTERRIER

WELSH CORGI PEMBROKE

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

Grupp 5 SVENSK LAPPHUND Nordisk Kennel Union

Grupp 8 LABRADOR RETRIEVER Nordisk Kennel Union

RATONERO-BODEGUERO ANDALUZ

SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

SKOTSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Scottish Terrier)

Grupp 6 RHODESIAN RIDGEBACK Nordisk Kennel Union

Grupp 2 BULLMASTIFF Nordisk Kennel Union

KING CHARLES SPANIEL

Grupp 5 NORRBOTTENSPETS Nordisk Kennel Union

ANATOLISK HERDEHUND. (Rasnamn i hemlandet: coban köpegi)

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

FLATCOATED RETRIEVER

SKOTSK HJORTHUND. (Rasnamn i hemlandet: Deerhound)

COCKER SPANIEL. (Rasnamn i hemlandet: English Cocker Spaniel)

WELSH SPRINGER SPANIEL

Grupp 9 PEKINGESE Nordisk Kennel Union

PETIT BASSET GRIFFON VENDÉEN

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

Grupp 9 SHIH TZU Nordisk Kennel Union

Grupp 8 FIELD SPANIEL Nordisk Kennel Union

Grupp 5 CHOW CHOW Nordisk Kennel Union

SILKYTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Australian Silky Terrier) AUSTRALIAN SILKY TERRIER

CAVALIER KING CHARLES SPANIEL

MANCHESTERTERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Manchester terrier)

COLLIE, KORTHÅRIG (Collie (Smooth))

Grupp 6 BLUETICK COONHOUND Nordisk Kennel Union

RYSK-EUROPEISK LAJKA

TIBETANSK TERRIER. (Rasnamn i hemlandet: Tibetan Terrier)

GRÖNLANDSHUND. (Rasnamn i hemlandet: Grønlandshund/Qimmeq Qimuttoq)

BEDLINGTONTERRIER. J. Campin

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

Grupp 3 ENGLISH TOY TERRIER Nordisk Kennel Union

Grupp 2 MASTIFF Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI CARDIGAN

GORDONSETTER. Grupp 7

LAPSK VALLHUND (Lapinporokoira)

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

HÄLLEFORSHUND. Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av SKKs Centralstyrelse

Grupp 5 NORSK LUNDEHUND Nordisk Kennel Union

PULI. Grupp 1 FCI-nummer 55 FCI-standard på engelska publicerad FEDERATION CYNOLOGIQUE INTERNATIONALE (AISBL)

Transkript:

Grupp 6 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av estniska kennelklubben 2007-11-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-07-02 ESTNISK STÖVARE (Rasnamn i hemlandet: Eesti hagijas) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för ESTNISK STÖVARE Ursprungsland/ hemland Användningsområde Klassifikation Bakgrund/ändamål Helhetsintryck Viktiga måttförhållanden Uppförande/karaktär Huvud Estland Drivande hund för jakt på hare, räv och lodjur. Grupp 6 Likt många av de skandinaviska stövarna så har den estniska sin bakgrund i stövare från Väst- och Östeuropa liksom i brittiska drivande raser. Ett av de primära målen i utvecklingen var en lägre mankhöjd för att inte riskera hundar som drev för snabbt och därmed kunde skada långsammare djur. Tusentals stövare samlades för utvärdering och registrering när rasstandarden erkändes officiellt 1954. Estnisk stövare skall vara medelstor med stark och torr kroppsbyggnad. Benstommen skall vara kraftig, tassarna starka och musklerna välutvecklade. De vita pälsmarkeringarna skall vara tydliga och därmed göra det lätt att se hunden under arbete i markerna. Könsprägeln skall vara tydlig. Kroppslängden skall tydligt överskrida mankhöjden. Tikar får vara något längre än hanhundar. Rasen skall ha jämnt humör och vara vig och vänlig. Luktsinnet skall vara väl utvecklat med uttalad förmåga att finna vilt liksom jaktpassion, vilket är en förutsättning för att kunna finna och följa vilt i svår terräng. Ett klangfullt skall hjälper att lokalisera hunden vid drev på långa distanser. Huvudet skall sett uppifrån bilda en trubbig kil, bred baktill och något avsmalnande mot nospartiet. Skallparti Skalle Stop Skallen skall vara måttligt bred och något välvd. Ögonbrynsbågarna skall vara välutvecklade men inte framskjutna. Stopet skall vara måttligt markerat, aldrig brant. Ansikte Nostryffel Nostryffeln skall vara bred och fullständigt svart. Hundar med pälsfläckar som är gyllene eller tan kan ha ljusare nostryffel men den får aldrig vara leverbrun.

Nosparti Läppar Käkar/tänder Kinder Ögon Öron Hals Nospartiet skall vara långt, i proportion till skallen. Nosryggen skall vara rak. Läpparna skall vara torra. De skall inte vara hängande eller ha lösa mungipor. Läppränderna skall vara fullt pigmenterade. Käkarna skall vara normalt utvecklade med fulltaliga tänder som sluter i saxbett. Tänderna skall vara stora och vita. Tångbett, pga av nedslitna eller åldrade framtänder är inte önskvärt. Kinderna skall vara flata. Ögonen skall vara något snett ansatta och mörka med mörka ögonkanter. Öronen skall vara tunna och ha kort päls. De skall vara hängande, medelhögt ansatta, ligga intill kinderna och ha rundade örontippar. När öronen förs framåt mot nostryffeln skall de nå till halva nospartiet. Halsen skall vara medellång och måttligt högt ansatt. Den skall vara rund i genomskärning, muskulös och torr utan lös halshud. Kropp Manke Rygg Ländparti Kors Bröstkorg Underlinje och buk Svans Manken skall ligga högre än rygglinjen. Ryggen skall vara plan, bred och muskulös. Ländpartiet skall vara kort, brett, välvt och muskulöst. Korset skall vara brett, medellångt, muskulöst och svagt sluttande. Bröstkorgen skall vara oval, rymlig och nå ned till armbågarna. Bröstbenet skall vara långt. Revbenen skall vara vältvecklade. Buklinjen skall bara vara svagt uppdragen. Svansen skall ha sabelform. Den skall vara tjock vid roten och avsmalna något mot svanstippen samt nå till hasorna. Svansen skall aktivt vifta under rörelse och svansroten får aldrig lyftas över rygglinjen. Extremiteter Framställ Helhet Framstället skall vara torrt med kraftig benstomme och muskulatur. Sedda framifrån skall frambenen vara raka och parallella. Benhöjden skall vara ca 50 % av mankhöjden.

Skulderblad Armbåge Underarm Mellanhand Framtassar Vinkeln vid skulderbladsleden skall vara 115-120 grader. Armbågarna skall vara starka, intilliggande, varken inåt- eller utåtvridna utan strikt bakåtriktade. Frambenen skall vara medellånga med oval benstomme. Stommen skall vara stadiga i proportion till kroppen, dvs. varken fin eller för tung. Benen skall vara fullständigt raka. Mellanhänderna skall vara raka, elastiska och nästan raka. Framtassarna skall vara ovala, slutna och välvda. Klorna skall vara starka och nedåtriktade. Trampdynorna skall vara tjocka. Bakställ Helhet Lår Knäled Underben Mellanfot Baktassar Rörelser Hud Bakstället skall vara torrt med kraftig benstomme och muskulatur. Sedda bakifrån skall benen vara rakt ställda och parallella och sedda från sidan skall de vara välvinklade. Låren skall vara av ungefär samma längd som underbenen. Knälederna skall vara måttligt vinklade, varken inåt- eller utåtvridna under rörelse. Underbenen skall vara av ungefär samma längd som låren. Mellanfötterna skall vara medellånga, mycket starka och upprätta. Baktassarna skall vara ovala, slutna och välvda. Klorna skall vara starka och nedåtriktade. Trampdynorna skall vara tjocka. Rörelserna skall ha god drivkraft, vara flytande och jämna på en rak linje, s.k. enkelspår (single-tracking). Huden skall vara stram, elastisk och utan veck. Päls Pälsstruktur Färg Pälsen skall vara kort, jämn, hård och glänsande. Underullen skall vara måttligt utvecklad. Svansen skall ha jämn, tät päls vilket gör att hela svansen ter sig tjock. På svanstippen kan pälsen vara något kortare. Den typiska pälsfärgen är svart med tanteckning och övertecknat med vitt (trefärgad). Fläckarnas omfång är inte begränsat. Gula till gyllengula fläckar utan vitt (tvåfärgat) är också tillåtet. Fläckarna kan vara av olika storlek även som mantel. Färgerna skall kontrastera väl mot det vita vilket skall finnas på huvudet, strupen, bröstet och sträcka sig till buken. Alla tassar och svanstippen måste ha vitt. Alla färger måste vara så klara som möjligt.

Storlek/vikt Mankhöjd Hanhundar: 45 52 cm Tikar: 42 49 cm. Höjden över korset skall vara 1 1,5 cm lägre än manken. Fel Allvarliga fel Diskvalificerande fel Nota bene Testiklar Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete. Blyg eller hetsig. Kroppsbyggnad som är för lätt eller för tung. För kort eller för lång kropp, bakhög. Grovt huvud, plan eller kullig skalle, runda kinder. Otillräckligt pigmenterad nostryffel, ögon- eller läppkanter. Lätt överbett där framtänderna inte har kontakt med varandra. Öron som är för korta, för tjocka eller för högt ansatta. Öron som inte ligger intill huvudet eller har lång päls. Smal bröstkorg, flata revben. Mjuk överlinje, brant kors. Svans som är för lång (når mer än 3 cm nedanför hasleden) eller för kort, buren upprätt från roten. Tassar som är för långa (hartass), spretiga tår. Uttalat vågig päls, avsaknad av underull. Kraftigt överttecknat vit, uttalade svarta eller tanfärgade prickar i det vita. Leverbruna eller kaffebruna fläckar och leverbrun nostryffel. Aggressiv eller extremt skygg. Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga abnormiteter skall diskvalificeras. Avsaknad av könsprägel. Mankhöjd över standardens. Över- eller underbett. Olikfärgade, ofärgade eller blå ögon. Öron som är små, ståndöron eller halvresta. Krokig eller defekt svans. Övertecknad med svart eller tanfärgad pälsfärg, dvs. avsaknad av vitt. Endast funktionellt och kliniskt friska hundar med rastypisk konstruktion skall användas till avel. Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Stop/pannavsats Öga Ansikte Nosrygg Nostryffel Nosparti Överkäke Haka Underkäke Mungipa Kind Strupe Skulderled Bröstbensknapp Överarm Bringa Underarm Handlov Mellanhand Framtass Skalle Öra Nacke Halsvälvning Hals Skuldra Manke Rygg Länd Kors Armbåge Underlinje Buklinje Bröstkorg Flank Knäled Underben Svansansättning Sittbensknöl Lår Svans Hasled Mellanfot Baktass

Svenska Kennelklubben är hundägarnas riksorganisation och företräder alla hundar och hundägare i Sverige. Med våra 300 000 medlemmar är vi en av landets största intresseorganisationer. Vi sprider information, utbildar och väcker debatt och visar på den stora glädjen och nyttan med hund! POSTADRESS 163 85 Spånga BESÖKSADRESS Rinkebysvängen 70 TELEFON 08-795 33 44 E-POST agstandard@skk.se www.skk.se