Avtal som inte tagits med i avtalstrycket Avtal om ITP Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL) Omställningsavtal Överenskommelse om trygghetsförsäkring Utvecklingsavtal Avtal om förslagsverksamhet Avtal om rätt till tjänstemäns uppfinningar Avtal om konkurrensklausuler Huvudavtal (förhandlingsordning) Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring Samarbetsavtal om industriell utveckling och lönebildning (SIF/CF) Ledaravtal Avtal om lönebildning i företagen (SIF) Avtal om lönebildning i företagen (CF) Dessutom finns ytterligare ett antal överenskommelser bl a av samarbets- och rekommendationskaraktär. 3
Innehåll Innehåll Innehållsförteckning Sid 1 Avtalets omfattning 8 1.1 Allmänt 8 1.2 Undantag 8 7.3.2 Garantiregel 18 1-6 1.3 Tjänstemän som uppnått pensionsåldern 8 7-8 2 Anställning 9-10 2.1 Anställning tills vidare 9 2.2 Villkor för tidsbegränsade anställningar 9 2.3 Vikariat 9 2.4 Provanställning 9 2.5 Underrättelse till tjänstemannaklubb 10 2.6 Uppsägning av arbetsgivares rätt att anställa på prov och vid arbetstopp 10 3 Allmänna förhållningsregler 11 3.1 Lojalitet och förtroende 11 3.2 Bisyssla 11 3.3 Förtroendeuppdrag 11 4 Lön för del av löneperiod 11 5 Övertid 12-15 5.1 Övertidsarbete 12 5.1.1 Definition 12 5.1.2 Beräkning av övertid 12 5.2 Kompensation för övertid 12 5.2.1 Pengar, ledighet, lön, semester 12 5.2.2 Pengar eller ledighet 12 5.2.3 Högre lön, längre semester 13 5.2.4 Förberedelse- och avslutningsarbete 13 5.2.5 Underrättelse till tjänstemannaklubb 13 5.3 Beräkning av övertidsersättning och kompensationsledighet 13 5.3.1 Övertidsersättning 13 5.3.2 Kompensationsledighet 14 5.3.3 Övertidsarbete som är skilt från ordinarie arbetstid 14 5.4 Deltidsanställning 14 5.4.1 Mertidsersättning 14 5.4.2 Övertidskompensation 15 6 Restidsersättning 16-17 6.1 Restid 16 6.2 Rätt till restidsersättning 16 6.3 Ersättning 17 7 Semester 18-24 7.1 Allmänna bestämmelser 18 7.2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår 18 7.3 Semesterns längd 18 7.3.1 Överenskommelse om längre semester 18 7.3.3 Tidigare regler 18 7.3.4 Samma koncern 19 7.4 Semesterlön, semesterersättning m m 19 7.4.1 Semesterlön 19-20 7.4.2 Semesterersättning 20 7.4.3 Obetald semester 20 7.4.4 Ändrad sysselsättningsgrad 20-21 7.4.5 Utbetalning 21 7.5 Sparande av semester 21 7.5.1 Antal dagar 21 7.5.2 Uttag 22 7.5.3 Semesterlön för sparade semesterdagar 22 7.6 Semester för nyanställda m fl 22 7.7 Intyg om uttagen semester 23 7.8 Semester för intermittent deltidsarbetande 23 7.8.1 Antal dagar 23-24 7.8.2 Ersättning och avdrag 24 8 Sjuklön m m 25-30 8.1 Rätten till sjuklön 25 8.2 Sjukanmälan till arbetsgivaren 25 8.3 Skriftlig försäkran och läkarintyg 25 8.4 Sjuklönens storlek 26 8.4.1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen 26 8.4.2 Ny sjukperiod inom fem kalenderdagar 26 8.4.3 När avdrag redan gjorts för tio karensdagar 26 8.4.4 Sjuklön om 80 % under hela perioden 26 8.4.5 Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen 26-27 8.4.6 Definition av månadslön och veckoarbetstid 27 8.5 Sjuklönetidens längd 28 8.6 Vissa samordnings- och inskränkningsregler 28 8.6.1 Tjänstemannen får annan ersättning 28 8.6.2 Tjänstemannen har fyllt 60 år 28 8.6.3 Förtigande av sjukdom 28 8.6.4 Nedsatta sjukförmåner 29 8.6.5 Olycksfall m m 29 8.7 Föräldraledighetstillägg 29-30 8.8 Ledighet med tillfällig föräldrapenning 30 8.9 Smittbärare 30 4 5
Innehåll Innehåll 9-14 9 Ledighet 31-33 9.1 Permission 31 9.2 Ledighet utan lön 31 9.3 Avdrag vid ledighet utan lön 31 9.3.1 Annan ledighet 31 9.3.2 Tjänstledighet högst fem arbetsdagar 32 9.3.3 Tjänstledighet längre än fem arbetsdagar 32 9.3.4 Intermittent deltidsarbete 32-33 9.3.5 Ledighet hel månad 33 10 Tjänstemäns skyldigheter och rättigheter vid konlikt mellan arbetsgivare och arbetare 34-35 10.1 Arbetsskyldighet 34 10.2 Skyddsarbete 34-35 10.3 Överläggning om visst arbete 35 10.4 Olovlig konflikt 35 10.5 Uppsägning m m 35 Bilagor 42-56 1 Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän 42 2 Överenskommelser om ersättning för förskjuten arbetstid, beredskapstjänst m m samt om nattvila vid övertidsarbete (Ledarna) 47 3 Överenskommelse om ersättning för förskjuten arbetstid, beredskapstjänst och jourtid (SIF/CF) 50 4 Överenskommelse om ersättning för veckovila (SIF/CF) 54 5 Arbetstidsförkortning 56 6 Kompetensutveckling i företagen 57 Bilagor Sökord 11 Uppsägning 36-40 11.1 Uppsägning från tjänstemannens sida 36 11.1.1 Uppsägningstid 36 11.1.2 Skriftlig uppsägning 36 11.2 Uppsägning från arbetsgivarens sida 37 11.2.1 Uppsägningstid 37-38 11.2.2 Förlängd uppsägningstid 38 11.2.3 Turordning vid personalinskränkning 38-39 11.2.4 Varsel 39 11.2.5 Lön under uppsägningstid 39 11.3 Övriga bestämmelser vid uppsägning 39 11.3.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid 39 11.3.2 Provanställning 40 11.3.3 Pensionärer 40 11.3.4 Uppnådd pensionsålder 40 11.3.5 Förkortning av tjänstemannens uppsägningstid 40 11.3.6 Skadestånd 40 11.3.7 Anställningsintyg/-betyg 40 11.3.8 Intyg om uttagen semester 40 Sökordsregister 59-61 12 Frikrets 41 13 Förhandlingsordning, Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK, Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK 41 14 Giltighetstid 41 6 7
Omfattning Anställning 1 Avtalets omfattning 2 Anställning 1.1 Allmänt Avtalet gäller för företag som är medlemmar i ALMEGA Industri och Kemiförbundet. Avtalet gäller för alla tjänstemän med de undantag och inskränkningar som anges nedan. Avtalet kan utgöra utgångspunkt för diskussioner om likartade regler för samtliga anställda i företaget. Lokala parter kan komma överens om sådana gemensamma regler utan hinder av detta avtal. Reglerna ska i så fall godkännas av alla berörda centrala parter. Om så inte sker ska avtalsparterna verka för att central förhandling kommer till stånd i frågan mellan samtliga parter. 2.1 Anställning tills vidare En anställning gäller tills vidare, om inte arbetsgivaren och tjänstemannen har avtalat om att anställningen ska vara tidsbegränsad. 1 2 2.2 Villkor för tidsbegränsade anställningar Avtal kan träffas om anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet, med studerande för tid då de har ferier eller gör uppehåll i studierna samt med den som uppnått ordinarie pensionsålder enligt ITP-planen. 1.2 Undantag Avtalet gäller inte tjänstemän som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor får anses ha företagsledande eller därmed jämförlig ställning, tjänstemän vars anställning utgör en bisyssla samt tjänstemän som på arbetsgivarens uppdrag arbetar utomlands. Anställningsvillkoren ska under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller genom särskilda regler som gäller vid företaget (se även Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring ). Upplysning: Av sjuklönelagen följer att en anställd som är undantagen från avtalet har rätt till sjuklön under sjuklöneperioden. 1.3 Tjänstemän som uppnått pensionsåldern För tjänstemän som står kvar i tjänst efter det att de uppnått den ålder som gäller som pensionsålder enligt ITP-planen eller har anställts vid företaget efter det att de har uppnått den ordinarie pensionsålder som tillämpas där, gäller avtalet med följande inskränkningar: Rätten till sjuklön framgår av 8.6.2 och Uppsägningstiden framgår av 11.3.3 Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om anställningsvillkor som avviker från avtalet. Avtal kan vidare träffas om anställning för viss tid vid praktikarbete, vikariat, tillfällig arbetstopp och provanställning. 2.3 Vikariat Med vikariat avses att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro eller uppehåller en vakant befattning i avvaktan på att den tillsätts. I det senare fallet kan anställningen avse högst sex månader, dock med möjlighet till förlängning om arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen kommer överens om detta. 2.4 Provanställning En provanställning kan omfatta högst sex månader, såvida de lokala parterna i individuella fall inte kommer överens om en längre period, dock högst 12 månader. Avtal om provanställning kan träffas om tjänstemannens kvalifikationer inom befattningsområdet är oprövade eller om det annars finns särskilda skäl att pröva tjänstemannen mot bakgrund av arbetsuppgifternas speciella krav eller om tjänstemannen är handikappad, långtidsarbetslös eller upptagen i Trygghetsrådets clearingregister. 8 9
Anställning Förhållningsregler 2.5 Underrättelse till tjänstemannaklubb Arbetsgivare som anställer vid tillfällig arbetstopp eller provanställer bör dessförinnan underrätta berörd tjänstemannaklubb vid företaget, om det är praktiskt möjligt. Underrättelsen ska lämnas inom en vecka efter det att anställningsavtal har träffats. 2.6 Uppsägning av arbetsgivarens rätt att anställa på prov och vid arbetstopp Den lokala tjänstemannaorganisationen eller berört tjänstemannaförbund kan säga upp arbetsgivarens rätt att anställa vid tillfällig arbetstopp eller på prov. Uppsägningstiden är tre månader. Arbetsgivare som vill ha kvar sin rätt ska skyndsamt begära att förhandlingar om detta förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga uppsägningstiden för att göra det möjligt att slutföra förhandlingar enligt förhandlingsordningen, innan uppsägningstiden löper ut. I sista hand kan frågan tas upp till överläggningar i Tjänstemarknadsnämnden SAF-PTK. 3 Allmänna förhållningsregler 3.1 Lojalitet och förtroende Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänsteman grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman ska iaktta diskretion när det gäller företagets angelägenheter, såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter och dylikt. 3.2 Bisyssla En tjänsteman får inte utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva ekonomisk verksamhet för ett företag som konkurrerar med arbetsgivaren. Tjänstemannen får inte heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet som kan inverka menligt på arbetet i tjänsten. Den som avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör därför först samråda med arbetsgivaren. 3.3 Förtroendeuppdrag En tjänsteman har rätt att inneha statliga, kommunala och fackliga förtroendeuppdrag. Lön för del av löneperiod 2 3-4 4 Lön för del av löneperiod Till tjänstemän som börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad betalas en dagslön för varje kalenderdag som anställningen omfattar under en sådan månad. För beräkning av dagslön - se 9.3.3. 10 11
Övertid Övertid 5 Övertid 5.1 Övertidsarbete 5.1.1 Definition Med övertidsarbete som ger rätt till övertidskompensation avses arbete som en heltidsanställd utför utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för anställningen, om arbetsgivaren beordrat övertidsarbetet eller godkänt det i efterhand. Om arbetstiden under en viss del av året är förkortad utan motsvarande förlängning under annan del av året, uppkommer övertid först när tjänstemannen fullgjort den längre dagliga arbetstid som gäller under resten av året. Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändiga förberedelse- och avslutningsarbeten som normalt ingår i befattningen. 5.1.2 Beräkning av övertid Vid beräkning av övertid tas endast fulla halvtimmar med. Om övertidsarbete utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda tidsperioderna räknas ihop. 5.2.3 Högre lön, längre semester Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om att tjänstemannen i stället för pengar eller ledighet får högre lön och/eller tre eller fem semesterdagar utöver lagstadgad semester. Sådana överenskommelser träffas med tjänstemän i chefsställning eller sådana tjänstemän vars arbetstid är svår att kontrollera eller som har frihet att själva förlägga sin arbetstid. 5 5 Överenskommelsen ska vara skriftlig och avse ett semesterår om inte arbetsgivaren och tjänstemannen kommer överens om annat. Sådan annan överenskommelse kan inför varje nytt semesterår omförhandlas. 5.2.4 Förberedelse- och avslutningsarbete Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen kommit överens om att förberedelse- och avslutningsarbete dagligen ska utföras och lönen inte har fastställts eller fastställs med hänsyn till detta, ska tjänstemannen kompenseras för förhållandet genom att få 28 dagars semester. 5.2.5 Underrättelse till tjänstemannaklubb Om överenskommelse har träffats enligt 5.2.3 eller 5.2.4 ska arbetsgivaren underrätta berörd tjänstemannaklubb om detta. Efter underrättelse ska arbetsgivaren om tjänstemannaklubben så begär uppge de motiv som ligger till grund för överenskommelsen. 5.2 Kompensation för övertid 5.2.1 Pengar, ledighet, lön, semester Övertidsarbete kompenseras med pengar ledighet högre lön längre semester enligt reglerna nedan. 5.2.2 Pengar eller ledighet Tjänstemannen har rätt till övertidskompensation antingen i pengar (övertidsersättning) eller i form av ledig tid (kompensationsledighet), om inte annat följer av 5.2.3 eller 5.2.4 nedan. Kompensationsledighet ges om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten i företaget. Vid samrådet bör arbetsgivaren så långt det är möjligt, beakta tjänstemannens önskemål om när ledigheten ska tas ut. 5.3 Beräkning av övertidsersättning och kompensationsledighet 5.3.1 Övertidsersättning Övertidsersättning per timme betalas enligt följande: Övertidsarbete kl 06.00-20.00 helgfria måndagar - fredagar 94 Övertidsarbete på annan tid Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta. Med övertidsarbete på annan tid jämställs övertidsarbete på vardagar som är arbetsfria för den enskilde tjänstemannen samt på midsommar-, jul- och nyårsafton. Semesterlön är inkluderad i ersättningsbeloppen. 72 12 13
Övertid Övertid 5.3.2 Kompensationsledighet Kompensationsledighet per övertidstimme ges enligt följande: Övertidsarbete kl 06.00-20.00 helgfria måndagar - fredagar 1,5 timmar Övertidsarbete på annan tid 5.4.2 Övertidskompensation Om mertidsarbete utförts före eller efter de klockslag som gäller för den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för motsvarande heltidsanställning i företaget, ges övertidskompensation. 5 5 2 timmar Vid beräkning av övertidsersättning enligt 5.3.1 ska tjänstemannens lön räknas upp till heltidslön. 5.3.3 Övertidsarbete som är skilt från ordinarie arbetstid Om tjänstemannen beordras utföra övertidsarbete på tid som inte är en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, lämnas övertidsersättning eller kompensationsledighet som om övertidsarbetet hade utförts under minst tre timmar. Detta gäller dock inte om övertidsarbetet är skilt från den ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll. Arbetsgivaren ska ersätta eventuella resekostnader vid övertidsarbete enligt ovan. Detta gäller även för tjänstemän som inte har rätt till övertidsersättning eller kompensationsledighet. 5.4 Deltidsanställning 5.4.1 Mertidsersättning Om en deltidsanställd tjänsteman utfört arbete utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för deltidsanställningen (mertid), betalas ersättning per överskjutande timme med 3,5 x veckoarbetstiden Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta. Med veckoarbetstiden avses den deltidsanställdes arbetstid per helgfri vecka, räknat i genomsnitt per månad. Semesterlön är inkluderad i ersättningsbeloppet. Vid beräkning av utfört mertidsarbete tas endast fulla halvtimmar med. Om mertidsarbete har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstid som gäller för deltidsanställningen en viss dag ska de båda tidsperioderna räknas ihop. 14 15
Restid Restid 6 Restidsersättning 6.3 Ersättning Restidsersättning betalas per timme med 6.1 Restid Med restid som ger rätt till ersättning avses den tid under en beordrad tjänsteresa som går åt för själva resan till bestämmelseorten. Restid som ligger inom tjänstemannens ordinarie dagliga arbetstid räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid tas därför endast sådana tjänsteresor med som ligger utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid. 240 6 6 När resan har företagits under tiden från kl 18.00 fredag fram till kl 06.00 måndag eller från kl 18.00 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helgdag fram till kl 06.00 dag efter helgdag är ersättningen i stället Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar tas med. Restid såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag, ska räknas ihop. Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller under en del av resan, ska tiden kl 22.00-08.00 inte räknas med. Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under en tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller inte. Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlighet med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande hos arbetsgivaren. 190 Med månadslön avses den aktuella fasta kontanta. Restidsersättning enligt divisorn 240 betalas för högst sex timmar per kalenderdygn. Semesterlön är inkluderad i ersättningsbeloppen. Vid beräkning av restidsersättning ska deltidsanställd tjänstemans lön räknas upp till heltidslön. 6.2 Rätt till restidsersättning Tjänstemän har rätt till restidsersättning enligt 6.3 med följande undantag: Arbetsgivaren och tjänstemannen har enats om att tjänstemannen inte ska ha någon restidsersättning (gäller endast tjänstemän som inte har rätt till övertidsersättning eller kompensationsledighet). Arbetsgivaren och tjänstemannen har kommit överens om att kompensation för restid ska ges i annan form. Förekomsten av restid kan t ex beaktas när lönen fastställs. Tjänstemannen har en befattning som normalt medför tjänsteresor i betydande omfattning, t ex resande försäljare, servicetekniker eller liknande. En sådan tjänsteman har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen har kommit överens om detta. 16 17
Semester Semester 7 Semester 7.1 Allmänna bestämmelser Semester utgår enligt lag med i 7.2, 7.3, 7.5.1, 7.5.2, 7.6 och 7.7 angivna tillägg, och i 7.4 och 7.5.3 angivna undantag. Undantag har gjorts endast i de delar där så uttryckligen framgår i nämnda punkter. 7.3.4 Samma koncern En tjänsteman som går över från ett företag till ett annat inom samma koncern, får tillgodoräkna anställningstiden hos den tidigare arbetsgivaren när antalet betalda semesterdagar beräknas, om semesterersättning inte har betalats ut i den tidigare anställningen. 7 7 7.4 Semesterlön, semesterersättning m m 7.2 Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår Arbetsgivaren kan komma överens med en enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemannaorganisationen om att semesterår och/eller intjänandeår ska förskjutas. 7.3 Semesterns längd 7.3.1 Överenskommelse om längre semester Arbetsgivaren och tjänstemannen kan enligt 5.2.3 komma överens att tjänstemannen får tre eller fem semesterdagar utöver lagstadgad semester. Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterdagar. Upplysning: För tjänstemän med fler semesterdagar än de lagstadgade fastställs antal dagar med semesterlön enligt principerna i 7 semesterlagen. 7.3.2 Garantiregel Om en tjänsteman på grund av ett kollektivt eller enskilt avtal har rätt till fler semesterdagar än detta avtal ger, behåller tjänstemannen sin längre semester. Denna garantiregel gäller dock inte när en tjänsteman fått längre semester som övertidskompensation eller inte längre är skyldig att utföra förberedelse- och avslutningsarbete enligt 5.2.4. 7.3.3 Tidigare regler Tidigare regler om antal semesterdagar per år ska fortsätta att gälla vid ett företag om detta avtal skulle innebära att semestern förkortas. Om det blir aktuellt att ändra semesterbestämmelserna vid ett företag ska meddelande lämnas till tjänstemannaparten. Innan ett avgörande träffas, ska förhandlingar äga rum, om tjänstemannaparten så önskar. 7.4.1 Semesterlön Semesterlönen utgörs av den månadslön som är aktuell vid semestertillfället och semestertillägg enligt nedan. Semestertillägget för varje betald semesterdag är 0,8 % av tjänstemannens månadslön som är aktuell vid semestertillfället. Med aktuell månadslön avses här fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se 7.4.4. 0,5 % av summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret. Anmärkning: Semestertillägget 0,5 % förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet ska semestertillägget justeras upp genom att 0,5 % multipliceras med det antal semesterdagar tjänstemannen är berättigad till enligt 7.3 och divideras med antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har tjänat in. Med rörlig lönedel avses här provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar, premielön och ersättning för förskjuten tid, jour- och beredskapsersättning eller liknande rörlig lönedel om den inte räknats in i. Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats. 18 19
Semester Semester Till summan av den rörliga lönedel som har betalats ut under intjänandeåret ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semesterlönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rörliga lönedelar. Den beräknas på följande sätt: Upplysning: Antal anställningsdagar definieras i 7 semesterlagen. Ersättning för förskjuten tid, jour- och beredskapsersättning eller liknande ska inte tas med i ovanstående genomsnittsberäkning, om tjänstemannen under intjänandeåret haft sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar. Upplysning: Övertidsersättning, ersättning per överskjutande timme vid deltidsanställning och restidsersättning tas inte med vid beräkning av semestertillägg (se 5.3.1 och 5.4.1 respektive 6.3). 7.4.2 Semesterersättning Semesterersättningen är 5,4 % av den aktuella per outtagen betald semesterdag plus eventuellt semestertillägg om 0,5 % enligt 7.4.1. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upphörde. Beträffande ändrad sysselsättningsgrad - se 7.4.4. Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermånad gäller den sysselsättningsgrad som tjänstemannen haft under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden. Beträffande begreppet månadslön - se 7.4.1. 7 Genomsnittlig dagsinkomst = 7 Rörlig lönedel som betalats under intjänandeåret antal anställningsdagar minus semesterledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret 7.4.5 Utbetalning Vid utbetalning av semesterlön gäller följande: Huvudregel Semestertillägget om 0,8 % betalas ut vid den ordinarie löneutbetalningen i samband med eller närmast efter semestern. Semestertillägget om 0,5 % betalas ut senast vid semesterårets slut. Undantag 1 Om lönen till väsentlig del består av rörliga lönedelar har tjänstemannen rätt att vid ordinarie löneutbetalning i samband med semestern få utbetalt ett av arbetsgivaren preliminärt beräknat semestertillägg som avser den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets utgång betala ut det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt 7.4.1. Undantag 2 Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla kan arbetsgivaren betala ut resterande semesterlön för rörliga lönedelar efter semesterårets utgång. Detta ska i så fall göras vid första ordinarie löneutbetalning på det nya semesteråret. 7.5 Sparande av semester 7.4.3 Obetald semester För varje uttagen obetald semesterdag görs avdrag från tjänstemannens aktuella månadslön med 4,6 % av. Beträffande begreppet månadslön - se 7.4.1. 7.4.4 Ändrad sysselsättningsgrad Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den månadslön som är aktuell vid semestertillfället proportioneras i förhållande till tjänstemannens andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. 7.5.1 Antal dagar Om en tjänsteman har rätt till fler semesterdagar med semesterlön än 25 kan tjänstemannen efter överenskommelse med arbetsgivaren även spara dessa överskjutande semesterdagar. Detta gäller under förutsättning att tjänstemannen inte samma år tar ut tidigare sparad semester. Arbetsgivaren och tjänstemannen ska komma överens om vilket semesterår de sparade dagarna ska tas ut och när under året. 20 21
Semester Semester 7.5.2 Uttag Sparade semesterdagar ska tas ut i den ordning de sparats. Semesterdagar som sparats enligt lag ska tas ut före semesterdagar som sparats enligt 7.5.1 under samma år. 7.5.3 Semesterlön för sparade semesterdagar Semesterlön för sparade semesterdagar beräknas enligt 7.4.1 (exklusive anmärkningen). Vid beräkning av semestertillägget om 0,5 % ska dock all frånvaro under intjänandeåret exklusive ordinarie semester behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande frånvaro. Semesterlönen för sparade semesterdagar ska vidare anpassas till tjänstemannens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades. 7.7 Intyg om uttagen semester Tjänstemannen har rätt att få ett intyg om uttagen semester när anställningen upphör - se 11.3.8. 7.8 Semester för intermittent deltidsarbetande 7 7 7.8.1 Antal dagar Om en tjänsteman är deltidsanställd och har ett arbetstidsschema, som inte innebär arbete varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbete) gäller följande. Antalet semesterdagar enligt 7.3 (bruttosemesterdagar) som ska läggas ut under semesteråret ska proportioneras i förhållande till tjänstemannens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställda i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålls (nettosemesterdagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha varit arbetsdagar för tjänstemannen. Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid - se 7.4.4. 7.6 Semester för nyanställda m fl Om en nyanställds betalda semesterdagar inte täcker tiden för företagets huvudsemester eller om den nyanställde i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under det antal dagar som behövs. Sådana överenskommelser ska vara skriftliga. Vid ledighet utan löneavdrag gäller följande. Om anställningen upphör inom fem år från den dag den började görs avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestämmelser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag ska inte göras om anställningen upphört på grund av att tjänstemannen är sjuk eller har frånträtt sin anställning enligt 4 tredje stycket första meningen lagen om anställningsskydd, eller har sagts upp på grund av arbetsbrist. Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar ska läggas ut under semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande: Antal arbetsdagar per vecka/5 x antal bruttosemesterdagar som ska läggas ut = antal semesterdagar som ska förläggas till dagar som annars skulle ha varit arbetsdagar (nettosemesterdagar). Om det uppstår ett brutet tal vid beräkningen avrundas det uppåt till närmaste heltal. Med antalet arbetsdagar per vecka avses det antal dagar som enligt arbetstidsschemat är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per fyra veckor (eller annan period som omfattar hel förläggningsperiod). Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester läggs ut för en sådan tjänsteman går det åt en hel semesterdag även för den dag då tjänstemannen endast skulle ha arbetat en del av dagen. Upplysning: För tjänstemän som har fått fler betalda semesterdagar än de han tjänat in gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 tredje stycket semesterlagen, om någon skriftlig överenskommelse enligt ovan inte har träffats. 22 23
Semester Sjuklön Exempel 8 Sjuklön m m 7 Deltiden är förlagd till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka 4 3,5 3 2,5 2 Antal nettosemesterdagar (vid 25 dagars bruttosemester) Om arbetstidsschemat ändras så att antalet arbetsdagar per vecka förändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar räknas om så att de svarar mot den nya arbetstiden. 7.8.2 Ersättning och avdrag Semestertillägg, semesterersättning och löneavdrag (vid obetald semester) beräknas med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar. 20 18 15 13 10 8.1 Rätten till sjuklön Tjänsteman har rätt till sjuklön enligt de regler som anges i detta kapitel. I övrigt gäller lagen om sjuklön. 8.2 Sjukanmälan till arbetsgivaren En tjänsteman som inte kan arbeta på grund av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada ska snarast möjligt anmäla detta till arbetsgivaren. Föreligger godtagbara skäl som hinder för sjukanmälan, ska anmälan ske så snart hindret upphört. Vidare ska tjänstemannen meddela arbetsgivaren när arbetet beräknas kunna återupptas. Samma gäller om tjänstemannen måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta. Någon rätt till sjuklön finns inte för tiden innan en sådan anmälan gjorts. 8.3 Skriftlig försäkran och läkarintyg Tjänstemannen ska styrka sjukdomen med en skriftlig försäkran som lämnas till arbetsgivaren. Av denna ska framgå i vilken omfattning, tjänstemannen inte kunnat arbeta på grund av sjukdomen. Någon rätt till sjuklön finns inte innan en sådan försäkran lämnats. 8 Från den åttonde kalenderdagen ska tjänstemannen alltid styrka sjukdom med läkarintyg, som visar att tjänstemannen är oförmögen att arbeta och som också anger sjukperiodens längd. Arbetsgivaren får begära att tjänstemannen även ska styrka sjukdomen med läkarintyg för de första sju kalenderdagarna. Arbetsgivaren kan anvisa läkare för att utfärda läkarintyg. Någon rätt till sjuklön finns inte om tjänstemannen lämnar oriktiga eller vilseledande uppgifter om förhållanden som är av betydelse för rätten till sjuklön. Anmärkning: Det är av ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannen - i rehabiliteringssyfte - att orsaken till sjukdomen kan klarläggas så tidigt som möjligt. Detta gäller särskilt vid upprepade sjukdomsfall. 24 25
Sjuklön Sjuklön 8 8.4 Sjuklönens storlek 8.4.1 Sjukdom t o m 14:e kalenderdagen För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag enligt följande för den första frånvarodagen (karensdagen) fr o m den andra frånvarodagen Om lönen ändras görs sjukavdrag med utgångspunkt från den gamla lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön. Högsta sjukavdrag per dag Sjukavdraget per dag får inte överstiga x 12 365 8 x 12 52 x veckoarbetstiden 20% x x 12 52 x veckoarbetstiden Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid betalas med undantag för karensdagen dessutom sjuklön med 80 % av den ersättning som tjänstemannen gått miste om. Med månadslön jämställs vid beräkning av högsta sjukavdrag per dag fasta lönetillägg per månad (t ex ersättning för förskjuten arbetstid eller övertidstillägg) 8.4.2 Ny sjukperiod inom fem kalenderdagar Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar efter det att en tidigare sjukperiod avslutats, betraktas denna som en fortsättning på föregående sjukperiod. 8.4.3 När avdrag redan gjorts för tio karensdagar Om tjänstemannen under de senaste tolv månaderna haft sammanlagt tio karensdagar, görs sjukavdrag för den första dagen i kommande sjukperiod enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden. 8.4.4 Sjuklön om 80 % under hela perioden För tjänstemän, som enligt försäkringskassans beslut är berättigade till sjuklön om 80 % under hela sjuklöneperioden, görs avdrag enligt vad som gäller fr o m den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden. Upplysning: Innebörden av 8.4.2, 8.4.3 och 8.4.4 är hämtad ur sjuklönelagen. sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats garanterad minimiprovision eller liknande. 8.4.6 Definition av månadslön och veckoarbetstid Månadslön Med månadslön avses i 8.4.1 och 8.4.5 följande: Aktuell fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad beräknad genomsnittsinkomst per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. Om tjänsteman till väsentlig del är avlönad med sådana rörliga lönedelar bör arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om det lönebelopp som sjukavdraget ska göras från. 8.4.5 Sjukdom fr o m den 15:e kalenderdagen Sjukavdrag per dag För varje sjukdag inklusive arbetsfria dagar görs sjukavdrag enligt följande: Vid sjukavdrag fr o m 15:e kalenderdagen avses med månadslön även förmåner i form av kost och bostad värderade enligt RSV:s anvisningar. För tjänstemän med månadslön om högst 7,5 x basbeloppet/12 90% x x 12 365 För tjänstemän med månadslön över 7,5 x basbeloppet/12 7,5 x basbeloppet 90% x 365 + ( x 12-7,5 x basbeloppet) 10% x 365 Veckoarbetstid Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Vid oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förläggningsperiod. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år. 26 27
Sjuklön Sjuklön 8 8.5 Sjuklönetidens längd Rätten till sjuklön upphör efter sjukfrånvaro i 90 kalenderdagar i följd. För tjänstemän som varit sammanhängande anställda mindre än ett år, och som inte gått över direkt från anställning där de haft rätt till 90 dagars sjuklön, gäller i stället 45 kalenderdagar i följd. Rätten till sjuklön upphör även efter det att tjänstemannen under den senaste tolvmånadersperioden varit sjukfrånvarande sammanlagt 105 (respektive 45) kalenderdagar under perioden. När tjänstemannen får sjukpension enligt ITP-planen upphör rätten till sjuklön. Upplysning: Bestämmelserna i 8.5 inskränker inte rätten till sjuklön enligt lag under sjuklöneperioden. 8.6 Vissa samordnings- och inskränkningsregler 8.6.4 Nedsatta sjukförmåner Om tjänstemannen helt eller delvis har undantagits från sjukvårdsförmåner enligt lagen om allmän försäkring reduceras sjuklönen i motsvarande mån. 8.6.5 Olycksfall m m Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under arbete för någon annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse, ska arbetsgivaren betala sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om arbetsgivaren särskilt har åtagit sig detta. Detsamma gäller om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder. Om arbetsoförmågan är självförvållad har tjänstemannen inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen. 8.7 Föräldraledighetstillägg En tjänsteman som är tjänstledig i samband med barns födelse eller adoption har rätt till föräldraledighetstillägg från arbetsgivaren om 8 8.6.1 Tjänstemannen får annan ersättning Om en tjänsteman får ersättning från staten, från försäkring eller från skadevållande tredje man, får arbetsgivaren besluta att minska eller dra in sjuklön för att undvika överkompensation vid sjukdom i förhållande till de sjuklönenivåer som följer av detta avtal. Detta gäller inte ersättning från allmän försäkringskassa eller ersättning enligt kollektivavtal. 8.6.2 Tjänstemannen har fyllt 60 år Om tjänstemannen har fyllt 60 år vid anställningen kan arbetsgivaren och tjänstemannen komma överens om att tjänstemannen inte ska ha någon rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjuklöneperioden. Om en sådan överenskommelse har träffats, ska arbetsgivaren underrätta den lokala tjänstemannaorganisationen. För pensionärer enligt 1.3 gäller 8.4.5 endast om särskild överenskommelse träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen. 8.6.3 Förtigande av sjukdom Tjänstemän som vid anställningen har undanhållit att de lider av viss sjukdom, har inte rätt till sjuklön fr o m 15:e kalenderdagen i sjukperioden som beror på sjukdomen. Detsamma gäller om arbetsgivaren vid anställningen begärt friskintyg men tjänstemannen på grund av sjukdom inte har kunnat lämna sådant. tjänstemannen har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd samt tjänstemannens anställning fortsätter under minst tre månader efter tjänstledigheten. För kvinnlig tjänsteman gäller rätten till föräldraledighetstillägg även för tid hon är tjänstledig på grund av havandeskap. Föräldraledighetstillägget utges inte för längre tid än som nedan anges. Föräldraledighetstillägget utges enligt följande: Anställningstid Minst ett år i följd Två år i följd eller mer Föräldraledighetstillägg högst 30 dagar högst 60 dagar Föräldraledighetstillägget beräknas genom ett löneavdrag för varje frånvarodag (inklusive arbetsfria dagar) som motsvarar sjukavdraget vid sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen. Om ledigheten skulle bli kortare än en respektive två månader, utges föräldraledighetstillägg inte för längre tid än ledigheten omfattar. 28 29
Sjuklön Ledighet 8 Föräldraledighetstillägget utbetalas med halva beloppet när tjänstledigheten börjar och resterande hälft efter det att tjänstemannen har arbetat i tre månader efter tjänstledigheten. Föräldraledighetstillägg utges inte om tjänstemannen undantas från föräldrapenning enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har nedsatts ska föräldraledighetstillägget reduceras i motsvarande grad. I fråga om löneavdrag under tjänstledighet enligt denna punkt gäller bestämmelserna i 9.3.2 och 9.3.3 oberoende av om tjänstemannen har rätt till föräldraledighetstillägg eller inte. 8.8 Ledighet med tillfällig föräldrapenning Löneavdrag görs för varje frånvarotimme med x 12 52 x veckoarbetstiden 9 Ledighet 9.1 Permission Med permission avses kort ledighet med lön. Permission beviljas i regel endast för en del av arbetsdagen. I särskilda fall kan dock permission beviljas för en eller flera dagar, t ex vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom tjänstemannens familj eller nära anhörigs dödsfall. Om påsk-, midsommar-, jul- och nyårsafton inte är sedvanliga fridagar bör permission beviljas under dessa dagar, om det kan ske utan olägenhet för verksamheten. Upplysning: För företag som redan tillämpar lediga påsk-, midsommar-, jul- och nyårsaftnar innebär inte denna bestämmelse någon förkortning av årsarbetstiden. 9 Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med hela. 9.2 Ledighet utan lön Med ledighet utan lön avses tjänstledighet (=ledighet minst en dag) eller annan ledighet (=ledighet för del av dag). Definition av månadslön och veckoarbetstid, se 8.4.6. Ledighet utan lön beviljas om arbetsgivaren finner att det kan ske utan olägenhet för verksamheten. 8.9 Smittbärare Om en tjänsteman måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och tjänstemannen har rätt till smittbärarpenning, görs avdrag enligt följande: T o m 14:e kalenderdagen: För varje frånvarotimme görs avdrag med x 12 52 x veckoarbetstiden När tjänstledigheten beviljas ska arbetsgivaren ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får inte förläggas så att den börjar eller slutar på sön- och/eller helgdag som är arbetsfri för tjänstemannen. 9.3 Avdrag vid ledighet utan lön 9.3.1 Annan ledighet Vid annan ledighet görs avdrag för varje full halvtimme. Avdraget per timme utgör Aktuell månadslön (uppräknad till heltidslön) 175 Fr o m 15:e kalenderdagen: Avdrag görs enligt mom 8.4.5. Definition av månadslön och veckoarbetstid, se 8.4.6. 30 31
Ledighet Ledighet 9.3.2 Tjänstledighet högst fem arbetsdagar Vid tjänstledighet under en period om högst fem arbetsdagar görs för varje tjänstledig arbetsdag avdrag med Anmärkning: Vid sexdagarsvecka ändras siffran fem till sex. Exempel på tjänstledighetsavdrag vid intermittent deltidsarbete 9 Aktuell månadslön 21 Antal arbetsdagar/vecka i genomsnitt/månad Avdrag/arbetsdag 9 Anmärkning: Vid sexdagarsvecka ändras siffran 21 till 25. 9.3.3 Tjänstledighet längre än fem arbetsdagar Vid tjänstledighet under en period längre än fem arbetsdagar görs för varje tjänstledig kalenderdag avdrag med dagslönen. Dagslön = Den fasta kontanta x 12 365 Med fast kontant månadslön jämställs fasta lönetillägg per månad (t ex ersättning för förskjuten arbetstid eller övertidstillägg), 4 3,5 3 2,5 2 16,8 14,7 12,6 10,5 8,4 sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som tjänas in under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats, garanterad minimiprovision eller liknande. 9.3.5 Ledighet hel månad Om tjänstemannen är tjänstledig en hel kalendermånad, dras hela av. Detsamma gäller om företaget tillämpar en annan lika lång avlöningsperiod i stället för kalendermånad. 9.3.4 Intermittent deltidsarbete Om en tjänsteman är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbetstid endast under vissa av veckans arbetsdagar (s k intermittent deltidsarbete), ska avdrag göras för varje tjänstledighetsdag som skulle ha utgjort arbetsdag för tjänstemannen enligt följande: Månadslönen divideras med antal arbetsdagar per helgfri vecka (i genomsnitt/månad) x 21 5 32 33
Konflikt Konflikt 10 10 Tjänstemäns skyldigheter och rättigheter vid konflikt mellan arbetsgivare och arbetare 10.1 Arbetsskyldighet Under konflikt (strejk, lockout, blockad eller bojkott) har tjänstemannen följande skyldigheter. fara för skada på sådant varulager, som inte under konflikten tas i anspråk för att uppehålla företagets drift eller avyttras för att förekomma förskämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet utsätts för. Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är skyldig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag eller författning, samt även arbete, vars eftersättande kan medföra ansvar för tjänstefel. 10 Tjänstemannen ska på vanligt sätt utföra de uppdrag och skyldigheter, som är förenade med tjänsten. Tjänstemannen ska utföra sådant arbete, som i övrigt faller inom tjänstemännens arbetsområde. Tjänstemannen ska utföra arbeten, som möjliggör eller underlättar att driften återupptas vid konfliktens slut. Tjänstemannen ska utföra underhållsarbeten och reparationer av maskiner, verktyg och andra anordningar för företagets eget bruk. Dessa arbetsuppgifter ska i första hand anförtros tjänstemän som normalt är knutna till underhålls- och reparationsarbeten eller arbetsledande arbete inom berörd verksamhet. Om arbetsgivaren med egen arbetskraft utför lossning av gods för företagets eget bruk och godsleveranser inte har kunnat avbeställas vid inträffat varsel om arbetskonflikt är tjänstemannen skyldig att även delta i sådant arbete om arbetsgivaren beordrar det. 10.2 Skyddsarbete Utöver vad som sägs i 10.1 är tjänsteman skyldig att vid behov delta i skyddsarbeten. Till skyddsarbete räknas 1. sådant arbete, som vid konfliktutbrott är nödvändigt för att driften ska kunna avslutas på tekniskt försvarligt sätt och 10.3 Överläggning om visst arbete Om arbetsgivaren under konflikt skulle ifrågasätta utförandet av ett visst arbete, som inte nämns i detta kapitel, ska överläggning om detta äga rum med den eller dem som är avsedda att utföra arbetet eller också med representanter som utsetts av tjänstemännen. Har respektive arbetsgivarförbund och tjänstemannapart gemensamt fattat beslut om ett sådant arbete, är tjänstemännen skyldiga att följa detta beslut. Kan organisationerna inte enas, ska frågan på endera organisationens begäran hänskjutas till förtroenderådet. Rådets beslut är bindande. 10.4 Olovlig konflikt Vid konflikt, som inte är tillåten enligt lag eller kollektivavtal, är varje tjänsteman skyldig att i skälig omfattning utföra allt aktuellt arbete som mot bakgrund av rådande förhållanden kan ske, om arbetsgivaren begär det. 10.5 Uppsägning m m En tjänsteman får inte sägas upp med anledning av befarad eller pågående konflikt med mindre sannolika skäl talar för att ändrade förhållanden kommer att göra det omöjligt att bereda tjänstemannen sysselsättning när driften återupptas. Om en konflikt har pågått under minst tre månader och tjänstemännen inte kan beredas full sysselsättning kan arbetstiden och lönen vardera minskas med 10 %. Efter ytterligare en månad kan minskning göras med ytterligare 10 % o s v till dess lönen gått ned till 60 % av ursprungligt belopp. 2. sådant arbete, som är nödvändigt för att avvärja fara för människor eller fara för skada på byggnader eller andra anläggningar, fartyg, maskiner eller husdjur eller Minskningen av lön får inte leda till att avgifter till pensions- eller annan på grund av tjänsten tecknad försäkring minskar. 34 35
Uppsägning Uppsägning 11 Uppsägning 11.2 Uppsägning från arbetsgivarens sida 11 11.1 Uppsägning från tjänstemannens sida 11.1.1 Uppsägningstid Tjänstemannens uppsägningstid är följande om inte annat följer av 11.3.1-11.3.4 nedan För tjänsteman som anställts fr o m den 1 juli 1997 gäller följande: 11.2.1 Uppsägningstid För tjänsteman som anställts fr o m den 1 juli 1997 gäller de uppsägningstider som framgår av LAS. Upplysning: Enligt LAS i dess lydelse per den 1 maj 1998 gäller följande uppsägningstider: 11 Sammanlagd anställningstid vid företaget Uppsägningstid i månader Sammanlagd anställningstid vid företaget Uppsägningstid i månader Mindre än 2 år Fr o m 2 år till 6 år Fr o m 6 år 3 1 2 Mindre än 2 år Minst 2 år men kortare än 4 år Minst 4 år men kortare än 6 år 3 Minst 6 år men kortare än 8 år 1 2 4 För tjänsteman som anställts före den 1 juli 1997 gäller följande: Minst 8 år men kortare än 10 år 5 Sammanlagd anställningstid vid företaget Tjänstemannens ålder och uppsägningstid i månader < 25 år 25 år 30 år 35 år Minst 10 år 6 För tjänsteman som anställts före den 1 juli 1997 gäller följande: Mindre än 6 månader 1 1 1 1 Fr o m 6 månader till 6 år 1 1 2 3 Sammanlagd anställningstid vid företaget Tjänstemannens ålder och uppsägningstid i månader < 25 år 25 år 30 år 35 år 40 år 45 år Fr o m 6 år 1 2 3 3 < 6 månader 1 1 1 1 1 1 Anmärkning: Hur anställningstidens längd i vissa fall ska beräknas anges i 3 lagen om anställningsskydd (LAS). Se anmärkning under 11.2.1. 6 månader - 6 år 1 6 år - 9 år 2 2 3 3 4 4 5 5 5 6 6 11.1.2 Skriftlig uppsägning Tjänstemannen bör göra sin uppsägning skriftligt för att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett. Om uppsägningen ändå sker muntligt bör tjänstemannen så snart som möjligt bekräfta den skriftligt till arbetsgivaren. 9 år - 12 år - > 12 år - 3 3 4 4 5 6 6 6 6 6 36 37 37
Uppsägning Uppsägning 11 Anmärkning: Hur anställningstidens längd i vissa fall ska beräknas anges i 3 LAS. Av 3 LAS i dess lydelse per den 1 maj 1998 framgår följande: 1. En arbetstagare, som byter anställning genom att övergå från en arbetsgivare till en annan, får i den senare anställningen tillgodoräkna sig också tiden i den förra, om arbetsgivarna vid tidpunkten för övergången tillhör samma koncern. Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågor som berörs i denna punkt tillhandahåller den lokala respektive den centrala avtalsparten relevant faktaunderlag. Upplysning: Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan uppsägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen. 11 2. En arbetstagare, som byter anställning i samband med att ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet övergår från en arbetsgivare till en annan genom en sådan övergång som omfattas av 6 b, får till godoräkna sig tiden hos den förra arbetsgivaren när anställningtid ska beräknas hos den senare. Detta gäller även vid byte av anställning i samband med konkurs. 11.2.4 Varsel Varsel som arbetsgivaren enligt LAS ska lämna till lokal arbetstagarorganisation ska anses lämnat antingen när arbetsgivaren har överlämnat varselskrivelsen till den lokala tjänstemannaparten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren skickat skrivelsen i rekommenderat brev till berört tjänstemannaförbunds adress. 3. Om det sker flera sådana byten av anställning som avses i 1-2, får arbetstagaren räkna samman anställningstiderna hos alla arbetsgivarna. Om varsel sker då företaget har semesterstopp, anses det lämnat dagen efter det att semesterstoppet upphörde. 11.2.2 Förlängd uppsägningstid Om en tjänsteman har sagts upp på grund av arbetsbrist och vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har tio års sammanhängande anställningstid, ska uppsägningstiden förlängas med sex månader. 11.2.3 Turordning vid personalinskränkning Om det blir aktuellt med personalinskränkning ska de lokala parterna värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska turordningen fastställas med avsteg från lagens bestämmelser. De lokala parterna ska då göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas liksom företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning. Det förutsätts att de lokala parterna, på endera partens begäran, träffar överenskommelse om turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 LAS och de avsteg från lagen som krävs. De lokala parterna kan också komma överens om turordning vid återanställning med avvikelse från bestämmelserna i 25-27 LAS. Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla. De lokala parterna är skyldiga att på begäran föra förhandlingar om turordning vid återanställning liksom att skriftligen bekräfta träffade överenskommelser. 11.2.5 Lön under uppsägningstid I anslutning till 12 LAS gäller följande för tjänstemän som inte kan beredas arbete under uppsägningstiden och som får provision, tantiem, produktionspremie e dyl, som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats eller som normalt skulle ha fått ersättning för förskjuten arbetstid, jour- eller beredskapsersättning: För varje kalenderdag som tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska ersättningen anses uppgå till 1/365 av motsvarande erhållna ersättning under närmast föregående tolvmånadersperiod. 11.3 Övriga bestämmelser vid uppsägning 11.3.1 Överenskommelse om annan uppsägningstid Arbetsgivaren och tjänstemannen kan komma överens om att annan uppsägningstid ska gälla. Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida får i så fall inte understiga uppsägningstiden enligt 11.2.1 två månader om tjänstemannen vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre. Efter tre års anställning får inte uppsägningstiden enligt 11.2.1 underskridas 38 39 37