Testamente Jag 1 Fullständigt namn önskar att min kvarlåtenskap skall fördelas enligt följande då jag avlider: Testamentstagare 2 I II Testators signatur 3 Sida 1/4
III IIII V Testators signatur Sida 2/4
VI VII VIII Testators signatur Sida 3/4
Återstoden av kvarlåtenskapen skall fördelas enligt lag 4 Ort Datum Testators underskrift Vittnesförklaring Vi intygar att idag på 5 förklarat att denna handling är ett testamente och innehåller 6 yttersta vilja. Vi intygar även att 7 som vi känner väl, var vid fullt och sunt förstånd och av fri vilja undertecknade testamentet när vi båda var närvarande. Vittnen 8 Vittne 1, Fullständigt namn och personnummer Yrke Ort och datum Underskrift Vittne 2, Fullständigt namn och personnummer Yrke Ort och datum Underskrift Testators signatur Sida 4/4
Instruktion för Testamentet I detta testamente modifieras den i ärvdabalken bestämda ordningen genom att testator kan ange t ex att ett barn skall erhålla ett större belopp än ett annat eller att exempelvis en organisation ett visst belopp. Testamentet kan även användas för att bestämma att en viss sak skall tillfall en viss person, t ex ett barn eller ett barnbarn. För utförligare kommentar se under Allmän kommentar till Testamente. 1 Fyll i testators namn, d v s namnet på den som upprättar testamentet. 2 Fyll i vem som vad och ange om någon speciell ändamålsbestämmelse skall gälla för förordnandet, t ex att pengarna endast får användas till studier eller att pianot skall utgöra testamentstagarens enskilda egendom. a namn, b egendom eller belopp, c ändamålsbestämmelse. 3 Testator bör sätta sin signatur på varje sida. 4 Meningen innebär att det som blir över efter att kvarlåtenskapen fördelats på det sätt som testator angett under 2 skall fördelas enligt ärvdabalkens regler. Observera att testator aldrig kan testamentera bort bröstarvingars, d v s dennes barns, laglott. Bröstarvingen måste dock klandra ett testamente som inkräktar på laglotten genom att framställa krav mot det för att få ut sin laglott. 5 Fyll platsen där testamentet bevittnas, t ex Tallgatan 3. 6-7 Fyll i testators namn. 8 Vittnenas underskrifter, personnummer, yrken samt ort och datum. Allmänt om vittnesförklaringen Två vittnen skall intyga att de båda samtidigt sett testamentsgivaren på egen hand skriva under testamentet eller intygat att det är han/hon som skrivit under. Vittnena måste ha fyllt 15 år och får inte vara nära anhöriga till testamentsgivaren eller testamentstagaren. Vittnena behöver inte veta vad som står i testamentet utan de räcker att de vet att det är ett testamente de bevittnar. Detta dokument finns att köpa på Juridikfokus.se. Mångfaldigande för ej ske utan Juridikfokus tillstånd.
Allmän kommentar Kommentar till Testamente, sida 1 Ett testamente är en handling i vilken en person anger vad som skall hända med hans/hennes egendom när han/hon avlider. Man brukar säga att ett testamente ger uttryck för personens yttersta vilja. Det innebär att ett testamente inte är bindande för den som upprättat det utan att personen kan återkalla det eller ändra i det. Om samma person har upprättat två olika testamenten med olika innehåll gäller det som har det senaste datumet. I ärvdabalken finns regler för hur ett testamente skall upprättas för att vara giltigt. Alla krav måste vara uppfyllda. Det är därför viktigt att se till att man följer lagens krav när man skriver ett testamente. Vem kan skriva testamente? Den som skriver ett testamente kallas för testator och den som får något genom ett testamente kallas för testamentstagare. Enligt huvudregeln måste man ha fyllt 18 år för att få upprätta ett testamente. Det finns ett undantag för personer under 18 år, som är eller har varit gifta, d v s en 17 år gammal hustru kan skriva ett giltigt testamente. Dessutom får16 år gamla personer upprätta testamente över egendom som han/hon, trots att han/hon är omyndig, får förfoga över. Rätten att skriva testamente är personlig, vilket medför att det inte går att ge någon en fullmakt att upprätta ett testamente åt sig. Det är inte heller tillåtet för en förmyndare att skriva ett testamente på en omyndigs vägnar. Vem kan man testamentera till? Enligt lagen får man enbart testamentera egendom till personer som är födda, eller avlade och sedan födda och vid liv, vid tidpunkten för testators död. Det finns en undantagsregel som anger att det går att testamentera egendom till framtida avkomlingar till personer som kan vara testamentstagare enligt huvudregeln. Regeln ställer dock upp en rad begränsningar varför det är lämpligt att kontakta en juridisk expert om man vill göra ett sådant förordnande. I det fall testamentstagaren skulle dö före testatorn inträder normalt testamentstagarens arvingar i dennes ställe. Hur upprättas ett testamente? För att ett testamente skall vara giltigt måste det upprättas i viss form. Enligt ärvdabalken finns det en huvudform av testamente samt två nödfallsformer, d v s sådana som enbart kan användas i undantagsfall. Huvudregeln säger att ett testamente skall upprätts skriftligen och vara bevittnat av två vittnen. Testator måste underteckna testamentet. Det krävs inte att testatorn skriver hela testamentet för hand utan det kan skrivas av någon annan, vara tryckt eller framställa på något annat sätt, men det måste var undertecknat av testator personligen. Kan testatorn inte skriva eller är han/hon mycket sjuk kan testamentet undertecknas med ett bomärke eller genom att någon annan, på testators uppmaning, skriver hans/hennes namn. Vem kan bevittna ett testamente? För att få vara testamentsvittne måste man ha fyllt 15 år och förstå innebörden av att vara vittne. Nära anhöriga till den avlidne får inte vara vittnen. Till sådana personer räknas testators make, släktingar i rätt upp- eller nedstigande led, (testators föräldrar eller barn), den som är besvågrad med testator i rätt uppeller nedstigande led, (t ex testators svärmor), eller testators syskon. Detsamma gäller den som genom adoption står i motsvarande förhållande till testator. Det går inte heller att agera vittne till ett testamente där man själv eller ens maka eller någon som man är släkt med på det sätt som nämnts ovan har satts in som testamentstagare. Hur går bevittning av ett testamente till? Det skall finnas två vittnen och de skall samtidigt vara närvarande när testator skriver under testamentet. Om testator inte kan skriva skall han förklara att det är hans/hennes underskrift som de ser, t ex om testator använder sig av ett bomärke. Efter att testator har skrivit under testamentet skall vittnena bestyrka testamentet med sina underskrifter, d v s de skall också underteckna handlingen. Vittnena skall veta om att det är ett testamente de bevittnar, men de behöver inte känna till innehållet i det. Det går alltså bra att täcka över texten om man vill. Vad är ett nödfallstestamente? Om testator är så pass sjuk eller p g a någon annan omständighet inte kan upprätta ett ordinarie testamente kan han/hon upprätta ett nödfallstestamente. Som namnet anger kan nödfallstestamentsformen enbart användas i nödfall, d v s i undantagsfall. Nödfallstestamenten kan upprättas på två olika sätt. Det ena sättet är att testator muntligen berättar för två vittnen vad han/hon vill testamentera och till vem. Samma krav ställs på vittnena som vid ett ordinarie testamente. Det andra sättet är att testator för hand skriver en handling som han/hon undertecknar. Skillnaden från ett ordinarie testamente är att hela handlingen måste vara skriven för hand av testatorn samt att det saknas krav på att handlingen skall bevittnas. Juridikfokus.se
Allmän kommentar Kommentar till Testamente, sida 2 Giltigheten av båda typer av nödfallstestamenten är begränsad. Har testator tre månader efter att nödfallstestamentet upprättades haft möjlighet att upprätta ett ordinarie testamente är nödfallstestamentet ogiltigt. Ett exempel är om testator varit allvarligt sjuk och legat för döden, men sedan tillfrisknat. Om testator upprättade ett nödfallstestamente t ex genom att berätta för två sjuksköterskor vad han/hon ville testamentera när han/hon var som sjukast, måste testator, när han/hon frisknat till, skriva ner samma sak i en bevittnad handling för att förordnandet fortfarande skall vara giltigt. Hur ändrar eller återkallar man ett testamente? Ett testamente kan återkallas antingen genom att det förstörs, t ex rivs itu, eller genom att nytt testamente upprättas i vilket det otvetydigt framgår att det gamla testamentet inte längre ger uttryck för testators yttersta vilja. Vill man enbart upphäva en del i ett testamente kan man stryka över den delen varefter den inte längre gäller. Det går även att göra tillägg till ett testamente. För att ett tillägg skall vara giltigt krävs att tillägget upprättas i samma form som gäller för ett ordinarie testamente, d v s tillägget skall skrivas under av testator samt bevittnas av två vittnen. Vad kan man testamentera om? Ärvdabalkens regler om arv och äktenskapsbalkens regler om bodelning vid den ena makens död begränsar vad en testator kan förordna om i sitt testamente. Till exempel saknar testator rätt att testamentera bort en bröstarvinges laglott. Med laglott menas den del av arvslotten som en bröstarvinge alltid har rätt till. Om det skulle finnas ett testamente som inkräktar en bröstarvinges laglott är det ogiltigt i den delen förutsatt att bröstarvingen framställer krav på sin laglott. En bröstarvinge måste alltså framställa krav mot testamentet för att få ut sin laglott om testatorn skulle ha testamenterat bort den. Man säger att bröstarvingen måste klandra testamentet och det måste ske inom sex månader från att han/hon fick del av testamentet. Arvslottens och laglottens storlek beräknas utifrån de regler som finns i ärvdabalken. Likaså saknar testator rätt att testamentera över egendom som han/hon ärvt efter sin make. En efterlevande make ärver sin avlidne make framför bröstarvingarna. Den efterlevande maken ärver dock enbart med fri förfoganderätt, vilket innebär att han/hon inte har rätt att testamentera bort den egendomen. Däremot kan den efterlevande maken fritt testamentera över den egendom som han/hon fått genom den bodelning som gjorts enligt äktenskapsbalken när den ena maken dog eftersom han/hon fått den egendomen med full äganderätt. Efter att båda makarna avlidit får de gemensamma bröstarvingarna ta efterarv, d v s de får då ärva både den först och sist avlidna maken, d v s båda deras föräldrar. Om den först avlidne maken skulle ha ett barn som inte är makarnas gemensamma, ett s k särkullbarn, har det barnet rätt att få ut sin laglott direkt vid tidpunkten för den första makens död. Vilka typer av förordnanden finns? Två olika typer av förordnanden kan göras gällande genom testamenten. Den första typen är universella förordnanden, med vilka menas att testamentstagaren antigen får hela kvarlåtenskapen eller en viss del av den, t ex arvinge A får hälften av kvarlåtenskapen och arvingarna B och C får var sin fjärdedel. Den andra typen av förordnanden är legat, vilket innebär att en viss person, s k legatarie, får t ex en viss sak, ett visst belopp eller en speciell nyttjanderätt till viss egendom. Är det tillåtet att villkora ett testamente? Det går bra att skriva in ändamålsbestämmelser eller villkor i testamentet. Med en ändamålsbestämmelse menas en föreskrift om att egendomen skall användas på ett visst sätt, t ex att testamentstagaren skall använda medlen till studier eller för att köpa en bostad åt sig. En vanlig ändamålsbestämmelse är att egendomen skall vara testamentstagarens enskilda egendom, d v s den skall inte ingå i en eventuell framtida bodelning mellan testamentstagaren och dennes maka/make. Ett villkor är då testator angett testamentstagaren enbart har rätt till egendomen under vissa specifika förutsättningar. Villkor är som huvudregel tillåtna, men de saknar verkan om de strider mot lag eller goda seder. De är även ogiltiga om de är omöjliga, orimliga eller meningslösa. Ogiltighet Ett testamente gäller inte om det upprättats under en psykisk störning, t ex höggradig senilitet, tvång, viljesvaghet eller missbruk av beroende ställning. Den som bevittnar ett testamente bör vara beredd att senare kunna intyga att något sådant förhållande inte förelåg när testamentet bevittnades. Detta dokument finns att köpa på Juridikfokus.se. Mångfaldigande för ej ske utan Juridikfokus tillstånd.