Utgåva 1:1 2012-09-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Säby 1:5 I N DE P E N DI A E N E RGI A B SI SJÖ KU LLE GA T A 8 4 2 1 3 2 V Ä ST RA FRÖ LU N DA T E L :0 3 1-7 1 2 9 8 0 0 /0 8-4 4 6 2 2 0 0 FA X: 0 3 1-7 1 2 9 8 1 0 WWW.I N DE P E N DI A.SE
ENERGIDEKLARATION Varför energideklaration? Sveriges riksdag antog i juni 2006 lagen om energideklarationer vars m ål är att m inska en byggnads energianvändning. Från årsskiftet 2008/2009 gäller den även för villor som säljs. Med lagen vill m an uppnå ett m iljöm ål som innebär att energianvändningen skall m inska m ed 20 procent till 2020 och 50 procent till 2050 baserat på 1995 års förbrukning. Bakgrunden till lagen om energideklarationer är ett EG-direktiv som syftar till att göra våra byggnader m er energieffektiva. Effekterna är att m inska EU:s beroende av im porterad energi m en även att skapa ett hållbart sam hälle m ed m inskade utsläpp. EU har även som m ål att i-länderna ska m inska sina utsläpp av växthusgaser m ed 30 procent fram till år 2020 och 60-80 procent till år 2050. Vad är en energideklaration? Energideklaration är en beskrivning av en bestäm d byggnads energianvändning. Den beskriver hur effektivt ett hus är ur energisynpunkt. Energideklarationen ger även m öjlighet till jäm förelser m ed liknande byggnader. Om byggnadens energiförbrukning på ett kostnadseffektivt sätt kan m inskas utan att inom husm iljön påverkar negativt skall energibesparande åtgärder rekom m enderas. Med energideklarationerna införs även ett nytt areabegrepp: Atem p. Med Atem p avses golvarean i tem peraturreglerade utrym m en som är avsedda att värm as till m er än 10 C. Arean m äts m ellan ytterväggarnas insida. Energideklarationen registreras in hos Boverket och är giltig i 10 år. Besiktning och åtgärdsförslag Besiktning av byggnader på plats utförs i syfte att hitta förslag på åtgärder som både är energibesparande och kostnadseffektiva. Independias definition på kostnadseffektiva åtgärder är då investeringen återbetalar sig inom dess livslängd. Återbetalningstiden för den specifika åtgärden beror i första hand på hur m ycket energiförbrukningen m inskar efter installationen m en även andra faktorer så som energipriset hur åtgärden finansieras. Om någon av de föreslagna åtgärderna någon gång skall genom föras rekom m enderar Independia att en fackm an inom om rådet gör en närm are utvärdering av den föreslagna åtgärden. Det finns inga krav på att genom föra rekom m enderade åtgärder, därem ot kan det vara intressant att följa upp åtgärderna då dessa bedöm s vara lönsam m a att genom föra. Besiktningsprotokollet Detta besiktningsprotokoll består av tre delar, du läser just nu slutet på den första delen där vi beskriver bakgrunden till varför energideklarationer upprättas sam t hur detta besiktningsprotokoll ska läsas. Andra delen i protokollet består av observationer från besiktningen, här beskriver vi i allm änna drag hur byggnaden ser ut, vad byggnaden har för värm esystem, om det finns fler byggnader på fastigheten m ed m era. All denna inform ation har behandlats av Independia vid beräkningar av eventuella åtgärder sam t utgjort underlag till fördelningar m ellan olika byggnader och värm esystem i de fall där detta är aktuellt. I denna del av protokollet finns även korta noteringar och förslag på eventuella åtgärder som kan genom föras i syfte att spara energi. I den sista delen av protokollet beskriver vi de föreslagna åtgärderna lite m er i detalj. Alla åtgärder som rekom m enderas ska alltid konsulteras m ed en fackm an på om rådet innan de genom förs.
Fastighet Fastighet Fastighetsbeteckning: Säby 1:5 Adress: Tomtsjöstugan Postnr/ort: 646 92 Gnesta Kommun: Gnesta Nybyggnadsår 1909 Antal boende 2 Atemp 155 m 2 Energiförbrukning Uppvärmning: 17 719 kwh Varav energi till varmvatten: 2 190 kwh Hushållsel: 4 713 kwh Ved Direktverkande el Markvärme 1 920 kwh 4 912 kwh 10 887 kwh Fönster Åtgärd rekommenderas: Nej Typ Antal Storlek (m 2 ) Rekommenderad åtgärd Övrig information 2-glas kopplade 2-glas isoler 4 4 Fönsterlister, observationer Byte/installation rekommenderas Rekommenderas att komplettera med tätningslister/förbättra. Dörrar Åtgärd rekommenderas: Nej Typ Antal Storlek (m 2 ) Rekommenderad åtgärd Övrig information Entrédörr 2 4 Altandörr 1 2 Dörrlister, observationer Inga anmärkningar
Vind Vinden är besiktningsbar: Uppmätt vindsyta: Ja 70 m 2 Bör eventuell vindslucka tätas? Ja Tilläggisolering av vind rekommenderas: Typ av isolering Tjocklek (mm) Nej Typ av isolering i nuläget Bör befintlig isolering tas bort innan åtgärd Spån 150 Nej Mineralull 350 Nej Totalt 500 Ytterväggar Effektivisering rekommenderas: Ja Beskrivning Äldre timmerstomme + troligen träreglestomme (tillbyggnader). Förslag på eventuella åtgärder I samband med en ev. framtida fasadrenovering är tilläggsisolering att rekommendera. Ventilation Ventilationssystem: Självdrag Effektivisering rekommenderas: Nej
Uppvärmning Vattenburen värme Befintliga system Värmesystem Tillverkningsår Installationsår Modell Jordvärme 1997 IVT Yta vattenburen golvvärme: 34 m 2. Direktverkande värme Befintliga system Värmesystem Tillverkningsår Installationsår Modell Elradiatorer 1970 Rekommenderade åtgärder Elradiatorer Byte till Observation: Alternativt byte till oljefyllda element eller byte till vattenburen (från jordvärmen) rekommenderas. Kompletterande värmesystem Befintliga system Värmesystem Tillverkningsår Installationsår Modell Köksspis 1970 Kakelugn 1970 Övriga uppvärmda byggnader Finns övriga uppvärmda Ja byggnader? Byggnad Värmesystem Storlek (m 2 ) Uppvärmd Temperatur Foderkammare Direktel 12 Ja 5 Besiktning Datum och tid för besiktning Väderlek vid besiktning Utomhustemperatur Inomhustemperatur Närvarande vid besiktning 2012-09-04 kl 12:15 Mulet 17 C 20 C Jan Gustafsson samt undertecknad.
Åtgärdsförslag och kostnader Fönsterlister: Byt ut fönsterlister eller täta fönstren. Förklaring: Fönster tätas i syfte att minimera värmeförluster, tätning kan göras genom att förse fönster med nytt kitt och nya gummilister. Resultat av denna åtgärd: Effektivt tätade fönster kan minska energianvändningen med ett par tusen kwh per år. Dessutom minskas bullerstörningar, drag och luftföroreningar. Gamla fönster, även de med lösa innanbågar, har ofta rätt bra värden för energihushållning och bullerdämpning utifrån. Det är av största vikt att man inte tätar för mycket, risken är nämligen att ventilationen försämras. Vad man kan göra är att lämna en del av fönstret (förslagsvis överdelen) otätad. Kostnader och besparingar: Kostnaden för att täta fönster är relativt låg då det enda som behövs är tätningslister som kostar några hundralappar. Isolering: Tilläggsisolering av fasad. Förklaring: En 50-100 mm isoleringskiva samt vindskydd monteras på ytterväggen och ny fasad sätts. Resultat av denna åtgärd: Lägre uppvärmningskostnader och ett bättre inomhusklimat. Dessutom ökar värdet på fastigheten både när du ska sälja den eller skriva om lånet. Den isolering som monteras idag har samma isoleringsegenskaper under husets hela livslängd. Kostnader och besparingar: Den energibesparing man får vid tilläggsisolering är ofta inte tillräckligt stor för att bära upp investeringen. Om fasaden ändå skall bytas bör det dock tilläggsisoleras, då merkostnaden inte blir lika stor. OBS! En tilläggsisolering måste alltid balanseras med god ventilation. Elradiatorer: Byte till oljefyllda radiatorer med elektronisk termostat. Förklaring: Befintliga el-radiatorer byts till oljefyllda el-radiatorer med elektronisk termostat av en behörig elektriker. Resultat av denna åtgärd: Sänkt uppvärmningskostnad och på de modeller där damm kan ansamlas, undviker man att detta bränns till sot mot elpatronen. Oljan ackumulerar värmen och bidrar till att temperaturen håller sig jämn och mer konstant utan att ytvärmen blir orimligt hög på radiatorn. Kostnader och besparingar: Kostnaden för en villa på ca 100 m² ligger runt 20 000-30 000 kr. Annars ligger kostnaden på några tusen kronor per radiator. Efter en installation där en villa tidigare har värmts upp av enbart äldre el-radiatorer är en besparing på normalt ca 10-20% av elförbrukningen för uppvärmning.
Konvertering till vattenburet system Förklaring: Befintliga elradiatorer byts till en vattenburen radiatorkrets. Radiatorkretsen kan därefter värmas av en rad olika värmekällor: Har huset murstock kan man välja en pellets- eller vedpanna. Det går även bra med olika värmepumpar, så som markvärmepump eller luft/vattenvärmepump. Kostnader och besparingar: Att konvertera ett hus till vattenburet system kostar från 50 000 och uppåt beroende på husets storlek och hur mycket arbete och material man kan göra och få tag på själv. Men man brukar räkna med en kostnad på runt 5000 kr per radiator. Till detta kommer kostnaden för värmekällan. Utöver lägre driftkostnader och minskade koldioxidutsläpp ökar värdet på huset med ett vattenburet system. Väljer ni att utföra någon av åtgärderna ovan skall ni först kontakta fackman. Besparingar på åtgärder är uppskattade. Independia garanterar inte att åtgärderna har de effekter som lämnats. Handläggare: Mikael Walther Besiktningsman: Agneta Alm Besiktningsdatum: 2012-09-04