NYTT I SEXUALPOLITIKEN Nr 10/2010 (oktober-december 2010) ISSN 1401-9639 (tryckt version) ISSN 1401-9655 (elektronisk version) Utgivet av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) Redaktör: Stig-Åke Petersson Riksdagens allmänna motionstid Under riksdagens allmänna motionstid i oktober har som vanligt ett stort antal motioner och yrkanden aktualiserat olika hbt-frågor. Då riksdagens hbt-grupp beslutat att lägga ner sin verksamhet har några gemensamma riksdagsmotioner inte lämnats in (hbt-gruppen ersätts av ett nätverk som ska koncentrera sig på informationsverksamhet). Nedan redovisas ämnesvis de riksdagsmotioner som lämnats in under 2010 års allmänna motionstid. Övergripande motioner Den rödgröna oppositionen lägger i motion 2010/11:Fi230 fram sin alternativa budget. I motionen sägs bl.a. att skyddet för barn- kvinnor och hbt-personer ska stärkas. Marianne Berg står som första namn på Vänsterpartiets kommittémotion (2010/11:Ju401) om stärkta rättigheter och förbättrade livsvillkor för hbt-personer. I motionen behandlas frågor som rättstrygghet för hbt-personer, partnervåld i samkönade relationer, asylsökande hbtpersoner, familjerätt, ett juridiskt tredje kön, diskriminering och utbildningsväsendet, diskriminering inom utbildningsväsendet och i arbetslivet, hälso- och sjukvården och ändring av namnlagen. Asylfrågor Caroline Szyber (KD) föreslår i motion 2010/11:Sf266 att en utvärdering ska göras för att säkerställa att förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning ger flyktingstatus i enlighet med lagstiftningens intentioner. Också Maria Ferm m.fl. (MP) kräver i motion 2010/11:Sf270 en utvärdering av utlänningslagens tillämpning när det gäller asyl åt hbtflyktingar. Asyl för hbt-personer är temat i en motion (2010/11:Sf389) av Börje Vestlund m.fl. (S). Bland yrkandena finns krav på att tillämpningen av hbt-personers skyddsskäl ska stå i bättre överensstämmelse med riksdagens beslut och behovet av bättre landinformation. Barnfrågor Gunilla Carlsson m.fl. (S) uppmärksammar i motion 2010/11:C310 att homosexuella par har svårt att få adoptera barn då givarländerna inte accepterar denna familjebildning. Motionärerna anser det därför rimligt att Sverige inleder samtal med några länder för att ge samkönade par möjlighet att adoptera barn. Också Tomas Tobé (M) efterlyser åtgärder för att samkönade par i praktiken ska kunna adoptera barn. Ensamståendes rätt till insemination tas upp i många riksdagsmotioner, nämligen: 2010/11:So256 av Kerstin Engle (S) 2010/11:So259 av Anna Steele Karlström (FP) 2010/11:So260 av Lena Asplund (M) 2010/11:So295 av Börje Vestlund (S) 2010/11:So305 av Åsa Coenraads (M) 2010/11:So324 av Gunvoe G Ericson och Ulf Holm (MP) 2010/11:So465 av Hillevi Larsson (S) 2010/11:So583 av Marianne Berg m.fl. (V) 2010/11:So596 av Annica Qarlsson och Abir Al- Sahlani (C) Surrogatmödraskap behandlas på olika sätt i flera riksdagsmotioner. Carina Hägg (S) anser i motion 2010/11:So296 man bestämt ska ta avstånd från handeln med surrogatmödraskap medan Fredrick Federley (C) i motion 2010/11:So475föreslår att en utredning ska tillsättas för att se över möjligheterna att göra juridiskt gällande surrogatmödraskapsöverenskommelser. Också Gunvor G Ericson m. fl. (MP) i motion 2010/11:So323, Börje Vestlund m.fl. (S) i motion 2010/11:So419, Barbro Westerholm (FP) i motion 2010/11:501 och Marianne Berg m.fl. (V) i motion 2010/11:591 tar upp frågor om surrogatmödraskap,. Barnlösas möjligheter att bilda familj uppmärksammas i
motion 2010/11:So396 av Maria Abrahamsson och Olof Lavesson (M) och i motionen ställer man sig positiva till surrogatmödraskap. Maria Ferm (MP) föreslår i motion 2010/11:C304 att barn ska kunna ha fler än två juridiska vårdnadshavare. Diskrimineringsfrågor I motion 2010/11:K307 av Maria Lundqvist-Brömster (FP) krävs åtgärder för att förbättra bemötandet av hbt-personer i den offentliga sektorn (stat, landsting och kommun). Liknande synpunkter framförs också av Hans Olsson och Phia Andersson (S) motion 2010/11:K223. Ulf Holm m.fl. (MP) behandlar i motion 2010/11:A407 frågor om en förändrad arbetsmarknad och arbetsmiljöinsatser. I motionen föreslås att Diskrimineringsombudsmannen ska få i uppdrag att undersöka huruvida kollektivavtalen innehåller bestämmelser som diskriminerar hbt-personer. Familjerättsliga frågor I motion 2010/11:C288 av Ulf Nilsson m.fl. (FP) föreslås att den könsneutrala äktenskapsbalken bör ändras så att äktenskap enbart kan ingås i civil ordning. Hälsofrågor Hbt-personer i vården är temat för motion 2010/11:So581 av Eva Olofsson m. fl. (V). Bland yrkandena återfinns krav på förbättrad hbt-kompetens inom hälso- och sjukvårdsområdet samt inom vårdutbildningen. Man vill också att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att utvärdera den psykiatriska vården utifrån hbt-perspektiv. Liknande tankegångar behandlas av samma motionärer i motion 2010/11:So572 om en jämlik hälso- och sjukvård. Fredrick Federley (C) föreslår i motion 2010/11:So347 att en översyn ska göras av smittskyddslagen samt att den s.k. informationsplikten ska tas bort. I motion 2010/11:So490 anförs att sexuell läggning eller preferens inte borde ha någon inverkan på en individs möjlighet till blodgivning. Idrottsfrågor Hbt-frågor och idrott behandlas i två riksdagsmotioner. Maria Lundqvist-Brömster (FP) efterlyser i motion 2010/11:Kr221 ökade kunskaper om frågor om hbtpersoner i idrottsrörelsen medan Fredrik Lundh Sammeli m. fl. (S) i motion 2010/11:Kr291 aktualiserar homofobin inom idrottsrörelsen. I motion 2010/11:Kr335 av Torbjörn Björlund m.fl. (V) förespråkas att staten vid sin bidragsgivning till idrottsrörelsen också ska ta hänsyn till hur dessa arbetar mot diskriminering av hbt-personer inom idrottsrörelsen. Internationellt Maria Lundqvist-Brömster (FP) har lämnat in flera motioner om olika internationella frågor, nämligen Hbt-frågor i EU (2010/11:U230) Hbt-frågor i FN (2010/11:U231) Sveriges bilaterala bistånd (2010/11:U232) Motverka diskriminering i EU (2010/11:U233) Urban Ahlin m.fl. (S) behandlar flera internationella frågor i motion 2010/11:U306 och flera av dem tar också upp hbtpersoners situation. Motionärerna förespråkar att Sverige ska bli mera pådrivande för en hbt-konvention liksom för en internationell hbt-konferens. Börje Vestlund m.fl. (S) har en motion om hbt och världen (2010/11:U317) med sammanlagt 9 yrkanden om bl.a. hbtfrågor i Norden, EU, FN samt inom såväl utvecklingssamarbetet som i det handelspolitiska samarbetet med andra länder. Kulturfrågor Hannah Bergstedt m.fl. (S) aktualiserar i motion 2010/11:Kr323 olika frågor om hbt och kultur. Motionärerna föreslår att det i de olika kulturmyndigheternas regleringsbrev bör framgå att dessa ska arbeta med kulturuttryck som handlar om hbt-personer. Skolfrågor Hbt och utbildningsväsendet behandlas i motion 2010/11:UbU438 av Börje Vestlund m.fl. (S). I motionen återfinns krav på bl.a. förbättrade läroböcker i skolan, kompetensutveckling för lärare och behov av hbtkompetens i yrkesexamen. Liknande frågeställningar aktualiseras också i motion 2010/11:UbU211 av Maria Lundqvist-Brömster (FP) som också tar upp frågan om bemötandet av unga hbt-personer. Börje Vestlund och Carina Runeson (S) har i motion 2010/11:UbU357 krav på en förbättrad sex- och samlevnadsundervisning. Också Désirée Liljevall och Lars Mejern Larsson (S) kräver i motion 2010/11:Ub297 att frågor om bl.a. hbt måste finnas med i undervisningen. Rossanna Dinamarca m.fl. (V) menar i motion 2010/11:Ub277 att det är viktigt att lyfta fram hbtperspektivet i sex- och samlevnadsundervisningen.
Transfrågor Maria Lundqvist-Brömster (FP) föreslår i motion 2010/11:A287 att en utredning ska tillsättas som ur ett helhetsperspektiv ska belysa transpersoner situation i det svenska samhället. I motion 2010/11:So348 tar Fredrick Federley (C) upp flera av de förslag som Socialstyrelsen aktualiserat i en rapport. Han vill därför att lagen om fastställelse av könstillhörighet ska ändras och att vården för transpersoner ska förbättras i hela landet. Liknande synpunkter framför av Hillevi Larsson (S) i motion 2010/11:So466. Också Börje Vestlund m.fl. (S) tar i motion 2010/11:So493 upp olika frågor om transpersoners situation varvid särskilt frågan om unga transpersoners utsatthet särskilt berörs. I motion 2010/11:So582 behandlar Eva Olofsson m.fl. frågor om rättvis vård för transsexuella. Helena Leander m.fl. (MP) behandlar i motion 2010/11:Ju222 om transpolitik olika krav på ändrad lagstiftning för transsexuella liksom behovet av förändrad hetslagstiftning.. Tomas Tobé (M) aktualiserar i motion 2010/11:C344 olika frågor om hbt-personers rättigheter, bl.a. krav på förändring av namnlagen. Han uppmärksammar också de problem som kan uppstå när en transsexuell person får nytt personnummer (ändring i gamla betyg och intyg etc). Också Maria Lundqvist-Brömster (FP) uppmärksammar i motion 2010/11:C267 behov av förändring av namnlagen. Ungdomsfrågor Annika Qarlsson (C) behandlar i sin motion 2010/11:So600 ungdomsmottagningarnas kompetens och tillgänglighet. Hon betonar därvid vikten av att säkerställa att säkerställa att alla sådana mottagningar har hbtkompetens. Kompetensfrågorna behandlas också av Hillevi Larsson m.fl. (S) i motion 2010/11:So468. Våldsfrågor och hatbrott Hatbrott och hatbrottsjourer tas upp i motion 2010/11:Ju412 av Börje Vestlund m.fl. (S). Motionärerna efterlyser bl.a. utbildning i hbt-kunskap för poliser samt föreslår att straffskärpningsregeln i brottsbalken även ska inkludera transpersoner. Liknande tankegångar finns i motion 2010/11:Ju358: av Otto von Arnold (KD). Liknande krav framförs också i motion 2010/11:Ju270 av Maria Lundqvist-Brömster (FP) som dessutom föreslår en översyn av tillämpningen av den särskilda åtalsregeln gällande ärekränkningsbrott med hatmotiv. Motionären tar också upp frågor om våld i samkönade relationer. I motion 2010/11:Ju400 av Ulf Holm m.fl. (MP) krävs ett stärkt arbete mot hatbrott och frågan om våld mot transpersoner uppmärksammas därvid särskilt. Äldrefrågor Barbro Westerholm (FP) tar i motion 2010/11:So502 upp frågor om diskriminering på grund av ålder och sexuell läggning. Hon menar att äldre hbt-personer möter dubbel diskriminering och att personalen inom vården och omsorgen av äldre ofta har bristfälliga kunskaper om hur man bäst bemöter äldre hbt-personer. Äldre hbt-personers situation behandlas också i motion 2010/11:So494 av Hans Ekström m.fl. (S). De anser bl.a. att äldre hbt-personers situation måste uppmärksammas inom samhällets serviceutbud och de lyfter också frågan om hbt-persoenrs äldreboende. Justitieutskottet om rättsväsendets hbtkompetens Justitieutskottet har i sitt betänkande 2010/11:Ju1 behandlat flera av frågorna från den allmänna motionstiden som handlar om hbt-kompetens. Samtliga motionsyrkanden avstyrks, nämligen Prioritering av arbetet mot hatbrott (reservation 5 av MP och V) Ökade kunskaper inom rättsväsendet om brott mot hbt-personer (reservation 30 av MP och V). Relevant hbt-kompetens för alla yrkesgrupper (reservation 31 av MP och V). Utbildning för poliser i hbt-kunskap (reservation 32 av S, MP och V). Straffskärpningsparagrafens tillämpning (reservation 33 av MP och V). Information till brottsoffer som utsatts för hatbrott (ingen reservation). Utskottets kortfattade motivering till avstyrkandena är att det inom rättsväsendets olika myndigheter kontinuerligt vidtas åtgärder för att öka kompetens inom olika områden. Reservation 5 avslogs av riksdagen med röstsiffrorna 288-38. Det var endast ledamöterna från MP och V som röstade för reservationen. Övriga reservationer avslogs utan rösträkning. Socialutskottet om äldrefrågor Äldrefrågor för hbt-personer har nu behandlats av socialutskottet i dess betänkande 2010/11:SoU1. Samtliga motioner avstyrks. Motivet för avstyrkande är att det redan
i dag finns en valfrihet inom äldreomsorgen som möjliggör för olika utförare inom äldreomsorgen att profilera sig exempelvis genom att erbjuda särskild hbt-kompetens. Mot beslutet reserverade sig ledamöterna från S och V. I reservationen sägs bl.a. att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att se över vilka åtgärder som behövs för att hbt-kompetensen ska finnas i hela äldreomsorgen. Det är vidare viktigt att också äldre hbt-personer uppmärksammas inom samhällets serviceutbud och att man som äldre har möjlighet att träffa andra hbt-personer och kan ta del av hbt-kultur. Reservationen avslogs utan rösträkning. Socialförsäkringsutskottet om asyl Anslag till Migrationsverket och domstolarna samt därmed sammanhängande frågor behandlas av socialförsäkringsutskottet i dess betänkande 2010/11:SfU2. Bland de frågor som tas upp i betänkandet finns också vissa frågor om bl.a. hbt-kompetensen. Samtliga hbt-motioner avstyrks av utskottet med hänvisning till det projekt (Beyond the border) som Migrationsverket genomfört under 2010. Mot beslutet reserverar sig Gunvor G Ericson (MP) och Wiwi-Anne Johansson (MP) som framhåller att det finns rapporter som visar att motsägelsefulla riktlinjer och oklar vägledning får återverkningar bland enskilda handläggare vid prövningen av asylsökande hbt-personer. Hbtkompetensen hos Migrationsverkets handläggare måste därför förbättras. Reservationen avslogs utan rösträkning. Utrikesutskottet om hbt i biståndet Utrikesutskottet behandlar i sitt betänkande 2010/11:UU2 om internationellt bistånd också ett par motionsyrkanden om hbt-frågan i biståndet. Dessa yrkande avstyrks i klump tillsammans med flera andra motionsyrkanden med motiveringen att yrkanden inte kan bli aktuella för något tillkännagivande. Någon närmare motivering än att yrkandena tidigare varit föremål för riksdagens behandling lämnas inte. Några reservationer på denna punkt finns inte i betänkandet. Riksdagsfråga om flykting från Kenya Utvisningsbeslutet av en lesbisk flykting från Kenya uppmärksammas av Marianne Berg (V) i riksdagsfråga 2010/11:3 till migrationsminister Tobias Billström (M). I frågan sägs bl.a. att Migrationsverket ägnar sig åt spekulationer om vad som kunde ha hänt om kvinnan och hennes nu döda partner inte valt att visa sin sexuella läggning offentligt. Denna typ av spekulationer är vanligt förekommande i myndighetens hantering av hbt-personers ärenden. I sin fråga undrar Marianne Berg vilka åtägrder exempelvis lagstiftningsvägen som migrationsministern avser att vidta för att asylsökande hbt-personer ska få det skydd de enligt svensk lag har rätt till. Migrationsministern hänvisar i sitt svar till att regeringen givit Migrationsverket i uppdrag att i utbildningshänseende särskilt uppmärksamma hbt-frågor. Han finner därför att det inte föreligger något behov av några särskilda åtgärder från hans sida. Riksdagsfråga om Litauen Hans Linde (V) tar i riksdagsfråga 2010/11:5 upp utvecklingen i Litauen för hbt-personer. Bakgrunden är att det litauiska parlamentet på nytt har börjat diskutera straffskärpning för homosexuella, den här gången vill man förbjuda den som främjar homosexuella relationer på offentliga platser. EU-minister Birgitta Ohlsson (FP) tillfrågas därför om vilka initiativ hon vill ta för att tydliggöra att de aktuella lagförslaget strider mot internationella konventioner. Av EU-ministerns svar framgår bl.a. att regeringen har i kontakter med företrädare för Litauen klargjort sin ståndpunkt att en lag som kriminaliserar främjande av homosexualitet på offentlig plats innebär en kränkning av grundläggande rättigheter som yttrandefrihet och varje människas lika värde. EU-ministern har besökt Litauen vid tre tillfällen och vid dessa framfört den svenska regeringens ståndpunkt och manifesterat sitt stöd för hbt-personer i Litauen. Riksdagsfråga om den rättsliga behandlingen av hbt-personer som flytt till Sverige Utvisningen av två lesbiska kvinnor från Kurdistan aktualiseras av Amineh Kakabaveh (V) i riksdagsfråga 2010/11:83 till migrationsminister Tobias Billström (M). I frågan konstateras att de två kvinnor riskerar allvarlig förföljelse i sitt hemland. Hon frågar därför statsrådet vilka åtgärder han avser vidta för att människor som flytt till
Sverige för att undkomma kränkning, våld och dödshot på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet ska kunna få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda och ges en fristad i vårt land. Efter en allmän översikt av gällande regler hänvisar migrationsministern till det svar han tidigare lämnat till Marianne Berg i Kenya-fallet. Han avslutar frågesvaret med att han inte finner att det nu föreligger behov av några särskilda åtgärder. Adress RFSL Box 350 101 26 STOCKHOLM 08-50 162 900 (tel) 08-50 162 999 (fax) forbund@rfsl.se http://www.rfsl.se Riksdagsfråga om Honduras Utvecklingen i Honduras oroar Hans Linde (V) som i riksdagsfråga 2010/11:100 till utrikesminister Carl Bildt (M) också tar upp att hbt-personer är en synnerligen tusatt grupp och bara under det första halvåret 2010 mördades 19 hbt-personer. Han frågar därför utrikesministern vilka åtgärder denne avser vidta för att respekten för de mänskliga rättigheterna ska återupprättas i Honduras. I utrikesministerns svar nämns inget särskilt om situationen för hbt-personer i Honduras. Riksdagsfråga om FN-resolutionen om utomrättsliga avrättningar Tredje utskottet i FN:s generalförsamling, som behandlar frågor om mänskliga rättigheter, beslutade den 16 november 2010 att stryka hänvisning till sexuell läggning i en resolution om utomrättsliga avrättningar. Det är den enda FN-resolution som också tar upp hbt-personers situation. Tidigare har denna resolution omfattat förbud mot utomrättwsliga avrättningar av bl.a. hbt-personer. Vid årets behandling i tredje utskottet lyckades OIC (Organisation of the Islamic Conference) och med stöd av den afrikanska gruppen stryka jusst referensen till sexuell läggning. Mot denna bakgrund har Hans Linde (V) i riksdagsfråga 2010/11:170 till utrikesminister Carl Bildt (M) frågat vad statsrådet avser att vidta för åtgärder för att generalförsamlingen vid sin session den 20 december 2010, som slutligt beslutar om resolutionens innehåll, också ska inkludera hbt-personer. Av utrikesministern svar, som lämnades efter det att generalförsamlingen avgjort frågan, välkomnas att generalförsamlingen beslutat att återinföra referensen till sexuell läggning. I frågesvaret i övrigt redovisar utrikesministern de initiativ han tagit för att påverka generalförsamlingens positiva beslut.