Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 december 2016 följande dom (mål nr ).

Relevanta dokument
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

5 kap. 9 och 12 första stycket, 15 kap. 2, 16 kap. 2 och 18 kap. 2 socialförsäkringsbalken

Fråga om vad som avses med sjukperiod enligt socialförsäkringsbalken.

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110)

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HFD 2014 ref 60. Lagrum: 12 kap. 12 och 15, 13 kap. 31 a socialförsäkringsbalken

När beräkningsunderlaget för tillfällig föräldrapenning bestäms ska det bortses från arvode för uppdrag som familjehemsförälder.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 21 juni 2018 följande dom (mål nr ).

En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

10 kap. 2, 4, 6 och 9 socialförsäkringsbalken. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 28 september 2018 följande dom (mål nr ).

108 kap. 2 och 110 kap. 46 socialförsäkringsbalken. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 november 2017 följande dom (mål nr ).

HFD 2016 Ref kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 4 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

9 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning

4 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), 1 andra stycket lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

3 lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 oktober 2017 följande dom (mål nr ).

Fråga om föräldrapenning ska klassificeras som en moderskaps- och likvärdig faderskapsförmån eller som en familjeförmån enligt förordning 883/2004.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 8 juni 2017 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Fråga om rätt till arbetslöshetsersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen. under en pågående period av arbetslöshet.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 juni 2018 följande dom (mål nr och ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 4 december 2018 följande dom (mål nr och ).

34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring, 5 e förordningen. enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 13 december 2016 följande dom (mål nr ).

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 februari 2018 följande dom (mål nr ).

En funktionshindrad persons behov av transport har inte ansetts utgöra ett sådant annat personligt behov som ger rätt till personlig assistans.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM

HFD 2013 ref 44. Lagrum: 7 kap. 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring

Uttag av obetalda semesterdagar ska inte jämställas med förvärvsarbete vid beräkningen av sjukpenninggrundande

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 28 juni 2017 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

21 förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m. och 28 förordning (2010:1122) om statlig ersättning för vissa utlänningar

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

11 kap. 22 inkomstskattelagen (1999:1229), 4 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Vid fastställelse av arbetsskadelivränta ska semesterlön eller semesterersättning inte beräkna enligt schablon.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Det förhållandet att giltighetstiden för ett uppehållstillstånd understiger ett år utgör inte hinder mot folkbokföring.

7 första stycket, 9 a första stycket lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Fråga om inhibition av ett beslut om beredande av vård enligt LVU när den unge inte är föremål för omedelbart omhändertagande.

4 kap. 9, 13, 14, 15, 16 och 19 taxeringslagen (1990:324) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 16 november 2016 följande dom (mål nr 24-16).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Fråga om det finns tillräckliga skäl för att hemlighålla ett barns vistelseort för en förälder.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

9 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 24 februari 2017 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Fråga om vad som avses med permanentbostad vid beräkningen av en persons förmögenhet när dennes rätt till bostadstillägg prövas.

A.N. överklagade hos förvaltningsrätten det beslut som Försäkringskassans skrivelse den 18 juli 2011 ansågs innefatta.

6 kap. 1 lagen (1994:1776) om skatt på energi, 43 kap. 1 skatteförfarandelagen (2011:1244)

Fråga om en persons behov av hjälp avseende personlig hygien är av sådan karaktär och omfattning att det kan grunda rätt till personlig assistans.

HFD 2014 ref 72. Lagrum: 8 kap. 7, 18 och 11 kap. 14 regeringsformen

Fråga om ett olycksfall vid färd mellan hemmet och arbetsstället ska bedömas som ett olycksfall i arbetet.

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 30 juni 2017 följande dom (mål nr ).

Fråga om vilka krav på bevisning som gäller för att styrka uppehållsrätt som familjemedlem (sekundär uppehållsrätt)

HFD 2013 ref 14 Allmän försäkring

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HFD 2016 Ref 53. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 1 juli 2016 följande dom (mål nr ).

Särskilda skäl har ansetts föreligga för att befria en djurhållare som lider av demenssjukdom från ansvar för kostnader för omhändertagande av djur.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

En person som är registrerad på en universitetsutbildning har ansetts delta i utbildning i den mening som avses i lagen om arbetslöshetsförsäkring.

En leverantör har rätt att få en upphandling överprövad endast om denne har eller har haft ett intresse av att tilldelas kontrakt i upphandlingen.

2 kap. 3 första stycket vapenförordningen (1996:70) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 juli 2018 följande dom (mål nr ).

Såväl avgångsvederlag som arbetsinkomst under ramtiden ska medräknas i underlaget för beräkning av dagsförtjänsten inom arbetslöshetsförsäkringen.

Ett körkort kan inte återkallas enbart med hänvisning till att körkortshavaren gjort sig skyldig till grovt sjöfylleri.

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 18 juni 2018 följande dom (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Lagrum: 5 och 6 lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag

Fortsatta beslut om tvångsvård av en patient som dömts. men som varit avviken sedan mycket lång tid, har inte ansetts proportionerliga.

HFD 2016 Ref 54. Kommunfullmäktiges beslut att återkalla samtliga förtroendevaldas

Kriminalvårdens ställningstagande om s.k. riktpunkt för när en intagen tidigast bedöms kunna beviljas permission utgör inte ett överklagbart beslut.

16 kap. 52 och 28 kap. 5 2 skollagen (2010:800), 10 kap. 1 och 3 kommunallagen (1991:900)

DOM,Jo ;cf. Meddelad i Sundsvall. Ombud: Josefin Mikaelsson Humana Assistans AB Box 184

En enskild har inte haft rätt till ny prövning av sin återbetalningsskyldighet

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 14 mars 2016 följande beslut (mål nr ).

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Transkript:

HFD 2016 ref. 86 En förälder till ett kroniskt sjukt barn har inte rätt till tillfällig föräldrapenning vid vård av barnet då barnets anpassade förskola är stängd och kommunen inte erbjuder något lämpligt alternativ. 13 kap. 16 1 socialförsäkringsbalken Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 december 2016 följande dom (mål nr 5777-15). Bakgrund A.I:s son lider av omfattande allergier och går därför i en allergianpassad kommunal förskola. Sommaren 2013 höll förskolan stängt i två veckor och kommunen erbjöd då barnomsorg i en förskola som inte var allergianpassad. A.I. bedömde att det skulle innebära stora hälsorisker för sonen att vistas i den erbjudna förskolan. Han stannade därför hemma med honom och ansökte om tillfällig föräldrapenning för perioden. Som skäl för ansökan angav han att kommunen inte kunde ordna en allergifri förskola. Försäkringskassan avslog ansökan med motiveringen att tillfällig föräldrapenning inte kunde beviljas när en förälder var hemma med barnet därför att förskolan var stängd. Myndigheten ifrågasatte inte sonens allergier eller hur sjuk han kunde bli om han exponerades för något som han är allergisk mot. Under de aktuella dagarna hade han dock inte varit sjuk. Problemet var i stället att kommunen inte hade erbjudit någon lämplig barnomsorg. En förälder har inte rätt till tillfällig föräldrapenning på grund av brist på barnomsorg. A.I. överklagade och anförde bl.a. att sonen skulle ha blivit akut sjuk om han hade vistats i den förskola som kommunen erbjudit. Förvaltningsrätten avslog överklagandet. I den nu överklagade domen upphävde kammarrätten underinstansernas avgöranden. Kammarrätten anförde bl.a. att det inte fanns skäl att bedöma sonens allergier på annat sätt än som en sjukdom i försäkringens mening. Annat hade inte kommit fram än att sonen löpte en överhängande risk att drabbas av akuta allergiska reaktioner för det fall han skulle vistas i en förskola som inte var anpassad utifrån hans speciella behov. Mot denna bakgrund fann kammarrätten att A.I. hade behövt avstå från förvärvsarbete i samband med sonens sjukdom på det sätt som avses i 13 kap. 16 1 socialförsäkringsbalken. Kammarrätten visade målet åter till Försäkringskassan för prövning av om övriga förutsättningar för tillfällig föräldrapenning var uppfyllda. 1

Yrkanden m.m. Försäkringskassan yrkar att Högsta förvaltningsdomstolen ska upphäva kammarrättens dom och fastställa Försäkringskassans beslut. Kassan anför bl.a. följande. Det är ostridigt att A.I:s son lider av en omfattande och allvarlig allergi och att den allergianpassade förskolan var stängd de aktuella dagarna. För rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 16 1 socialförsäkringsbalken krävs dock att det är barnets sjukdom som är det direkta skälet till att föräldern behöver avstå från förvärvsarbete. Av det följer att en förälder till ett barn som lider av en sjukdom, men som trots sjukdomen skulle kunna vistas i förskolan, inte har rätt till tillfällig föräldrapenning för det fall barnet av annat skäl än sjukdomen inte kan vistas där. Exempel på sådana situationer är att förskolan är stängd på grund av planeringsdagar eller liknande, eller att den person som normalt har hand om barnet i förskolan är sjuk. Eftersom det direkta skälet till att A.I. behövde avstå från förvärvsarbete inte var sonens sjukdom utan det faktum att den ordinarie förskolan var stängd har han inte rätt till tillfällig föräldrapenning. A.I. har inte yttrat sig i målet. Skälen för avgörandet Frågan i målet Frågan i målet är om en förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av sitt kroniskt sjuka barn när barnets anpassade förskola varit stängd och det alternativ som kommunen erbjudit inte är lämpligt för barnet. Högsta förvaltningsdomstolens bedömning Bestämmelser om tillfällig föräldrapenning finns i 13 kap. socialförsäkringsbalken. Rätt till sådan ersättning föreligger enligt 16 1 för en förälder som behöver avstå från förvärvsarbete för vård av ett barn, som inte har fyllt 12 år, i samband med sjukdom hos barnet. Däremot finns ingen bestämmelse som ger rätt till tillfällig föräldrapenning om en förälder behöver avstå från förvärvsarbete för att ta hand om sitt barn på grund av att barnets förskola är stängd. Detta gäller även om kommunen inte erbjuder någon alternativ barnomsorg (se även prop. 1984/85:78 s. 122). A.I:s son lider av en kronisk sjukdom i form av svår allergi och går därför i en allergianpassad förskola. Anledningen till att A.I. avstod från förvärvsarbete under den aktuella perioden var inte att sonen hade försämrats i sin allergi eller hade drabbats av någon 2

annan sjukdom och därför behövde vara hemma från förskolan. Skälet var i stället att sonens ordinarie förskola var stängd och att den alternativa förskola som erbjöds inte var allergianpassad. Det förhållandet att en kommun stänger ett barns förskola utan att erbjuda någon alternativ barnomsorg alls ger som nämnts inte rätt till tillfällig föräldrapenning. Frågan är dock om det finns anledning att se annorlunda på situationen när kommunen i och för sig erbjuder ett sådant alternativ, men detta alternativ på grund av barnets kroniska sjukdom inte är lämpligt. Närmare bestämt är frågan om det i en sådan situation får anses vara barnets sjukdom, snarare än avsaknad av barnomsorg, som är orsaken till att föräldern behöver avstå från förvärvsarbete och att tillfällig föräldrapenning därför kan utgå enligt 13 kap. 16 1 socialförsäkringsbalken. Inledningsvis kan konstateras att syftet med reglerna i 13 kap. 16 1 är att tillfällig föräldrapenning ska utgå vid mer akut uppkomna insjuknanden eller försämringar av sjukdomstillstånd, även i fall då ett barn lider av en kronisk grundsjukdom (jfr prop. 1984/85:78 s. 123 och prop. 1992/93:159 s. 205). Detta får också stöd av regleringens systematik. För barn som behöver mer omfattande eller kontinuerligt stöd på grund av ett sjukdomstillstånd finns andra bestämmelser i socialförsäkringsbalken som ska tillgodose sådana behov, bl.a. reglerna om tillfällig föräldrapenning för vård av ett allvarligt sjukt barn i 13 kap. 30 och reglerna om vårdbidrag i 22 kap. Härutöver vill Högsta förvaltningsdomstolen framhålla att det av 8 kap. 12 skollagen (2010:800) följer att kommunen har ett grundläggande ansvar för att ordna förskola för alla barn, dvs. även för barn med särskilda behov. Detta gäller också under semestertider och innefattar ett ansvar att ordna med alternativ barnomsorg när en förskola håller stängt. Av betydelse är även att förslag om att utvidga rätten till tillfällig föräldrapenning till att omfatta situationer då kommunen inte lever upp till detta ansvar flera gånger har avvisats av lagstiftaren. Det har då uttalats att det finns en betydande risk att en sådan utvidgning skulle inverka menligt på kommunernas ansvarstagande för barnomsorgen och att socialförsäkringen skulle få ta över en stor del av det kommunala ansvaret (se bl.a. betänkandena 1988/89:SfU12 s. 15 f. och 1989/90:SfU11 s. 12 ff.). Högsta förvaltningsdomstolen finner särskilt med beaktande av regleringens syfte och systematik att bestämmelsen i 13 kap. 16 1 socialförsäkringsbalken inte ger rätt till tillfällig föräldrapenning i en situation som den nu aktuella. Kammarrättens dom ska därmed upphävas och förvaltningsrättens domslut fastställas. 3

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande Högsta förvaltningsdomstolen upphäver kammarrättens dom och fastställer förvaltningsrättens domslut. I avgörandet deltog justitieråden Almgren, Ståhl, Bull, Classon och Andersson. Föredragande var justitiesekreteraren Anna Sellin. Förvaltningsrätten i Linköping (2014-12-05, Gustavsson): Regeln om tillfällig föräldrapenning vid vård av allvarligt sjukt barn rör antalet dagar och inte själva rätten till tillfällig föräldrapenning. Förvaltningsrätten instämmer i bedömningen att tillfällig föräldrapenning inte kan utges i ett fall som är aktuellt i detta mål. Förvaltningsrätten avslår överklagandet. Kammarrätten i Jönköping (2015-08-21, Löfgren, Grip och Ivarsson): A.I. har i sin ansökan om tillfällig föräldrapenning angett som skäl att kommunen inte kunnat anordna en allergifri förskola under de i målet aktuella dagarna. Han har senare även hänvisat till A:s allergisjukdomar som grund för rätt till tillfällig föräldrapenning. Det är kommunens ansvar att erbjuda förskoleverksamhet av god kvalitet. Den tillfälliga föräldrapenningen ska endast användas för behov som inte kan tillgodoses genom det ansvar som åligger kommunerna (se bl.a. prop. 2005/06:159 s. 19). Endast det förhållandet att en förskola varit stängd utgör således inte grund för rätt till tillfällig föräldrapenning (jfr prop. 1984/85:78 s. 122 och Försäkringsöverdomstolens avgörande i rättsfallet FÖD 1983:3). [text här utelämnad] Kammarrätten anser inte att den medicinska utredningen i målet ger stöd för att A under de i målet aktuella dagarna har befunnit sig i ett sådant sjukdomstillstånd att han ska anses ha varit allvarligt sjuk i den mening som avses i 13 kap. 30 socialförsäkringsbalken. Förutsättningar för rätt till tillfällig föräldrapenning enligt sistnämnda bestämmelse föreligger således inte. Fråga är därefter om A.I. har rätt till tillfällig föräldrapenning med stöd av 13 kap. 16 1 socialförsäkringsbalken. Enligt denna bestämmelse har en förälder rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt 12 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med sjukdom eller smitta hos barnet i annat fall än som avses i 30. Det krävs således att A.I. behövt avstå från förvärvsarbete i samband med sjukdom hos A. Det försäkringsmässiga sjukdomsbegreppet har inte definierats i lag. I förarbetena till reglerna som föregick de i målet aktuella bestämmelserna i socialförsäkringsbalken (se SOU 1944:15 s. 162 och prop. 1994/95:147 4

s. 19 f.) finns däremot vissa uttalanden om begreppets innebörd. Av dessa framgår bl.a. följande. Vid bedömning av om sjukdom föreligger bör man i första hand hålla sig till vad som enligt vanligt språkbruk och gällande läkarvetenskaplig uppfattning anses vara sjukdom. Med denna utgångspunkt kan varje onormalt kropps- och själstillstånd som inte sammanhänger med den normala livsprocessen betecknas som sjukdom. Sjukdomsbegreppet har successivt utvidgats genom åren (jfr bl. a. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i rättsfallen RÅ 2001 ref. 62 och RÅ 2009 ref. 102). Kammarrätten finner inte skäl att bedöma A:s allergier på annat sätt än som sjukdom i försäkringens mening. När det gäller bedömningen av rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 13 kap. 16 1 socialförsäkringsbalken får enligt kammarrätten i normalfallet anses gälla att enbart det förhållandet att ett barn har en allergisk sjukdom inte medför att barnets förälder har en sådan rätt till tillfällig föräldrapenning. Omständigheterna i det enskilda fallet får i stället avgöra om tillfällig föräldrapenning ska utgå. A var under den i målet aktuella perioden tre år gammal. Han kan på grund av sina allergisjukdomar inte gå i en vanlig förskola utan måste gå i en särskilt anpassad allergiförskola. Redan sistnämnda förhållande får enligt kammarrätten anses tala för att hans allergisjukdomar är av svårare natur. Av utredningen framgår att A:s ordinarie förskola, under de i målet aktuella dagarna, var tillfälligt stängd och att kommunen inte kunde erbjuda ett annat, utifrån A:s allergibesvär, lämpligt förskolealternativ. I målet har inte framkommit annat än att A löper en överhängande risk att drabbas av akuta allergiska reaktioner för det fall han vistas i en förskola som inte är anpassad utifrån hans speciella behov. Mot bakgrund härav finner kammarrätten att A.I. under perioderna den 22 26 och 29 31 juli samt den 1 och 2 augusti 2013 behövt avstå från förvärvsarbete i samband med sonen A:s sjukdom på sätt som avses i 13 kap. 16 1 socialförsäkringsbalken. Han är således berättigad till tillfällig föräldrapenning om även övriga förutsättningar för rätt till tillfällig föräldrapenning är uppfyllda. Underinstansernas avgöranden ska därför upphävas och målet återförvisas till Försäkringskassan för fortsatt handläggning. Kammarrätten upphäver underinstansernas avgöranden och förklarar att A.I. under perioderna den 22 26 och 29 31 juli samt den 1 och 2 augusti 2013 behövt avstå från förvärvsarbete i samband med sonen A:s sjukdom på sätt som avses i 13 kap. 16 1 socialförsäkringsbalken. Kammarrätten visar målet åter till Försäkringskassan för prövning av om övriga förutsättningar för tillfällig föräldrapenning är uppfyllda. 5