PÅ TAL OM KVINNOR & MÄN

PÅ TAL OM KVINNOR & MÄN i Östergötland 2007

Innehåll Befolkning... 5 Barn och familj... 15 Utbildning... 27 Förvärvsarbete... 34 Inkomst... 51 Hälsa... 57 Inflytande och makt... 61 JämIndex 2005* Kommunerna rangordnas efter en sammanvägning av följande variabler: eftergymnasial utbildning, förvärvsarbete, arbetslöshet, inkomst, näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, unga vuxna, ohälsotal, kommunstyrelse, kommunfullmäktige, egna företagare. Se mer: www.h.scb.se/scb/bor/scbboju/jam_htm/index.asp eller www.scb.se Hitta rätt: A Ö Under J sök Jämställdhet Kriminalitet... 68 Producerad av SCB, Länsstyrelsen i Östergötlands län samt Östsam Kontaktpersoner: Matilda Eriksson, matilda.eriksson@e.lst.se,. jämställdhetshandläggare samt Fredrik Sunnergren,. fredrik.sunnergren@ostsam.se, samordnare Analys och Statistik Layout: Ateljén, SCB Omslagsfoto: Per Magnus Persson/Johnér Bildbyrå www.e.lst.se www.ostsam.se Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2007.02 * publicerat dec 2006

Innehåll Befolkning... 5 Barn och familj... 15 Utbildning... 27 Förvärvsarbete... 34 Inkomst... 51 Hälsa... 57 Inflytande och makt... 61 Kriminalitet... 68 Producerad av SCB, Länsstyrelsen i Östergötlands län samt Östsam Kontaktpersoner: Matilda Eriksson, matilda.eriksson@e.lst.se, jämställdhetshandläggare samt Fredrik Sunnergren, fredrik.sunnergren@ostsam.se, samordnare Analys och Statistik Layout: Ateljén, SCB Omslagsfoto: Per Magnus Persson/Johnér Bildbyrå www.e.lst.se www.ostsam.se Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro 2007.02 Välkommen att ta del av fakta om kvinnor och män i Östergötland Sverige är ett av världens mest jämställda länder men det finns fortfarande mycket kvar att göra innan vi har uppnått målen för svensk jämställdhetspolitik som riksdagen tog våren 2006. Huvudmålet är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Om alla som på olika sätt planerar, utför eller fattar beslut tar hänsyn till och analyserar hur verkligheten ser ut idag och förstår vad som kan göras annorlunda för att både kvinnor och män ska få ett bättre liv kommer vi så småningom att uppnå ett jämställt samhälle. För att få en tydlig bild av dagens verklighet är könsuppdelad statistik ett utmärkt verktyg. Att ta reda på och synliggöra var kvinnor respektive män bor i vårt län, hur gamla vi är, vilka utbildningar vi har, vad vi arbetar med, hur mycket lön vi får för vårt arbete, hur många kvinnor respektive män som är aktiva i våra politiska församlingar, hur många kvinnor respektive män som begår brott och vilka brott vi begår är alla viktiga uppgifter för att analysera dagens samhälle och se vad vi vill förändra. I den här faktaboken med statistik från SCB vill Länsstyrelsen Östergötland och Regionförbundet Östsam ge en bild av samhället genom jämställdhetsglasögonen för att fler med bokens hjälp ska upptäcka skillnader i kvinnors och mäns liv och livsvillkor. Använd statistiken vid projektansökningar, i skolarbetet, inför politiska beslut eller vid diskussioner på jobbet! Kunskap är ofta en förutsättning för att hitta viljan att nå förändring. De små, små steg som vi alla tar framåt är ingenting annat än början på ett jättekliv Februari 2007 Catharina Alpkvist Jämställdhetsexpert Länsstyrelsen Östergötland Jan Owe-Larsson Styrelseordförande Regionförbundet Östsam

Nationella jämställdhetsmål En ny jämställdhetspolitisk proposition Makt att forma samhället och sitt eget liv (2005/06:155) överlämnades till riksdagen i slutet av mars 2006. Det är den första jämställdhetspolitiska propositionen på 12 år. Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, vilket innebär: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhet Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet... Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom t.ex. skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara den kvalitativa jämställdheten. På tal om kvinnor och män i Östergötland en liten kunskapsbok om ojämställdhet Jämställdhet är ett prioriterat område. Jämställdhetsarbetet har inriktats på att förändra den strukturella maktordning som råder och som innebär att män är överordnade och norm, kvinnor underordnade och mindre värda. En viktig metod för att lyckas med att flytta fram positionerna mot ett mera jämställt samhälle är kalla siffror könsuppdelad statistik. För att kunna mäta förändring måste man mäta nuläget och även kunna upprepa mätningen på samma sätt i framtiden. I denna lilla bok På tal om kvinnor och män i Östergötland 2007 har statistik använts för att belysa både nuläge och utveckling samt för att jämföra länet med riksgenomsnittet. I vissa fall kan statistiken vara något år gammal men är trots detta den senast producerade.

Befolkning Så långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs. 1858 Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig. 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder. 1884 Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 1921 Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. 1945 Riksidrottsförbundet var tvunget att acceptera och ansluta kvinnor inom idrotten. 1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare. 1975 FN:s kvinnoår. 1976 FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. 1980 Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen. 1982 Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. 1985 FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas. 1988 Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet. 1989 Nordisk handlingsplan för jämställdhet. 1992 Ny jämställdhetslag. 1994 Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik. 1995 FN:s fjärde kvinnokonferens. Den hålls i Peking. Lag om registrering av partnerskap. Länsexperter för jämställdhetsfrågor tillsätts. 2000 FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas. 2004 En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken. Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. 2006 Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken. Europeiska rådet beslutar om en europeisk jämställdhetspakt. Folkmängd efter kommun 31 dec 2005 Antal Kvinnor Män Totalt Boxholm 2 534 2 708 5 242 Finspång 10 338 10 550 20 888 Kinda 4 971 4 975 9 946 Linköping 68 459 69 177 137 636 Mjölby 12 622 12 636 25 258 Motala 21 034 20 878 41 912 Norrköping 63 106 61 536 124 642 Söderköping 7 037 6 988 14 025 Vadstena 3 836 3 691 7 527 Valdemarsvik 4 040 4 082 8 122 Ydre 1 862 2 004 3 866 Åtvidaberg 5 866 5 857 11 723 Ödeshög 2 781 2 735 5 516 Länet 208 486 207 817 416 303 Riket 4 561 202 4 486 550 9 047 752 Källa: SCB, Befolkningsstatistik I Linköping, länets största kommun, bor det fler män än kvinnor. I Norrköping däremot, bor det betydligt fler kvinnor än män. I landsbygdskommunerna bor det i regel fler män än kvinnor. Undantaget är Ödeshög. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2006

Befolkning Befolkningen efter ålder 2005 och prognos för 2030 Befolkningen efter ålder 2005 Procentuell fördelning Befolkning Källa: SCB, Befolkningsstatistik Både i länet och i riket finns fler män än kvinnor i alla åldrar under 65 år. Från 65 år är det tvärtom. År 2030 beräknas att drygt 12 procent av kvinnorna och 11 procent av männen i länet kommer att vara minst 65 år. Det är något högre andelar än i riket. Källa: Befolkningsstatistik Länets ålderfördelning följer samma mönster som rikets. Andel över 65 år är högre bland kvinnor än bland män i alla kommuner. Det gäller särskilt i Ödeshög och i Vadstena. Tvärtom gäller bland de yngre. I nästan alla kommuner är andelen yngre lägre bland kvinnor än bland män.

Befolkning Befolkning Befolkningen i och utanför tätorter 2005 Befolkningen efter nationell bakgrund 2005 Med tätort menas att där bor minst 200 personer och att det är högst 200 meter mellan husen. Enligt tätortsavgränsning år 2005. Källa: SCB, Befolkningsstatistik Könsfördelning (%) i tätort utanför tätort Kv M Kv M 89 88 11 12 89 88 11 12 84 83 16 17 80 79 20 21 80 77 20 23 79 75 21 25 78 75 22 25 69 69 31 31 66 63 34 37 63 58 37 42 59 56 41 44 57 53 43 47 44 43 56 57 84 82 16 18 I alla kommunerna bor en högre andel av kvinnorna jämfört med männen inne i en tätort. Tvärtom bor en högre andel av männen än kvinnorna utanför tätorten. Det gäller särskilt i Söderköping, Vadstena och Ödeshög. Antal Procentuell fördelning Länet Länet Riket Kvinnor Män Kv M Kv M Inrikes födda 187 513 188 262 90 91 87 88 med två inrikes födda föräldrar 171 687 171 309 82 82 78 78 med en inrikes och en utrikes född förälder 10 092 10 597 5 5 6 7 med två utrikes födda föräldrar 5 734 6 356 3 3 3 4 Utrikes födda 20 973 19 555 10 9 13 12 varav Bosättningstid i Sverige 0 4 år 3 990 3 657 2 2 2 2 5 år 16 348 15 436 8 7 10 9 Uppgift saknas 635 462 0 0 0 0 Totalt 208 486 207 817 100 100 100 100 Utrikes födda efter de största inflyttningsländerna i länet Finland 3 473 2 566 17 13 18 14 Bosnien-Hercegovina 2 139 2 094 10 11 5 5 Irak 1 468 1 686 7 9 6 7 Jugoslavien 1 371 1 436 7 7 6 7 Iran 877 1 102 4 6 4 5 Övriga urrikes födda 11 645 10 671 56 55 61 61 Totalt 20 973 19 555 100 100 100 100 SCB, Befolkningsstatistik

Befolkning Befolkning Utrikes födda 2005 Procentuell fördelning Norden EU25 utom Utanför EU Norden och Norden Kv M Kv M Kv M Boxholm 21 18 14 14 65 68 Finspång 33 33 18 21 49 46 Kinda 45 45 14 14 41 41 Linköping 36 30 23 27 41 42 Mjölby 12 9 14 14 74 78 Motala 27 23 17 14 56 64 Norrköping 30 28 11 12 59 60 Söderköping 20 18 14 13 66 69 Vadstena 35 31 20 22 45 47 Valdemarsvik 31 29 21 20 48 51 Ydre 31 42 24 22 45 36 Åtvidaberg 39 38 23 26 37 37 Ödeshög 24 17 25 23 51 60 Länet 39 38 28 28 34 34 Riket 26 22 17 17 57 61 Källa: SCB, Befolkningsstatistik I hela länet kommer de flesta utrikes födda från ett annat land i Norden. Men i flera kommuner t.ex. Mjölby, Boxholm och Söderköping kommer de flesta från ett land utanför EU och Norden. Mönstret är likartat för kvinnor och män. Ydre visar en något annorlunda bild. In - och utflyttningar 2005 Antal Inflyttade Utflyttade Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Boxholm 109 138 146 139-37 -1 Finspång 367 410 412 404-45 6 Kinda 233 202 219 185 14 17 Linköping 3 693 3 844 3 476 3 724 217 120 Mjölby 588 550 592 583-4 -33 Motala 689 686 726 737-37 -51 Norrköping 2 334 2 436 2 243 2 352 91 84 Söderköping 358 350 360 399-2 -49 Vadstena 181 196 171 193 10 3 Valdemarsvik 257 248 226 270 31-22 Ydre 102 101 115 100-13 1 Åtvidaberg 243 238 268 259-25 -21 Ödeshög 168 170 149 168 19 2 Länet 6 013 6 036 5 794 5 980 219 56 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länet har ett positivt flyttnetto. Det betyder att inflyttningen är större än utflyttningen, särskilt bland kvinnor. Det flyttade in fler män än kvinnor framförallt till Linköping och Norrköping. Från dessa städer flyttade det också ut fler män än kvinnor. 10 11

Befolkning Befolkning Flyttningsnetto 2005 Flyttningsnetto 2005 Flyttningsnetto = (inflyttade utflyttade)/1000 av medelfolkmängden Flyttningsnetto = (inflyttade utflyttade)/1000 av medelfolkmängden Källa: SCB, Befolkningsstatistik Valdemarsvik hade det största positiva flyttnettot bland kvinnorna. Sju kommuner hade negativt netto, varav det största fanns i Boxholm. Källa: SCB, Befolkningsstatistik Kinda visade det största positiva flyttnettot bland männen. Valdemarsvik och Söderköping hade det största negativa nettot. 12 13

Befolkning Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2005 Antal inflyttningar utflyttningar Inom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Boxholm -18 7-26 -20 7 12 Finspång -58-25 -36 1 49 30 Kinda 20 20-14 -3 8 0 Linköping -6-34 23-10 200 164 Mjölby 30 2-49 -50 15 15 Motala 27 17-108 -92 44 24 Norrköping 52 118-97 -173 136 139 Söderköping -10-21 2-21 6-7 Vadstena 10-3 -7 5 7 1 Valdemarsvik -15-46 -15-23 61 47 Ydre -10-9 -19-11 16 21 Åtvidaberg -15-23 -17-7 7 9 Ödeshög -7-3 15-4 11 9 Länet 0 0-348 -408 567 464 Källa: SCB, Befolkningsstatistik För både kvinnor och män gäller att de flesta kommunerna förlorade invånare till andra län. Däremot var invandringen från utlandet större än utvandringen till utlandet. Så långt har vi hunnit 1901 Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd. 1921 Kvinnan och mannen blir jämställda i den nya giftermålsbalken. 1938 Preventivmedel tillåts. Mödrahjälp till behövande införs. 1938 Mödrahjälp till behövande införs. 1939 Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål. 1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet. 1951 Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare. 1955 Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader. 1964 P-piller godkänns i Sverige. Barn och familj 1974 Föräldraförsäkring införs som ger kvinnor och män rätt att dela ledigheten vid barns födelse. 1975 Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan. 1976 Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv. 1982 Ny namnlag. Vid giftermål får kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha. 1987 Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen. 1995 En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern och en för fadern. Denna månad kan inte överlåtas. 1995 Införs lagen om registrerat partnerskap, det vill säga ett slags motsvarighet till borgerligt äktenskap. 2003 Får homosexuella samma rätt som heterosexuella par att prövas som adoptivföräldrar. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2006 14 15

Barn och familj Familjehushåll efter hushållstyp 2002 2005 Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn 29 28 Sammanboende med barn 20 19 Ensamstående kvinna utan barn 18 18 Ensamstående man utan barn 18 17 Ensamstående kvinna med barn 3 4 Ensamstående man med barn 2 2 Övriga familjehushåll 11 12 Summa, % 100 100 Antal, 1 000-tal 227 4 626 Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn 2002 2005 Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman- Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn 59 87 91 60 82 91 1 barn 14 9 4 15 9 5 2 barn 21 3 5 18 6 3 3 barn- 6 1 1 7 2 1 Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal, 1 000-tal 110 47 45 2 171 1 018 865 Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) En eller båda av de sammanboende, den ensamboende resp. minst en i övriga familjehushåll är i åldern 16-84 år. I gruppen sammanboende ingår även personer av samma kön om de själva angivit sig som sammanboende. Födda barn per kvinna respektive man 1990 2005 Antal barn som en generation kvinnor respektive män får = summerad fruktsamhet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Barn och familj I början av 1990-talet var fruktsamhetstalet för kvinnor i länet något högre än det var i riket. Nu är det något lägre. Även männens fruktsamhetstal är lägre i länet än i riket. År 2005 föddes i länet drygt 1,7 barn per kvinna jämfört med drygt 1,5 barn per man. Motsvarande tal för riket var knappt 1,8 barn per kvinna och knappt 1,6 barn per man. 16 17

Barn och familj Medelålder vid första barnets födelse 2000 2005 Kvinnor Män Boxholm 27,6 30,4 Finspång 27,4 30,4 Kinda 27,5 30,1 Linköping 28,8 31,0 Mjölby 27,6 29,9 Motala 27,1 29,9 Norrköping 27,7 30,1 Söderköping 28,4 31,1 Vadstena 28,6 31,8 Valdemarsvik 26,8 29,0 Ydre 27,6 31,0 Åtvidaberg 27,6 30,5 Ödeshög 26,9 29,7 Länet 28,0 30,5 Riket 28,8 31,2 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Kvinnorna i Linköping är i genomsnitt knappt 29 år när de får sitt första barn. I Valdemarsvik är de knappt 27 år. Männen är i genomsnitt 2,7 år äldre än kvinnorna. I Ydre är de 3,4 år äldre. Barn i kommunal barnomsorg 2005 Andel (%) i respektive åldersgrupp Barn och familj Förskola Fritidshem Familjedaghem 1 5 år 6 12 år 1 5 år 6 12 år Boxholm 68 38 17 2 Finspång 74 38 11 0 Kinda 72 38 9 1 Linköping 79 45 6 0 Mjölby 80 39 4 0 Motala 79 40 7 0 Norrköping 83 41 4 0 Söderköping 77 48 13 3 Vadstena 71 46 14 0 Valdemarsvik 73 43 11 2 Ydre 43 26 38 14 Åtvidaberg 80 44 7 0 Ödeshög 67 39 3 0 Länet 78 44 7 0 Riket 76 43 7 1 Källa: Skolverket Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksamheten. Andel 1 5 åringar med kommunal omsorg varierar från 89 procent i Söderköping till 69 procent i Ödeshög. Bland skolbarnen har hälften kommunal omsorg i Söderköping jämfört med 38 procent i Finspång. 18 19

Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2004, 2005 Personer som använt försäkringen. Könsfördelning (%) FP 2005 TFP 2004 Kvinnor Män Kvinnor Män Boxholm 49 51 55 45 Finspång 52 48 57 43 Kinda 51 49 57 43 Linköping 57 43 59 41 Mjölby 54 46 55 45 Motala 54 46 57 43 Norrköping 57 43 59 41 Söderköping 52 48 58 42 Vadstena 55 45 57 43 Valdemarsvik 56 44 58 42 Ydre 51 49 58 42 Åtvidaberg 53 47 56 44 Ödeshög 54 46 58 42 Länet 56 44 58 42 Riket 56 44 59 41 Källa: Försäkringskassan, Datalagret STORE FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP= tillfällig vård av barn. Kontaktdagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. Könsfördelningen ligger inom ramen 40 60 procent i alla kommunerna när det gäller mammors och pappors användning av föräldraförsäkringen. Användning av föräldraförsäkringen 2004, 2005 Fördelning (%) av nettodagar FP 2005 TFP 2004 Kvinnor Män Kvinnor Män Boxholm 83 17 64 36 Finspång 78 21 61 39 Kinda 79 21 62 38 Linköping 79 21 65 35 Mjölby 81 19 62 38 Motala 81 19 66 34 Norrköping 82 18 65 35 Söderköping 79 21 62 38 Vadstena 81 19 62 38 Valdemarsvik 81 19 64 36 Ydre 82 18 63 37 Åtvidaberg 78 22 64 36 Ödeshög 84 16 63 37 Länet 81 19 64 36 Riket 80 20 64 36 Källa: Försäkringskassan, Datalagret STORE Barn och familj Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag. I övrigt se sid.20 Det är fortfarande stor skillnad när det gäller längden på mammors och pappors föräldraledighet. I riket tar mammorna ut 80 procent av dagarna med FP. Papporna tar 20 procent. I Åtvidaberg tar papporna ut 22 procent av dagarna, och i Ödeshög 16 procent. Fördelningen av dagar är mer jämn när det gäller TFP. 20 21

Barn och familj Genomsnittlig tidsanvändning i åldern 20 64 år 1990/91 och 2000/01 Timmar och minuter Källa: SCB, Tidsanvändningsundersökningen * Inkluderar lunch samt resor till och från arbetet Sett över veckans alla dagar arbetar kvinnor och män lika mycket, cirka 8 timmar per dag. Kvinnor arbetar Barn och familj Tid för obetalt arbete efter livscykel 2000/01 Timmar per vecka Källa: Tidsanvändningsundersökningen, SCB lika mycket betalt som obetalt medan män arbetar dubbelt så mycket betalt som obetalt. Jämfört med 1990/91 förvärvsarbetar kvinnor lika mycket 2000/01. Män däremot har minskat sin tid i förvärvsarbete med 3 timmar per vecka. Kvinnor har minskat sin tid i obetalt arbete. För män finns ingen sådan förändring. Under en vecka utför kvinnor drygt 28 timmar och män nästan 20 timmar obetalt arbete. Tiden varierar kraftigt mellan olika faser i livet. 22 23

Barn och familj Ungdomar som bor kvar hos föräldrar* 2005 Källa: SCB, Befolkningsstatistik * biologiska eller som adopterade Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Skillnaderna är relativt små bland de yngsta men ökar från 18 år. Vid 20-årsålder bodde 48 procent av flickorna och 60 procent av pojkarna i länet kvar hemma. I övriga riket bor högre andelar kvar hemma i olika ådrar. Det gäller både flickor och pojkar. Befolkningen 65 år i ordinärt boende med beviljad hemtjänst 2005 Antal per 1000 65 74 år 75 84 år 85 år Kv Män Kv Män Kv Män Boxholm 24 24 136 71 363 279 Finspång 29 15 127 66 308 226 Kinda 16 25 156 86 376 336 Linköping 17 16 94 49 235 147 Mjölby 18 21 108 67 256 186 Motala 12 15 91 49 248 156 Norrköping 33 21 123 83 350 277 Söderköping 6 8 65 57 222 163 Vadstena 21 11 112 58 270 205 Valdemarsvik 19 22 119 43 287 237 Ydre 33 9 119 133 284 111 Åtvidaberg 12 23 110 61 322 256 Ödeshög 20 4 136 56 191 109 Länet 22 18 109 64 286 206 Riket 24 20 115 74 298 224 Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser Barn och familj Fler kvinnor än män beviljas hemtjänst. Skillnaderna ökar med stigande ålder. I Ydre har 28 procent av kvinnorna och 11 procent av männen i åldern 85 år och däröver beviljad hemtjänst. 24 25

Barn och familj Befolkningen 65 år i särskilda boendeformer 2005 Antal per 1000 65 74 år 75 84 år 85 år Kv Män Kv Män Kv Män Boxholm 20 8 35 45 186 180 Finspång 10 3 48 39 248 159 Kinda 12 4 63 52 234 155 Linköping 14 17 94 61 345 229 Mjölby 6 13 66 56 309 237 Motala 13 11 69 45 346 203 Norrköping 9 5 48 39 232 128 Söderköping 6 8 80 37 355 224 Vadstena 7 13 46 40 259 181 Valdemarsvik 17 13 99 39 348 269 Ydre 10 5 137 49 341 204 Åtvidaberg 7 8 75 50 256 165 Ödeshög 17 12 110 56 417 382 Så långt har vi hunnit 1870 Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister. 1873 Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur.lic. och teologi). 1927 Statliga läroverk öppnas för flickor. 1969 Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1970 Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet. 1980 Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2006 Utbildning Länet 11 10 71 49 295 192 Riket 11 11 68 50 282 189 Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser Fler kvinnor än män lever i särskilda boendeformer. Skillnaderna ökar med stigande ålder. I Ödeshög bor 42 procent av kvinnorna och 38 procent av männen i åldern 85 år och däröver i sådana boendeformer. 26 27

Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå 2005 25 44 år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Boxholm 7 19 69 66 24 14 1 1 Finspång 8 12 58 66 33 21 1 1 Kinda 8 11 60 66 31 22 0 0 Linköping 8 8 39 40 52 50 1 2 Mjölby 9 12 58 66 32 22 1 0 Motala 12 14 56 64 31 21 1 1 Norrköping 11 13 51 56 38 30 1 1 Söderköping 9 11 57 66 33 22 0 1 Vadstena 9 12 55 64 37 23 0 0 Valdemarsvik 11 16 63 70 23 13 2 1 Ydre 5 15 64 66 31 18 1 1 Åtvidaberg 9 13 64 69 26 18 0 1 Ödeshög 10 18 66 68 23 14 0 1 Länet 9 11 49 54 40 34 1 1 Riket 9 12 46 52 43 35 1 2 Källa: SCB, Utbildningsregistret Befolkningens utbildningsnivå 2005 45 64 år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Boxholm 22 41 58 46 19 12 1 1 Finspång 25 29 50 51 24 20 0 0 Kinda 21 38 55 42 24 19 0 1 Linköping 19 19 43 43 37 38 1 1 Mjölby 27 30 50 51 22 19 0 0 Motala 28 29 48 50 24 20 0 0 Norrköping 26 27 46 47 27 25 1 1 Söderköping 21 33 50 44 29 23 0 0 Vadstena 20 26 49 49 31 25 0 0 Valdemarsvik 29 39 50 43 20 17 1 1 Ydre 20 41 49 42 31 16 0 1 Åtvidaberg 30 33 48 48 21 19 0 0 Ödeshög 26 40 52 45 22 14 0 1 Länet 24 27 47 46 29 26 1 0 Riket 21 26 46 45 33 28 1 1 Källa: SCB, Utbildningsregistret Andelen med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män i alla kommuner. Störst skillnad mellan könen är det i Vadstena och i Ydre och minst i Linköping. Äldre kvinnor har en lägre utbildningsnivå jämfört med yngre kvinnor. Så är det i alla kommunerna, speciellt i Linköping och i Norrköping. Bland män finns en högre andel högutbildade bland de äldre jämfört med de yngre i några kommuner, t.ex. Valdemarsvik och Vadstena. 28 29

Utbildning Nybörjare i gymnasieskolan i länet ht 2006 Källa: Östsam Endast Medie- och Naturvetenskapsprogrammen har jämn könsfördelning. Utbildning Övergång gymnasieskola högskola Andel (%) som slutade gymnasieskolan 2001/2002 och som påbörjat högskolestudier senast 2004/2005 Källa: SCB, Högskoleregistret, Regionala paket En lägre andel av ungdomarna i länet än i riket har gått vidare till högskolestudier inom 3 år efter avslutade gymnasiestudier. Flickorna har fortsatt i större utsträckning än pojkarna, utom i Åtvidaberg och i Valdemarsvik. Skillnaderna mellan kommunerna är stora. 30 31

Utbildning Högskolenybörjare i åldern 18 34 år* Läsåret 2004/2005 Antal Könsfördeln. Andel ( ) (%) av alla i resp. ålder Kv M Kv M Kv M Boxholm 11 12 48 52 28 27 Finspång 61 47 56 44 36 25 Kinda 24 19 56 44 33 24 Linköping 521 445 54 46 31 23 Mjölby 91 48 65 35 40 19 Motala 132 98 57 43 35 24 Norrköping 469 344 58 42 35 24 Söderköping 36 41 47 53 33 35 Vadstena 24 15 62 38 44 25 Valdemarsvik 26 17 60 40 45 26 Ydre 7 9 44 56 24 28 Åtvidaberg 33 19 63 37 37 19 Ödeshög 11 10 52 48 25 21 Länet 1 446 1 124 56 44 34 24 Riket 32 115 24 199 57 43 34 25 Utbildning Högskolenybörjare i åldern 35 64 år* Läsåret 2004/05 Antal Könsfördeln. Andel ( ) (%) av alla i resp. ålder Kv M Kv M Kv M Boxholm 3 0 100 0 3 0 Finspång 21 1 95 5 5 0 Kinda 7 0 100 0 3 0 Linköping 90 28 76 24 4 1 Mjölby 25 6 81 19 5 1 Motala 28 24 54 46 3 3 Norrköping 88 34 72 28 4 1 Söderköping 8 2 80 20 3 1 Vadstena 6 0 100 0 4 0 Valdemarsvik 8 5 62 38 5 3 Ydre 0 0.. 0 0 Åtvidaberg 8 3 73 27 3 1 Ödeshög 1 4 20 80 1 3 Länet 293 107 73 27 4 1 Riket 6 122 2 598 70 30 3 1 Källa: SCB, Högskolestatistik * Ålder 2004-12-31 Källa: SCB, Högskolestatistik * Ålder 2004-12-31 Från alla kommuner utom Boxholm, Söderköping och Ydre rekryteras fler kvinnor än män till högskolan. Bland äldre högskolenybörjare är den kvinnliga dominansen ännu tydligare jämfört med yngre åldrar. 32 33

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Så långt har vi hunnit 1846 Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts att arbeta inom hantverk och viss handel. 1859 Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster. 1925 Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster. 1958 Kvinnor får rätt att bli präster. 1960 SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna. 1976 Förordning om jämställdhet på den statliga sektorn. 1977 Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. 1979 Rätt till 6 timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation. 1980 Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. 1983 Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret. 1984 Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn. 1997 Första biskopen som var kvinna. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2006 Förvärvsarbetande 2004 Andel (%) i respektive åldersgrupp 20 44 år 45 64 år 20 64 år Kv M Kv M Kv M Boxholm 76 84 72 80 74 82 Finspång 76 84 75 82 75 83 Kinda 76 87 79 83 78 85 Linköping 68 70 76 81 71 74 Mjölby 74 83 71 79 73 81 Motala 72 78 69 77 71 78 Norrköping 68 74 69 76 68 75 Söderköping 77 82 73 79 75 81 Vadstena 75 84 74 81 74 83 Valdemarsvik 73 81 68 78 70 79 Ydre 83 91 78 85 80 87 Åtvidaberg 76 83 75 80 75 82 Ödeshög 72 85 74 77 73 81 Länet 70 75 72 79 71 77 Riket 73 78 75 78 74 78 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Ydre har högst andel förvärvsarbetande bland yngre kvinnor och män samt bland äldre män. De äldre kvinnorna visar högst tal i Kinda. Linköping och Norrköping har jämförelsevis låga tal. 34 35

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Relativa arbetskraftstal 1990 2005 Avser 16 64 år Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och 2005 Avser 16 64 år Relativa arbetskraftstalet = andel (%) av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) År 1990 fanns i länet 83 procent av kvinnorna och 87 procent av männen i arbetskraften. År 2005 ligger andelarna på 73 respektive 79 procent. I riket är motsvarande andelar 76 respektive 81 procent. Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) År 1990 arbetade 53 procent av kvinnorna i länet heltid. År 2005 hade andelen vuxit till 63 procent. Bland män har andelen sjunkit under samma period från 93 till 91 procent. 36 37

Förvärvsarbete Förvärvsarbetande efter sektor 2004 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Kvinnor i hela landet arbetar i lika stor utsträckning i offentlig sektor som i näringslivet. Män arbetar främst i näringslivet. De 30 största yrkena i länet 2004 Källa: SCB, Yrkesregistret Förvärvsarbete Avser yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i länet. 38 39

Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2004 Antal Andel (%)* Vård- och omsorgspersonal 20 071 24 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 4 945 6 Förskollärare och fritidspedagoger 3 280 4 Övrig kontorspersonal 3 158 4 Grundskollärare 3 133 4 Sjuksköterskor 2 496 3 Städare m.fl. 2 392 3 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 2 142 3 Köks- och restaurangbiträden 2 057 2 Bokförings- och redovisningsassistenter 2 016 2 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 1 914 2 Kontorssekreterare och dataregistrerare 1 528 2 Gymnasielärare m.fl. 1 492 2 Kundinformatörer 1 432 2 Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 1 415 2 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 1 394 2 Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 1 317 2 Psykologer, socialsekreterare m.fl. 1 174 1 Storhushålls- och restaurangpersonal 1 167 1 Ingenjörer och tekniker 1 094 1 Totalt 20 yrken 59 617 72 Totalt alla yrken 82 867 100 Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2004 Antal Andel (%)* Ingenjörer och tekniker 6 237 7 Säljare, inköpare, mäklare m.fl. 3 917 4 Fordonsförare 3 887 4 Byggnadshantverkare 3 858 4 Byggnads- och anläggningsarbetare 3 327 4 Civilingenjörer, arkitekter m.fl. 3 234 4 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 2 992 3 Vård- och omsorgspersonal 2 454 3 Maskin- och motorreparatörer 2 353 3 Dataspecialister 2 345 3 Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 2 265 2 Chefer för mindre företag och enheter 2 189 2 Lager- och transportassistenter 2 107 2 Drift- och verksamhetschefer 1 934 2 Chefer för särskilda funktioner 1 834 2 Övriga maskinoperatörer och montörer 1 789 2 Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 1 740 2 Montörer 1 734 2 Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 1 663 2 Handpaketerare och andra fabriksarbetare 1 438 2 Totalt 20 yrken 53 297 59 Totalt alla yrken 90 738 100 Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i länet Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma anställda 16 64 år med bostad i länet 40 41

Förvärvsarbete Egna företagare i länet efter näringsgren 2004 Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) De flesta egna företagarna som är kvinnor finns inom området personliga och kulturella tjänster. Männen har oftast ett företag inom handel och kommunikation. Förvärvsarbete Egna företagare 2004 Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkningen Kvinnor Män Företagare Egen- Företagare Egeni eget AB företagare i eget AB företagare Boxholm 14 50 76 133 Finspång 45 132 195 295 Kinda 23 136 141 333 Linköping 370 837 1 638 1 729 Mjölby 66 206 355 510 Motala 102 265 478 686 Norrköping 311 812 1 454 1 742 Söderköping 41 156 142 383 Vadstena 24 96 115 175 Valdemarsvik 32 128 120 302 Ydre 12 55 69 162 Åtvidaberg 37 94 158 254 Ödeshög 8 79 57 157 Länet 1 085 3 046 4 998 6 861 Riket 28 415 78 356 111 216 162 032 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Bland de kvinnor i länet som är egna företagare har 26 procent eget aktiebolag. Bland män är motsvarande andel 42 procent. I Linköping är andelarna med eget aktiebolag högst både bland kvinnor och bland män; 31 respektive 49 procent. 42 43

Förvärvsarbete Nystartade företag efter form av ledning 1995 2005 Antal i länet Färdsätt till/från arbetet 1997 2001 Huvudsakligt färdsätt Förvärvsarbete Källa: ITPS, Nystartade företag Antal nyföretagare 2004 Länet Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Antal 434 886 13 392 27 396 Könsfördelning (%) 1) 33 67 33 67 Andel ( ) 2) 3,4 6,5 4,7 9,4 Källa: ITPS 1) Exkl. bortfall 2) Befolkningen 16 64 år Källa: SIKA, RES-undersökningen Jämfört med riket startade en lägre andel ett företag i länet år 2004. Det gäller både bland kvinnor och bland män. Män tar oftare än kvinnor bilen medan kvinnor cyklar eller går oftare än män till arbetet. I länet är det mönstret ännu tydligare än i riket. Kollektivresor är ovanligare i länet än i riket. 44 45

Förvärvsarbete Förvärvsarbete Pendling till/från arbetet 2004 Antal 16 64 år som pendlar över kommun- /länsgränsen Pendling till/från arbetet 2004 Antal 16 64 år som pendlar över kommun- /länsgränsen Källa: Östsam Källa: Östsam Linköping har den största inpendlingen och Norrköping den största utpendlingen bland kvinnor. Dessa kommuner är de enda som har ett postivt pendlingsnetto. Linköping har den största inpendlingen och Norrköping den största utpendlingen bland män. Linköping, Finspång och Norrköping har ett positivt pendlingsnetto. 46 47

Förvärvsarbete Tidsbegränsat anställda 1990 och 2004 Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Tidsbegränsat anställda kvinnor har oftast ett vikariat eller kallas in vid behov. Det gäller även bland männen men de övriga formerna såsom objekts- och projektanställning är nästan lika vanliga som att kallas in vid behov. Relativa arbetslöshetstal 1990 2005 Avser 16 64 år Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Förvärvsarbete Relativa arbetslöshetstalet = andel (%) av arbetskraften som är arbetslös Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Arbetslösheten steg kraftigt efter 1990. I länet nådde den sin topp 1996 för männen med 10 procent. År 1997 hade kvinnorna den högsta noteringen med 9 procent. År 2005 ligger arbetslösheten på 7 procent för både kvinnor och män. I riket är arbetslösheten nu knappt 6 procent för kvinnor och drygt 6 procent för män. 48 49

Förvärvsarbete Arbetssökande 2005 Andel (%) i åldern 20 64 år. Årsmedeltal Öppet arbetslösa I konjunkturberoende program Kvinnor Män Kvinnor Män Boxholm 3,1 3,1 2,6 1,8 Finspång 3,0 3,2 3,2 2,1 Kinda 3,1 2,8 1,9 1,5 Linköping 4,1 5,2 1,8 2,3 Mjölby 4,4 4,4 2,6 2,7 Motala 4,4 5,6 2,5 3,1 Norrköping 6,1 6,8 3,0 3,1 Söderköping 3,2 3,6 2,4 2,2 Vadstena 3,4 4,3 1,8 2,0 Valdemarsvik 3,9 3,5 2,4 2,3 Ydre 3,2 2,1 2,6 1,3 Åtvidaberg 3,8 4,9 2,2 3,2 Ödeshög 3,5 4,1 2,0 2,2 Länet 4,6 5,4 2,4 2,6 Riket 4,0 4,7 2,1 2,4 Källa: AMS Den öppna arbetslösheten är högre bland män än bland kvinnor i alla kommuner utom i Ydre, Kinda och Valdermarsvik. Det skiljer mindre mellan könen när det gäller andelar i konjunkturberoende program. Så långt har vi hunnit Inkomst 1874 Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst. 1931 Moderskapsförsäkringen införs. 1935 Lika folkpension för kvinnor och män införs. 1938 Bidragsförskott införs. Moderskapspenning för alla införs. 1947 Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs. 1971 Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst, ersätter sambeskattning. 1980 Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. 1982 ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet. 2001 Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner. 2006 Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjs till 80 procent av lönen. Ersättning för garantidagar i föräldraförsäkringen höjs till 180 kronor per dag. En handlingsplan för jämställda löner har överlämnats till riksdagen. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2006 50 51

Inkomst Sammanräknad förvärvsinkomst 2004 20 64 år. Antal kronor i 1000-tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Boxholm 176 238 181 249 Finspång 182 267 185 261 Kinda 178 242 180 239 Linköping 185 255 190 247 Mjölby 181 246 185 245 Motala 185 243 190 236 Norrköping 179 242 182 238 Söderköping 189 253 187 242 Vadstena 191 251 196 243 Valdemarsvik 169 226 174 224 Ydre 177 234 179 232 Åtvidaberg 184 248 186 239 Ödeshög 171 224 175 228 Länet 182 248 186 242 Riket 194 261 194 246 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Högsta medelinkomsten har kvinnor i Vadstena och män i Finspång. Men nivån är lägre i länet jämfört med i riket både bland kvinnor och män. Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomst är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomsttagare ingår. Inkomst Disponibel medelinkomst för familjer 2004 Antal kronor i 1000-tal Gifta/ Ensamstående sambo Kvinnor Män utan minst utan minst utan minst barn 1 barn* barn 1 barn* barn 1 barn* Boxholm 283 375 122 202 158 250 Finspång 312 398 127 206 162 242 Kinda 299 384 125 213 157 243 Linköping 336 430 133 217 155 266 Mjölby 301 388 129 210 157 233 Motala 302 387 128 207 153 243 Norrköping 317 391 130 207 154 247 Söderköping 319 413 136 228 181 256 Vadstena 311 398 135 215 161 246 Valdemarsvik 288 369 128 197 150 237 Ydre 284 382 128 202 161 243 Åtvidaberg 308 384 124 204 154 265 Ödeshög 274 366 122 213 147 228 Länet 317 403 131 211 155 251 Riket 328 422 138 221 163 262 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) * under 18 år Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. 52 53

Inkomst Genomsnittlig månadslön i de 10 största yrkesgrupperna i länet 2004 Avser genomsnittlig månadslön i riket Källa: SCB och Medlingsinstitutet I de 10 största yrkesgrupperna i länet har män knappt 2 000 kr mer i genomsnittlig månadslön än kvinnor inom samma yrkesområde. Pensionssparande i åldern 20 64 år 2004 Inkomst Andel (%) inkomsttagare Medelvärde, tkr med pensionssparande Kvinnor Män Kvinnor Män Boxholm 47 42 4 4 Finspång 47 40 5 6 Kinda 49 41 5 5 Linköping 42 35 6 7 Mjölby 48 40 5 5 Motala 44 35 5 5 Norrköping 38 32 5 6 Söderköping 45 35 5 6 Vadstena 48 38 5 6 Valdemarsvik 42 31 4 6 Ydre 47 38 5 5 Åtvidaberg 50 39 5 5 Ödeshög 52 40 4 5 Länet 43 35 5 6 Riket 43 35 6 7 Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (IoT) Medelvärdet är beräknat för dem som har pensionssparande. Personer som saknar sammanräknad förvärvsinkomst ingår ej En högre andel kvinnor än män har ett privat pensionssparande. I flera kommuner är skillnaden minst 10 procentenheter. Men männen sparar högre belopp. 54 55

Inkomst Hushåll med ekonomiskt bistånd 2005 Procentuell fördelning Gifta/sam- Ensamstående Totalt boende kvinnor män utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn Boxholm 5 12 24 20 35 5 100 Finspång 6 13 22 20 37 2 100 Kinda 4 14 22 21 30 8 100 Linköping 7 11 27 12 41 2 100 Mjölby 5 11 26 14 41 2 100 Motala 4 9 28 17 39 2 100 Norrköping 6 12 24 16 40 1 100 Söderköping 5 10 32 23 30 1 100 Vadstena 4 8 23 17 41 3 100 Valdemarsvik 7 12 18 24 36 3 100 Ydre 3 10 13 17 53 3 100 Åtvidaberg 6 15 24 16 34 4 100 Ödeshög 3 22 17 19 29 9 100 Länet 6 12 25 15 40 2 100 Riket 6 12 25 16 39 3 100 Källa: Socialstyrelsen Ekonomiskt bistånd (socialbidrag) är det begrepp som täcker all ekonomisk hjälp enligt socialtjänstlagen. Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2005 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Hälsa Antal personer Ökning sedan 2000 i procent 30- dagar 180- dagar 180- dagar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Boxholm 67 38 46 23-32 -56 Finspång 273 139 193 89 6-14 Kinda 142 79 105 51 5-24 Linköping 2 025 1 178 1 433 855 6 29 Mjölby 349 204 260 136-32 -17 Motala 640 394 433 250-38 -44 Norrköping 2 083 1 110 1 609 791 8 1 Söderköping 213 115 158 82-7 -8 Vadstena 109 55 78 32-28 -52 Valdemarsvik 111 86 75 57-22 -21 Ydre 58 28 46 17 100 13 Åtvidaberg 205 104 150 63 0 11 Ödeshög 53 46 32 30-55 -19 Länet 6 328 3 576 4 618 2 476-6 -6 Riket 125 041 71 358 81 555 45 415-10 -15 Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun Avser sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec. Ensamstående man utan barn är vanligast bland de Betydligt fler kvinnor än män är sjukskrivna. Antalet hushåll som har ekonomiskt bistånd. I Ydre tillhör långa sjukskrivningar har dock minskat i många drygt hälften av bidragshushållen den kategorin. kommuner på senare år. Men i t.ex. Linköping, Norrköping och Ydre har de ökat. 56 57

Hälsa Hälsa Pågående långa sjukfall dec 2005 Andel (%) av alla i respektive ålder 25 64 år därav 45 54 år 55 64 år Kv M Kv M Kv M Boxholm 3 2 3 2 4 2 Finspång 4 2 4 2 5 2 Kinda 4 2 5 2 5 3 Linköping 4 2 5 3 5 4 Mjölby 4 2 5 2 4 3 Motala 4 2 4 2 3 3 Norrköping 5 2 6 3 5 3 Söderköping 4 2 4 2 4 4 Vadstena 4 2 5 2 3 2 Valdemarsvik 4 3 3 3 4 3 Ydre 5 2 5 2 7 3 Åtvidaberg 5 2 7 2 5 3 Ödeshög 2 2 2 2 3 3 Länet 4 2 5 3 5 3 Riket 3 2 4 2 4 3 Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun Kvinnor är långtidssjukskrivna i högre utsträckning än män. I Norrköping, Ydre och Åtvidaberg hade 5 procent av kvinnorna i åldern 25 64 år varit sjukskrivna minst 180 dagar. Bland män låg andelen på ca 2 procent. I åldern 55 64 år låg andelen på 7 procent bland kvinnorna i Ydre. Männens tal pendlade mellan 2 och 4 procent i de olika kommunerna. Förtidspensionerade dec 2005 Andel (%) av alla i respektive ålder 25 64 år därav 45 54 år 55 64 år Kv M Kv M Kv M Boxholm 19 11 19 9 33 22 Finspång 14 8 13 7 28 16 Kinda 15 8 14 5 29 17 Linköping 12 6 14 6 27 15 Mjölby 18 10 18 10 35 20 Motala 21 12 24 12 37 25 Norrköping 16 9 18 10 33 19 Söderköping 18 10 18 8 33 21 Vadstena 18 11 18 10 33 21 Valdemarsvik 18 11 18 10 28 19 Ydre 13 8 14 6 26 18 Åtvidaberg 16 7 17 5 30 16 Ödeshög 17 11 15 11 33 19 Länet 15 8 17 9 31 19 Riket 14 9 15 9 29 20 Källa: Försäkringskassan En högre andel är förtidspensionerade än långtidssjukskrivna. I åldern 55 64 år var andelen 37 procent bland kvinnorna och 25 procent bland männen i Motala. I Motala var 41 procent av kvinnorna och 28 procent av männen antingen långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade. 58 59

Hälsa Inflytande och makt Ohälsotalet 2000 2005 Antal dagar per år och försäkrad i åldern 20 64 år 2000 2004 2005 Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Boxholm 60 41 74 44 70 40 Finspång 50 32 56 34 55 33 Kinda 52 35 61 35 61 33 Linköping 42 24 48 27 47 26 Mjölby 59 35 69 39 69 39 Motala 68 46 79 48 77 47 Norrköping 57 36 66 40 64 38 Söderköping 58 36 69 41 68 40 Vadstena 59 41 69 44 68 41 Valdemarsvik 62 44 73 49 69 48 Ydre 49 32 54 36 56 31 Åtvidaberg 55 30 70 32 66 33 Ödeshög 63 42 65 45 63 45 Länet 53 33 61 36 60 35 Riket 47 33 55 37 54 36 Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar. Så långt har vi hunnit 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. 1919 Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting. 1921 Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. 1922 De 5 första kvinnorna väljs in i riksdagen. 1933 Första kvinnan från Östergötlands län i riksdagen, Sigrid Gillner-Ringenson (s). 1947 Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. 1971 En kvinna blir för första gången ledamot i Östergötlands läns landsting, Svea Andersson (c). 1974 Britt Åström (m), Linköping, blir som första kvinna i Östergötland kommunfullmäktigeordförande. 1977 Länsstyrelsen Östergötland får för första gången en kvinna som ledamot, Anna Wohlin Andersson (c). 1985 Gun Axelsson (s) Finspång blir kommunalråd, som första kvinna i länet på den posten. Ohälsotalet ökade 1992 Ann-Marie Sjöö (m), Mjölby, blir Östergötlands mellan åren 2000 2004. första kvinna på posten kommunstyrelseordförande. Därefter har det legat ungefär på samma nivå eller, i vissa kommuner, minskat något. Ohälsotalet är Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2006 samt Länsstyrelsen mycket högre bland kvinnor än bland män, särskilt i Åtvidaberg, Boxholm, Mjölby och Motala. 60 61

Inflytande och makt Ledamöter i landstinget jan 2007 Ordinarie varav Könsförd. (%) Kv M ordf. Kv M Fullmäktige Centern 1 6 14 86 Folkpartiet 4 3 M (ordf.) 57 43 Kristdemokraterna 3 4 43 57 Moderaterna 10 13 Kv (1:e vice) 43 57 Miljöpartiet 2 3 40 60 Socialdemokraterna 18 17 Kv (2:e vice) 51 49 Vrinnevilistan 5 7 42 58 Vänsterpartiet 3 2 60 40 Totalt 46 55 46 54 Styrelse Centern 0 1 M (1:e vice) 0 100 Folkpartiet 1 0 100 0 Kristdemokraterna 0 1 Kv (3:e vice) 0 100 Moderaterna 1 3 Kv (ordf.) 25 75 Miljöpartiet 0 0.. Socialdemokraterna 4 3 Kv (2:e vice) 57 43 Vrinnevilistan 2 0 100 0 Vänsterpartiet 0 1 0 100 Totalt 8 9 47 53 Källa: Östsam I riksdagen finns 349 ledamöter. Östergötland representeras av 15 personer. Sju av dem är kvinnor och åtta är män. Det betyder att könsfördelningen är samma som i hela riksdagen, 47 procent kvinnor och 53 procent män. Inflytande och makt Ledamöter i Regionförbundet Östsam jan 2007 Ordinarie varav Könsförd. (%) Kv M ordf. Kv M Fullmäktige Centern 1 3 25 75 Folkpartiet 1 3 25 75 Kristdemokraterna 1 3 Kv (ordf.) 25 75 Miljöpartiet 2 1 67 33 Moderaterna 2 12 M (1:e vice) 14 86 Socialdemokraterna 9 11 Kv (2:e vice) 45 55 Sveriges pensionärers intresseparti 0 1 0 100 Vrinnevilistan 0 2 0 100 Vänsterpartiet 3 0 100 0 Totalt 19 36 35 65 Styrelse Centern 0 2 M (1:e vice) 0 100 Folkpartiet 1 0 100 0 Kristdemokraterna 0 1 0 100 Miljöpartiet 0 1 0 100 Moderaterna 2 3 M (ordf.) 40 60 Socialdemokraterna 2 4 M (2:e vice) 33 67 Sveriges pensionärers intresseparti 0 0.. Vrinnevilistan 0 0.. Vänsterpartiet 0 1 0 100 Totalt 5 12 29 71 Källa: Östsam 62 63

Inflytande och makt Kommunfullmäktige 1982 2006 Könsfördelning (%) bland ledamöter Boxholm Finspång Kinda Linköping Mjölby Motala Norrköping Söderköping Vadstena Valdemarsvik Ydre Åtvidaberg Ödeshög Länet* Riket * Källa: SCB, Valstatistik 1982 1985 1988 1991 1994 1998 2002 2006 * i genomsnitt mer än 60 % män minst 40 % kvinnor resp. män I Motala, Norrköping, Vadstena och Åtvidaberg är mer mer än 60 % kvinnor än 60 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige män. I övriga kommuner är andelarna av vardera könet inom ramen 40 60 procent. Inflytande och makt Kommunstyrelsen och kommunchef jan 2007 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Ordinarie ledamöter Kommun- Antal Varav Könsförd. (%) chef ordf. Kvinnor Män Boxholm 11 M 27 73 M Finspång 11 M 27 73 M Kinda 9 M 44 56 M Linköping 13 M 38 62 Kv Mjölby 9 Kv 44 56 M Motala 11 Kv 45 55 Kv Norrköping 13 M 46 54 M Söderköping 13 M 46 54 M Vadstena 11 Kv 36 64 Kv Valdemarsvik 13 M 38 62 M Ydre 11 Kv 36 64 M Åtvidaberg 15 M 27 73 M Ödeshög 11 M 27 73 M Länet i genomsnitt 37 63 Källa: Östsam I Kinda, Mjölby, Motala, Norrköping och Söderköping är könsfördelningen bland ordinarie ledamöter inom ramen 40 60 procent. 64 65

Inflytande och makt Chefer efter sektor 2004 Källa: SCB, Yrkesregistret De flesta cheferna finns i näringslivet. Det gäller särskilt bland män men även bland kvinnor. I länet finns 38 procent av kvinnorna på chefsposter inom offentlig sektor och 62 procent i näringslivet. Motsvarande bland männen är 12 respektive 88 procent. Inflytande och makt Chefer i länet efter sektor 2004 Antal och könsfördelning (%) Offentlig sektor Näringslivet Kvinnor Män Kvinnor Män Högre ämbetsmän och politiker 19 29 0 2 Chefstjänstemän i intresseorganisationer 2 1 6 20 Verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 4 11 47 645 Drift- och verksamhetschefer 579 469 358 1 465 Chefer för särskilda funktioner 120 166 355 1 668 Chefer för mindre företag och enheter 150 98 644 2 091 Chefer totalt 874 774 1 410 5 891 Könsfördelning (%) 53 47 19 81 Källa: SCB, Yrkesregistret Könsfördelningen bland chefer i offentlig sektor är jämn. I näringslivet däremot, innehas omkring var femte chefsposition av en kvinna. Bland verkställande direktörer är andel kvinnor 7 procent och andel män 93 procent. 66 67

Kriminalitet Så långt har vi hunnit 1998 Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier. 1999 Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster. 2003 Ändring i lagen om besöksförbud. Besöksförbud kan avse det gemensamma hemmet. 2005 Ny sexualbrottslagstiftning. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2006 Kriminalitet Oro för våld och faktiskt våld efter ålder 2003 2005 Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) De gamla kvinnorna är mest oroliga för att bli utsatta för våld men det är de unga männen som faktiskt blivit utsatta. 68 69

Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott 2005 Antal per 100 000 av medelfolkmängden Anmälda sexualbrott efter brottstyp Kriminalitet Antal Antal per 100 000 inv Länet Länet Riket 2000 2002 2005 2005 2005 Våldtäkt inkl. grov 77 88 140 34 42 Sexuellt tvång, utnyttjande m.m. 84 71 66 16 18 Sexuellt ofredande (ej blottning) 167 193 274 66 53 Blottning 72 55 47 11 15 Koppleri inkl. grovt 0 0 4 1 1 Förförelse av ungdom 0 2 0 0 1 Barnpornografibrott inkl. grovt 12 12 18 4 6 Sexköpsbrott 0 3 14 3 5 Människohandel för sexuella ändamål (trafficking).... 6 1 0 Totalt 412 424 569 137 141 Källa: BRÅ Ett delmål i jämställdhetspolitiken är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Tabellen visar anmälda sexualbrott efter olika typ av brott. Den visar inte vilket kön förövaren har eller vilket kön offret har. Källa: BRÅ Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inomhus av en bekant och män utomhus av en obekant person. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barnpornografibrott, sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking). Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom familjen. 70 71

Kriminalitet 72 Misstänkta för brott efter brottstyp 2005 Länet Riket Antal Könsförd.(%) Antal Könsförd.(%) Kv M Kv M Brott mot brottsbalken 3 508 24 76 71 741 23 77 Fullbordat mord och dråp samt misshandel med dödlig utgång 4 25 75 134 11 89 Misshandel, grov misshandel 713 14 86 13 645 12 88 därav mot barn 0 6 år 11 45 55 237 32 68 mot barn 7 14 år 83 20 80 1 344 20 80 mot kvinnor 269 22 78 5 411 16 84 Sexualbrott 88 2 98 1 890 2 98 därav våldtäkt, grov våldtäkt 27-100 613 0,5 99,5 Biltillgrepp 125 7 93 2 618 8 92 Cykelstöld 43 7 93 473 8 92 Inbrottsstöld 199 10 90 4 152 8 92 därav inbrottsstöld i bostad 33 9 91 1 001 10 90 Stöld/snatteri ur och från motordrivet fordon 73 5 95 1 887 7 93 Stöld/snatteri i butik och varuhus 1 086 38 62 23 258 39 61 Rån, grovt rån 47-100 1 565 7 93 därav bankrån -.. 50 10 90 postrån -.. 10 10 90 butiksrån 12-100 376 4 96 personrån 27-100 863 7 93 Bedrägeri och annan oredlighet 424 27 73 7 317 22 78 Skadegörelsebrott 356 9 91 6 622 9 91 Övriga brott Rattfylleri, grovt rattfylleri (exkl. med narkotika) 446 8 92 12 507 9 91 Brott m. narkotikastrafflagen 897 16 84 18 357 15 85 Samtliga brott 4 961 21 79 106 659 20 80 Källa: BRÅ JämIndex 2005* Kommunerna rangordnas efter en sammanvägning av följande variabler: eftergymnasial utbildning, förvärvsarbete, arbetslöshet, inkomst, näringsgrenar, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, unga vuxna, ohälsotal, kommunstyrelse, kommunfullmäktige, egna företagare. Se mer: www.h.scb.se/scb/bor/scbboju/jam_htm/index.asp eller www.scb.se Hitta rätt: A Ö Under J sök Jämställdhet * publicerat dec 2006