Handlingar till Kommunstyrelsens sammanträde den 28 augusti 2013
Sidan 3 av 102 Ärende 1
Sidan 4 av 102
Tillväxtkontoret Sidan 5 av 102 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Marina Danhill 2013-07-31 Dnr 2012-0312 1 1 Kommunstyrelsen Konsekvensbeskrivning av skattefinansiering av kretsloppscentralerna Förslag till beslut Kretsloppscentralerna skattefinansieras med 2 miljoner kronor per år. Sammanfattning Det finns inga juridiska hinder att skattefinansiera avfallstaxan. Det finns däremot ingen kommun i Sverige som utnyttjar detta utan avfallstaxan är enbart avgiftsfinansierad. Skattefinanseringen bör ligga på 2 miljoner per år vilket innebär att 30 % av kretsloppscentralernas kostnader är finansierad genom skattemedel. Denna nivå på skattefinansiering innebär att, när så beslutas, kan avfallstaxan justeras under några år för att gå från delvis skattefinansierad till helt avgiftfinansierad. Beslutsunderlag 1. Kommunstyrelsen beslut den 6 mars 2013, 27. 2. Kommunstyrelsen beslut den 24 april 2013, 57. 3. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 31 juli 2013. 4. PM Konsekvensanalys skattefinansiering daterad den 3 juli 2013 Ärendet Nuvarande avfallstaxa beslutades av kommunfullmäktige den 8 maj 2008 och avgiften har inte indexuppräknats under fem år. Kommunstyrelsen har den 6 mars och 24 april 2013 behandlat ärenden angående en ny avfallstaxa. Vid kommunstyrelsens sammanträde den 6 mars beslutades att återremittera ärendet för att justera så att obligatorisk utsortering av matavfall istället skulle vara frivillig utsortering av matavfall. För att täcka nuvarande kostnader beslutades att en ny avfallstaxa skulle tas fram i väntan på den avfallstaxan som ska vara baserad på frivillig utsortering av matavfall tillsammans med reviderade avfallsföreskrifter. Kommunstyrelsen behandlade den nya reviderade avfallstaxan den 24 april. Även denna gång återremitterades avfallstaxan för att ge Tillväxtkontoret i uppdrag att ta fram en konsekvensanalys av att skattefinansiera delar av kretsloppscentralernas verksamhet. Avfallsverksamheten får juridiskt sett skattefinansieras, men Tillväxtkontoret och branschföreningen Avfall Sverige känner inte till någon kommun i Sverige som gör detta.
2(2) Sidan 6 av 102 Skattefinansiering bör enbart ske under en övergångsperiod som ett medel för att inte avfallsavgiften för abonnenterna ska öka för kraftigt på en gång. Förslagsvis bör skattefinansieringen av delar av kretsloppscentralernas verksamhet ligga kvar under hela införandet av utsorteringen av matavfall. Därefter kan avfallstaxan justeras årligen under de kommande åren för att på 3 till 5 års sikt åter igen helt vara avgiftsfinansierad. Tillväxtkontoret föreslår att kretsloppscentralen finansieras till 30 procent av skattemedel. Det skulle innebära en kostnad på 2 miljoner kr per år för skattekollektivet. Avfallsavgiften skulle då behöva höjas till exempel från 1675 kr till 2268 kr inkl. moms för en villaägare med varannan veckas hämtning av ett 190 liters kärl. Höjningen skulle bli 35 procent. Om skattefinansieringen skulle vara högre så innebär det att kostnadsökningen för abonnenterna kommer att bli större när man väljer att återgå till enbart avgiftfinansierad avfallstaxa. Alternativt så behövs övergången mellan delvis skattefinansierad avfallstaxa till enbart avgiftfinansierad avfallstaxa ske under flera år. Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Förvaltningschef Bilagor: Ida Mattfolk Teknisk chef Marina Danhill Avfallshandläggare 1. PM Konsekvensanalys skattefinansiering daterad den 3 juli 2013
Sidan 7 av 102 PM 1(3) Annette Adolfsson 010-452 33 09 2013-07-03 Konsekvensanalys skattefinansiering av kretsloppscentralerna i Upplands-Bro kommun. Bakgrund och tidigare beslut Avfallstaxan i Upplands-Bro har varit oförändrad sedan den nuvarande taxan trädde i kraft 1 juli 2008. Sedan dess har prisbilden för de upphandlade tjänsterna ökat och tidigare ackumulerat överskott i verksamheten har förbrukats för att täcka uppkomna underskott. Sammantaget innebär det att kostnaderna för kommunens avfallshantering har ökat och att avgifterna behöver höjas rejält för att uppnå kostnadstäckning. I samband med att nya upphandlingar av avfallshämtning och drift av kretsloppscentralerna genomfördes under 2012 togs ett förslag till ny avfallstaxa fram. Efter återremiss från kommunstyrelsen i mars 2013 omarbetades förslaget till att inte innefatta matavfallsinsamling. Därefter togs ärendet åter upp 2013-04-24, då kommunstyrelsen beslutade om en ny återremiss med uppdrag att ta fram en konsekvensbeskrivning av ett avgiftssystem där en del av kretsloppscentralernas kostnader finansieras med skattemedel. Kommunens fasta kostnader De grundavgiftsgrundande kostnaderna (benämns ofta fasta kostnader) för kommunen uppgår till ca 11 miljoner kr per år exklusive moms. I dessa kostnader ingår bland annat drift av kretsloppscentralerna, hantering av farligt avfall, personalkostnader, information, fakturering och annan administration. Kostnaderna för kretsloppscentralerna och hantering av farligt avfall utgör ca 6,7 miljoner kr per år av dessa kostnader. Med nuvarande avgiftsnivåer för grundavgifterna är intäkterna ca 6,5 miljoner kr per år exklusive moms. Det innebär att intäkterna behöver ökas med knappt 70 % för att täcka kostnaderna. Att skattefinansiera kretsloppscentralerna Att skattefinansiera hela eller delar av avfallsverksamheten är juridiskt möjligt. Det är dock väldigt ovanligt. Tyréns har inte kännedom om någon annan kommun som gör detta, inte heller Avfall Sveriges rådgivare i taxefrågor har vetskap om detta. Det förekommer med stor sannolikhet att kommuner täcker tillfälliga underskott i avfallsverksamheten med skattemedel, men såvitt är känt inte genom en generell skattefinansiering. Konsekvenser för grundavgifterna vid skattefinansiering Tabellerna på nästa sida visar beräkningar av avgifter vid olika grader av skattefinansiering av kretsloppscentralerna och hantering av farligt avfall. Exemplet med 70 % skattefinansiering motsvarar ungefär dagens avgiftsnivåer. Observera att avgifterna är angivna inklusive moms, medan kommunens kostnader som har beskrivits ovan är angivna exklusive moms. Uppdrag: 243973, Ny avfallstaxa Håbo/Upplands-Bro Beställare: Upplands-Bro kommun
Sidan 8 av 102 2(3) 0 % skattefinansiering Antal kunder Grundavgift nuvarande taxa, inkl. moms Ny grundavgift, inkl. moms Förändring av avgiften En- och tvåbostadshus 3 820 888 1 615 82 % Fritidsboende 825 563 780 39 % En- och tvåbostadshus 763 1 335 75 % med gem. fakturering 735 Flerbostadshus 5 494 656 1 103 68 % Verksamheter 247 469 694 48 % 30 % skattefinansiering, motsvarande 1 995 000 kr exkl. moms skattefinansiering Antal kunder Grundavgift nuvarande taxa, Ny grundavgift, inkl. moms Förändring av avgiften inkl. moms En- och tvåbostadshus 3 820 888 1 308 47 % Fritidsboende 825 563 688 22 % En- och tvåbostadshus 763 1 028 35 % med gem. fakturering 735 Flerbostadshus 5 494 656 919 40 % Verksamheter 247 469 663 41 % 50 % skattefinansiering, motsvarande 3 325 000 kr exkl. moms skattefinansiering Antal kunder Grundavgift nuvarande taxa, Ny grundavgift, inkl. moms Förändring av avgiften inkl. moms En- och tvåbostadshus 3 820 888 1 103 24 % Fritidsboende 825 563 627 11 % En- och tvåbostadshus 763 823 8 % med gem. fakturering 735 Flerbostadshus 5 494 656 796 21 % Verksamheter 247 469 642 37 % 70 % skattefinansiering, motsvarande 4 665 000 kr exkl. moms skattefinansiering Antal kunder Grundavgift nuvarande taxa, Ny grundavgift, inkl. moms Förändring av avgiften inkl. moms En- och tvåbostadshus 3 820 888 898 1 % Fritidsboende 825 563 565 0 % En- och tvåbostadshus 763 619-19 % med gem. fakturering 735 Flerbostadshus 5 494 656 673 3 % Verksamheter 247 469 622 33 % Uppdrag:243973, Ny avfallstaxa Håbo/Upplands-Bro Beställare: Upplands-Bro kommun
Sidan 9 av 102 3(3) Möjligt tillvägagångssätt med skattefinansiering Att skattefinansiera delar av grundavgifterna är ett sätt att inte behöva genomföra hela avgiftsökningen samtidigt. En rimlig nivå för skattefinansiering är 30 % av kostnaderna för kretsloppscentralerna, vilket motsvarar knappt 2 miljoner kr exklusive moms per år. Detta kan vara skäligt att göra under en övergångsperiod. Ambitionen för kommunen bör vara att på sikt uppnå fullständig avgiftsfinansiering av verksamheten. Införande av frivillig matavfallshämtning planeras ske under 2014. I samband med att det ska införas i taxan kommer det att finnas ett behov av en ny översyn och en ny analys av kostnader och avgiftsnivåer för avfallshanteringen. Ett nytt beslut om behov av skattefinansiering kan då ske. Därefter kan full kostnadstäckning uppnås genom att succesivt höja taxan under ett antal kommande år. Föreslagen 30 % skattefinansiering av kretsloppscentralerna medför totala avgiftsnivåer (grundavgift och hämtningsavgift) inklusive moms för avfallskunderna enligt tabellen nedan. För en villaägare med 190 literskärl och hämtning varannan vecka innebär det en kostnad på 2 268 kr inklusive moms per år, vilket innebär en ökning med 583 kr (35 %). Total avgift för några vanliga abonnemang 30 % skattefinansiering Total avgift nuvarande taxa, inkl. moms Ny total avgift, inkl. moms Förändring av total avgiften Kärl 190 liter, varannan vecka, en- och tvåbostadshus 1 675 2 268 35 % Kärl 660 liter, varje vecka, 8 lägenheter 9 980 13 125 32 % Uppdrag:243973, Ny avfallstaxa Håbo/Upplands-Bro Beställare: Upplands-Bro kommun
Sidan 10 av 102
Sidan 11 av 102 Ärende 2
Sidan 12 av 102
Sidan 13 av 102 Tillväxtkontoret Handläggare Datum Vår beteckning Marina Danhill 2013-07-31 Dnr 2012-0312 Kommunstyrelsen Avfallstaxa från och med den 1 november 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar Fastställa föreslagen avfallstaxa att gälla från och med den 1 november 2013. Sammanfattning Nuvarande avfallstaxa beslutades den 8 maj 2008. Sedan dess har kostnaderna för avfallshanteringen ökat, dels på grund av nya upphandlingar men även genom indexuppräkningar av befintliga entreprenadavtal. Skattekollektivet förslås stå för 2 miljoner per år för kretsloppscentralernas årskostnad. Detta innebär att grundavgiften behöver höjas mindre än i tidigare föreslagen avfallstaxa. Resterande delar i föreslagen avfallstaxan stämmer överens med avfallstaxan som behandlades vid kommunstyrelsen den 24 april. Beslutsunderlag 1. Gällande avfallstaxa beslutad den 8 maj 2008, 55. 2. Kommunstyrelsen beslut den 6 mars 2013, 27. 3. Kommunstyrelsen beslut den 24 april 2013, 57. 4. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 31 juli 2013. 5. Förslag till ny avfallstaxa. Ärendet Nu gällande avfallstaxa beslutades av Kommunfullmäktige den 8 maj 2008. Tillväxtkontoret genomförde på uppdrag av Kommunstyrelsens Samhällsbyggnadsutskott (KS SBU beslut 23 november 2011 74-76 samt KS SBU beslut den 1:a februari 2012 1-3) under 2012 upphandling av avfallshämtning. Detta inkluderar kärl- och säckavfall, slam och fettavfall samt drift och skötsel av kommunens två Kretsloppscentraler med mera. Dessa entreprenadavtal trädde i kraft den 15 oktober 2012. Utöver de nya avtalen har kommunen sedan tidigare entreprenader för omlastning av hushållsavfall, transport av hushållsavfall till förbränningsanläggning samt behandling (förbränning) av hushållsavfall. De nya avtalen medför nya tjänster och ökad service till invånarna, vilket är positivt men medför även ökade kostnader för avfallshanteringen. Entreprenadavtalen gällande omlastning av hushållsavfall, transport av hushållsavfall till förbränningsanläggning samt behandling av hushållsavfallet har även de ökade kostnader jämfört med 2008. Dessa avtal indexregleras årligen. Den nuvarande avfallstaxan medger ej årlig indexreglering vilket gör att det inte finns täckning för indexkostnadsökningen.
Sidan 14 av 102 Ett förslag på ny avfallstaxa har tagits fram där skattekollektivet delvis finansierar kretsloppscentralernas verksamhet. Finansieringen är 2 miljoner per år vilket är 30 % av kretsloppscentralerna årskostnader. I föreslagen avfalltaxa höjs grundavgiften 22-47 % beroende på abonnemangstyp, vilket är en betydlig sänkning mot tidigare förslag. Utöver grundavgiften är avfallstaxan densamma som behandlades vid kommunstyrelsen den 24 april. Metoden för att ta fram avgifterna har baserats på Avfall Sveriges rapport 2008:18, Konstruktion av avfallstaxa. Avfallstaxan är uppdelad i två delar, grundavgift och abonnemangsavgifter. Grundavgifterna ska täcka kommunens fasta kostnader, till exempel kretsloppscentralerna, insamling och behandling av farligt avfall, kundtjänst, fakturering, information, planering och administration. Abonnemangsavgifterna ska täcka kostnader för insamling, omlastning, transport och behandling. Fraktion Förändring Orsak Grundavgift 22-47 % ökning Nya tjänster, ökade administrativa kostnader, ökade kostnader för drift och skötsel av kretsloppscentralerna. Hämtning kärl- och säckavfall 22 % ökning Generellt ökade insamlingskostnader. Grovavfall 1-3 % Ökade insamlings och behandlingskostnader. Trädgårdsavfall Ny tjänst - Latrin 8 % ökning Arbetsmiljöskäl. Slam och urin från enskilda avlopp 0-7 % Ökade insamlings och behandlingskostnader. Fett från fettavskiljare Både ökning och sänkning Nya à-priser. Barnperspektiv Förslaget till beslut påverkas inte av barnkonsekvensanalysen. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtchef Bilagor: Ida Mattfolk Teknisk chef Marina Danhill Avfallshandläggare 1. Gällande avfallstaxa beslutad den 8 maj 2008, 55. 2. Förslag till ny avfallstaxa.
Sidan 15 av 102 AVFALLSTAXA från och med 2013-11-01 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-11
Sidan 16 av 102 AVFALLSTAXA fr.o.m. 2013-11-01 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-11, XX 1 ALLMÄNT Generella regler för kommunens avfallshantering redovisas i dokumentet Föreskrifter om avfallshantering för Upplands-Bro kommun. Avgifterna i avfallstaxan avser de avgifter som kommunen enligt 27 kap. 4-6 Miljöbalken får ta ut för täckande av kostnader för avfallshanteringen. Avgiftsskyldighet föreligger för alla fastigheter som är bebyggda. Fastighetsinnehavare är skyldig att erlägga avgift enligt denna taxa. Betalningsuppdrag kan överlåtas på nyttjanderättshavare, dock är fastighetsinnehavaren ansvarig för att betalning erläggs enligt dessa bestämmelser. Betalningsskyldighet vid abonnemang föreligger även då avfall inte finns att hämta. Vid ändringar av abonnemang som påverkar avgiften ska ny avgift gälla från den dag ändringen träder i kraft. Justering av avgiften sker vid nästa ordinarie faktureringstillfälle. Avfallsavgift ska betalas till kommunen, med undantag för avgift för slam och fett, som betalas till av kommunen anlitad entreprenör. Mervärdesskatt (moms) tillkommer. Om faktura inte betalas i rätt tid debiteras dröjsmålsränta enligt gällande räntelag. Beloppet tas ut på nästa ordinarie faktura. Avfallsavgiften utgörs dels av en grundavgift, dels av en abonnemangsavgift. I grundavgiften för permanent- och fritidsboende ingår kostnader för kretsloppscentraler, hantering av farligt avfall, fakturering och information. I grundavgiften ingår även kommunens administrativa kostnader och kostnader för framtagning och revidering av kommunens renhållningsordning och avfallsplan. I grundavgiften för verksamheter/företag ingår ovan angivna kostnader reducerat med kostnaden för hantering av farligt avfall samt med en andel av kostnaden för kretsloppscentralerna, eftersom de endast delvis är tillgängliga för verksamheterna/företagen i kommunen. I abonnemangsavgiften ingår insamling, borttransport och slutligt omhändertagande av hushållsavfallet, kostnader för anskaffning och underhåll av kärl och storbehållare samt kostnader för anskaffning och uppsättning av säck. Vid förlängt hämtningsintervall, annat omhändertagande av hushållsoporna eller gemensam avfallsbehållare som medgivits av bygg- och miljönämnden utgår oförändrad årlig grundavgift. Kommunstyrelsen kan besluta om förändring av avgifterna i avfallstaxan baserat på indexreglering, dock inte oftare än en gång årligen. Avgifterna avseende hämtning av slam och
Sidan 17 av 102 fett förändras baserat på index T92SÅE2, avgifterna avseende hämtning av hushållsavfall förändras baserat på index R77:4 eller det index som ersätter R77:4. För övriga avgifter förändras avgifterna baserat på KPI (konsumentprisindex). Om ett behov av en tjänst som inte finns specificerad i denna taxa uppstår saknar taxan tillämpning i det enskilda fallet. Avgiften beräknas då med hjälp av självkostnadspris för hantering av det aktuella avfallet tillsammans med ett administrativt tillägg. Beslut om avgift tas av kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott. 2 HUSHÅLLSSOPOR 2.1 Sammanställning av grundavgifter Permanentboende i småhus, eget abonnemang Permanentboende i småhus, gemensam fakturering till samfälligheter, bostadsrättsföreningar och motsvarande Flerbostadshus Fritidshus Verksamheter/företag med abonnemang för hämtning av hushållssopor Avgift, inkl. moms 1 308 kr/år och hushåll 1 028 kr/år och hushåll 919 kr/år och hushåll 688 kr/år och fritidsbostad 663 kr/år 2.2 Sammanställning av avgifter för insamling, transport och behandling av hushållssopor I avgifterna ingår kostnaden för kärl, storbehållare och säckar såvida inte annat anges. 2.2.1 Regelbunden hämtning från permanentbostad och verksamheter/företag Volym/behållare Antal hämtn/år Avgift kr/hämtning exkl. moms Avgift kr/år inkl. moms 140 liter/kärl 52 24,89 1 618 140 liter/kärl 26 24,89 809 140 liter/kärl 13* 24,89 404 190 liter/kärl 104 29,52 3 838 190 liter/kärl 52 29,52 1 919 190 liter/kärl 26 29,52 960 190 liter/kärl 13* 29,52 480 240 liter/kärl 104 37,09 4 821 240 liter/kärl 52 37,09 2 411 240 liter/kärl 26 37,09 1 205 240 liter/kärl 13* 37,09 603 370 liter/kärl 156** 52,70 10 277 370 liter/kärl 104 52,70 6 852 370 liter/kärl 52 52,70 3 426 370 liter/kärl 26 52,70 1 713 660 liter/kärl 156** 88,82 17 319
Sidan 18 av 102 Volym/behållare Antal hämtn/år Avgift kr/hämtning exkl. moms Avgift kr/år inkl. moms 660 liter/kärl 104 88,82 11 546 660 liter/kärl 52 88,82 5 773 660 liter/kärl 26 88,82 2 887 3,5 m³/storbehållare 52 532,53 34 614 3,5 m³/storbehållare 26 532,53 17 307 6 m³/storbehållare 52 798,86 51 926 6 m³/storbehållare 26 798,86 25 963 8 m³/storbehållare 52 1 018,82 66 223 8 m³/storbehållare 26 1 018,82 33 112 3,5 m³/komprimatorbehållare 52 926,22 60 205 14 m³/komprimatorbehållare 17 3 703,92 80 236 * Förutsätter anmälan av kompostering av organiskt avfall till kommunens bygg- och miljöavdelning. ** Hämtning 3 gånger/vecka kräver särskild prövning. 2.2.2 Regelbunden hämtning från fritidsbostad (15/4-15/10) Volym/behållare Antal hämtn/år Avgift kr/hämtning exkl. moms Avgift kr/år inkl. moms 140 liter/kärl 13 27,08 440 140 liter/kärl 6* 27,08 203 160 liter/kärl 13 31,60 513 190 liter/kärl 6* 31,60 237 240 liter/kärl 13 37,58 611 240 liter/kärl 6* 37,58 282 370 liter/kärl 13 54,78 890 660 liter/kärl 13 89,55 1 455 *Förutsätter anmälan av kompostering av organiskt avfall till kommunens bygg- och miljöavdelning. Alholmen, Gräsholmen och övriga öar i Mälaren 160 liter/säck 26 31,23 1 015 2.2.3 Tillägg för gångavstånd efter särskild prövning (exkl. moms) Tillägg på avgifter enligt 2.2.1 och 2.2.2. Gångavstånd 3-10 m 8 kr per hämtning/tömning 10,1-20 m 12 kr per hämtning/tömning 20,1-30 m 20 kr per hämtning/tömning För varje påbörjat 10-tal meter därutöver utgår tillägg med 8 kr per hämtning/tömning.
Sidan 19 av 102 2.2.4 Hämtning och behandling av hushållssopor från sopsuganläggning, krantömda behållare och andra storbehållare med transport till omlastningsanläggning (exkl. moms) Transport och tömning av 30 kbm sopsugbehållare Tömning av 1 kbm krantömd behållare Tömning av 3 kbm krantömd behållare Tömning av 5 kbm krantömd behållare 1 318 kr/tömning 249 kr/tömning 264 kr/tömning 278 kr/tömning Transport och tömning av annan storbehållare för information, kontakta kommunens tekniska avdelning. Avgift för behandling, omlastning mm 982 kr/ton 2.2.5 Extrahämtningar (exkl. moms) Extrahämtning av hushållssopor utanför ordinarie tur, efter beställning, tillägg på pris enligt 2.2.1 och 2.2.2 Hämtning-betald-säck (HB-säck), hushållssopor Extra säck hushållssopor i samband med ordinarie tur efter beställning Extrahämtning krantömd behållare Extrahämtning container/storbehållare, alla storlekar Extrahämtning komprimatorbehållare och sopsugbehållare 70 kr per tillfälle 34 kr per säck 43 kr per säck 600 kr per tillfälle 1 500 kr per tillfälle 1 700 kr per tillfälle För hämtning hos båtklubbar på öar i Mälaren efter förbeställning tillkommer 244 kr/hämttillfälle. 2.2.6 Gemensam behållare (exkl. moms) Permanent- och fritidsboende kan, efter ansökan till bygg- och miljönämnden, dela på kärl eller storbehållare. Vid gemensam behållare utgår full grundavgift och fastighetens andel av hämtavgiften för aktuellt abonnemang. 3 GROVAVFALL 3.1 Hämtning i flerbostadshus Hyra av behållare tillkommer vid hämtning i container. 3.1.1 Abonnemang med regelbunden hämtning Behållarstorlek Antal hämtningar per år Abonnemangsavgift, kr per år exkl. moms Abonnemangsavgift, kr per år inkl. moms Kärl 660 liter 26 3 200 4 000 Kärl 660 liter 52 6 060 7 575 Container 6 m 3 26 22 100 27 625 Container 6 m 3 52 44 200 55 250
Sidan 20 av 102 Behållarstorlek Antal hämtningar per år Abonnemangsavgift, kr per år exkl. moms Abonnemangsavgift, kr per år inkl. moms Container 8 m 3 26 28 600 35 750 Container 8 m 3 52 57 200 71 500 3.1.2 Extrahämtning Behållarstorlek Avgift, kr per tillfälle exkl. moms Avgift, kr per tillfälle inkl. moms Kärl 660 liter 180 225 Container 6 m 3 1 300 1 625 Container 8 m 3 1 600 2000 3.1.3 Beställd hämtning (inkluderar utställning och hemtagning av container) Behållarstorlek Avgift, kr per tillfälle exkl. moms Avgift, kr per tillfälle inkl. moms Container 6 m 3 1 300 1625 Container 8 m 3 1 600 2000 Container 10 m 3 2 000 2500 3.1.4 Hyra av behållare Vid beställd hämtning debiteras hyra om minst 1 månad. Behållarstorlek Avgift, kr per månad exkl. moms Avgift, kr per månad inkl. moms Container 6 m 3 230 288 Container 8 m 3 260 325 Container 10 m 3 300 375 3.2 Beställd hämtning, lösmängd Avgift, kr per m 3 exkl. moms Avgift, kr per m 3 inkl. moms Beställd hämtning, lösmängd 200 250 4 ELAVFALL 4.1 Hämtning i flerbostadshus Från flerbostadshus hämtas elavfall utan extra avgift en gång per månad från hämtningsplats som ordnas av fastighetsinnehavaren enligt kommunens anvisningar. Hämtning kan också beställas mot avgift enligt nedan.
Sidan 21 av 102 Avgift, kr per tillfälle exkl. moms Avgift, kr per tillfälle inkl. moms Beställd hämtning eller extrahämtning av elavfall, exkl. vitvaror 1 300 1 625 Avgift, kr per st exkl. moms Avgift, kr per st inkl. moms Beställd hämtning av vitvaror (kyl- och frysmöbler, spisar, tvättmaskiner etc.) 190 238 4.2 Hämtning hos småhus och fritidsbostad Avgift, kr per m 3 exkl. moms Avgift, kr per m 3 inkl. moms Beställd hämtning av elavfall, exkl. vitvaror 250 313 Avgift, kr per st exkl. moms Avgift, kr per st inkl. moms Beställd hämtning av vitvaror (kyl- och frysmöbler, spisar, tvättmaskiner etc.) 190 238 5 TRÄDGÅRDSAVFALL Småhus och fritidsbostäder kan ha abonnemang för hämtning av trädgårdsavfall. Trädgårdsavfallet hämtas schemalagt varannan vecka under perioden mitten av april till mitten av oktober. Avgift, kr per år exkl. moms Avgift, kr per år inkl. moms Kärl 370 liter 600 750 6 LATRIN Hämtning av latrinbehållare sker efter beställning hos kommunen, senast en vecka före hämtningsveckan. Ordinarie hämtning sker en gång per månad under perioden mitten av april till mitten av oktober. Avgift, kr per kärl exkl. moms Avgift, kr per kärl inkl. moms Ordinarie hämtning, inklusive nytt kärl 230 288 Extra hämtning, inklusive nytt kärl 475 594 Nytt latrinkärl 230 288 Tillägg för hämtning i toalettutrymme * 200 250 * Endast efter särskild prövning.
Sidan 22 av 102 7 SLAM OCH URIN FRÅN ENSKILDA AVLOPP Tömningar beställs hos kommunens entreprenör. Behandlingsavgift tillkommer för alla tömningar. Schemalagd tömning Behållarstorlek Avgift, kr per tömning exkl. moms Avgift, kr per tömning inkl. moms < 1,5 m 3 500 625 1,6-3,0 m 3 600 750 3,1-6,0 m 3 700 875 > 6,1 m 3 900 1 125 Extratömning vardag Utförs inom 5 arbetsdagar efter beställning. Behållarstorlek Avgift, kr per tömning exkl. moms Avgift, kr per tömning inkl. moms < 1,5 m 3 612 765 1,6-3,0 m 3 712 890 3,1-6,0 m 3 812 1 015 > 6,1 m 3 1 012 1 265 Jourtömning vardag Utförs inom 24 timmar efter beställning. Behållarstorlek Avgift, kr per tömning exkl. moms Avgift, kr per tömning inkl. moms < 1,5 m 3 856 1 070 1,6-3,0 m 3 956 1 195 3,1-6,0 m 3 1 056 1 320 > 6,1 m 3 1 256 1 570 Jourtömning helg Utförs inom 24 timmar efter beställning. Behållarstorlek Avgift, kr per tömning exkl. moms Avgift, kr per tömning inkl. moms < 1,5 m 3 2 956 3 695 1,6-3,0 m 3 3 056 3 820 3,1-6,0 m 3 3 156 3 945 > 6,1 m 3 3 356 4 195
Sidan 23 av 102 Övriga avgifter, tilläggsavgifter Avgift, kr exkl. moms Avgift, kr inkl. moms Behandlingsavgift, per m 3 60 75 Reduktion av tömningspriset vid tömning av mer än 1 brunn/tank vid samma tömningstillfälle, kr per tömningstillfälle 100 125 Bomkörning, kr per tillfälle 600 750 Tillägg för slangdragning > 20 meter, per 20 meter 120 150 Slamsugningsfordon, per timme 900 1 125 Hjälparbetare, per timme 385 481 8 FETT FRÅN FETTAVSKILJARE Tömningar beställs hos kommunens entreprenör. Schemalagd tömning Behållarstorlek Avgift, kr per tömning exkl. moms Avgift, kr per tömning inkl. moms 2,0 m 3 1 100 1 375 > 2,0 m 3 1 800 2 250 Extratömning vardag Utförs inom 5 arbetsdagar efter beställning. Behållarstorlek Avgift, kr per tömning exkl. moms Avgift, kr per tömning inkl. moms 2,0 m 3 1 456 1 820 > 2,0 m 3 2 156 2 695 Övriga avgifter, tilläggsavgifter Avgift, kr exkl. moms Avgift, kr inkl. moms Bomkörning, kr per tillfälle 600 750 Tillägg för slangdragning > 20 meter, per 20 meter 120 150 Slamsugningsfordon, per timme 900 1 125 Hjälparbetare, per timme 385 481
Sidan 24 av 102
Sidan 25 av 102
Sidan 26 av 102
Sidan 27 av 102
Sidan 28 av 102
Sidan 29 av 102
Sidan 30 av 102
Sidan 31 av 102
Sidan 32 av 102
Sidan 33 av 102 Ärende 3
Sidan 34 av 102
Sidan 35 av 102 Tillväxtkontoret Handläggare Datum Vår beteckning Lena Jande 2013-08-01 Dnr 2012-000401 Kommunstyrelsen Medborgarförslag om ny- och omplanteringar på kommunal mark Förslag till beslut Medborgarförslag om ny- och omplanteringar av bärbuskar och fruktträd på kommunal mark avslås med motiveringen att markägaren, Upplands-Bro Kommunfastigheter AB, bedömer att skötselkostnaden skulle öka om dessa nyom omplanteringar genomfördes på ett sätt som bolaget inte klarar med nuvarande ramar. Sammanfattning Jeanethe Karlsson Ekestam inkom den 13 september 2012 med ett medborgarförslag om att alla ny- och omplanteringar på kommunal mark, främst i anslutning till förskolor, grundskolor, gymnasium samt äldreomsorg, till största möjliga del ska utgöras av bärbuskar och fruktträd eller annan nyttoväxt. Medborgarens motivering till förslaget är att det är nyttigt för barn att plocka bär och frukter, såväl under raster som under en del lektionstillfällen inom relevanta ämnen. Vidare menar medborgaren att dennes förslag är samhällsekonomiskt försvarbart då bärbuskar och fruktträd skulle ersätta annan växtlighet såsom taggiga rosenbuskar som ofta bär bladlöss och enligt medborgaren inte är vackra. Den mark som finns i anslutning till förskolor, grundskolor, gymnasier och äldreomsorg ägs i Upplands-Bro kommun av Kommunfastigheter AB, och bolaget ansvarar för skötsel och nyplanteringar på sin mark. Upplands-Bro kommun har haft dialog med Kommunfastigheter kring medborgarförslaget och fått deras bedömning av möjligheten att ny- och omplantera bärbuskar och fruktträd istället för annan växtlighet på denna mark. Bolagets bedömning är, med motiveringen att fruktträd och bärbuskar måste skötas på ett visst sätt för att fortsätta vara fina och ge frukt och bär, att skötselkostnaderna skulle öka och det är inte möjligt med dagens snäva budget utan att det skjuts till medel. Principen idag är att när omplaneringar görs väljs lättskötta växter som inte ökar kostnaderna för hyresgästerna eller skattekollektivet. Beslutsunderlag Medborgarförslag som inkom den 13 september 2012. Kommunfullmäktige den 27 september 2012, Kf 89 Medborgarförslag om ny- och omplanteringar på kommunal mark. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 1 augusti 2013.
Sidan 36 av 102 Barnperspektiv Trots att medborgarförslaget till viss del ser till barns lärande bör hälsoaspekten med barn som äter exempelvis omogna eller maskätna bär och frukter beaktas. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Tillväxtschef Ida Mattfolk Teknisk chef Bilagor: Medborgarförslag om ny- och omplanteringar på kommunal mark.
Sidan 37 av 102
Sidan 38 av 102
Sidan 39 av 102 Ärende 4
Sidan 40 av 102
Tillväxtkontoret Sidan 41 av 102 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Jonas Rundlöf 2013-08-01 Dnr 2013-000127 1 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Medborgarförslag om plantering av barnens träd i Kungsängen respektive Bro Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar 1. Som yttrande över medborgarförslag om plantering av barnens träd i Kungsängen respektive Bro överlämnas Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 1 augusti 2013. 2. Medborgarförslaget anses vara besvarat genom att plantering av barnens träd i Bro järnvägspark skett samt att det ska finnas med i planeringen för Kungsängens torg 2014. Sammanfattning Siv Holm inkom den 21 februari 2013 med ett medborgarförslag om att plantera ett barnens träd i Kungsängen respektive Bro. Förslagsställaren menar att en plantering av dessa träd skulle vara en fin symbol som visar att Upplands-Bro kommun värnar om barn och deras rättigheter i samhället. Tillväxtkontoret bedömer det rimligt att ta med ett barnens träd i utredningen för Kungsängens torg som planeras i samband med det att Kulturhuset byggs. Ett Barnens träd är också redan planterat och ska invigas i Bro Järnvägspark den 27 aug 2013. Beslutsunderlag Medborgarförslag som inkom den 21 februari 2013. Kommunfullmäktiges beslut den 20 mars 2013, Kf 27. Medborgarförslag om att plantera ett barnens träd i Kungsängen respektive Bro. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 1 augusti 2013.
2(2) Sidan 42 av 102 Barnperspektiv Förslaget ses som positivt ur ett barnkonsekvensperspektiv då det relaterar till barnens rättigheter och bidrar till en grönare miljö. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Ida Mattfolk Jonas Rundlöf Tillväxtschef Teknisk chef Parkingenjör Bilagor: Medborgarförslag om plantering av barnens träd i Kungsängen respektive Bro.
Sidan 43 av 102
Sidan 44 av 102
Sidan 45 av 102 Ärende 5
Sidan 46 av 102
Tillväxtkontoret Sidan 47 av 102 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Sandra Lundberg 2013-08-01 Dnr 2013-000143 1 1 Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Medborgarförslag om förbättring av trafiksäkerheten vid Bergaskolan Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar 1. Som yttrande över medborgarförslag om förbättring av trafiksäkerheten vid Bergaskolan överlämnas Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 1 augusti 2013. 2. Medborgarförslag om förbättring av trafiksäkerheten vid Bergaskolan bifalles att åtgärdas med motiveringen att det redan är med som en prioriterad åtgärd i kommunens Tillgänglighetsprogram reviderad version 28 februari 2013; åtgärd nr 12 övergångställe Enköpingsvägen. Sammanfattning Toril Myrtveit inkom den 6 mars 2013 med ett medborgarförslag om att förbättra trafiksäkerheten vid Bergaskolan. Då situationen är den att många föräldrar väljer att lämna sina barn med bil vid Bergaskolan på vardagsmorgnarna blir trafiken intensiv. Detta innebär enligt Myrtveit en risk främst för de barn som kommer från området söder om järnvägen då de korsar Enköpingsvägen vid tunneln under pendeltåget. Myrtveit föreslår att en åtgärd för att förbättra trafiksäkerheten är att förse detta obevakade övergångsställe med trafikljus alternativt ett blinkande gult ljus (liknande det som idag finns vid övergången på Kungsvägen). Detta skulle dels innebära en tryggare skolväg för barnen, dels en tryggare passage för de som bor i området Österhöjden och ska till pendeltåget. Tillväxtkontoret arbetar efter det framtagna Tillgänglighetsprogrammet som beslutades av Samhällsbyggnadsutskottet 6 mars 2013 och som finns på kommunens hemsida. Under hösten 2013 kommer säkerheten att förbättras genom planerad siktröjning samt belysning vid området för övergångsstället på Enköpingsvägen för att förstärka säkerheten för gångtrafikanter.
2(2) Sidan 48 av 102 Beslutsunderlag Medborgarförslag som inkom den 6 mars 2013. Kommunfullmäktige den 20 mars 2013, Kf 28 Medborgarförslag om förbättring av trafiksäkerheten vid Bergaskolan. Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 1 augusti 2013. Barnperspektiv Tillväxtkontoret anser att medborgarförslaget om förbättrad trafiksäkerhet vid Bergaskolan är viktigt ur ett barnkonsekvensperspektiv då många barn dagligen passerar vid detta övergångsställe. TILLVÄXTKONTORET Marianne Hagman Ida Mattfolk Sandra Lundberg Tillväxtschef Teknisk chef Projektingenjörsassistent Bilagor: Medborgarförslag om förbättring av trafiksäkerheten vid Bergaskolan.
Sidan 49 av 102
Sidan 50 av 102
Sidan 51 av 102 Ärende 6
Sidan 52 av 102
Sidan 53 av 102 Kommunledningskontoret Handläggare Datum Vår beteckning Karl-Erik Lindholm 2013-08-11 Dnr 2013-000157 Kommunstyrelsen Motion om att införa ett tionde skolår i Upplands-Bro kommun Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar Utbildningsnämnden får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att införa ett tionde frivilligt skolår för elever som saknar behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Sammanfattning Anders Eklöf (FP) har i en motion föreslagit att Utbildningsnämnden ska utreda förutsättningarna för att införa ett frivilligt tionde skolår för de elever som saknar behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Utbildningsnämnden redovisar i sitt yttrande över motionen hur detta skulle kunna fungera och vilka frågeställningar som måste besvaras innan ett tionde skolår införs. Nämnden tillstyrker att en utredning genomförs. Beslutsunderlag Motion från Naval AL-Ibrahim daterad den 13 mars 2013 Utbildningsnämndens yttrande daterat 4 juni 2013, 46 Kommunledningskontorets skrivelse daterad den 11 augusti 2013. Ärendet Anders Eklöf (FP) har i en motion föreslagit att Utbildningsnämnden ska utreda förutsättningarna för att införa ett frivilligt tionde skolår för de elever som saknar behörighet till nationella program i gymnasieskolan. Motionären pekar på att cirka 30 elever per år saknar behörighet till nationella program i gymnasieskolan efter avslutad grundkola. De flesta går därför ett introduktionsprogram i gymnasiet för att sedan gå in på ett nationellt program. Av de som senare hoppar av gymnasieskolan har många gått i introduktionsprogrammet. Motionären pekar på lyckade exempel från andra kommuner som istället erbjuder ett tionde skolår för att med gott stöd lyckats bättre i gymnasieskolan. Utbildningsnämnden redovisar i sitt yttrande över motionen hur detta skulle kunna fungera och vilka frågeställningar som måste besvaras innan ett tionde skolår införs. Nämnden tillstyrker att en utredning genomförs. Eftersom det finns goda exempel och att vi bör undersöka all möjligheter att ge våra ungdomar bra förutsättningar för en fortsatt utbildning efter grundskolan tillstyrker vi att Utbildningsnämnden får utreda förslaget. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör
Sidan 54 av 102
Sidan 55 av 102 Ärende 7
Sidan 56 av 102
Sidan 57 av 102 Kommunledningskontoret Handläggare Datum Vår beteckning Karl-Erik Lindholm 2013-08-11 Dnr 2013-000158 Kommunstyrelsen Motion om en köttfri dag i skolan Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar Motionen anses besvarad med hänvisning till Utbildningsnämndens redovisning av hur de arbetar med att öka elevernas medvetande om kostens klimatpåverkan samt andelen vegetariska inslag under hela skoltiden. Sammanfattning Naval Al-Ibrahim (FP) har i en motion föreslagit att en köttfri måndag ska införas i kommunens skolor och förskolor. Anledningen är att uppförningen av slaktdjur står för nästan en femtedel av växthusgasutsläppen i världen och att köttkonsumtionen i Sverige ökar. Utbildningsnämnden, som ansvara för kostverksamheten i kommunen, har redovisat hur de arbetar för att med upplysning och uppmuntran ska få eleverna att välja av de vegetariska alternativ som serveras. Redan idag är onsdagarna köttfria genom att enbart fisk serveras. Beslutsunderlag Motion från Naval AL-Ibrahim daterad den 13 mars 2013 Utbildningsnämndens yttrande daterat 4 juni 2013, 45 Kommunledningskontorets skrivelse daterad den 11 augusti 2013. Ärendet Naval Al-Ibrahim (FP) har i en motion föreslagit att en köttfri måndag ska införas i kommunens skolor och förskolor. Anledningen är att uppförningen av slaktdjur står för nästan en femtedel av växthusgasutsläppen i världen och att köttkonsumtionen i Sverige ökar. Av den klimatpåverkan som en köttbit har så står transporterna för en mycket liten andel. Detta gör att det inte räcker med att servera närproducerat kött ur ett globalt perspektiv. Enligt motionären svara ett kilo kött en klimatpåvekan som 25 mils bilkörning. Utbildningsnämnden, som ansvara för kostverksamheten i kommunen, har redovisat hur de arbetar för att med upplysning och uppmuntran ska få eleverna att välja av de vegetariska alternativ som serveras. Till exempel serveras alltid en riklig salladsbuffé innan eleverna får möjlighet att kompletteras portionen med animaliska produkter. Redan idag är onsdagarna köttfria genom att enbart fisk serveras. Kommunfullmäktige antog i oktober 2012 en kostpolicy som bland annat säger följande angående näring: Lunchen i skolan ska bestå av två huvudrätter, varav en vegetarisk. Till lunchen i skolan serveras även grönsaker, bröd, smörgåsfet och mjölk/vatten.
Sidan 58 av 102 Samt angående hållbar utveckling: En strävan ska vara att minska klimatpåverkan från maten genom att öka utbudet av vegetariska alternativa rätter samt minimera matsvinnet. Med utgångspunkt från inriktningen i kommunens kostpolicy och utbildningskontorets strävan att få eleverna att göra medvetna val i samband med måltiderna föreslår kommunledningskontoret att motionen anses besvarad med nämnden redovisning. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör
Sidan 59 av 102
Sidan 60 av 102
Sidan 61 av 102 Ärende 8
Sidan 62 av 102
Sidan 63 av 102 Kommunledningskontoret Handläggare Datum Vår beteckning Karl-Erik Lindholm 2013-08-11 Dnr 2013-000332 Kommunstyrelsen Yttrande över revisorernas granskning om integration och mångfald Förslag till beslut Som yttrande över revisorernas granskningsrapport om integration och mångfald överlämnas kommunledningskontorets förslag daterat den 11 augusti 2013. Sammanfattning Kommunens revisorer har överlämnat en granskningsrapport för yttrande angående integration och mångfald. Revisorerna lämnar en rad förslag till förbättringar av kommunens integrationsarbete, till exempel att utforma tydligare mål för arbetet, öka samverkan mellan berörda myndigheter samt att förbättra uppföljningen. Kommunledningskontoret redovisar sin syn på rapporten och tillstyrker i stora delar revisorernas förslag. Beslutsunderlag Revisorernas skrivelse daterad den 28 maj 2013 Kommunledningskontorets skrivelse daterad den 11 augusti 2013. Ärendet Kommunens revisorer har överlämnat en granskningsrapport för yttrande angående integration och mångfald. Revisorerna lämnar en rad förslag till förbättringar av kommunens integrationsarbete, utforma tydligare mål för arbetet, öka samverkan mellan berörda myndigheter i kommunen säkerställa tillförlitlig statistik över nyanlända/flyktingar ta fram uppgifter om utgifter och inkomster för kommunens flyktingmottagande utarbeta en översiktlig beskrivning av processen för flyktingmottagande utarbeta skriftliga rutiner för att söka bidrag från staten skaffa en tydligare uppfattning om hur många som kommer ut i arbete. Kommunledningskontoret redovisar sin syn på rapporten och tillstyrker i stora delar revisorernas förslag. Socialnämnden och Utbildningsnämnden kommer att lämna egna yttranden över de delar som berör deras verksamhet. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör
Sidan 64 av 102 Kommunledningskontoret Handläggare Datum Vår beteckning Karl-Erik Lindholm 2013-08-11 Dnr 2013-000332 Revisorerna Yttrande över revisorernas granskning om integration och mångfald Kommunstyrelsen har ombetts att yttra sig över revisorernas granskning av kommunens arbete med integration och mångfald. Del delar som rör utbildnings- och socialnämndens verksamhet besvaras av respektive nämnd. Vi delar revisorernas uppfattning att flyktingmottagning och integrationsarbetet är synnerligen viktigt för kommunen som helhet men också att det är ett svårt arbete med komplicerade regelverk. Många aktörer är inblandade från statliga myndigheter, landsting, kommuner och privata aktörer. Samverkan mellan dessa blir därför av synnerlig vikt. Som framgår av rapporten har vi uppmärksammat detta och påbörjat insatser internt mellan olika myndigheter inom vår verksamhet och med arbetsförmedlingen. Arbetet behöver fortsätta, utvecklas och fler intressenter involveras. Beträffande mål för integrationsarbetet så är att förbättra integrationen ett av Kommunfullmäktiges övergripande mål för Kommunstyrelsens verksamhet under mandatperioden. Detta konkretiseras årligen i budgetdokumentet som rapporten redovisar för 2013. Angående den ekonomiska uppföljningen och om vi återsöker de medel som kommunen har rätt till så bör denna process säkerställas. Beträffande medel till överförmyndarverksamheten så återsöks den av det gemensamma kontoret i Järfälla men bidragen för t.ex. tolkning och ensamkommande flyktingbarn tillfaller Upplands-Bro direkt. Slutligen vill vi lyfta fram det arbete som påbörjats med att skapa vägar för att få fler ut till eget arbete. Socialkontoret utför detta på Kommunstyrelsens uppdrag och syftet är att matcha arbetssökande som idag ligger nära arbetsmarknaden med tillgängliga arbeten i kommunens näringsliv. Arbetet omfattar alla arbetslösa som vi har kontakt med t.ex. inom socialtjänsten men är också viktigt i det långsiktiga integrationsarbetet. KOMMUNSTYRELSEN Irène Seth Kommunstyrelsens ordförande Karl-Erik Lindholm Kommundirektör
Sidan 65 av 102 Ärende 9
Sidan 66 av 102
Sidan 67 av 102 Ärende 10
Sidan 68 av 102
Kommunledningskontoret Sidan 69 av 102 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare, telefon Datum Vår beteckning Maria Johansson 2013-06-25 Dnr 2013-000339 1 1 Kommunstyrelsen Kommunal borgen för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar 1. Kommunen, att såsom för egen skuld, ingår borgen för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s låneförpliktelser upp till ett totalt högsta lånebelopp om 724 000 000 kronor, jämte därpå löpande ränta och kostnader. Det totala högsta lånebeloppet skall beräknas på skuldebrevens respektive ursprungliga lånebelopp. 2. En årlig borgensavgift på 0,4 % uttas på det utestående kreditbeloppet. Sammanfattning Kommuninvest som är den huvudsakliga långivaren både till kommunen och till kommunens dotterbolag har påtalat behovet av att Kommunfullmäktige fattar ett beslut om borgen (s.k. borgenstak) för Upplands-Bro Kommunfastigheters samtliga lån. Anledningen är att detta förenklar Kommuninvest interna administration av lånen, bl.a. genom att inte behöva härleda lånen till de ursprungliga borgensbesluten då lånen omsätts. Detta är i likhet med det beslut som finns om borgenstak till AB Upplands- Brohus låneförpliktelser med kommunal borgen som säkerhet (kf 91, 2010-09-23). Totalt omfattar beslutet om borgenstak för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s samtliga låneförpliktelser 724 000 000 kronor. Kommunledningskontoret föreslår att i likhet med tidigare beslut utta en borgensavgift på 0,4 % av bolaget för lånen med kommunal borgen som säkerhet. Anledningen till att borgensavgift uttas är att från och med 2013 gäller lag om olagligt statsstöd med avsikt att bland annat tydliggöra tillämpningen av EU:s statsstödsregler i svensk lagstiftning. Beslutsunderlag Kommunfullmäktiges beslut 85 den 25 september 2008 Kommunfullmäktiges beslut 143 den 24 november 2011 Kommunfullmäktiges beslut 8, den 13 februari 2013 Kommunfullmäktiges beslut 9, den 13 februari 2013 Kommunfullmäktiges beslut 52, den 6 maj 2013 Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse daterad den 25 juni 2013.
2(3) Sidan 70 av 102 Ärendet Kommuninvest som är den huvudsakliga långivaren både till kommunen och till kommunens dotterbolag har påtalat behovet av att Kommunfullmäktige fattar ett beslut om borgen (s.k. borgenstak) för Upplands-Bro Kommunfastigheters samtliga lån och har lämnat förslag till beslutformulering för kommunens beslut om borgen. Anledningen är att detta förenklar Kommuninvest interna administration av lånen, bl.a. genom att inte behöva härleda lånen till de ursprungliga borgensbesluten då lånen omsätts. Detta är i likhet med det beslut som finns om borgenstak till AB Upplands- Brohus låneförpliktelser med kommunal borgen som säkerhet (kf 91, 2010-09-23). Kommunens beslut om borgen är i allmänhet av principiell beskaffenhet och är därför förbehållet Kommunfullmäktige. Fullmäktige kan dock delegera rätten att fatta beslut om borgensåtaganden om fullmäktige angett ramar för borgensåtagandet. Kommunfullmäktige kan besluta om borgen upp till ett totalt högsta lånebelopp. Borgensbeslutet kan då omfatta flera lån utan att ett nytt borgensbeslut behöver fattas. Borgensåtagandet preskriberas efter 10 år. Detta medför att ett borgensbeslut inte får vara äldre än 10 år när lån beviljas. Det åligger kommunen att tillse att borgensbeslutet inte är för gammalt när lånet beviljas. Vid årsskiftet 2013 trädde de nya utvidgade reglerna om begränsad avdragsrätt för räntekostnader på koncerninterna lån, s.k. räntesnurror, ikraft. Med anledning av detta fattade Kommunfullmäktige beslut om att genomföra ett s.k. gäldenärsbyte på lån med oförändrade villkor för de reverser som fanns mellan Upplands-Bro kommun och Upplands-Bro Kommunfastigheter avseende finansiering av bolagets förvärv av fastigheter från kommunen på totalt 230 000 000 kr. Som säkerhet för lånen beslutades att ingå borgen såsom för egen skuld för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s lån upp till lånebelopp om 230 000 000 kronor till Kommuninvest (kf 8 den 13 februari 2013). I februari 2013 fattade Kommunfullmäktige beslut om att ingå borgen för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s lån upp till 185 000 000 kronor för uppförande av kulturhus samt förvärv av kommunhuset i Kungsängen (kf 9 den 13 februari 203). I maj 2013 fattade Kommunfullmäktige beslut om att ingå borgen för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s lån upp till 33 000 000 kronor för ombyggnad av Brohuset (kf 52 den 6 maj 2013). Borgensbesluten innebär att en borgensavgift på 0,4 % uttas. För närvarande vidareförmedlar Upplands-Bro kommun lån till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB på oförändrade villkor från Kommuninvest på totalt 258 000 000 kronor utöver ovanstående borgensbeslut. De avser beslut om utbyggnad av förskolor samt byggnation av nya Härneviskolan (kf 85 den 25 september 2008 samt kf 143 den 24 november 2011). Lånen är uppdelade på 6 olika lån med varierande förfallotidpunkter. I samband med lånens förfallotidpunkter är det lämpligt att även dessa lån övergår till Upplands-Bro Kommunfastigheter AB med kommunal borgen som säkerhet i likhet med de redan nu fattade borgensbesluten. Totalt omfattar beslutet om borgenstak för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB:s samtliga låneförpliktelser 724 000 000 kronor.
Sidan 71 av 102 3(3) Specifikation över nuvarande och tillkommande borgensförpliktelser för Upplands-Bro Kommunfastigheter AB: Beskrivning Beslut Belopp, kronor Borgensbeslut finns Koncernintern lån Kf 8, 2013-02-13 230 000 000 Ja Uppförande kulturhus Kf 9, 2013-02-13 185 000 000 Ja Ombyggnad av Brohuset Kf 52, 2013-05-06 33 000 000 Ja Nybyggnation Härneviskolan Kf 143, 2011-11-24 156 000 000 Nej Utbyggnad förskolor Kf 85, 2008-09-25 120 000 000 Nej Kommunledningskontoret föreslår att i likhet med tidigare beslut utta en borgensavgift på 0,4 % av bolaget för lånen med kommunal borgen som säkerhet. Anledningen till att borgensavgift uttas är att från och med 2013 gäller lag om olagligt statsstöd med avsikt att bland annat tydliggöra tillämpningen av EU:s statsstödsregler i svensk lagstiftning. KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karl-Erik Lindholm Kommundirektör Maria Johansson Ekonomichef Kopia av beslut till: Upplands-Bro Kommunföretag AB Upplands-Bro Kommunfastigheter AB Kommuninvest AB
Sidan 72 av 102
Sidan 73 av 102 Ärende 11
Sidan 74 av 102
Tillväxtkontoret TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Vår beteckning Sandra Lundberg Lena Berg Sidan 75 av 102 1 2013-08-01 Dnr 2013-000383 1 Kommunstyrelsen Förslag till nya allmänna båtramper i Upplands-Bro kommun Förslag till beslut Tillväxtkontoret föreslår att kommunen kortsiktigt gör en överenskommelse med arrendatorn av Björknäs camping för nyttjande av deras ramp då parkeringsplatser inte påvisats vara någon begränsning i detta område. Långsiktigt är förslaget att man vid framtagandet av detaljplanen för de centrala delarna av Ådö ser till att inkludera en eller ett par allmänna båtramper. Sammanfattning Upplands-Bro kommun fick ett medborgarförslag om att möjliggöra allmänna båtiläggningsplatser för alla användare 2 december 2011. Kommunstyrelsen beslutade den 30 maj 2012 KS 77 att tekniska avdelningen skulle undersöka förutsättningar för upprättande av ytterligare allmänna båtiläggningsplatser i kommunen. En sammanställning över befintliga och möjliga platser för framtida allmänna båtramper har skapats samt vilka åtgärder som kan förbättra situationen. Se bifogad utredning för utförligare information samt lokalisering av platserna som nämns. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens beslut 5 maj 2012 KS 77 Tillväxtkontorets tjänsteskrivelse den 1 augusti 2013. Ärendet Vid undersökningen av tillgången på båtramper i kommunen har det påvisats att det idag finns en kommunal allmän båtramp i Kungsängen. Vidare finns det två områden på Ådö med privata båtramper på kommunens mark. När det gäller privata båtramper på privat, samfälld mark har ytterligare två områden observerats, Rättarboda samt Vallbyvik. I angränsande Håbo kommun finns en båtramp i anslutning till gästbryggan i Aronsborgsviken. Vad gäller situationen för nya båtramper har man undersökt områdena Thoresta, Vållsvik Trollstupet, Kvistaberg samt områden mot Sigtunafjärden. I samtliga fall konstateras att det inte finns möjligheter till nya båtramper