Blankett A Administrativa uppgifter Sid 1 (27) Objekt Bräkne-Hoby, Facit Halda IDnr F1081-0032 Kommun Ronneby Upprättad (namn) Sara Ekermo Senast reviderad (namn) Stefan Andersson 2002-04-03 2004-04-20 Inventeringens namn MIFO-Fas 1 Dossiernummer 1081-150, 1081-172 Preliminär riskklass enligt BKL Inventeringsfas enligt MIFO 1 Bransch Bransch Ytbehandling av metaller; Verkstadsindustri; Övrigt Branschkod 30; 37-2, 90.002-2; Motsvarande -y1, -y2 Anteckning för bransch Järnfosfatering (förordning 2003:1052), pulverlackering 1998-; 1983-1987; Anläggning för återvinning av skrot eller avfall genom fragmentering eller annan bearbetning samt skrotupplag, den hanterade avfallsmängden skrot eller avfall är högst 10 000 ton per år. C-verksamhet. 1992 -; 1959-1982? Geografisk information Län (namn, kod) Blekinge län 10 Kommun (namn, kod) Ronneby 1081 Topografiska kartan Ronneby 3F NV Ekonomiska (gula) kartan 035 61 Områdets/fastighetens koordinater (rikets nät) Fastighetsbeteckning (enl. CDF) Svenstorp 15:6 X: 6234729 Y: 1457190 Z: Kontakter och referenser Byggnader och anläggningar (översiktligt): Den första fabriken uppfördes 1958 och utgör än idag en del av den fabrik som finns nu. Påbyggnad har sen skett under följande årtionden. Det har funnits två nedgrävda oljetankar på fastigheten, men de är borttagna idag. Man har även haft ett acetylengasverk inne i byggnaden. En reningsanläggning för processavloppsvatten finns fortfarande nedgrävd på östra sidan om fabriksbyggnaden.
Blankett A Administrativa uppgifter Sid 2 (27) Objektets besöksadress Nuvarande verksamhetsutövare (namn och adress) Svenstorpsvägen 2A, 370 10 Bräkne-Hoby Stena Technoworld Kenab Ergonomi AB Nordic industries & Technology se ovan Tidigare verksamhetsutövare (namn och adress) Nuvarande fastighetsägare (namn och adress) Kontaktpersoner med adress hos tillsynsmyndighet eller dylikt Områdets/fastighetens storlek (m 2 ) Tidigare utredningar listas om sådana finns Andre källor, ange vilka och var de finns Facit, Ericsson, Nokia AB Ronneby Industrifastigheter Anders Blomdahl, tillsyn Ronneby kommun. 38 300 ; Ja. ; Inventering av ytbehandlingsindustrier 1970. ; Ja. ; Facit Halda: Dispens enligt ML avseende utsläpp av industriellt avloppsvatten; 11.182-432-77 Kenab: Tillståndsbeslut, dnr; 241-143-98. Technoworld CREC: Anmälan enl. ML dnr 1992.657, anmälan av miljöfarlig verksamhet dnr. 96.0194.837, ansökan om tillfälligt utökad verksamhet, dnr. 99.0484, anmälan om utökad verksamhet till helger, dnr. 702.2001. Beskrivning av Technoworldgruppens process och verksamhet, 1993. Miljöredovisning enligt EMAS 1997-1998. Minnesanteckningar från besök 1999. PM angående Halda AB:s fabrik i Bräkne-Hoby samhälle, 1963. Anteckningar förda vid sammanträde på Facit-Haldas fabrik i Bräkne-Hoby 1971. Böcker: En dokumentation över Facit-Halda, 1993. Halda-Ett dokument om Halds 105-åriga epok och samhället Svängsta. 46 år på Ölandsgatan i Karlskrona, 1994 av Bernt-Eije Petersson. Bevarandeplan för odlingslandskapet i Blekinge. Geologisk karta öfver Blekinge län, SGU, 1882-1895. Hydrogeologisk karta över Blekinge län, SGU Ser. Ah nr 4. Samtligt materiel, inklusive ev. fotografier tagna i samband med MIFO-inventeringen, är tillgängligt på Länsstyrelsen Blekinge län.
Blankett A Administrativa uppgifter Sid 3 (27) Fixpunkter (placering) Brunnar/undersökningsrör (läge, skick och typ) ; Nej. ;
Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 4 (27) Objekt Bräkne-Hoby, Facit Halda IDnr F1081-0032 Kommun Ronneby Upprättad (namn) Sara Ekermo Senast reviderad (namn) 2002-04-09 Fältbesök (namn och datum) Sara Ekermo, Stefan Andersson 2002-05-24 Fältbesök (namn och datum) Verksamhetsbeskrivning Anläggningens status I drift Anläggningsområdets tillgänglighet Verksamhetstid (ungefärligt antal år) Inhägnat-delvis ca 40 Driftstart (år) 1959 Driftslut (år) Antal miljöstörande verksamhetsår Produktion (produkt, mängd och om möjligt årtal för produkter) Beskrivning av nuvarande processer (översiktligt) Beskrivning av tidigare processer (översiktligt) i drift ca 25 Technoworld Crec AB: Återvinning av elektronisk utrustning. 1997 behandlade man 2500 ton i demonteringsanläggningen, år 2000 demonterade man 3839 ton. Kenab: Ytbehandling av egen produktion och legoprodukter. Materialet är stålgods och aluminium och behandlingen består i järnfosfatering och passivering samt målning med pulverlack. 1998 förbehandlades och lackerades ca 50 000 m² gods. Halda: Skrivmaskiner, kalkylmaskiner, färgbandskassetter, Ericsson PC. Technoworld Crec AB: Manuell demontering av elektriska och elektroniska produkter. Kenab: Förbehandling av godset är vattenbaserad, godset avfettas i en järnfosfatering följt av sköljning för att sen passiveras och till sist sköljas i avjoniserat vatten. Godset pulverlackeras och härdas. Nordic Industries & Technology: Montering och lödning av kretskort. Halda: 1963: Tvättning i trikloretylen, alkalisk avfettning, förnickling, förkromning, förzinkning. Sköljvatten efter Ni, Cr återföres till resp. bad för att återvinna metallsalter. Passivering sker i saltsyra, förbrukade bad hälles ut i avloppsnätet. Avgiftning sker med natriumhypoklorit. 1970: Trumling, kratsning, slipning, polering, lumpning, avfettning med tri, alkalisk avfettning (på både kemisk och elektrolytisk väg), passivering, betning, dekapering, avmetallisering (på både kemisk och elektrolytisk väg),
Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 5 (27) Avloppsvatten från processerna (nuvarande hantering) Avloppsvatten från processerna (tidigare hantering) I processen hanterade kemikalier Restprodukter från processerna, mellanlagring (förekomst, typ) härdning, förkromning, förnickling, förzinkning, polering Ericsson: 1984: Lagring och montering av elektronikkomponenter Nokia: Samma verksamhet som Ericsson Kenab, Technoworld: Endast sanitärt avloppsvatten som leds till det kommunala spillvattennätet. 1963: Processvatten avleds till kommunens nät. 1970: Till kommunal avloppsledning efter viss rening, se Övrigt. Halda: 1963: Trikloretylen, alkaliskt avfettningsmedel, kaustik soda, Ni, Cr, Zn, cyanid, syror till baden, saltsyra till passivering, natriumhypoklorit. 1970: Zn (2000 kg), Cu (60 kg), Ni (2500 kg), kromsyra (300 kg), nickelsulfat (2000 kg), nickelklorid (500 kg), borsyra (400 kg), Iridite 12P Candor (150 kg), saltsyra (7000 kg), salpetersyra (700 kg), svavelsyra (250 kg), fosforsyra (200 kg), natriumhydroxid (1500 kg), Efcolene Candor (600 kg), RP-salt Candor (4500 kg), NaCN (4500 kg), NC-660 (1500 kg), TS 150 (4000 kg), Tri-plus (13000 kg), Varnolene (9000 kg), P3-T-714 Facit AB (200 kg), Clarotene NU (2000 kg), Glasol (50 kg), slipvax 240 Höines (750 kg), AC-75-vax Höines (150 kg), natriumhypoklorit (12000 kg) Kenab: 1998: Unibond 4904/1 (fosforsyra, natriumnitrat, ammoniummolbdat(?) 1000 kg, Bonder Additiv 7210 (NaOH) 100 kg, Bonder 28 fluoridlösning 100 kg, Gardoclean s/1 (fettalkoholpolyglykoleter) 100 kg, natriumhydroxid 120 kg, saltsyra 100 kg, släckt kalk 200 kg. 1975: Magnus 906 (dinatriumfosfat, tripolyfosfat, natriumtetraborat, natriummetalsilikat, natriumsaltet av EDTA, anjonaktiv tensid (natriumresinat))? Nordic Industries & Technology: Flussmedel, lödtenn i små mängder. Technoworld CREC AB: 1993: Ej miljöfarliga komponenter som kan återanvändas säljs vidare, skrot förvaras i containers och hämtas, miljöfarligt avfall tas om hand av MFA Sydost AB och övrigt avfall har slutstation Angelskogsdeponin. Annat lagras i avvaktan på lämplig behandling: Plasthöljen från datorer som innehåller bromerade flamskyddsmedel, sladdar och kretskort och bildskärmar 1996: Metaller sorteras och levereras tillbaka till metallindustrin. på kretskort identifieras miljöfarliga ämnen och avlägsnas, kretskorten fragmenteras och metallerna utvinns. Plastdetaljerna sorteras och levereras tillbaka till plastindustrin, om materialåtervinning inte möjlig används plasten för energiåtervinning. Förpackningsmaterial sorteras och sänds för återvinning. Bildrör används vid förglasning av miljöfarlig
Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 6 (27) aska. Miljöskadligt material såsom batterier, ackumulatorer, reläer med kvicksilverinnehåll och komponenter innehållande PCB, t.ex. kondensatorer transporteras till destruktionsanläggningar eller till slutförvaring. Vissa komponenter och detaljer kan återanvändas som de är och säljs som begagnade eller används som reservdelar. Efterbehandlingsåtgärder, genomförda (typ av åtgärd) Efterbehandlingsåtgärder, planerade (typ av åtgärd) Halda: 1963: Man destillerar använd trikloretylen och slam tömmes på tipp. Sura och alkaliska sköljvatten blandas innan det leds till kommunens nät. 1970: Avgiftat cyanidslam, ca 3 m³, går till kommunal soptipp. Ca 10 m³ spillolja transporteras till kommunal soptipp för förbränning. Kenab: Järnfosfatbadet överförs vid byte till en behandlingstank och efter oljespräckning med syra och neutralisering filtreras badet över påsfilter. Klarfasen används vid nysatsning av badet. Slam från filterpåsar (järn, olja ca 500 kg/år) lagras i tunnor för leverans till SAKAB, förbrukat pulver från lackeringen uthärdas i ugn och deponeras sen på kommunalt avfallsupplag. Förpackningsmaterial depneras också på kommunalt avfallsupplag. Ja ; De oljetankar med tillhörande ledningar som fanns nedgrävda söder om byggnaden är borttagna och området är sanerat. Detta var när man lade ner fjärrvärme till fastigheten och då togs alla gamla installationer på den sidan av byggnaden bort. ; Nej. ; Konflikter Mycket god grundvattentillgång i området och det ligger ett grundvattenverk lite längre ner i samhället. Fabriken ligger inom skyddsområdet för grundvattentäkten. Området pekas ut i bevarandeplanen för odlingslandskapet, hela området är klass 1 ur både naturvårdssynpunkt och kulturmiljösynpunkt. Dock är området norr om europavägen av lägre kulturmiljövärde än resten. Det utgör även en vacker landskapsbild och är av stort värde för friluftslivet. Bräkne-Hoby ligger på en grusås med grovt material som klassas som en 3:a i grusinventeringen, dvs den har inga eller begränsade geovetenskapliga skyddsvärden. Bräkneån är dessutom av riksintresse för naturvården t.ex. för att den rinner genom den barrskogspräglade skogsbygden via mellanbygden och slutligen genom den bok- och ekdominerade kustbygden söder om Bräkne-Hoby. I anslutning till ån finns också naturskogar med rödlistade arter. Ån hyser även ett värdefullt bestånd av långvandrande havsöring, en genetisk värdefull stationär öring samt ett stort bestånd av flodpärlmussla.
Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 7 (27) Området och omgivningen Markanvändning på objektet Industrimark Markanvändning inom sområdet Avstånd till bostadsbebyggelse 0-50 Synliga vegetationsskador inom objektet Synliga vegetationsskador inom sområdet Dominerande markförhållanden inom området Jordbruksmark Genomsläppliga jordarter - isälvsmaterial Topografi, lutning (%) Uppskattningsvis <2-3 Typ av närrecipient Närrecipient (namn) Å Bräkneån Avstånd till närrecipient (m) ca 1000 Huvudavrinningsområde enligt SMHI Byggnader och anläggningar Byggnader och anläggningar, även rivna (ålder och skick) Förorenade markområden Lokalisering av förorenad mark Volym förorenade massor (m 3 ) 84000 1958 uppfördes den ursprungliga fabriken, sen har den byggts på i etapper. Utbyggnad norrut skedde 1964-65. 1973 utfördes ytterligare en utbyggnad. Misstänks i dike på baksidan av fabriksbyggnaden. Enligt säkra uppgifter har deponering av rengöringsbad skett. Misstanken är dessutom befogad då deponering i diken intill andra ytbehandlingsverksamheter har påvisats (se F1081-0031).; Eventuellt förorenat intill och under den reningstank som fortfarande finns kvar på fastigheten och som använts för processavloppsvatten. Om tanken är skadad kan ett betydande läckage ha skett till omgivningen.; Eventuellt förorenad mark intill de ledningar som transporterat surt processvatten till reningsanläggningen, även i området kring de ledningar som finns runt och under fabriken som transporterat processvatten. Även runt slambrunnen som fanns i anslutning till dessa ledningar.; Misstänkt förorenat under byggnaden där man haft avfettning med trikloretylen. Avfettningen med trikloretylen låg i anslutning till ytbehandlingsavdelningen.; Eventuellt förorenat där man lagrat kemikalier, bl.a. oljor, lösningsmedel, syror. Utbredning av förorening, yta (m 2 )
Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 8 (27) Koordinater på förorenat markområde (rikets nät) X: 6234760; ; ; ; Y: 1457088; ; ; ; Z: Föroreningar Förorenat grundvatten Lokalisering av förorenat grundvatten Volym förorenat grundvatten (m 3 ) Utbredning av förorening, yta (m 2 ) Koordinater på det förorenade grundvattenmagasinet (rikets nät) Föroreningar Kemikalier för rengöring av gods före ytbehandling.; Metaller, cyanider, oljerester, trikloretylen eller dess nedbrytningsprodukter, andra lösningsmedel; Metaller, oljerester, cyanider; Trikloretylen eller dess nedbrytningsprodukter; Olja, trikloretylen eller dess nedbrytningsprodukter, X: Y: Z: Förorenade sediment Lokalisering av förorenat sediment Volym förorenade sediment (m 3 ) Utbredning av förorening, yta (m 2 ) Koordinater på förorenat sedimentområde (rikets nät) Föroreningar X: Y: Z: Deponier Deponi Typ av deponi Utanför objektet-bara en liten bit sydväst om Härsjön-ligger Svenstorpa tipp.; Utanför objektet-på Hoby kulle mittemot reningsverket; Utanför objektet-norr om objektet i ett grustag vid vägförvaltningen.; Ev. finns även en deponi vid Evaryd. Nedlagd; Nedlagd; Nedlagd;
Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 9 (27) Innehåll i deponin Läckage från deponin Deponins koordinater (rikets nät) Dagvatten Dagvattendränering (typ) Dagvattenrecipient (typ) Diverse avfall ifrån verksamheten-sopor, ev. slam.; Diverse avfall ifrån verksamheten-sopor, ev. slam.; Diverse avfall ifrån verksamheten-sopor, ev. slam.;? X: Y: Z: Vattnet leds via dagvattenledningar till Bräkneån Å Övrigt Övrigt HISTORIK OCH VERKSAMHET 1887 Facit Halda AB grundas av Henning Hammarlund. Man tillverkade då fickur på Halda Fickursfabrik i Svängsta. 1920 Man tillverkar uteslutande skrivmaskiner. 1958 Arbetet med fabriksbyggnaden påbörjades. Kommunen drog fram vägar och erfoderliga ledningar. 1959 19 november invigs fabriken i Bräkne-Hoby. Tillverkning av hemskrivmaskiner. 1964 200 anställda, tillbyggnad norrut sker. 1965 Utbyggnaden stod klar att invigas 1970 Nyanställning av 250 man. 1971 Fiskdöd i Bräkneån p.g.a. cyanidhaltigt vatten nedströms reningsverket. 1972 Elektrolux köper företaget. 1973 Utbyggnad. Tillstånd för plasthall, dock begränsat till 3 år. Eventuellt läggs ytbehandlingsavdelningen ner. 1974 Facit flyttar tillverkning från Bräkne-Hoby till Polen. Facit Haldas nybygge klart och 80 personer nyanställs. 1976 Kärvt läge, stora förluster för skrivsektorn. 1979 Industrirobot installerad på Facit-Halda 1981 Besiktning av tillbyggnad av industribyggnad. 1982 125 anställda kvar på 15.700 kvadratmeter. 1983 Tillverkning av bordsdatorer påbörjas, även tillverkning av tangent bord och kretskort. 1984 Ericsson flyttar sitt logistikcenter från Oskarshamn till Bräkne-Hoby. Viss tillbyggnad som användes till transportterminal. 1991 Nedläggning av Facit Haldas verksamhet. 1999 Tillstånd enligt Miljöskyddslagen för uppförande och drift av ny målningsanläggning i befintliga lokaler-kenab
Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 10 (27) Kenab: Utgående luft från sprutboxen renas genom cyklon och slutfilter för att slutligen ledas ut från lokalen. Hela ytbehandlingslinjen är invallad. Uppvärmning av Svenstorp 15:6 sker sedan 1999 via fjärrvärmenätet i Bräkne-Hoby. Avloppsvattenhantering: 1970: Slamavskiljning medelst sedimentering, avgiftning av cyanidhaltigt vatten. Efter avgiftning blandas alkaliskt, surt och f.d. cyanidhaltigt avloppsvatten i en samlingsbrunn där ph efter blandning är ca 8. 1971: Viss fiskdöd nedströms kommunens avloppsreningsverk. Fisken innehöll höga cyanidhalter vilket kunde bero på en samverkan av låg vattenföring i Bräkneån och utsläpp av inte fullt avgiftat vatten från Haldafabriken. ph-mätningar på ingående avloppsvatten till reningsverket visade på starka avvikelser. Representanter ifrån industrin medgav att utsläpp av sura och alkaliska bad i recipienten hade förekommit pga okunnighet. Uppvärmningen har tidigare skett med eldningsolja. Oljan förvarades i två stycken tankar, nedgrävda söder om fabriken. De lades ner 1958. Idag värms lokalerna upp med gasol. 1996: Maskinparken består i en långsamtgående kvarn för nedmalning av plast (denna finns inomhus), en lyftutrustning för hantering av bildrör, en tippanordning för tömning av burar med inkommande gods samt en lödgryta för borttagande av komponenter från kretskort. Man installerade även samma år en bildröråtervinningsanläggning. 1999: Fastighetens ytor är stora och ger mycket dagvatten och vid mycket nederbörd orkar inte det befintliga systemet ta emot allt och det blir översvämningar. Detta kan anses som olämpligt med tanke på all elektronik och farligt avfall som finns i lokalerna. 2001: Stena Technoworld ämnar bedriva mellanlagring av avfall i lagerlokal på fastigheten Ronneby 27:1 i Ronneby hamn. I augusti inträffande ett hydrauloljeutsläpp till en dagvattenbrunn på området, ca 8 liter. Oljan togs upp med Absol, vätska i brunnen pumpades för säkerhets skull upp. Ingen strömning fanns i brunnen vilket hindrade spridning. Angående vart avloppsvatten ifrån reningsanläggningen tog vägen så har det framkommit under inventeringen att avloppet gick till Bräkneån. Hur ledningen går och var i Bräkneån den mynnar är inte klarlagt. Det har under inventeringen inte
Blankett B Verksamhets-, områdes- & omgivningsbeskrivning Sid 11 (27) framkommit några uppgifter om hur man tagit hand om slam ur reningsanläggningen stora delar har troligen sköljts med avloppsvattnet ut i ån, men en del har troligen omhändertagits och deponerats på diverse tippar. Läckaget ifrån reningstanken kan ha förorenat sedimenten i ån. Om ledningarna är skadade kan också en del av föroreningarna (vid ofullständig rening i reningsanläggningen) ha spridits till omgivningen runt ledningen. I sydöstra hörnet av fastigheten ses sättningar i asfalten. Här har man tidigare tänkt bygga men pga den instabila marken har man inte gjort det.
Blankett C1 Föroreningsnivå Sid 12 (27) Objekt Bräkne-Hoby, Facit Halda IDnr Mark Antal prov Kommun Ronneby Upprättad (namn) Senast reviderad (namn) Jämförelse gör med Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Tillstånd Avvikelse från jämförvärde Ingen/liten Mängd förorening Volym förorenade massor Använda referenser Beskrivning av provtagningar Grundvatten Antal prov Måttlig Stor Mycket stor Liten Måttlig Stor Mycket stor Jämförelse gör med Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Tillstånd Avvikelse från jämförvärde Ingen/liten Använda referenser Måttlig Stor Mycket stor
Blankett C1 Föroreningsnivå Sid 13 (27) Beskrivning av provtagningar Ytvatten Antal prov Jämförelse gör med Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Tillstånd Avvikelse från jämförvärde Ingen/liten Använda referenser Beskrivning av provtagningar Måttlig Stor Mycket stor Sediment Antal prov Jämförelse gör med Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Tillstånd Avvikelse från jämförvärde Ingen/liten Mängd förorening Volym förorenade massor Använda referenser Beskrivning av provtagningar Måttlig Stor Mycket stor Liten Måttlig Stor Mycket stor
Blankett C1 Föroreningsnivå Sid 14 (27) Byggnader Antal prov Mängd förorening Volym förorenade massor Använda referenser Beskrivning av provtagningar Liten Måttlig Stor Mycket stor
Blankett C2 Föroreningsnivå Sid 15 (27) Objekt Bräkne-Hoby, Facit Halda IDnr Mark Antal prov Kommun Ronneby Upprättad (namn) Senast reviderad (namn) Jämförelse gör med Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Tillstånd Avvikelse från jämförvärde Ingen/liten Mängd förorening Volym förorenade massor Använda referenser Beskrivning av provtagningar Grundvatten Antal prov Måttlig Stor Mycket stor Liten Måttlig Stor Mycket stor Jämförelse gör med Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Tillstånd Avvikelse från jämförvärde Ingen/liten Använda referenser Måttlig Stor Mycket stor
Blankett C2 Föroreningsnivå Sid 16 (27) Beskrivning av provtagningar Ytvatten Antal prov Jämförelse gör med Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Tillstånd Avvikelse från jämförvärde Ingen/liten Använda referenser Beskrivning av provtagningar Måttlig Stor Mycket stor Sediment Antal prov Jämförelse gör med Mindre allvarligt Måttligt allvarligt Allvarligt Mycket allvarligt Tillstånd Avvikelse från jämförvärde Ingen/liten Mängd förorening Volym förorenade massor Använda referenser Beskrivning av provtagningar Måttlig Stor Mycket stor Liten Måttlig Stor Mycket stor
Blankett C2 Föroreningsnivå Sid 17 (27) Byggnader Antal prov Mängd förorening Volym förorenade massor Använda referenser Beskrivning av provtagningar Liten Måttlig Stor Mycket stor
Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 18 (27) Objekt Bräkne-Hoby, Facit Halda IDnr F1081-0032 Kommun Ronneby Upprättad (namn) Sara Ekermo Senast reviderad (namn) 2002-04-22 Från byggnader och anläggningar Föroreningar i byggnader och anläggningar Spridningssätt Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad andel urlakning per år (%) Ev. vid ytbehandlingsavdelningen samt gift- och oljeförråd, där pressar stod. Eventuellt utsläpp av Från mark till byggnader Flyktiga föroreningar i mark Markens genomsläpplighet (m/år) Byggnadens genomsläpplighet (m/år) Konstaterad historisk spridning Trikloretylen eller dess nedbrytningsprodukter, andra lösningsmedel. Övrigt Uppskattad hastighet för inträngning i byggnader Mark och grundvatten Föroreningars lokalisering i marken idag, markera även på karta Marken är misstänkt förorenad invid trikloretylenhanteringen i ytbehandlingsavdelningen samt eventuellt även i anslutning till reningsanläggningen och till den anslutande ledningar samt vid slambrunnen. Hanteringen av lösningsmedel och oljor vid ett förråd i östra delen av byggnaden kan eventuellt ha orsakat viss förorening av marken. Oljeförrådet ligger inte långt ifrån reningstanken och även nära ledningar som lett avloppsvatten till den. Det kan också finnas en diffus förorening av bromerade flamskyddsmedel ifrån demonteringen av datorer på fastigheten. Spridningshastighet för ämnen som transporteras med vatten i mark Föroreningar som sprids med vatten Markens genomsläpplighet i det mest genomsläppliga lagret (m/s) Lutning på grundvattenytan (%) Metaller, lösningsmedel, lättare fraktioner av oljor, cyanider, bromerade flamskyddsmedel?.
Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 19 (27) Grundvattenströmning (m/år) ca Nedbrytbara föroreningar Lösningsmedel, cyanider, oljor. Nedbrytningshastighet Föroreningar som binds i marken Halt organiskt kol i marken (%) Andra förutsättningar för bindning i marken (t.ex. lerinnehåll) Naturliga transportvägar (t.ex. torrsprickor i lera) Antropogena transportvägar (t.ex. ledningsgravar) Konstaterad historisk spridning Metaller till viss del. Det finns ett ledningsnät under byggnaden och runt byggnaden som ökar spridningsförutsättningarna. Övrigt Uppskattad spridningshastighet i mark och grundvatten (m/år) Spridningshastighet för ämnen som transporterad med damm Föroreningar som sprids med damm Markytans torrhet Vegetationstäckning (% och typ) Exponering för vind Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad spridningshastighet med damm (m/år) Bromerade flamskyddsmedel Spridningshastighet för ämnen som transporteras i separat fas i marken Föroreningar som sprids i separat fas Markens genomsläpplighet (m/s) Separata fasens viskositet Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad spridningshastighet som separat fas i marken (m/år) Trikloretylen och dess nedbrytningsprodukter
Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 20 (27) Mark/grundvatten till ytvatten Redan förorenade ytvatten, konstaterad historisk spridning Hotade ytvatten (namn) Föroreningarnas hastighet i mark/grundvatten (m/år) Bräkneån Avstånd till hotat ytvatten (m) 1000 Ytavrinning på mark, diken och avlopp Varierande grundvattennivåer, översvämningar och högvatten Övrigt Hela området är asfalterat. Dagvattensystemet är underdimensionerat och detta orsakar översvämningar på fastigheten. Uppskattad spridningstid till ytvatten (år) Ytvatten Föroreningar som sprids med ytvatten Ytvattnets transporthastighet (km/år) / omsättningstid (år) Utspädning leder till oskadlig halt i ytvatten Ojämn spridning i ytvatten Metaller, cyanider, lättare fraktioner av oljor, lösningsmedel, bromerade flamskyddsmedel? Konstaterad historisk spridning Övrigt Uppskattad spridningshastighet i ytvatten (km/år) Sediment Redan förorenade sediment, konstaterad historisk spridning Föroreningar som sprids via vatten till sediment Förutsättning för sedimentation i olika delar av vattensystemet Båttrafik som rör upp sediment Metaller, cyanider, oljor, lösningsmedel, bromerade flamskyddsmedel? Muddring Kraftiga vågor Gasbildning Föroreningar i separat fas i sediment Övrigt
Blankett D Spridningsförutsättningar Sid 21 (27) Jämn utbredning (m/år) Ojämn utbredning, markera även på karta Kartor och bilder Kartor och bilder som bifogas (bilageförteckning)
Blankett E Samlad riskbedömning Sid 22 (27) Objekt Bräkne-Hoby, Facit Halda IDnr F1081-0032 Kommun Ronneby Upprättad (namn) Sara Ekermo Senast reviderad (namn) 2002-04-22 Verksamhetsbeskrivning Ytbehandling av metaller; avfettning, förkromning, förnickling, förzinkning, fosfatering, passivering. Även mekaniska processer; trumling, kratsning, polering. Tillverkning av elektronikprodukter, Demontering av elektronikutrustning. Föroreningarnas farlighet (F) Låg Måttlig Hög Mycket hög Zn Syror, baser, natriumhypoklorit, nickelsulfat, nickelklorid, Cu, Ni, Cr, lösningsmedel, olja, avfettningsmedel?(magnus 906; bl.a. fosfater, borater, tensider) Trikloretylen, kromsyra, cyanid, bromerade flamskyddsmedel Föroreningsnivå (N) Medium Liten Måttlig Stor Mycket stor Byggnad/anl. Mark Grundvatten Ytvatten Sediment Spridningsförutsättningar Medium Små Måttliga Stora Mycket stora Från byggnad X? Till byggnad X? I mark och grundvatten Till ytvatten X? X? I ytvatten X? I sediment X?
Blankett E Samlad riskbedömning Sid 23 (27) Känslighet och skyddsvärde (KoS) Medium Liten Måttlig Stor Mycket stor Byggnad/anl. Mark och grundvatten Ytvatten och sediment K K(mark) S K(gv) K S Bedömning av K/S baseras på markanvändningen Markanvändning enligt Kort beskrivning av exponeringssituationerna Industrimark Pågående markanvändning Området ligger inom yttre skyddszonen för vattentäkten i Bräkne-Hoby. Bräkneån är av riksintresse för naturvården. Finns det en triförorening kan den, beroende på omfattningen, utgöra en risk inne i byggnaden, inne i andra byggnader och genom förorening av grundvatten. Fint stoft bestående av bromerade flamskyddsmedel kan finnas inne i byggnaden på ej rengjorda ytor, bakom lister och andra dolda utrymmen, ventilationsutrustning m.m. Riskklassning Inventerarens intryck (fas 1) Riskklass (fas 1) 2 Idag finns inga synliga spår kvar av tidigare ytbehandlingsverksamhet. Den ytbehandlingsverksamhet som finns på platsen idag producerar inget processavloppsvatten och alla processer är slutna. Verksamheten, som pågått sen 1998, ger ett städat intryck och har troligen inte orsakat någon på mark, vatten, byggnader eller sediment. Dock måste ett stort frågetecken sättas för eventuella utsläpp av bromerade flamskyddsmedel på grund av att det helt saknas erfarenheter av hur mycket som faller av i samband med demontering, förmodligen i form av ett fint stoft. Det är uppenbarligen fråga om stor genomströmning av utrustning som demonteras varför riskerna kan vara betydande. Motivering (fas 1) Ytbehandlingsverksamhet har pågått i området i minst 15 år, inga synliga spår finns kvar idag. Spridningsförutsättningarna på området bedöms som stora på grund av att det underlagras av isälvsmaterial och dräneras samtidigt av ett ledningssystem. Spridning till ytvatten sker dock endast via ledningsgravar och ledningar och bedöms som måttliga. På grund av det höga flödet i Bräkneån späds troligen eventuella föroreningar ut till halter så att de inte innebär någon risk vilket gör att spridningsförutsättningarna sätts till små. Den pågående markanvändningen i form av industriområde avgör känsligheten på byggnader och mark medan användningen av grundvattnet som dricksvatten och att området ligger inom yttre skyddszonen gör att känsligheten blir mycket stor. Skyddsvärdet bedöms som mycket högt eftersom
Blankett E Samlad riskbedömning Sid 24 (27) Inventerarens intryck (fas 2) Bräkneån utgör ett riksintresse för naturvården. En bit ifrån objektet finns ett område som är utpekat i bevarandeplanen för odlingslandskapet och som eventuellt kan påverkas av eventuella föroreningar. Dock är detta ett visst avstånd så skyddsvärdet på mark bedöms som högt. De hanterade kemikaliernas farlighet är hög till mycket hög. Spridningen av bromerade flamskyddsmedel ifrån området är okänd. Enligt riskklassningsdiagrammet hamnar objektet i riskklass 2 vilket stämmer väl överens med de risker som troligen finns med objektet enligt ovanstående. Riskklass (fas 2) Motivering (fas 2) Andra prioriteringsgrunder Andra prioriteringsgrunder Exponering av föroreningar sker idag på följande sätt Länkar Andra förorenade områden som hotar samma recipient Andra förorenade områden som har sitt ursprung i samma verksamhet Övrigt Övrigt
Blankett E Samlad riskbedömning Sid 25 (27) Objekt Bräkne-Hoby, Facit Halda IDnr F1081-0032 Kommun Ronneby Upprättad (namn) Sara Ekermo Senast reviderad (namn) 2002-04-22 Riskklassningsdiagram SPRIDNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR MYCKET STORA RISKKLASS 1 STORA K (mark) S RISKKLASS 2 K (gv) F mark/gv MÅTTLIGA RISKKLASS 3 K F bygg/anl SMÅ K S F RISKKLASS 4 LÅG/LITEN MÅTTLIG HÖG/STOR MYCKET HÖG/STOR Ytv/ sed FÖRORENINGARNAS FARLIGHET = F FÖRORENINGSNIVÅ = N KÄNSLIGHET = K SKYDDSVÄRDE = S S (mark) S (gv) N N S K F N N
Blankett F Kommunicering Sid 26 (27) Objekt Bräkne-Hoby, Facit Halda IDnr F1081-0032 Kommun Ronneby Upprättad (namn) Sara Ekermo Senast reviderad (namn) 2002-06-14 Klassning redovisad för verksamhetsutövare, fastighetsägare. Information adresserad till Datum för redovisning för verksamhetsutövare, fastighetsägare. Kommentar Klassning redovisad för referensgrupp, tillsynsmyndighet, kommun. Information adresserad till Datum för redovisning för referensgrupp, tillsynsmyndighet, kommun. Synpunkter erhållna med anledning av kommunicering ; Ja. Verksamhetsutövare och Fastighetsägare 2002-06-14 Fastighetsägare: har tagit del av inventeringen och konstaterar att det stämmer med de av dem kända förhållanden. ; Ja.
Bilaga 1 Kartor och bilder Sid 27 (27) Objekt Bräkne-Hoby, Facit Halda IDnr Kommun Ronneby Upprättad (namn) Senast reviderad (namn) Kartor Bilder