Validitetskontroll energideklaration 2014

Validitetskontroll energideklaration 2014

2 Validitetskontroll energideklaration 2014 Titel: Validitetskontroll energideklaration 2014 Utgivare:, juli 2015 Dnr: 1554-2015 Process: 3.4.1

Validitetskontroll energideklaration 2014 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning och läsanvisningar... 5 Metod... 6 Undersökning...6 Resultatet... 9 Undersökning 1 - Energiprestanda...9 Undersökning 2 - Varmvatten...9 Undersökning 3 - Fastighetsel... 12 Undersökning 4 - Elvärme... 13

4 Validitetskontroll energideklaration 2014 Sammanfattning utför årligen en valditeskontroll av energideklarationer utförda under ett år. Denna kontroll utgör ett underlag för kvaliteten av uppgifterna i energideklarationsregistret. Minst en procent av utförda energdeklarationer väljs ut för kontroll. Valditetskontrollen har genomförts på de energideklarationer som utförts under år 2014. En procent av dessa energideklarationer har slumpats fram. Totalt har 512 (1 %) av de tolat 51 000 utförda energideklarationerna under 2014 kontrollerats. Vi har valt att undersöka fyra områden som kan påverka klassningen. Områdena är energiprestanda i förhållande till kravnivå i BBR, andel varmvatten, andel fastighetsel och om det angivits att byggnaden inte är elvärmd. Rapporten är sammanställd av Roger Antonsson, utredare på.

Validitetskontroll energideklaration 2014 5 Inledning och läsanvisningar Först gör vi en genomgång vilka metoder vi använt oss av och hur vi skapat referensvärden som vi jämfört mot. Härefter redovisas resultatet och de slutsatser vi dragit. Resultatet bygger på en procent av totalt antal utförda energideklarationer under år 2014. Det går därför inte att dra slutsatsen att resultatet gäller alla energideklarationer, inte heller för de utförda under 2014.

6 Validitetskontroll energideklaration 2014 Metod Undersökning Vi har valt att att utföra validitetskontrollen med hjälp av fyra olika undersökningar, som kan ha påverkan på klassningen. Vi har kontrollerat energiprestandan i förhållandet till kravnivå i BBR, för nyare byggnader. Varmvatten och fastighetsel per kvadratmeter har utgjort två olika undersökningar. Slutligen har vi även tittat på elvärme, om byggnaden angetts som ej eluppvärmd men har en huvudsaklig uppvärmning av el. De slumpmässigt utvalda energideklarationerna har för varmvattenundersökningen delats in de tre byggnadskategorier som finns i energideklarationen, En- och tvåbostadshus, Flerbostadshus och Lokalbyggnader och ytterligare två undergrupper, huvudsaklig uppvärmning med värmepump och de som inte värms upp med värmepump. Denna indelning har gjorts eftersom elbehovet hos en värmepump inte är ekvivalent med värmemängden som utvinns. För undersökningen av fastighetsel har de utvalda energideklarationerna delats in de tre byggnadskategorier som finns i energideklarationen. Undersökning 1 - Energiprestanda Hur stor andel av energideklarationerna i urvalet har en energiprestanda som underskrider 50 procent av nu gällande krav på specifik energianvändning enligt s byggregler? Och hur stor andel av dessa har ett nybyggnadsår från år 2000 och tillbaka i tiden? I denna undersökning har vi räknat fram det procentuella förhållandet mellan energiprestanda och kravnivå i BBR, referensvärde 1 i energideklarationen. Undersökning 2 - Varmvatten Hur stor andel av energideklarationerna i urvalet har en angiven varmvattenförbrukning som förefaller orimlig i jämförelse med genomsnittet för uppmätta värden i hela energideklarationsregistret? Vi har skapat intervall för de olika kategorierna, En- och tvåbostadshus, Flerbostadshus och Lokalbyggnader. För undersökningen av varmvattnet så har vi delat in urvalet i ytterligare två undergrupper, huvudsaklig uppvärmning med värmepump och de som inte värms upp med värmepump. De som vi kategoriserat som värmepump är värmepump-luft/vatten, värmepump-frånluft och markvärmepump. De som ingår i ej värmepump är

Validitetskontroll energideklaration 2014 7 fjärrvärme, eldningsolja, naturgas/stadsgas, ved, flis/pellets/briketter, övrigt biobränsle, el (vattenburen), el (direktverkande), el (luftburen) och värmepump-luft/luft. Värmepump-luft/luft är inte en värmepump som påverkar varmvattenproduktionen och ska därför inte vara med i bland värmepumparna i det här fallet. Intervallen har tagits fram med hjälp av värden från litteratur och värden från energideklarationsregistret. Intervall för varmvatten En- och tvåbostadshus Värmepump Ej värmepump Intervall 2-25 kwh/m², år 5-45 kwh/m², år Flerbostadshus Värmepump Ej värmepump Intervall 2-25 kwh/m², år 5-50 kwh/m², år Lokalbyggnader Värmepump Ej värmepump Intervall 1-20 kwh/m², år 2-40 kwh/m², år Undersökning 3 - Fastighetsel Hur stor andel av energideklarationerna för flerbostadshus och lokaler i urvalet har en angiven förbrukning för fastighetsel som förefaller orimlig i jämförelse med genomsnittet för uppmätta värden i hela energideklarationsregistret? Vi har på samma sätt som i undersökningen av varmvatten skapat intervall för de olika kategorierna, En- och tvåbostadshus, Flerbostadshus och Lokalbyggnader. Intervallen har tagits fram med hjälp av värden från litteratur och värden från energideklarationsregistret. Intervall för fastighetsel En- och tvåbostadshus Flerbostadshus Lokalbyggnader Intervall 0-40 kwh/m², år 5-40 kwh/m², år 5-125 kwh/m², år Undersökning 4 - Elvärme I hur stor andel av energideklarationerna är byggnaden angiven som icke elvärmd trots att angivna värden för energianvändningen talar för att byggnaden faktiskt borde kunna anses vara det?

8 Validitetskontroll energideklaration 2014 Här har vi tittat på om svaret på frågan Finns installerad eleffekt >10 W/m² för uppvärmning och varmvattenproduktion är nej och den huvudsakliga uppvärmningen och varmvattenproduktionen är med el. Det vill säga med värmepump-luft/vatten, värmepump-frånluft, markvärmepump, el (vattenburen), el (direktverkande), el (luftburen) och värmepumpluft/luft.

Validitetskontroll energideklaration 2014 9 Resultatet Vi har valt att undersöka fyra olika indata i formuläret för att på så sätt skapa oss en bild av rimligheten hos energideklarationerna. Undersökning 1 - Energiprestanda Hur stor andel av energideklarationerna i urvalet har en energiprestanda som underskrider 50 procent av nu gällande krav på specifik energianvändning enligt s byggregler? Och hur stor andel av dessa har ett nybyggnadsår från år 2000 och tillbaka i tiden? I 6 av de 512 energideklarationerna (1 %) har byggnaden en energiprestanda som är 50 % eller lägre än kravnivå i BBR (Referensvärde 1 i energideklarationen). Alla dessa byggnader är egna hem. Det kan finnas förklaringar i att byggnaderna har energirenoverats så pass mycket att värdena kan vara riktiga, eller så kan byggnaderna användas en del av året. Ytan i byggnaderna är förhållandevis hög 178-336 m 2 för egna hem. Undersökning 2 - Varmvatten Hur stor andel av energideklarationerna i urvalet har en angiven varmvattenförbrukning som förefaller orimlig i jämförelse med genomsnittet för uppmätta värden i hela energideklarationsregistret? För kategorin En- och tvåbostadshus Värmepump var 13 av 147 utanför intervallet 2-25 kwh/m 2 per år, och för En- och tvåbostadshus Ej Värmepump var 26 av 320 utanför intervallet 5-45 kwh/m 2 per år. För kategorin Flerbostadshus Värmepump var alla 7 inom intervallet 2-25 kwh/m 2 per år och för Flerbostadshus Ej Värmepump var alla 19 inom intervallet 5-50 kwh/m 2 per år. För kategorin Lokalbyggnader Värmepump var 2 av 3 utanför intervallet 1-20 kwh/m 2 per år, och för Lokalbyggnader Ej Värmepump var 2 av 16 utanför intervallet 2-40 kwh/m 2 per år. Resultat för varmvatten En- och tvåbostadshus Värmepump Ej värmepump Antal 147 320 Utanför intervall 13 26

10 Validitetskontroll energideklaration 2014 Flerbostadshus Värmepump Ej värmepump Antal 7 19 Utanför intervall 0 0 Lokalbyggnader Värmepump Ej värmepump Antal 3 16 Utanför intervall 2 2 Varmvatten småhus med värmepump 13 av 147 var utanför intervallet (9 %), varav 7 under och 6 över. Ingen hade uppmätta värden på varmvattnet. En av de sju under intervallet var ett fritidsboende, vilket kan anses vara rimligt. De övriga, sex under intervallet, har en mycket låg andel varmvatten, 1-3 % av summan av uppvärmning och varmvatten. Den totala energin för varmvatten är lägre än Svebys 1 indata för en person i småhus. I de större av dessa byggnader, 300-500 m 2,kan det finnas en förklaring om det bor en person som är mycket sparsam med varmvattnet. I de byggnaderna med en yta mindre än 300 m 2, så kan vi inte se någon annan rimlig förklaring än att siffrorna är felaktiga. Två av de sex som hamnade över intervallet var beräknade, i det ena fallet hade högre än summan av uppvärmning och varmvatten. Dessa var heller inte angivna som egnahem vilket de borde vara. Dessa deklarationer verkar alltså vara felaktiga. De resterande fyra över intervallet kan antingen ha fel på värmepumpen, eller felfördelade värden. Man kan utifrån detta inte dra några generella slutsatser, det kan dock vara relevant att fråga sig om fördelningen mellan värme och varmvatten lätt blir fel. Varmvatten småhus utan värmepump 26 av 320 var utanför intervallet (8 %), varav 9 över och 17 under. Ingen hade uppmätt varmvatten. En av de sjutton under intervallet var ett fritidsboende, vilket kan anses vara rimligt. I tre av fallen med lågt värde räcker inte varmvatten till en 1 http://www.sveby.org/wpcontent/uploads/2012/10/sveby_brukarindata_bostader_version_1.0.pdf

Validitetskontroll energideklaration 2014 11 person enligt Sveby 2. Ingen synbar möjlig förklaring annat än felaktiga siffror. I tio av byggnaderna som har en yta mellan 200-517 m 2, med ett varmvatten behov för 1-2 personer. Detta kan kanske vara rimligt i några fall, men i så många? De tre resterande byggnaderna med låga värden kan förklaras med en boende på 135-172 m 2, I sju av byggnaderna med höga värden skulle detta kunna förklaras med att energin för uppvärmning och varmvatten är mycket hög, och med fördelat värde på varmvatten får de därmed för höga värden. Samtliga har sju har en varmvattenandel på 20-35 % av uppvärmning och varmvatten. Något enstaka av dessa skulle alternativt kunna förklaras med en stor familj i litet hus. För de två återstående byggnaderna med höga värden har varmvatten runt 40 % av uppvärmning och varmvatten, vilket skulle kunna förklaras med att den ena har viss luft-luftvärme vilket ger en lägre andel värme relativt varmvatten, och den andra är radhus vilket också det har samma effekt. Siffrorna motsvarar dock 6 respektive 7 personer på 85 respektive 94 m2, vilket verkar orimligt. Man kan utifrån detta inte dra några generella slutsatser, kan dock vara relevant att fråga sig om fördelningen mellan värme och varmvatten lätt blir fel. Varmvatten lokaler utan värmepump 2 av 3 var utanför intervallet (67 %), båda över intervall. En av byggnaderna är en simhall och den andra är en kombination av en bostad, restaurang och hotell. Det finns därmed rimliga förklaringar till värdena, eftersom det är rimligt med en hög varmvattenförbrukning för t.ex. rengöring i dessa typer av lokalbyggnader. Varmvatten lokaler med värmepump 2 av 16 var utanför intervallet (13 %), båda under. Båda butik/lager. Det finns därmed rimliga förklaringar till värdena, eftersom åtgången av varmvatten inte behöver vara så hög i byggnader med en verksamhet som består av butik/lager. 2 http://www.sveby.org/wpcontent/uploads/2012/10/sveby_brukarindata_bostader_version_1.0.pdf

12 Validitetskontroll energideklaration 2014 Undersökning 3 - Fastighetsel Hur stor andel av energideklarationerna för flerbostadshus och lokaler i urvalet har en angiven förbrukning för fastighetsel som förefaller orimlig i jämförelse med genomsnittet för uppmätta värden i hela energideklarationsregistret? För kategorin En- och tvåbostadshus var samtliga inom intervallet, 0 40 kwh/m 2 per år. I 418 av de totalt 467 energideklarationerna fanns ingen fastighetsel angiven. Flerbostadshus 6 av 26 var utanför intervallet, 5 40 kwh/m 2 per år och för Lokalbyggnader 1 av 19 var utanför intervallet 5 125 kwh/m 2 per år. Resultat för fastighetsel En- och tvåbostadshus Flerbostadshus Lokalbyggnader Antal deklarationer 467 26 19 Utanför intervall 0 6 1 Fastighetsel i småhus Ingen av byggnaderna hamnade utanför intervallet 0-40 kwh/m 2 per år. Det fanns dock enbart totalt sex som hade över 10 kwh/m 2 per år, varav 2 över 20 kwh/m 2 per år. De två med högst specifik fastighetsel hade mer fastighetsel än hushållsel, båda var fördelade. Detta kan röra sig om en felfördelning. Fastighetsel i flerbostadshus 6 av 26 var utanför intervallet, 5 40 kwh/m 2 per år. Samtliga var lägre, dock var det ingen som hade noll. Detta kan förklaras med att samtliga är äldre byggnader som inte omfattas av krav på hiss. Med självdrag och timer på trappbelysning som tillägg kan värdena därmed anses vara rimliga. Fastighetsel i lokalbyggnader En av 19 var utanför intervallet, 5 125 kwh/m 2 per år. Värdet i byggnaden utanför intervallet är 2 kwh/m 2 per år vilket kan anses lågt eftersom byggnaden har en verksamhet för bostäder, hotell och restaurang. Värdena är fördelade så det kan handla om en felfördelning.

Validitetskontroll energideklaration 2014 13 Undersökning 4 - Elvärme I hur stor andel av energideklarationerna är byggnaden angiven som icke elvärmd trots att angivna värden för energianvändningen talar för att byggnaden faktiskt borde kunna anses vara det? I 16 fall av de 512 energideklarationerna (3 %), så har det angetts att det inte finns installerad eleffekt > 10 W/ m 2 trots att den huvudsakliga uppvärmningen är el. Detta tyder på fel vid inmatningen, antingen så har energiexperten valt fel svar på frågan om det finns installerad eleffekt > 10 W/ m 2 eller så har värdena för energiförbrukning placerats fel.