SCHAPENDOES (Nederlandse Schapendoes)

Relevanta dokument
SVENSK VIT ÄLGHUND. Grupp 5. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

HALDENSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer 267 Originalstandard SKKs Standardkommitté

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

HÄLLEFORSHUND (interimistisk standard)

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8. FCI-nummer 111 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

LANCASHIRE HEELER. Grupp 1. FCI-nummer - Originalstandard SKKs Standardkommitté

GOLDEN RETRIEVER. Grupp 8

SHIBA (Shiba) Grupp 5. FCI-nummer 257 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

POLSKI OWCZAREK PODHALANSKI

FINSK LAPPHUND (Suomenlapinkoira)

WELSH SPRINGER SPANIEL

WELSH CORGI PEMBROKE

HYGENSTÖVARE (Hygenhund)

LAPSK VALLHUND (Lapinporokoira)

FARAOHUND (Pharaoh Hound)

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

POLSKI OWCZAREK NIZINNY

WELSH CORGI CARDIGAN

Grupp 5 HOKKAIDO Nordisk Kennel Union

GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS

RYSK-EUROPEISK LAJKA (Russko-Evropejskaja Lajka)

FLATCOATED RETRIEVER

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

TIBETANSK TERRIER. (Tibetan Terrier)

GOTLANDSSTÖVARE. Grupp 6. FCI-nummer - FCI-Standard rasen ej erkänd av FCI SKKs Standardkommitté

ALPENLÄNDISCHE DACHSBRACKE

GORDONSETTER. Grupp 7

FLATCOATED RETRIEVER

Grupp 5 Ej erkänd av FCI Standard fastställd av Dansk Kennel Klub i november 2003 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté

Grupp 8 GOLDEN RETRIEVER Nordisk Kennel Union

WELSH CORGI PEMBROKE

DALMATINER (Dalmatinac)

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

JÄMTHUND. Grupp 5. FCI-nummer 42 Originalstandard SKKs Standardkommitté

SALUKI. Grupp 10. FCI-nummer 269 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI PEMBROKE

FOXHOUND. (Rasnamn i hemlandet: English Foxhound)

WEST HIGHLAND WHITE TERRIER

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

IRLÄNDSK RÖD OCH VIT SETTER

LHASA APSO. Grupp 9. FCI-nummer 227 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

EURASIER. Grupp 5. FCI-nummer 291 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

Grupp 10 WHIPPET Nordisk Kennel Union

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté , ändrad

BASSET BLEU DE GASCOGNE

Grupp 1 BORDER COLLIE Nordisk Kennel Union

AZAWAKH. Grupp 10. FCI-nummer 307 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

BASSET FAUVE DE BRETAGNE

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

SKOTSK TERRIER (Scottish Terrier)

JACK RUSSELL TERRIER

Grupp 9 LHASA APSO Nordisk Kennel Union

DREVER. Grupp 6. FCI-nummer 130 Originalstandard SKKs Standardkommitté

WELSH SPRINGER SPANIEL

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

MAGYAR AGAR. Grupp 10. FCI-nummer 240 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

BEARDED COLLIE. Grupp 1

COCKER SPANIEL (English Cocker Spaniel)

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

KERRY BLUE TERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 3 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AUSTRALISK TERRIER (Australian Terrier)

AKITA. Grupp 5. FCI-nummer 255 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

ENGELSK SETTER (English Setter)

AFFENPINSCHER. Grupp 2. FCI-nummer 186 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

SILKYTERRIER. Grupp 3. FCI-nummer 236 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

AFGHANHUND. (Rasnamn i hemlandet: Afghan Hound)

TOSA. Grupp 2. FCI-nummer 260 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

Grupp 10 GREYHOUND Nordisk Kennel Union

LHASA APSO. Grupp 9. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard FCI-Standard ; tyska SKKs Standardkommitté

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

CANE CORSO (Cane Corso Italiano)

TIBETANSK SPANIEL (Tibetan spaniel)

STEIRISCHE RAUHHAARBRACKE

AMERICAN STAFFORDSHIRE TERRIER

POINTER. Grupp 7. FCI-nummer 1 FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

OTTERHOUND. Grupp 6. Illustrationen visar hundrasens utseende, dvs. inte nödvändigtvis ett rastypiskt perfekt exemplar.

TERRIER BRASILEIRO. Grupp 3

CHINESE CRESTED DOG. Grupp 9

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

GORDONSETTER (Gordon Setter)

Grupp 3 SEALYHAMTERRIER Nordisk Kennel Union

BOLOGNESE. Grupp 9. FCI-nummer 196 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté , ändrad

AMERICAN FOXHOUND. Grupp 6

SLOUGHI. Grupp 10. FCI-nummer 188 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

JUZJNORUSSKAJA OVTJARKA

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

PETIT BLEU DE GASCOGNE

PARSON RUSSELL TERRIER

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

BICHON HAVANAIS. Grupp 9. FCI-nummer 250 Originalstandard FCI-Standard ; franska SKKs Standardkommitté

ENGELSK SPRINGER SPANIEL

SIBERIAN HUSKY. Grupp 5. FCI-nummer 270 Originalstandard FCI-Standard SKKs Standardkommitté

WELSH CORGI CARDIGAN

Transkript:

Grupp 1 FCI-nummer 313 Originalstandard 1992-03-26 FCI-Standard 1999-04-14; tyska, engelska SKKs Standardkommitté 2001-03-05 SCHAPENDOES (Nederlandse Schapendoes) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub Svenska Kennelklubben Suomen Kennelliitto Finska kennelklubben

Standard för SCHAPENDOES Ursprungsland/ hemland: Användningsområde: FCI-Klassifikation: Bakgrund/ändamål: Nederländerna Vallhund Grupp 1, sektion 1 Vid slutet av 1800- och början av 1900-talet förekom schapendoes över hela Nederländerna där det fanns beten och fårhjordar. Herdarna värdesatte rasen för dess outtröttliga lust att arbeta och för dess lättlärdhet. Schapendoes tillhör en vittomfattande grupp av långhåriga vallhundar med kraftigt bepälsade huvuden. Rasen är besläktad med bearded collie, puli, owczarek nizinny, old english sheepdog, briard och bergamasco. P. M. C. Toepel anses vara grundare av rasen. Under andra världskriget lyckades han få upp intresset för rasen. Mellan åren 1940 och 1945 rekonstruerades den då nästintill utdöda rasen schapendoes. Rasklubben bildades 1947 och 1952 erkändes rasen på dispens av Raad van Beheer (nederländska kennelklubben). 1954 skrevs standarden och registreringen påbörjades. Det slutliga erkännandet av rasen skedde 1971. Schapendoes är en vallhund som användes, och även i dag används, för att valla fårhjordar. Eftersom fårbete huvudsakligen förekommer i lugna, avskilda områden av landet är det nödvändigt att rasen har stor uthållighet, rörlighet och snabbhet. Anlaget för att hoppa är viktigt liksom stor lättlärdhet och förmåga att arbeta självständigt. Rasen måste vara en typisk vallhund till temperament, kroppskonstitution och själ. Helhetsintryck: Schapendoes skall vara en lätt byggd hund, vara långpälsad och ha en mankhöjd på 40-50 cm. Rasen skall vara något längre än hög. Rörelserna skall vara lätta och fjädrande. Rasen besitter en uppseendeväckande förmåga att hoppa. Uppförande/karaktär: Huvud: Schapendoes skall vara en normalt och harmoniskt byggd vallhund, till karaktären uppmärksam och modig. Rasen skall vara alert, vaksam, glad, livlig, vänlig och aktiv. Den är mycket tillgiven och trogen människor den känner. Den kraftiga pälsväxten ger ett intryck av att huvudet är större, och i synnerhet bredare, samt djupare än vad det i verkligheten är.

Skallparti Stop Nostryffel/Läppar Käkar/Tänder Kinder Ögon Öron Hals: Kropp: Rygglinje Ländparti Kors Bröstkorg Underlinje Svans Skallen skall vara nästan flat med måttligt markerad pannfåra och väl markerade ögonbrynsbågar. Den skall vara ganska bred i förhållande till sin längd. Bredden skall vara något större än avståndet från stopet till nackknölen. Stopet skall vara väl markerat men inte djupt. Överlinjen på nospartiet skall vara placerad något lägre än skallens överlinje. Nospartiet skall vara kortare än avståndet mellan stop och nackknöl. Det skall avsmalna endast lätt, vara djupt i hela sin längd och ha en svagt rundad avslutning. Sedd från sidan skall underkäken, även med munnen stängd, synas tydligt. Normalt utvecklat saxbett. Okbenen skall vara mycket framträdande. Ögonen skall vara ganska stora, runda och normalt ansatta. De skall vara placerade mer framåtriktade än åt sidorna. Ögonfärgen skall vara brun och inte ge intryck av att vara svart. Ögonvitorna skall endast vara synliga då hunden tittar kraftigt åt sidan. Uttrycket skall vara öppet, ärligt och livligt. Ögonformen, ögonfärgen och uttrycket är mycket utmärkande för rasen. Öronen skall vara relativt högt ansatta och varken vara stora eller tjocka. De skall hänga fritt, men inte tätt intill skallen. De skall vara försedda med lång päls och vara rörliga, men får aldrig skjuta utanför huvudets kontur. Halsen skall vara stark och torr och huvudet högt buret. Skelettet skall vara lätt, smidigt och fjädrande. Rygglinjen skall vara något välvd över länden. Länden skall vara välvd, kraftig och muskulös. Korset skall vara väl sluttande. Bröstkorgen skall vara djup. Revbenen skall vara måttligt till väl välvda och nå långt bakåt. Underlinjen skall inte vara alltför uppdragen. Svansen skall vara lång, väl bepälsad och ha fana. Sättet på vilket svansen bärs är karakteristiskt för rasen. I vila skall svansen hänga rakt ner, men i trav skall den bäras ganska högt och svänga från sida till sida i en lätt bågform. I galopp skall den bäras rakt

utsträckt och i hopp användas som roder. När hunden är uppmärksam får svansen ibland lyftas högt. Den får dock aldrig bäras styvt upprättstående över rygglinjen. Extremiteter: Framställ: Mellanhand Framtassar Frambenen skall vara raka med lätt benstomme. Det välvinklade framstället accentuerar förbröstet. Mellanhänderna skall vara fjädrande. Framtassarna skall vara ganska stora och fjädrande. Till formen skall de vara breda och ovala. Tårna skall vara mycket väl samlade. Trampdynorna skall vara tjocka och fjädrande med mycket päls mellan dem. Sporrar är tillåtna. Bakställ: Bäcken Has Mellanfot Baktassar Rörelser: Bäckenet skall vara sluttande. Hasorna skall vara måttligt vinklade, låga och väl musklade. Mellanfötterna skall vara korta. Baktassarna, se framtassar. Under arbete använder sig schapendoes mer av galopp än trav. Rörelserna skall vara lätta, fjädrande och energibesparande. Rasen skall ha lätt för att hoppa och vända snabbt. Päls: Pälsstruktur Färg Schapendoes skall ha en tjock päls med tillräcklig underull. Pälsen skall vara lång, minst 7 cm över bakstället. Pälsen skall inte vara slät utan lätt vågig. Utpräglat krusig päls är inte tillåten. Hårstråna växer mycket tätt. De skall vara fina och torra, men får aldrig vara silkiga. Där pälsen är lång tenderar den att stå ut i tofsar, vilket gör den omfångsrik speciellt på bakdelen. Rasen skall också ha en mycket kraftig hårtofs på huvudet liksom mustascher och skägg. Alla färger är tillåtna. Mest eftersökt är blågrått till svart. Storlek/vikt: Mankhöjd Hanhund Tik 43-50 cm 40-47 cm

Fel: Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse. Diskvalificerande fel: Nervöst eller aggressivt beteende. Nota bene: Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet. Testiklar: Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Svenska Kennelklubben 163 85 SPÅNGA Besöksadress Rinkebysvängen 70 Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 Webbplats www.skk.se Telefon Informationsavdelningen 08-795 30 30 E-post Informationsavdelningen info@skk.se E-post Standardkommittén standk@skk.se 30