Att förstå och behandla erektil dysfunktion
Vad är erektil dysfunktion? Erektil dysfunktion, eller impotens som man ofta säger, är tyvärr alltför ofta ett känsligt, laddat och tabu belagt område. Vi pratar inte öppet om det i vårt samhälle och det kan vara minst lika svårt att prata om det på tu man hand, med sin närmaste partner. Det gör att det tyvärr också finns en hel del för domar och missuppfattningar kring problemet, och inte minst, en massa lidande och oro alldeles i onödan. I den här broschyren vill vi dels definiera vad man menar med erektion och med erektil dysfunktion, men också ta ett steg vidare mot en lösning. Vi ger dig konkreta, handfasta råd om hur du pratar om detta, både med din närmaste, men också med din läkare. Vi vill visa dig hur enkelt det trots allt kan vara och att det är värt besväret. De som provat att prata om sina erektionsproblem upplever att det i sig löser en del av eller hela problemet. De allra flesta som söker hjälp hos läkare kan också bli hjälpta. Så här definieras en erektion: För att kunna få en erektion krävs att flera faktorer samverkar. Dels krävs en sexuell stimulans och dels krävs att blodtillförseln till penis är tillräcklig. Jämfört med vilotillståndet måste cirka 30 gånger så mycket blod strömma till penis svällkroppar för att få igång erektionen. För att det ska kunna ske måste man ha friska kärl som levererar blodet. När penis är slak är dessa blodkärl samman- 3
dragna. Via nervimpulser slappnar muskelcellerna i blodkärlen av och tillflödet kan öka. Svällkropparna som finns i penis fylls och volymen ökar. Det gör att avflödet försvåras och erektionen kan accelerera. När svällkropparna är maximalt utspända upphör avflödet helt och erektionen är ett faktum. Erektionen avtar när blodtillflödet minskar i de tillförande kärlen som då åter drar sig samman. Då sjunker trycket i svällkropparna och blodet rinner undan. Vad innebär erektil dysfunktion? Om man med viss regelbundenhet saknar förmåga att få erektion som är tillräcklig för att genomföra ett samlag, kallas det erektil dysfunktion (ED). Orsakerna till detta kan vara Blodkärl Erektil vävnad Sädesledare Urinblåsa Prostata Te stikel Erektil vävnad fylls med blod när mannen stimuleras sexuellt, vilket gör att penis styvnar och mannen får stånd. Sädesledare härigenom passerar sädesvätskan vid en orgasm. Blodkärl gör att blodet kan cirkulera genom penis. 4
många stress, oro, prestationsångest, rökning, alkohol eller, i de flesta fall, en bakomliggande sjukdom. Flera av de sjukdomar som kan orsaka ED behandlas ju ofta med läkemedel. För att förbättra erektionerna krävs en helt annan typ av läkemedel. Om detta kan du läsa mer på nästa uppslag. ED är vanligare än de flesta tror var femte man, eller cirka en halv miljon män i Sverige, är drabbad och vanligast är det efter 50-årsåldern. Med stigande ålder ökar risken för till exempel diabetes, högt blodtryck och andra hjärt- och kärlsjukdomar, åkommor som i sig kan bidra till en ökad risk för ED. Yngre män kan också få ED och då beror det oftast på en psykisk orsak t ex osäkerhet, prestationsångest eller brist på erfarenhet. Orsaken kan också vara t ex en neurologisk sjukdom eller diabetes. Känslan av att vara halv Oavsett i vilken ålder en man drabbas av ED innebär det för de flesta män ett problem och en oro. Förmågan att få erektion är så starkt sammankopplad med den manliga identiteten. När erektionsförmågan störs påverkas både den sexuella förmågan och den egna identiteten. Män kan beskriva det som om livet är slut eller att man är en halv man. Om du känner igen det här och upplever att ditt sexuella liv, ditt familjeliv och ditt sociala liv, ja, kanske till och med ditt arbetsliv blir lidande, finns det all anledning att prata om problemet och finna en lösning. 5
Vad kan erektil dysfunktion bero på? Det finns en rad olika faktorer som kan leda till försämrade erektioner. Här är några av de vanligaste: Ålder Bara för att man blir äldre behöver man inte nödvändigtvis drabbas av ED, men risken är större i stigande ålder. Med åren blir de flesta män mer beroende av en direkt stimulans av penis och närliggande regioner för att få erektion. Enbart en fantasi, tanke eller något annat sinnes intryck som kunde vara tillräckligt tidigare, räcker kanske inte längre. Sinnesstämningen blir också viktigare; trötthet, stress, depression eller frustration kan verka hämmande. Tiden från utlösning till ny erektion brukar också öka med åren. Ibland kan det dröja upp till en vecka innan det går att få stånd igen. Bakomliggande sjukdomar Hjärt-och kärlsjukdomar. Högt blodtryck, kärlkramp, hjärtsvikt eller en genomgången hjärtinfarkt ökar påtagligt risken för ED. Var tredje man med känd hjärt- eller kärlsjukdom uppger också problem med sexlivet. För rökare är risken mångdubbelt större. Diabetes. Många män med diabetes drabbas förr eller senare av ED. Cirka 12% av manliga diabetiker har ED som första symtom på diabetes. Diabetes kan också innebära en högre 6
ED kan vara tecken på en bakomliggande sjukdom eller konsekvensen av en sjukdom. När du träffar en läkare kommer denne därför att förhöra sig om din sjukhistoria.
risk för hjärt- och kärlsjukdomar vilket troligtvis också bidrar till riskökningen. Depression. Depression kan påverka erektions förmågan, men ED kan också ge depression. Det är ibland svårt att veta vad som först påverkar vad. Depression behandlas både med samtalsterapi och med läkemedel. Vissa av dessa läkemedel kan som bieffekt ge nedsatt sexuell lust och förmåga, varvid man kan prova att byta till annan typ av antidepressivt läkemedel. Hormonella orsaker. Brist på manligt könshormon testosteron ger nedsatt sexuell lust och kan påverka erektionsför mågan. Det är emellertid inte så vanligt, eftersom mannens hormonnivå inte automatiskt sjunker som kvinnans gör med stigande ålder. En nedsatt testosteronhalt i testiklarna kan bero på en sjukdom och därför bör man mäta halten testosteron när man utreder ED, speciellt om den sexuella lusten också är nedsatt. Nervskador. Vid ryggmärgsskador och neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom och Multipel Skleros (MS) skadas nerver som har betydelse för erektionsförmågan. Nästan alla män med dessa tillstånd har varierande grad av ED, men inte nödvändigtvis nedsatt sexuell lust. Bieffekter av läkemedel. Vissa läkemedel kan ge biverkningar som påverkar den sexuella förmågan, men ibland är det näst intill omöjligt att påvisa om det är sjukdomen eller läkemedlet som orsakar ED. Dessutom är reaktionen på olika läkemedel 8
högst individuell. Vissa läkemedel, t ex mot högt blodtryck, diabetes, depression, epilepsi och vatten drivande läkemedel, kan ge ED. Psykosociala faktorer. Relationsproblem, brist på kärlek och närhet eller rampfeber i ett nytt för hållande kan också orsaka ED. Bara det faktum att man misslyckats en gång kan orsaka prestationsångest och problem med erektionen. I nästan alla fall av nedsatt erektionsförmåga spelar någon eller några psykologiska faktorer in. Vill du veta mer om en specifik bakomliggande sjukdom? Kontakta gärna något av följande förbund och organisationer: Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, tel. 08-556 062 00, www.hjart-lung.se Svenska Diabetesförbundet, tel. 08-564 821 00, www.diabetes.se Neurologiskt Handikappades Riksförbund, tel. 08-677 70 10, www.nhr.se Riksförbundet för Njursjuka, tel. 08-546 40 500, www.rnj.se Parkinsonförbundet tel. 08-670 65 73, www.parkinsonsforbundet.se Pfizer tar ej ansvar för innehållet på dessa ovan nämnda webbsajter. 9
Frågor att ställa dig själv Svara på de här enkla frågorna som ett första steg för att ta reda på om du lider av ED Har du problem att få erektion? Har du problem att behålla erektionen? Vaknar du någonsin med morgonstånd? Har förmågan att få erektion försvunnit plötsligt? Har förmågan att få erektion försvunnit gradvis? Har du upptäckt några utseendeförändringar på din penis? Tar du medicin mot följande: Högt blodtryck Diabetes Depression Magsår Illamående och kräkningar Åderförkalkning/höga blodfetter Prostataproblem Om du har svarat ja på en eller fler frågor har du anledning att prata med någon som kan mer om detta och som är van att prata om ED. Kom ihåg att de finns gott om allmänläkare och urologer som möter det här problemet dagligen! På www.potenslinjen.se finns ett mer utförligt test om ED. 10
Vad är nästa steg? Om du under en tid upplevt att din erektions förmåga förändrats och om du drabbats av ED, finns det all anledning att dela med dig av dina tankar och funderingar och din oro. Att prata om problemet har visat sig vara en stor hjälp för de allra flesta. Börja med din närmaste Om du har ett fast förhållande är det naturliga första steget att prata med din partner. Det kan vara lättare sagt än gjort ämnet är känsligt och många är rädda att partnern ska ta på sig skulden att det är partnerns fel. I nästa avsnitt får du tips på hur du kan gå till väga. Att förstå problemet och gå vidare Ta kontakt med en läkare Nästa steg kan vara att prata med en läkare, något som kan kännas genant till att börja med, men som de flesta ändå efteråt upplever som en enorm lättnad. Längre fram i foldern får du konkreta tips på hur du gör!
Prova att prata öppet och ärligt med din partner, sök stöd hos varandra. Många som gjort det upptäcker att de kommer närmare varandra och en lång bit på vägen mot att lösa problemet.
Hur pratar jag med min partner? ED, liksom de känslor som tillståndet ofta för med sig, är något som drabbar många män. Varför känns det så svårt? Många män känner sig misslyckade, otillräckliga och omanliga när de drabbas av ED. Många drar sig undan sin partner, helt enkelt för att slippa konfronteras med problemet och för att slippa utsättas för situationer som kan leda till sex. Många skaffar sig en ny hobby, begraver sig i arbetet eller ser till att inte gå till sängs samtidigt som sin partner på kvällen. Många bygger till och med, mer eller mindre medvetet, upp konflikter för att slippa vara nära sin partner. De här reaktionerna är helt normala. Man är rädd att mista sin partner om problemet kommer upp till ytan och dessutom är ämnet svårt. Det är både känsligt, genant och ovant att prata om sex och känslor av misslyckande. Hur känns det för min partner? Alla reaktioner är givetvis individuella, men många reagerar ändå på ett likartat sätt när de konfronteras med sin partners ED. Har han träffat en annan? Din partner märker först att ömheten och närheten avtar och eftersom partnern inte vet varför, söker hon/han helt naturligt efter 14
svaren hos sig själv. Många partners frågar sig själva om de inte är attraktiva längre eller om mannen träffat någon annan och är otrogen. Om partnern tar initiativ till att prata, men gång på gång misslyckas, känner hon/han sig till slut otillräcklig. Oron växer sig allt starkare och det gör helt naturligt att din partner känner sig osäker och orolig. Din partners beteende förändras därmed också och det kommer du att märka och påverkas av. Ditt bästa stöd är också närmast I en fast relation vill partnern i allmänhet prata och förstå. Vare sig din partner gör det eller inte så prova att sträcka ut handen och prata. Ta gärna hjälp av råden här intill. Hur du pratar med din partner Viktiga punkter att ta upp med din partner Inled gärna med att vara ärlig. Säg att du tycker att det är svårt att prata om det här, men att du ändå väljer att göra det för att du är rädd om er relation och vill ert gemensamma bästa. Försök snabbt få din partner att förstå att det inte är partnerns fel och att du inte tycker att hon/han blivit oattraktiv. Många partners har en förmåga att söka felen hos sig själva och att ta på sig skulden. Fråga din partner hur det känns. Kanske upplever din partner problemet på ett annat sätt än du gör. Ofta förstorar män med ED problemet. Partnern söker inte alltid prestation utan lika ofta närhet, värme och kärlek. Prata igenom faktorer i vardagen som kan ha förändrats och som kan ha påverkat er livsstil. Är ni t ex utsatta för stress i arbetet eller i familjen/ släkten på något sätt? Diskutera gemensamt hur ni kan söka hjälp för att få behandling. Vem skulle det kännas lättast att prata med och vill ni gå dit tillsammans?
Hur pratar jag med min läkare? Ämnet är till sin natur känsligt att prata om och därför drar sig många för att söka hjälp hos läkare. Men om alla som drabbats visste hur vanligt problemet är och att både allmänläkare, urologer och även andra specialiserade läkare, ofta i sin vardag möter patienter med erektions störningar, skulle det säkert hjälpa. Med tanke på att 90% av de som söker hjälp kan behandlas, oavsett bakom liggande orsak, finns det ingen anledning att vänta. Vi rekommenderar varmt att du tar kontakt med din husläkare eller någon annan läkare. Det finns hjälp att få! Gör så här! På följande sidor hittar du en steg-för-steg guide för hur du enklast går tillväga när du bokar tid och när du besöker din läkare. Här kan du också läsa mer om vad som kommer att hända under läkarbesöket och vilka behandlingsformer som finns att tillgå. Unna dig själv och din partner att söka professionell hjälp. På Internet florerar en hel del tvivelaktiga behandlingsformer för män med nedsatt sexuell förmåga. Möjligheten att beställa tabletter på nätet erbjuds men detta kan vara falska läkemedel som inte innehåller de verksamma substanser som riktiga läkemedel gör. 17
Så här gör du, steg-för-steg: Hit vänder du dig: Fundera på om du vill prata med en kvinnlig eller manlig läkare och välj en läkare därefter, gärna en specialist eller urolog på din närmaste husläkarmottagning, vårdcentral, privatläkarmottagning. Du behöver ingen remiss för att träffa en husläkare på närmaste vårdcentral, en privatläkare eller företagsläkare. För att träffa en sjukhusurolog eller annan specialist verksam inom landstinget behöver du först en remiss som du får av en allmänläkare. Väljer du att gå till en privat allmänläkare eller privaturolog, så behövs ingen remiss. Dessvärre så finns huvuddelen av privata läkare i storstäder, men det är värt att se efter även på mindre orter. Om problemet handlar mer om din och din partners relation, kanske ni istället vill prata med en sexolog. Du hittar dessa i Gula Sidorna under rubriken Sex-, samlevnadsrådgivning samt under rubriken Psykologer Legitimerade. Centrum för Andrologi och Sexualmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset, har sexualrådgivning via tel. 020-120 03 33. Telefonlinjen kostar en markering och är öppen dygnet runt. Måndag-fredag, klockan 10 13, ges personlig rådgivning. Övriga tider ger en telefonsvarare svar på de vanligaste frågorna om ED. Du kan även få rådgivning via e-post: sexualmedicinskfraga@ks.se Även RFSU (Riksförbundet för Sexuell Upplysning) bistår med rådgivning och information, tel. 08-692 07 00, www.rfsu.se. Bor du på en mindre ort kanske du av anonymitetsskäl vill boka tid hos en läkare på en annan ort. Nummerupplysningen kan ge dig telefonnummer. Vi kan också förse dig med en kontinuerligt uppdaterad förteckning på läkare över hela landet som själva har anmält sig som villiga att ta emot patienter med ED. Du hittar förteckningen på www.potenslinjen.se
Så här gör du rent praktiskt: Ring upp och boka tid. Många läkare och mottagningar har öppet vissa timmar för tidsbeställningar. På måndagar kan det vara svårt att komma fram, så prova gärna igen under veckan. Om du har svårt att tala om problemet med sköterskan som du bokar tid hos, kan du bara säga att du vill ha tid för en allmän hälso kontroll eller att du inte vill ange varför du söker. Du har ingen skyldighet att berätta det vid tidsbokningen. Prata med din partner och bestäm om du ska gå själv eller tillsammans med din partner till läkaren. Fyll i checklistan på sidan 7 i den här foldern och ta med den vid besöket. Om du har svårt att prata om problemet kan du helt enkelt räcka över checklistan till läkaren och säga: Det är det här jag behöver prata om. Be att läkaren berättar mer om tillgängliga behandlings metoder. Boka tid för återbesök på en gång så är det gjort. Vid återbesöket kan ni följa upp hur behandlingsformen har fungerat. Om du fått ett läkemedel utskrivet kan det finnas anledning att stämma av om dosen fungerat, eller om du eventuellt bör öka på dosen. www.potenslinjen.se
Vad händer hos läkaren? När du träffar din läkare kommer han eller hon troligen att göra en undersökning. Denna är enkel och baseras i första hand på en intervju där läkaren frågar om sjukhistoria och när och hur erektionsproblemen uppträder. Den övriga hälsan diskuteras också, om det finns bakomliggande sjukdomar och om du tar någon medicin. Ibland används frågeformulär som du själv får fylla i för att beskriva problemen. En hälsoundersökning görs sedan för att utesluta någon av de sjukdomar och riskfaktorer som nämnts tidigare. Vanligt är att läkaren kontrollerar blodsocker och blodfetter, mäter blodtrycket och ibland tar prov på manligt könshormon (testosteron). Tveka inte att berätta om du har problem att få eller behålla erektionen. Försök att lämna så noggranna uppgifter som möjligt. Läkaren kommer sedan förmodligen att föreslå en behandling som passar dig. På följande sidor kan du läsa mer om de olika behandlingsformer som finns tillgängliga idag. Frågor du kan förvänta dig från din läkare: När började erektionsstörningarna? Har du ibland stånd på natten eller morgonen? Äter du några mediciner mot högt blodtryck, diabetes, depression, ödem (vattenansamling) eller prostatabesvär? Finns det diabetes, hjärt- eller kärlsjukdomar eller neurologiska sjukdomar i släkten? Är du stressad, orolig eller deprimerad? Befinner du dig i en relation och i så fall sedan hur länge?
Det kan kännas ovant att prata med en läkare om erektions problem, men tänk då på att läkaren pratar med patienter om detta var och varannan dag.
Olika behandlingar Idag kan de flesta män med ED få hjälp och det finns en rad olika behandlingsformer att välja mellan. Valet av behandling beror på graden av ED, vilka behov mannen har och om han lider av övriga sjukdomar och/eller tar vissa mediciner. Din läkare kommer att föreslå den mest lämpliga behandlingsformen utifrån ditt hälsotillstånd och orsaken/orsakerna till din nedsatta förmåga. Här nedan finner du en kort beskrivning av respektive behandlingsform: Tabletter Idag finns det olika typer av läkemedel i tablettform mot ED, så kallade PDE5-hämmare. PDE5-hämmare verkar genom att underlätta för blodkärlen i penis att utvidga sig vid sexuell stimulering. Det ökade blodflödet leder naturligt till en erektion. Dessa preparat har ingen effekt utan sexuell stimulering (dvs. att man själv känner lust). PDE5-hämmare ska inte användas av personer som tar mediciner som innehåller nitrater (ges för att lindra kärlkramp). Den blodtryckssänkande effekten kan då förstärkas. De är lätta att använda eftersom du bara tar en tablett före sexuell aktivitet. De vanligaste biverkningarna är huvudvärk, ansiktsrodnad och nästäppa. Injektioner Ett alternativ till tablettbehandling är injektioner av ett kroppseget ämne, prostaglandin E1, som har kraftigt kärlvidgande egenskaper. Det ges med en mycket tunn injektionsnål nära penisroten. Det ger en lokal 22
effekt; dvs. du får erektion oavsett sexuell stimulering. Erektionen uppnås inom 10 15 minuter och varar i cirka en timme. De vanligaste biverkningarna är smärta och små blödningar i penis under erektionen. Salva i urinröret Förutom injektion finns ytterligare ett sätt att ta prostaglandin E1, nämligen med hjälp av ett plaststift som förs in i urinröret och där man sedan trycker ut en droppe salva och masserar penis lätt för att frisätta substansen. Den ger en ökning av blodflödet i svällkropparna vilket leder till erektion. Medlet verkar inom 10 15 minuter. Salvan kan ge sveda och värk i penis vid eller efter erektionen. Tekniska hjälpmedel Ett vanligt problem är att erektionen avtar för snabbt. En pubisring kan hjälpa till att förlänga erektionen genom att strypa avflödet av blod från penis. Metoden är helt ofarlig om bandet sitter på i högst en timme. Pubisringen kan användas enskilt eller tillsammans med andra metoder. Vakuumpumpen fungerar så att man för en plastcylinder över penis och sedan pumpar ut luften ur cylindern så att svällkropparna genom sugverkan blir blodfyllda. När tillräcklig styvnad åstadkommits fäster man ett gummiband runt penisroten. Bandet får sitta på högst en timme. Metoden är helt ofarlig, enkel och fungerar bra även vid svåra kärlförändringar och när läkemedel inte kan användas eller inte fungerar. 23
Kirurgiskt ingrepp Under 1970-talet utvecklades proteser och stavar som opereras in i penis svällkroppar. Stavarna finns av två typer; fasta men böjliga och sådana som fylls med vätska eller aktiveras av en fjäder då man önskar erektion. Operationen är i sig enkel, men allteftersom läkemedel mot erektionsstörningar utvecklats rekommenderar man i första hand att prova dem innan ett eventuellt kirurgiskt ingrepp. Sexologisk rådgivning Sexologisk rådgivning innebär samtalsterapi med eller utan din partner tillsammans med en legitimerad sexolog eller psykolog. Viktigt att vara realistisk Oavsett vilken behandlingsform du blir rekommenderad är det viktigt att ha realistiska förväntningar på resultatet. Svårigheterna med erektionen kanske har gjort att det var länge sedan du hade ett fungerande sexliv. Fundera över hur relationen med din partner har förändrats över tiden. Förvänta dig inte att allt blir som förr första gången du använder ett läkemedel. Det finns säkert tvivel, anspänningar osv. hos dig själv och även hos din partner. Tala gärna om detta med varandra när ni återupptar sex efter en längre period. 24
Tänk också på följande: Du kan inte prestera som en 20-åring bara för att du får medicinsk hjälp. Din kropp åldras naturligt. Det kan krävas flera försök innan allt stämmer och du känner att du kan ta tillvara hela den effekt som behandlingen ger. Försök att inte stressa låt det ta lite tid. Ibland kan det krävas att du ökar dosen för att få bättre effekt. Diskutera med din läkare om du inte tycker att du får det resultat du önskar dig. Vill du veta mer? Ring 020-120 03 33, Centrum för Andrologi och Sexualmedicin om du vill ha sexualrådgivning, mer informationsmaterial eller lyssna på de vanligaste frågorna och svaren kring erektionsproblem. Telefonlinjen kostar en markering och är öppen dygnet runt. Mån fre, kl 10 13, ges personlig rådgivning. Besök www.potenslinjen.se Här hittar du mer information om ED och behandlingsmöjligheter. På potenslinjen finns även kontinuerligt uppdaterad förteckning över läkare i hela landet som själva har anmält sig som speciellt inriktade på sexuella problem. Skriv till sexualmedicinskfraga@ks.se Läkare, sjuksköterska och psykoterapeut vid Centrum för Andrologi och Sexualmedicin, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, svarar på frågor om sexuella problem. www.netdoktor.se En av många allmänna hälsosajter som också innehåller fakta om ED.
Ta steget nu! Du har allt att vinna Syftet med denna skrift är att ge information om erektil dysfunktion, dess orsaker och tillgängliga behandlingsformer. Var du än befinner dig i processen att bearbeta problemen har du tagit ett steg framåt genom att ta del av denna information. Vi hoppas att du nu fått inspiration och kraft att också ta nästa steg, steget mot ett fullständigare och mer tillfredsställande liv, genom att gå vidare och prata om problemen och att söka professionell hjälp. Tänk på alla dem som vågat före dig, tänk på hur vanligt problemet är och framför allt tänk på att 90% av dem som söker också blir hjälpta. Ta steget nu, du också! Hur du pratar med din läkare Besök gärna www.potenslinjen.se Tveka inte att söka hjälp! Många som har gjort det beskriver att det är början på ett nytt liv både för egen del och för partnern. 27
Pfizer fokuserar på att utveckla nya, innovativa och kostnadseffektiva läkemedel med målet att vara det bästa Mars 2008 709-Pfizer-19-2008-6018 valet för läkare och patienter. Vår forskning är framför allt koncentrerad till centrala nervsystemets sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, smärta, urologi, cancer och infektioner. Det är vår övertygelse att kunskap ska spridas över alla gränser, mellan olika professionella auktoriteter, forskande företag, politiker och allmänhet. www.potenslinjen.se Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna. Tfn: 08-550 520 00 www.pfizer.se