Turismen i Sverige. kommun för kommun 2007

Turismen i Sverige kommun för kommun 2007

Turismen i Sverige Innehåll Sverige en växande turistmagnet...sid 3 5 frågor till Dag Klackenberg...sid 4 5 frågor till Mats Hulth...sid 5 Hur vi gör Turismen i Sverige den tekniska förklaringen...sid 6 Metod och källkritik...sid 7 Källor...sid 7 Den svenska besöksnäringen...sid 9 Den svenska detaljhandeln och shoppingturismen...sid 11 Den svenska hotell- och restaurangnäringen...sid 12 Sveriges bästa turistkommuner...sid 13 Sveriges 10 bästa turistkommuner...sid 14 Ranking samtliga kommuner...sid 24 Ranking samtliga län...sid 30 10-i-topp inom varje delbransch...sid 31 Kontaktinformation...sid 34

Sverige en växande turistmagnet Du håller en unik rapport i din hand. SHR och Svensk Handel är mycket glada att presentera Turismen i Sverige en rapport som sammanställer viktig turismstatistik kommun för kommun. Här behandlas begrepp som attraktion, inflöden och köpkraft. Du får du snabba svar på om sommar eller vinterdestinationer går bäst, hur turismen utvecklas på Gotland jämfört med Borgholm, hur östkustens kommuner står sig mot västkustens, och mycket mer. Detta är sannolikt den första sammanställningen över viktig turismstatistik för hela landet. Tidigare har det inte funnits någon enhetlig statistik eftersom besöksnäringen innefattar flera olika branscher som spänner över hotell- och restaurangverksamhet, camping, båtliv och detaljhandelsförsäljning med mera. Att kombinera flera olika turismindikatorer och göra dem jämförbara mellan kommuner och län ger en unik möjlighet till benchmarking och dialog om turismens utveckling i just din kommun. I vår statistik framträder mönster som kommer att förvåna somliga kommuner, glatt överraska vissa och få en och annan kommun att tänka om angående sina strategier och utvecklingsplaner. Den svenska besöksnäringen är viktigare än någonsin. Inte minst med tanke på en omsättning på över 200 miljarder kronor årligen. En så framgångsrik utveckling kräver inte bara entreprenörskap och hårt arbete, utan också bra beslutsunderlag och en förståelse för hur en region förhåller sig till omvärlden. Vår förhoppning är att Turismen i Sverige blir uppskattad och använd som bakgrund och underlag i diskussioner om regional utveckling och turismfrågor. Turismen i Sverige är framtagen av SHR och Svensk Handel i samarbete med American Express. Trevlig läsning! Stockholm, 29 november 2007 Dag Klackenberg vd Svensk Handel Mats Hulth vd SHR

5 Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 frågor till Dag Klackenberg Hur har den bransch du företräder utvecklats det senare året? Det har varit en imponerande stark tillväxt även i år. Då skall man ha i åtanke att omsättningen i handeln stadigt har ökat de senaste tio åren med rekordartad försäljning förra året. Vad beror den utvecklingen på? Utvecklingen beror bland annat på goda tider med en högkonjunktur. Många har fått löneökningar och skattesänkningar och det blir allt fler som arbetar. Utvecklingen inom shoppingen har också gått från att vara mer eller mindre behovsstyrd till att idag vara något man även gör för att man tycker det är roligt, många ser shopping som ett nöje och en upplevelse i sig. Var händer det mest i den bransch du företräder? Foto: Maj-Britt Rehnström Det som speciellt utmärker sig är att produktutbudet har ökat rejält inom varje bransch. Intresset från handeln att importera från nya marknader och efterfrågan från kunderna för nya produkter är ett resultat av den ökande globaliseringen. Idag finns också fler och fler medvetna konsumenter som vill ha ínformation om varornas ursprung och börjar efterfråga rättvisemärkta produkter. Vad tror du om den framtida utvecklingen i branschen? Jag tror på en fortsatt stark ekonomi inom handeln. Fler räntehöjningar kan dock göra konsumenterna lite försiktigare när det gäller dyrare kapitalvaror. Shoppingturismen är den del av turismkonsumtionen som ökar mest och jag tror att utländska besökares intresse för utbudet i svensk detaljhandel inte kommer att minska framöver. Vi ser idag hur både enskilda handelsföretag och hela handelsplatser blivit attraktiva besöksmål. Var i Sverige turistar du helst själv? Jag åker gärna till Strömstad och då sommarstället på Kosteröarna. Jag besöker också gärna oupptäckta delar av Stockholm och Mälardalen. Dag Klackenberg, vd Svensk Handel Svensk Handel, som till medlemsantalet är största organisation inom Svenskt Näringsliv, har 13 000 medlemsföretag med sammanlagt 21 000 arbetsplatser, där 275 000 människor är verksamma i olika branscher inom parti- och detaljhandel. Svensk Handel stärker och förbättrar villkoren för handelns företag genom bland annat service, påverkan, information och utbildning. 4

5 Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 frågor till Mats Hulth Hur har den bransch du företräder utvecklats det senare året? Det har gått mycket bra. Det vi hör från våra medlemmar inom hotell- och restaurangnäringen är att allt tyder på att det kan bli ett nytt rekordår detta trots att vädrets makter inte varit på vår sida. Vad beror den utvecklingen på? Högkonjunkturen spelar ju naturligtvis en stor roll i detta. Lågprisflyget och de professionella bokningstjänsterna på internet har också haft en stor betydelse. Sen tror jag att man på kommunal och regional nivå vet att investeringar i turism kan vara en mycket lönsam affär och att man i gränsöverskridande samarbetsprojekt blir mer framgångsrika med sina marknadsföringsinsatser. Var händer det mest i den bransch du företräder? Stockholm och Göteborg har utvecklats till evenemangs- och kongressdestinationer som håller hög internationell klass och i våra svenska fjäll ökar andelen utländska turister stadigt. Det investeras också mycket i nya anläggningar och verksamheter, vilket är en bra indikator på den optimism som råder i branschen. Foto: Håkan Flank Vad tror du om den framtida utvecklingen i branschen? Den planerade sänkningen av arbetsgivaravgifterna för bland annat restaurangnäringen kommer att kunna skapa tiotusentals nya arbeten! 9 av 10 restauratörer står redo att anställa ny personal och investera mer i service och kvalitet när sänkningen träder ikraft det tror vi också kommer att ha en positiv inverkan på turismnäringen i stort. För att Sverige skall bli en internationellt konkurrenskraftig destination krävs dock större och mer långsiktiga statliga investeringar i internationell marknadsföring. Det är något vi tänker fortsätta att arbeta hårt för. Var i Sverige turistar du helst själv? Jag är en nyfiken person som gillar att upptäcka nya spännande resmål och attraktioner. Annars är det nog framförallt Stockholms skärgård, fjällen och storstadspulsen som lockar. Mats Hulth, vd Sveriges Hotell- och restaurangföretagare Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare, SHR, är bransch- och arbetsgivarorganisation för företag verksamma inom, eller med nära anknytning till, hotell-, restaurang och turistnäringarna. SHR:s medlemmar driver tillsammans drygt 4 500 hotell och restauranger och medlemsmärket är en symbol för god affärssed sedan SHR grundades 1909. 5

Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Hur vi gör Turismen i Sverige den tekniska förklaringen Den svenska besöksnäringen består av delar av en mängd olika branscher och denna skrift har som ambition att sammanställa den mest relevanta turiststatistiken från dessa. Genom denna sammanställning får vi också möjlighet att göra jämförelser kommuner och regioner emellan, något som annars inte är möjligt, och utse årets svenska turistkommun. Nedan beskrivs hur detta arbete har gått till. Steg 1 de nio variablerna Rankingen som ligger till grund för årets turistkommun bygger på en sammanvägning av varje kommuns styrkor inom besöksnäringens olika delar. De delar som ingår i denna sammanvägning är följande nio variabler: * * * * * * * * * Antalet gästnätter per invånare Andelen utländska gästnätter Antalet fritidshus per invånare Antalet campinggästnätter per invånare Antalet båtnätter per invånare Restaurangnäringens omsättning Hotell- & campingnäringens omsättning Drivmedelsomsättningen Detaljhandelns omsättning Samtliga omsättningstal har räknats om till omsättningsindex där den enskilda kommunens omsättning per capita jämförs med den genomsnittliga omsättningen per capita i riket. Rikets index är 100. En kommun som har ett omsättningsindex över 100 har således en högre omsättning per capita än riket och en kommun som har ett omsättningsindex under 100 har en lägre omsättning per capita än riket. Befolkningsmängden i varje enskild kommun ligger alltså till grund för dess styrka i den totala rankingen. Steg 2 - delranking När samtliga index har räknats fram sker en delranking för varje variabel. Den kommun som har högst antal gästnätter per invånare rankas som nummer ett inom denna variabel och den kommun som har lägst antal gästnätter per invånare rankas som nummer 290. Denna ranking genomförs sedan för samtliga variabler. Målet för varje kommun är således att ha så höga andelar och index som möjligt. I vissa fall delar flera kommuner på en placering då de har samma andelar eller index. Steg 3 medelvärde av delranking När samtliga variabler har rankats från 1 till 290 beräknas medelvärdet för varje enskild kommuns alla delrankingar. Exemplet nedan visar Nyköping kommuns ranking för varje variabel: Gästnätter per capita Omsättningsindex Fritidshus Gästnätter Utländska Camping Båtnätter Restaurang Hotell- & Camping Drivmedel Detaljhandel 122 74 83 60 54 28 111 4 59 Medelvärdet av Nyköping kommuns olika delrankingar blir 66 (595, som är summan av alla delrankingar, genom 9 variabler) vilket innebär att Nyköping kommer på plats 23 i riket när samtliga kommuners medelvärden rangordnas. 6

Metod- och källkritik Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Den metod som ligger till grund för årets turistkommun har både för- och nackdelar. En fördel är att det är ett relativt enkelt sätt att räkna på som är lätt att kontrollera. Den stora fördelen är dock att det inte är någon enskild bransch som bestämmer vilken kommun som är bäst, utan en sammanvägning av många olika branscher i varje kommun. Möjliga nackdelar är att storstäderna till viss del missgynnas när man utgår från index med befolkningen som grund. Stockholm, Göteborg och Malmö har betydligt större befolkning än övriga kommuner i landet och får således svårt att nå första plats när det gäller till exempel antalet gästnätter per invånare. Att storstäderna är duktiga på turism är det dock få som tvivlar på och det är viktigt att poängtera att detta index inte säger någonting om omsättningen i besöksnäringen i absoluta tal, där storstadsregionerna hade placerat sig högre upp. Syftet med denna ranking är att visa att det finns många andra, mindre kommuner i landet som är mycket duktiga på turism. Det är inte storleken på kommunen som är avgörande för framgång, utan förmågan att prestera bra inom många olika segment inom besöksnäringen, givet kommunens storlek. Här hamnar storstäderna på efterkälken. Ett annat problem som alltid uppstår när turiststatistik studeras är att vissa kommuners statistik är belagd med sekretess på grund av för få anläggningar. Finns till exempel för få hotell eller campingplatser i en kommun är antalet gästnätter i denna kommun sekretessbelagt för att man inte ska kunna se en enskild anläggnings utveckling. För ungefär 90 av landets 290 kommuner är statistiken på något sätt bristfällig. I vissa fall har vi haft möjlighet att korrigera för detta, men i de flesta fall inte. I de fall flera kommuner har samma värde delar de också på samma placering i rankingen. Källor I denna studie har en mängd olika källor använts. Alla statistiska källor har sina problem, men tanken i denna studie är att samla så mycket offentlig statistik som möjligt under ett tak. Nedan redovisas den statistik som använts i rapporten. Befolkning Befolkningsmängd år 2006. Källa: SCB Inkvarteringsstatistik Antal gästnätter samt antal anläggningar på hotell, stugbyar och vandrarhem år 2006. Källa: SCB och Nutek Campingstatistik Antal gästnätter samt antal anläggningar på SCR-anslutna campingplatser år 2006. Källa: SCR Gästhamnsstatistik Antal båtnätter år 2006. Siffrorna representerar båtnätter i varje kommun. Kanalerna sträcker sig igenom hela eller flera län. Siffrorna är beräknade på båtnätter i respektive län. Samma kanal kan då finnas med i flera län. Antalet personer är i genomsnitt 3 personer per båt. Källa: Gästhamnsguiden 7

Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Fritidshus Fastighetstaxering för småhus (typkod 220, 221). Taxeringsvärden och genomsnittliga taxeringsvärden efter kommun och typkod år 2006. Källa: SCB Detaljhandeln Omsättning inklusive moms för daglig- och sällanköpsvaror år 2006 redovisas i miljoner kronor inklusive moms. Försäljningsindex, försäljning per invånare i förhållande till rikets genomsnitts försäljning per invånare, redovisas som en total för kommunen. Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av handel i kommunen och ett index under 100 indikerar ett nettoutflöde av handel. Källa: Handeln i Sverige 2007, HUI. Restaurangbranschen Omsättning inklusive moms 2006 enligt SCB:s momsregister. Statistiken är obearbetad från HUI:s sida. Detta gör att viss omsättning kan ha tillkommit och viss har försvunnit, vilket beror på att företag ibland klassificeras i fel bransch. Index redovisar omsättning per invånare i förhållande till rikets genomsnitts omsättning per invånare. Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av restaurangomsättning i kommunen. Antal anställda är enligt RAMS, SCB. Ett problem med statistiken är att ett hotell i vissa kommuner har en stor restaurang vilket inte kommer med i denna omsättningsstatistik. Källa: SCB, momsstatistiken Hotell och camping Omsättning inklusive moms 2006 enligt SCB:s momsregister. Statistiken är obearbetad från HUI:s sida. Detta gör att viss omsättning kan ha tillkommit och viss har försvunnit, vilket beror på att företag ibland klassificeras i fel bransch. Index redovisar omsättning per invånare i förhållande till rikets genomsnitts omsättning per invånare. Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av hotellomsättning i kommunen. Antal anställda är enligt RAMS, SCB. Källa: SCB, momsstatistiken Drivmedel Omsättning inklusive moms 2006 enligt SCB:s momsregister. Statistiken är obearbetad från HUI:s sida. Detta gör att viss omsättning kan ha tillkommit och viss har försvunnit, vilket beror på att företag ibland klassificeras i fel bransch. Index redovisar omsättning per invånare i förhållande till rikets genomsnitts omsättning per invånare. Ett index över 100 indikerar ett nettoinflöde av drivmedelsomsättning i kommunen. Antal anställda är enligt RAMS, SCB. Källa: SCB, momsstatistiken 8

Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Den svenska besöksnäringen För att veta vad vi i denna studie menar med turism är det viktigt med en förklaring. Den nu gällande definitionen av turism är fastställd av UNWTO (World Tourism Organizations) och lyder Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. Denna definition håller dock på att uppdateras av UNWTO och kommer, när den är färdig, att översättas av Nutek. När detta arbete är färdigt är dock fortfarande oklart. Det som benämns turistnäringen består egentligen av ett antal olika branscher. Vissa av dessa branscher har en större andel än andra samtidigt som vissa branscher har en mycket stor andel turistisk omsättning. Det finns flera olika källor till turistisk statistik, i figuren nedan redovisas de större och officiella källorna. I denna studie används ett antal av dessa, dock inte alla. Ett arbete inom SCB och Nutek genomförs nu för att se om turismens satellitkontoberäkningar kan redovisas på regional nivå, något som idag inte är möjligt. Detta arbete fortgår, men tar av naturliga anledningar tid. Svensk Handel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare vill genom denna rapport visa att en stor del av statistiken redan idag kan tas fram på regional nivå. Denna rapport är inte lika avancerad som utvecklingen av ett regionalt satellitkonto, men kan bidra med idéer till detta samt framför allt göra att turistnäringens regionala aktörer redan idag får ett verktyg för jämförelser aktörer och regioner emellan. Konsumentstatistik RES TDB IBIS Inkvarteringsstatistik Ekonomisk statistik Camping Stugor & Lägenheter Hotell Stugbyar & Vandrarhem Satellitkonto Resevaluta Branschstatistik Arbetsmarknadsstatistik Int. statistik Transportstatistik WTO ETC WTTC LFV Färjestatistik Källa: Nutek och SCB Turismen i Sverige är en betydande ekonomisk näring både omsättnings- och sysselsättnings mässigt. 2006 uppgick omsättningen till drygt 215 miljarder kronor och totalt sysselsattes drygt 151 000 personer. Förädlingsvärdet på 70,3 miljarder kronor gör att turistnäringens andel av Sveriges totala BNP uppgår till 2,9 procent och de 74,4 miljarder kronorna i exportintäkter gör att turismen idag faktiskt är Sveriges största exportindustri, större än exempelvis personbilsexporten. När den svenska turistnäringens utveckling studeras framgår också att detta är en dynamisk och växande del av den svenska ekonomin. Figuren överst på nästa sida visar hur turistkonsumtionen i Sverige har utvecklats omsättningsmässigt de senaste elva åren. 1995 omsatte turistnäringen cirka 113 miljarder kronor och har på tio år således vuxit med cirka 100 miljarder kronor, en betydande tillväxt. Det framgår också att det är de utländska besökarnas konsumtion, det vill säga turismens exportvärde, som har ökat mest under perioden, drygt 160 procent. 9

Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Total turistkonsumtion Utländska besökares turistkonsumtion Svenskars turistkonsumtion 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 prel När turisternas konsumtion studeras lite närmare blir det tydligt att svenska och utländska turister lägger sina pengar på olika saker. Den så kallade turistkronan visar fördelningen mellan olika branscher och aktiviteter. Den främsta skillnaden mellan svenska och utländska turister är att den senare gruppen spenderar en betydligt högre andel av sin budget på restaurangbesök och shopping. Det finns dock några förklaringar till detta, en är exempelvis att i turistkronan för de utländska turisterna ingår inte utlägg för resebyråtjänster som skett utanför Sverige. Total turism Svenska turister 13% 19% Utländska turister 22% 11% 11% 15% 16% 4% 4% 9% 18% 8% 6% 25% 28% 2% 5% 6% 17% Källa: Nutek och SCB. 40% 0% 6% 0% 15% Inkvarteringstjänster Persontransporttjänster Kultur/Rekreation Shoppingturism Utemåltider Resebyråtjänster, researrangörer Övriga turismtjänster Övrigt En annan variabel som ofta används för att mäta hur turismen i Sverige utvecklas är att mäta gästnätter, det vill säga hur många övernattningar turister genererar i olika typer av boende i landet. År 2006 uppgick antalet gästnätter i svenska hotell, stugbyar, vandrarhem och campingplatser till nära 48 miljoner. Detta är en ökning med 6,3 procent från föregående år och är den högsta volymen gästnätter som någonsin registrerats i Sverige. Bland de olika boendeformerna är det hotell som står för den högsta andelen, cirka 51 procent, och det är också här de största intäkterna sker, cirka 83 procent av de totala logiintäkterna. Turistnäringen är alltså viktig för många branscher och för flera helt avgörande. 10

Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Den svenska detaljhandeln och shoppingturismen Detaljhandeln är sannolikt en av de branscher inom den svenska ekonomin som har haft den starkaste utvecklingen under det senaste decenniet. 2006 markerar det tionde året i följd med positiv tillväxt i handeln och blev ett rekordår. Totalt omsatte handeln 500 miljarder kronor och ökade under året med 7,4 procent, den starkaste ökningen sedan mätningarna började 1990. En starkt bidragande orsak bakom handelns tillväxt är shoppingturismen, det vill säga den del av detaljhandelns försäljning som genereras av turister. Idag motsvarar shoppingturismen cirka 11 procent av detaljhandelns totala omsättning och 28 procent av turistkonsumtionen. Denna andel är växande och under 2006 omsatte shoppingturismen cirka 60 miljarder kronor. I landets olika regioner är shoppingturismen mest påtaglig i gränskommunerna mot Norge och Finland. Fjolårets starkaste tillväxt inom detaljhandeln uppvisar Årjäng kommun. Ökningstakten på hela 139 procent förklaras främst av Töcksfors Shoppingcenter som öppnade i slutet av år 2005 och nästan uteslutande besöks av norrmän. Även Strömstad, Eda och Dals Ed har varit några av den norska gränshandelns vinnarkommuner. Mot den finska gränsen kommer de omfattande investeringarna i Haparanda att ge ordentlig skjuts åt shoppingturismen de kommande åren. Även Stockholm, Göteborg och Malmö och en rad andra kommuner i landet har en omfattande shoppingturism som gynnas av detaljhandelns ökande utbud och turismens framgångar när det gäller att locka besökare till Sverige. Shoppingturismens andel av turistkonsumtionen Shoppingturismens utveckling 30% 25% 20% 23% 22% 23% 22% 21% 21% 23% 25% 26% 25% 27% 28% 250 230 210 190 Shoppingturism Total turism Total detaljhandel 15% 170 150 10% 130 110 5% 90 70 0% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 50 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Detaljhandelns omsättningsutveckling Konsumtionens fördelning i detaljhandeln 500 000 450 000 400 000 350 000 8% Dagligvaror Sällanköpsvaror 15% Total detaljhandel 36% 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 10% 17% 14% Livsmedel Övriga dagligvaror Beklädnad Hemutrustning Fritidsvaror Byggvaror 11

Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Den svenska hotell- och restaurangnäringen 2006 var ett rekordår för den svenska hotell- och restaurangnäringen. Inom hotellbranschen nåddes flera toppnoteringar. Både snittpriset per sålt rum och antalet sålda rum nådde rekordnivåer och beläggningsgraden var den högsta på 25 år. Den främsta förklaringen till hotellbranschens uppsving var ett stort tillflöde av affärsresenärer, men även privatmarknaden ökade. Den inhemska efterfrågan på hotellrum ökade snabbare än den utländska. Av de utländska gästnätterna stod de utomeuropeiska för den största ökningen. Mest ökade gästnätter från Kina, hela 47 procent, men än så länge står de enbart för 100 000 gästnätter av det totala antalet på 24 miljoner. När branschens regionala utveckling studeras framgår att det inte minst är landets norra kommuner som utvecklas väl. I Kiruna ökade under året intäkten per tillgängligt rum med 28 procent och antalet sålda rum med 20 procent. Även restaurangkonsumtionen kopplad till turism nådde ett toppår 2006. Trenden de senaste åren har dessutom varit att restaurangkonsumtionen kopplat till turism ökat snabbare än såväl den totala restaurangkonsumtionen som den totala turistkonsumtionen. När man tittar på den regionala spridningen i restaurangkonsumtionen är det tydligt att de län som har en stor andel turister också har en hög andel restaurangkonsumtion i förhållande till antalet invånare. 5 av de 6 län med högst restaurangkonsumtion per invånare 2006 hade också högst antal sålda hotellrum per invånare. Förutom Stockholms län och Västra Götalands län handlar det om Jämtlands län (Åre), Gotlands län och Dalarnas län (Sälen). Hotell & restaurang som andel av turistkonsumtionen Utveckling av turistkonsumtion på hotell/restaurang 25% 24% 23% 22% 22% 22% 22% 22% 22% 22% 24% 250 230 210 190 170 Turistkonsumtion Hotell Total turism Turistkonsumtion Restaurang 21% 21% 21% 21% 21% 150 130 20% 20% 110 90 19% 70 18% 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 50 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Omsättningsutveckling hotell och restaurang 80 000 70 000 60 000 50 000 Restaurang Hotell Hotell och Restaurang 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 12

Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Sveriges bästa turistkommuner I detta avsnitt presenteras de tio högst rankade turistkommunerna i Sverige 2006 baserat på deras sammanvägda framgång inom turismens alla grenar. Kommun Ranking 2006 Ranking 2005 Förändring i placering Strömstad 1 1 0 Åre 2 2 0 Malung 3 2-1 Tanum 4 4 0 Härjedalen 5 5 0 Älvdalen 6 6 0 Storuman 7 8 1 Sotenäs 8 8 0 Eda 8 14 6 Mora 8 12 4 Det är intressant att kunna konstatera att det är en relativt jämn blandning mellan de olika kommunerna på topplistan. Strömstad i topp är en utpräglad sommarkommun som till stor del har gränshandeln att tacka för den höga placeringen. Den mycket stora mängd norska konsumenter som åker över gränsen för att handla billigare varor i Sverige driver upp restaurangomsättningen, försäljningen av drivmedel, antalet gästnätter på hotell och så vidare. Åre, på andra plats, är fortfarande främst en vintersportkommun liksom Malung på tredje plats med Sälenfjällen som största dragare. Tanum är en sommarkommun med orter som Grebbestad och Fjällbacka och har ett mycket stort antal båt- och campingnätter. Härjedalen är ytterligare en vintersportkommun med orter som Vemdalen, Lofsdalen och Funäsdalen. Även Älvdalen är en främst en vinterkommun med platser som Idre och legendariska Evertsberg som alla Vasaloppsåkare är väl förtrogna med. Storuman attraherar både vinter- och sommarturister. Här startar till exempel Kungsleden som leder till Abisko. På delad åttonde plats hittar vi Sotenäs, Eda och Mora kommuner. Sotenäs är en sommarkommun och förknippas främst med Smögen och Kungshamn. Eda kommun är förmodligen den mest förvånande av topplaceringarna. Kommunens framgång beror nästan uteslutande på den mycket omfattande norska gränshandeln. De senaste åren har stora investeringar i handelsplatser genomförts i kommunen och detta har fått överspillnings effekter i alla andra områden inom turismen. Så sent som för ett år sedan återfanns Eda på en fjortonde plats i listan. Mora vid Siljan står bakom en rad riksbekanta storheter som Vasaloppet, Tomteland, Morakniven och Dalahästen. Även om Mora attraherar många vinterturister är det främst en sommarkommun då Siljan är den stora dragaren. På de följande sidorna presenteras de tio toppkommunerna närmare med siffror och beskrivande texter. Diagrammen redovisar de kommersiella gästnätternas utveckling under perioden 1990-2006 och speglar således inte kommunernas utveckling i denna ranking. Att diagrammen skiljer sig något åt beror på att skalan i dem är olika. När det gäller Eda kommun är uppgifterna om gästnätter sekretessbelagda. 13

Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 1. Strömstad Folkmängd: 11 569 Län: Turistinfo: Västra Götaland Strömstad Tourist www.stromstadtourist.se 0526-623 30 info@stromstadtourist.se Kommentarer om Strömstad Strömstad med sitt västliga läge intill havet och den norska gränsen har en tydlig topposition inom svensk turism 2006. Här bor cirka 11 500 personer på en yta av 472 kvadratkilometer. Strömstad placerar sig som enda kommun inom topp 20 i samtliga kategorier uppmätta i denna studie. En urstark detaljhandel, driven av sommarturism och gränshandel ger en första placering i detaljhandelsindex. Även rankat efter antalet båtnätter hamnar Strömstad i topp på plats nummer ett. Mätt i antalet övernattningar på campingplatser och i andelen utländska gästnätter placerar sig Strömstad också i det absoluta toppskiktet med andraplaceringar i båda kategorierna. Restaurangnäringens omsättning ligger på en tredjeplats i riket och hotellens omsättning på en sjätteplats. Dock återfinns Strömstad inte på någon absolut topplacering utan först på 17:e plats både vad gäller det totala antalet gästnätter och andelen fritidshus per tusen invånare. Mäts drivmedelsförsäljningen hamnar Strömstad på en 19:e plats. 160 150 Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100 140 130 120 110 100 90 80 70 60 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Strömstad Riket Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare) Anläggningar (antal) Hotell 106 254 9,2 10 Camping 428 888 37,1 12 Fritidshus 222* 2 566 Båtnätter 43 570 3 766* Omsättning (mkr) Omsättningsindex (riket=100) Anställda (antal) 181 490 140 Restaurang 215 285 192 Detaljhandel 4 017 689 1 124 Drivmedel 210 170 23 * Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 14

2. Åre Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Folkmängd: 10 021 Län: Jämtland Turistinfo: Åre Turistbyrå www.areturistbyra.com 0647-177 20 info@areturistbyra.com Kommentarer om Åre I Åre kommun bor cirka 10 000 invånare, spridda över 7 263 kvadratkilometer. Järpen är centralort med sina cirka 1 500 invånare, men det är Åredalen och Åre by som är den mest expansiva delen av kommunen. Turismen är den dominerande näringsgrenen och den har utvecklats starkt alltsedan järnvägens tillkomst på 1800-talet. Näringslivet i övrigt är också mycket livaktigt och antalet företag per invånare är högt. Stora investeringar i infrastruktur, hotell, liftar, fritidsboende med mera har under de senaste åren förvandlat silhuetten av Åredalen. De senaste årens storsatsningar i Åres turismsektor visar sig också i statistiken. Även om den totala andraplaceringen på listan är densamma som året innan, tar Åre ett par steg närmare förstaplatsen då de genomsnittliga indextalen studeras. Den totala omsättningen inom hotell och camping är högst i landet. Mätt i antalet gästnätter kommer Åre på en tredjeplats, i omsättningen inom restaurangsektorn på en fjärde och mäts antal fritidshus per 1000 invånare hamnar Åre på en sjätteplats. Den växande detaljhandeln ger en 17:e plats i den kategorin och något förvånade placerar sig Åre på 18:e plats vad gäller antalet campingnätter, trots sitt nordliga läge. 160 140 Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100 120 100 80 60 40 20 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Åre Riket Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare) Anläggningar (antal) Hotell 550 241 54,9 63 Camping 84 335 8,4 13 Fritidshus 370* 3 712 Båtnätter Omsättning (mkr) Omsättningsindex (riket=100) Anställda (antal) 522 1 631 432 Restaurang 186 285 216 Detaljhandel 656 130 232 Drivmedel 206 192 35 * Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 15

3. Malung Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Folkmängd: 10 518 Län: Dalarna Turistinfo: Malungs Turistbyrå www.malung.se 0280-186 00 turist@malung.se Kommentarer om Malung Även på tredje plats återfinns en vintermagnet. Malungs kommun omfattar Transtrandsfjällen väster om Västerdalälven fram mot norska gränsen, en yta av ca 410 kvadratkilometer. I kommunen bor omkring 10 500 personer. Huvudort är Malung, men det är Sälen och Sälenfjällen som står för det stora turismtillflödet. Välkända skidområden som Kläppen, Lindvallen, Sälenstugan, Högfjället, Tandådalen, Hundfjället och Stöten återfinns här. En topplacering i restaurangomsättning, en andra plats vad gäller antalet gästnätter total sett, en tredje plats i kategorin hotell och campingnäringens omsättning samt en fjärde plats i frågan om fritidshus per invånare är alla mycket starka indikatorer på en blomstrande turismkommun. Mätt i drivmedelsförsäljning ligger Malung på 10:e plats och detaljhandeln ger en 23:e plats. Dock är tillströmningen av utländska turister lägre och Malung hamnar här först på 114:e plats. Båtnattsstatistik saknas. Noteras bör att Malung kommun backar en placering. Även om förändringen är liten har man tappat sin delade andraplacering jämfört med föregående år. 250 Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100 200 150 100 50 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Malung Riket Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare) Anläggningar (antal) Hotell 885 341 84,2 32 Camping 150 508 14,3 8 Omsättning (mkr) Fritidshus 430* 4 527 Båtnätter Omsättningsindex (riket=100) Anställda (antal) 240 713 132 Restaurang 327 477 347 Detaljhandel 643 121 331 Drivmedel 239 213 58 * Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 16

4. Tanum Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Folkmängd: 12 253 Län: Västra Götaland Turistinfo: Tanums Turistkontor tanum.vastsverige.com 0525-183 80 turistkontoret@tanum.se Kommentarer om Tanum Tanums kommun, beläget i norra Bohuslän, breder ut sig över 945 kvadratkilometer och är därmed till ytan den största kommunen i Bohuslän. Kuststräckan är 531 km lång och här finns 350 öar varav ca 10 är bebodda. Tanum är en landsbygdskommun. I Tanum finns en mångfald av naturmiljöer representerade; kustland och skärgård, inland med jordbruksmark, skogsområden och insjöar. Totalt bor i kommunen drygt 12 200 åretruntboende invånare. Kommunens centralort är Tanumshede. Andra större orter är Grebbestad, Fjällbacka. Hamburgsund, Rabbalshede och Östad. Tanum innehar en stadig fjärdeplats i rankingen av Sveriges turismkommuner. Den förtjänas genom att Tanum placerar sig mätt både i antalet båt- och campingnätter på tredje plats i Sverige och dessutom på en sjundeplats vad gäller andelen fritidshus per invånare. Mäts omsättningen inom restaurangnäringen och hotell och camping resulterar det i två 14:e platser. Vad gäller utfallet av antalet gästnätter totalt sett hamnar Tanums kommun på 23:e plats i riket och för utländska gästnätter på 35:e plats. 160 140 Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100 120 100 80 60 40 20 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Tanum Riket Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare) Anläggningar (antal) Hotell 95 193 7,8 12 Camping 379 587 31,0 14 Fritidshus 363* 4 445 Båtnätter 28 456 2 322* Omsättning (mkr) Omsättningsindex (riket=100) Anställda (antal) 123 313 133 Restaurang 124 155 117 Detaljhandel 574 93 236 Drivmedel 176 135 30 * Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 17

5. Härjedalen Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Folkmängd: 10 764 Län: Jämtland Turistinfo: Härliga Härjedalen www.herjedalen.se 0680-161 00 kommun@herjedalen.se Kommentarer om Härjedalen Nummer fem på listan över turismen i Sveriges är Härjedalens kommun, till ytan en av Sveriges största kommuner med sina 11 934 kvadratkilometer. Därmed har de knappa 11 000 invånarna drygt en kvadratkilometer till sitt förfogande vardera. Sveg är huvudorten men de flesta känner Härjedalen genom dess vintersportorter: Vemdalen, Lofsdalen och Funäsdalsfjällen, med Ramundberget, Bruksvallarna, Tänndalen och Hamra. Räknat i fritidshus per invånare är Härjedalen placerad som nummer två i Sverige. Summeras Antalet Gästnätter total hamnar Härjedalen på femte plats och det får man även när omsättningstalen inom hotell och camping summeras. Mätt i antalet campingnätter ges en 12:e placering, drivmedelsförsäljning en 13:e och i omsättningen inom restaurangsektorn en 24:e plats. Omsättningen i detaljhandeln ger en 59:e plats och andelen utländska gästnätter en 114:e plats. Båtnattsstatistik saknas. 160 140 Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100 120 100 80 60 40 20 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Härjedalen Riket Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare) Anläggningar (antal) Hotell 229 238 21,3 43 Camping 142 069 13,2 18 Fritidshus 491* 5 282 Båtnätter Omsättning (mkr) Omsättningsindex (riket=100) 187 543 201 Anställda (antal) Restaurang 78 112 80 Detaljhandel 542 100 247 Drivmedel 224 195 45 * Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 18

6. Älvdalen Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Folkmängd: 7 419 Län: Dalarna Turistinfo: Destination Älvdalen www.destination-alvdalen.se 0251-430 30 turist@destination-alvdalen.se Kommentarer om Älvdalen I Älvdalens kommun bor drygt 7 400 människor (2005), boende i orter som Älvdalen, Särna, och Idre. I Älvdalen finns 18 kvadratmil nationalparker och naturreservat och i den norra delen av Älvdalens kommun finns Sveriges sydligaste fjällvärld. Delar av Vasaloppet går genom orter i Älvdalens kommun med legendariska namn som Evertsberg och Mångsbodarna. Älvdalens kommun placerar sig på en total sjätteplats. Denna placering bygger på en hedrande och mycket stark prestation i form av att kommunen är nummer ett när totalt antal gästnätter per invånare mäts. Vidare bidrar en åttondeplats räknat i antalet fritidshus per invånare, en 11:e plats i antalet campingnätter samt en 16:e plats i fråga om omsättningen inom hotell och camping. Restaurangernas omsättning ger Älvdalens kommun en 18:e plats i den kategorin och drivmedelsförsäljningen är den 38:e största av Sveriges 290 kommuner. Beräknas andelen utländska gästnätter ges en 43:e plats och detaljhandeln i kommunen ligger på 147:e plats i Sverige. Båtnattsstatistik saknas. 180 Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100 160 140 120 100 80 60 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Älvdalen Riket Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare) Anläggningar (antal) Hotell 661 703 89,2 20 Camping 102 935 13,9 8 Fritidshus 355* 2 631 Båtnätter Omsättning (mkr) Omsättningsindex (riket=100) Anställda (antal) 68 288 60 Restaurang 61 125 99 Detaljhandel 269 72 131 Drivmedel 112 141 29 * Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 19

7. Storuman Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Folkmängd: 6 432 Län: Västerbotten Turistinfo: Entré Lappland www.entrelappland.se 0951-333 70 entrelappland@swipnet.se Kommentarer om Storuman Storumans kommun är drygt 750 kvadratkilometer stor, har ca 7000 invånare ligger mitt i Lapplandsfjällen. Orter som Tärnaby och Hemavan erbjuder ett smörgåsbord av vinter- och sommaraktiviteter. Vandring, fiske, cykling, Snowboard, slalom, längdskidåkning, offpist och heliski. Här startar även Kungsleden, den klassiska vandringen som går ända upp till Abisko. Sjundeplatsen i sammanställningen av Turismen i Sverige placerar Storuman ett steg närmare toppen 2006 jämfört med 2005 då man hade en delad åttondeplats. Årets sjundeplats i den totala sammanställningen förtjänas genom att Storumans kommun hamnar på sjunde plats vad gäller antalet totala gästnätter. Dessutom hamnar kommunen på niondeplats i antalet fritidshus per invånare, 18:e plats omsättningsmässigt för hotell och camping, 19:e plats för drivmedelsomsättningen och plats 39 efter måttstocken campingnätter. Omsättningen i restaurangsektorn är den 64:e största i Sverige, omsättningen i detaljhandeln den 92:a största och kommunen får en 114:e plats när de utländska turistnätterna beräknas. Båtnattsstatistik saknas. 160 140 Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100 120 100 80 60 40 20 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Storuman Riket Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare) Anläggningar (antal) Hotell 93 318 14,5 16 Camping 25 058 3,9 7 Fritidshus 338* 2 175 Båtnätter Omsättning (mkr) Omsättningsindex (riket=100) Anställda (antal) 58 282 89 Restaurang 32 76 25 Detaljhandel 278 86 88 Drivmedel 117 170 30 * Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 20

8. Sotenäs Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Folkmängd: 9 283 Län: Västra Götaland Turistinfo: Sotenäs Turism www.vastsverige.se 0523-66 55 30 info@sotenasturism.se Kommentarer om Sotenäs Sotenäs, som kallar sig havets kommun, ligger mitt i Bohuslän mellan Göteborg och Oslo. I kommunen bor ca 9 500 personer och under sommaren mångdubblas folkmängden. Orter som Smögen, Kungshamn, Hunnebostrand, Bovallstrand och Bohus-Malmön förknippas starkt med sol, bad, nöjen och rekreation. Liksom föregående år hamnar Sotenäs på en åttondeplats. När antalet båtnätter summeras hamnar Sotenäs på en andra plats och på en femteplats för antalet campingnätter. Restaurangnäringen går också mycket bra med en sjundeplacering omsättningsmässigt jämfört med Sveriges samtliga kommuner. 12:e plats ges Sotenäs för andelen fritidshus per invånare och en 22:a plats för det totala antalet gästnätter. I detaljhandeln syns ett litet inflöde vilket ger en 42:a placering i den kategorin och mäts den totala omsättningen inom hotell och camping hamnar kommunen på en 47:e plats. Riktigt lika bra går det inte mätt i andelen utländska gästnätter och drivmedelsförsäljning där en 142:a respektive en 167:e placering ges. 300 Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100 250 200 150 100 50 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Sotenäs Riket Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare) Anläggningar (antal) Hotell 74 632 8,0 13 Camping 240 868 25,9 8 Fritidshus 252* 2 342 Båtnätter 25 764 2 775* Omsättning (mkr) Omsättningsindex (riket=100) Anställda (antal) 43 145 28 Restaurang 128 211 127 Detaljhandel 509 109 229 Drivmedel 72 73 17 * Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 21

8. Eda Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Folkmängd: 8 670 Län: Värmland Turistinfo: Eda Turistbyrå www.morokulieninfocenter.com 0571-233 70 moro@eda.se Kommentarer om Eda Eda kommun belägen i västra Värmland, har en landareal av 900 kvadratkilometer och en folkmängd på strax under 8 700 personer. Kommunen ligger efter den svensk - norska gränsen vilket har påverkat utvecklingen av bygden på ett positivt sätt med bland annat en välutvecklad gränshandel. Eda tar ett kliv in på tio-i-topplistan med en delad åttonde plats 2006 från en tidigare 14:e plats 2005. Detta kan förklaras av en mycket stark och ökande detaljhandel som en är en effekt av stora satsningar på utbyggnad av köpcentrum i kommunen. Detta har gjort att gränshandeln med Norge ökat markant. Eda innehar en fjärdeplacering i landet vad gäller detaljhandelsranking. Till detta skall läggas en omsättning inom restaurangsektorn som placerar Eda på en sjätteplats och en omsättning inom hotell och camping per capita som summeras till en 11:e plats. Eda har för få anläggningar för att det ska finnas officiell statistik både vad gäller antalet gästnätter totalt och utländska dito samt antalet campingnätter. Inte heller finns någon båtnattsstatistik. 180 Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100 160 140 120 100 80 60 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Riket Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare) Anläggningar (antal) Hotell s s 4 Camping s s 4 Fritidshus 65* 566 Båtnätter Omsättning (mkr) Omsättningsindex (riket=100) Anställda (antal) 97 351 26 Restaurang 135 238 61 Detaljhandel 1 105 253 273 Drivmedel 80 86 14 * Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 22

8. Mora Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Folkmängd: 20 159 Län: Dalarna Turistinfo: Siljan Turism Mora www.siljan.se 0250-59 20 20 mora@siljan.se Kommentarer om Mora Mora kommun i Dalarna har en areal av 2 828 kvadratkilometer och ca 20 000 invånare. Natur och kultur samt ett starkt varumärke har skapat underlag för en omfattande turism. Närheten till sjön Siljan och produkter såsom Vasaloppet, Tomteland, Dalahästen, Morakniven, och många fler har gjort Mora till ett välkänt besöksmål. Turismen ger i sin tur underlag för en handel som ligger högre än riksgenomsnittet. Vasaloppet till trots är sommaren av tradition den klart dominerande turismsäsongen vid Siljan. Studeras antalet campingnätter jämfört med riket hamnar Mora på en 20:e plats. Mäts antalet gästnätter ligger Mora på 31:a plats, omsättningen i detaljhandeln på 32:a plats och omsättningstalen för restaurang och hotell och camping placerar Mora på 52:a plats i båda kategorierna. När andelen fritidshus per invånare mäts ges en 61:a plats och handeln med drivmedel ligger ger en 75:e placering. Slutligen rankas Mora på 77:e plats i andelen utländska gästnätter. Båtnattsstatistik saknas. 160 140 Utveckling gästnätter (hotell, stugbyar, vandrarhem) 1990-2006. Index. 1990=100 120 100 80 60 40 20 0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 Mora Riket Gästnätter (antal) Gästnätter (per invånare) Anläggningar (antal) Hotell 114 521 5,7 14 Camping 157 631 7,8 6 Fritidshus 94* 1 900 Båtnätter Omsättning (mkr) Omsättningsindex (riket=100) Anställda (antal) 91 142 136 Restaurang 113 86 120 Detaljhandel 1 187 117 521 Drivmedel 241 112 62 * Avser antalet fritidshus och båtnätter per 1 000 invånare 23

Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Ranking samtliga kommuner På de följande sidorna redovisas rankingen för samtliga kommuner i Sverige samt hur denna har förändrats från förra året. Hur denna ranking har genomförts beskrivs i rapportens inledande kapitel. Kommun Ranking 2006 Ranking 2005 Förändring i placering Medelvärde 2006 Strömstad 1 1 0 8 Åre 2 2 0 16 Malung 3 2-1 21 Tanum 4 4 0 24 Härjedalen 5 5 0 29 Älvdalen 6 6 0 35 Storuman 7 8 1 45 Sotenäs 8 8 0 50 Eda 8 14 6 50 Mora 8 12 4 50 Borgholm 11 13 2 51 Lysekil 11 7-4 51 Arjeplog 13 11-2 52 Falkenberg 14 15 1 53 Kiruna 15 16 1 57 Torsby 16 17 1 59 Sigtuna 17 19 2 61 Båstad 17 23 6 61 Stockholm 19 18-1 62 Stenungsund 20 28 8 63 Årjäng 20 21 1 63 Leksand 20 8-12 63 Nyköping 23 19-4 66 Luleå 24 23-1 67 Gotland 25 26 1 68 Varberg 26 25-1 69 Karlstad 27 26-1 71 Simrishamn 28 29 1 72 Piteå 28 33 5 72 Halmstad 30 29-1 73 Mörbylånga 31 40 9 74 Norrtälje 32 43 11 75 Ystad 32 33 1 75 Orust 32 36 4 75 Östersund 32 29-3 75 Värmdö 36 29-7 76 Dals-Ed 37 44 7 77 Rättvik 37 36-1 77 Ljungby 39 40 1 78 Sundsvall 39 40 1 78 Trosa 41 21-20 79 Jönköping 41 33-8 79 Solna 43 36-7 80 Uddevalla 43 39-4 80 Orsa 43 45 2 80 24

Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Kommun Ranking 2006 Ranking 2005 Förändring i placering Medelvärde 2006 Göteborg 46 45-1 81 Ronneby 47 50 3 84 Kalmar 48 51 3 85 Karlshamn 48 49 1 85 Helsingborg 48 52 4 85 Kungälv 48 45-3 85 Haparanda 52 80 28 86 Ludvika 53 56 3 88 Haninge 54 45-9 89 Umeå 54 53-1 89 Nacka 56 60 4 90 Norrköping 56 54-2 90 Sorsele 56 54-2 90 Söderköping 59 60 1 91 Karlskrona 59 56-3 91 Arvidsjaur 59 58-1 91 Gällivare 59 70 11 91 Västervik 63 65 2 93 Malmö 63 63 0 93 Örnsköldsvik 63 58-5 93 Vadstena 66 70 4 94 Oskarshamn 66 60-6 94 Kristianstad 66 65-1 94 Berg 66 73 7 94 Vilhelmina 66 63-3 94 Skövde 71 80 9 95 Östhammar 72 93 21 96 Hudiksvall 72 70-2 96 Jokkmokk 72 65-7 96 Södertälje 75 80 5 97 Sölvesborg 75 77 2 97 Vaxholm 77 65-12 98 Arvika 78 88 10 99 Borlänge 78 75-3 99 Gislaved 80 80 0 100 Vaggeryd 80 65-15 100 Lund 80 80 0 100 Dorotea 80 73-7 100 Laholm 84 75-9 101 Ljusdal 84 88 4 101 Överkalix 84 103 19 101 Sunne 87 98 11 102 Kramfors 87 95 8 102 Skellefteå 87 88 1 102 Örebro 90 86-4 103 Vimmerby 91 105 14 104 Strömsund 91 92 1 104 Upplands Väsby 93 100 7 105 Linköping 93 88-5 105 Höör 93 85-8 105 Söderhamn 93 77-16 105 Växjö 97 77-20 106 25

Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Kommun Ranking 2006 Ranking 2005 Förändring i placering Medelvärde 2006 Falun 98 86-12 107 Valdemarsvik 99 103 4 108 Österåker 100 100 0 109 Tingsryd 100 93-7 109 Nordanstig 100 100 0 109 Lycksele 100 111 11 109 Tjörn 104 132 28 110 Bengtsfors 104 117 13 110 Håbo 106 95-11 111 Kävlinge 106 95-11 111 Ängelholm 106 105-1 111 Pajala 106 116 10 111 Uppsala 110 105-5 112 Strängnäs 110 111 1 112 Ödeshög 110 111 1 112 Gävle 110 109-1 112 Täby 114 109-5 113 Eskilstuna 114 126 12 113 Munkfors 114 131 17 113 Bollnäs 114 124 10 113 Tomelilla 118 117-1 114 Mölndal 118 111-7 114 Filipstad 120 143 23 115 Säffle 120 135 15 115 Kalix 120 138 18 115 Nynäshamn 123 108-15 117 Örkelljunga 123 136 13 117 Mellerud 123 119-4 117 Grums 123 132 9 117 Munkedal 127 126-1 118 Kristinehamn 127 121-6 118 Hällefors 127 140 13 118 Arboga 127 119-8 118 Nordmaling 127 126-1 118 Huddinge 132 124-8 119 Kungsbacka 132 111-21 119 Trollhättan 132 121-11 119 Västerås 132 121-11 119 Älmhult 136 172 36 120 Mariestad 136 126-10 120 Laxå 138 98-40 122 Vänersborg 139 132-7 123 Karlsborg 140 168 28 124 Hagfors 140 142 2 124 Avesta 140 143 3 124 Lidingö 143 136-7 125 Höganäs 143 147 4 125 Sandviken 143 161 18 125 Åmål 146 143-3 126 Enköping 147 138-9 127 Ragunda 147 126-21 127 Nässjö 149 143-6 128 26

Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Kommun Ranking 2006 Ranking 2005 Förändring i placering Medelvärde 2006 Värnamo 149 156 7 128 Skara 149 140-9 128 Kinda 152 150-2 129 Götene 152 156 4 129 Härryda 154 147-7 130 Hedemora 154 156 2 130 Eksjö 156 165 9 131 Borås 156 153-3 131 Danderyd 158 156-2 133 Flen 158 172 14 133 Vellinge 158 147-11 133 Askersund 158 161 3 133 Vansbro 158 153-5 133 Alingsås 163 150-13 134 Lidköping 163 165 2 134 Ekerö 165 155-10 135 Lilla Edet 166 161-5 136 Härnösand 166 168 2 136 Boden 166 172 6 136 Gnesta 169 178 9 137 Mjölby 169 161-8 137 Emmaboda 171 191 20 139 Burlöv 171 172 1 139 Torsås 173 184 11 140 Karlskoga 173 179 6 140 Köping 173 167-6 140 Mönsterås 176 179 3 141 Upplands-Bro 177 176-1 142 Nykvarn 177 176-1 142 Sollentuna 177 168-9 142 Älvkarleby 177 156-21 142 Gullspång 177 179 2 142 Sollefteå 177 192 15 142 Järfälla 183 183 0 143 Markaryd 183 150-33 143 Landskrona 183 185 2 143 Vara 183 201 18 143 Hjo 183 186 3 143 Övertorneå 183 186 3 143 Kungsör 189 188-1 145 Tranås 190 192 2 146 Nybro 191 188-3 147 Hörby 191 179-12 147 Svenljunga 191 192 1 147 Sundbyberg 194 211 17 148 Mullsjö 194 196 2 148 Timrå 194 188-6 148 Krokom 194 199 5 148 Sävsjö 198 192-6 149 Bromölla 198 196-2 149 Vårgårda 200 207 7 150 Älvsbyn 200 203 3 150 27

Turismen i Sverige kommun för kommun 2007 Kommun Ranking 2006 Ranking 2005 Förändring i placering Medelvärde 2006 Olofström 202 168-34 151 Sala 202 201-1 151 Ydre 204 196-8 152 Ulricehamn 204 210 6 152 Fagersta 204 215 11 152 Trelleborg 207 203-4 153 Bräcke 208 205-3 155 Skinnskatteberg 209 199-10 156 Ockelbo 209 220 11 156 Robertsfors 209 215 6 156 Katrineholm 212 207-5 157 Bollebygd 212 223 11 157 Nora 212 228 16 157 Oxelösund 215 207-8 158 Vindeln 215 225 10 158 Ånge 217 205-12 159 Finspång 218 211-7 160 Åstorp 218 219 1 160 Hässleholm 218 215-3 160 Motala 221 222 1 161 Lessebo 222 230 8 163 Hultsfred 222 223 1 163 Smedjebacken 222 226 4 163 Grästorp 225 226 1 164 Aneby 226 214-12 165 Lindesberg 226 215-11 165 Klippan 228 232 4 166 Ovanåker 228 239 11 166 Botkyrka 230 220-10 167 Färgelanda 230 230 0 167 Vetlanda 232 228-4 168 Falköping 233 234 1 169 Mark 234 211-23 172 Sjöbo 235 235 0 173 Ljusnarsberg 235 235 0 173 Öckerö 237 237 0 175 Åsele 237 244 7 175 Norberg 239 246 7 176 Vingåker 240 242 2 177 Svedala 240 237-3 177 Tierp 242 240-2 178 Tyresö 243 240-3 181 Surahammar 244 243-1 183 Hofors 245 252 7 184 Skurup 246 249 3 185 Högsby 247 261 14 186 Kil 247 249 2 186 Storfors 249 248-1 188 Bjurholm 249 259 10 188 Norsjö 249 244-5 188 Östra Göinge 252 246-6 189 Knivsta 253 251-2 192 28