Metodbilaga Öppna jämförelser Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012
2
Innehåll Metod 5 Arbetssätt och metod 5 Enkät till kommuner och stadsdelar 5 Indikatorer kvalitetsområden 6 Bearbetning 7 Presenterade jämförelser och redovisningsgrupper 7 Kvalitetsdeklaration 9 Tillförlitlighet 9 Datainsamling 9 Bortfall 9 Bearbetning 10 Viktiga resultat 10 Bilaga 1 missiv och enkät Med hemlös eller utestängd från bostadsmarknaden avses här: Bilaga 2 - Socialstyrelsens definition av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 16 Personer i akut hemlöshet Personer på institution och i kategoriboende Personer i långsiktiga boendelösningar sekundära bostadsmarknaden Personer i eget ordnat kortsiktigt boende Bilaga 3 - Kommungruppsindelning enligt SKL 17 11 13 16 16 16 16 3
4
Metod Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att samla in data om olika aspekter av kvalitet, resultat och effektivitet inom flera av socialtjänstens områden och årligen redovisa dessa i öppna jämförelser. För första gången 2012 ingår hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden i dessa jämförelser. De öppna jämförelserna omfattar främst uppgifter om kommunernas och stadsdelarnas övergripande arbete mot hemlöshet. Socialstyrelsens uppdrag och ambition är att öppna jämförelser ska utvecklas efterhand både vad gäller innehåll, utformning och presentation. Detta dokument beskriver hur vi samlat in data som 2012 års publicering bygger på. Vidare beskrivs bearbetning av data, vilka överväganden som gjorts och hur materialet redovisas på Socialstyrelsens webbplats. I slutet finns en sammanfattning av de viktigaste resultaten. Arbetssätt och metod Jämförelser av kommunernas och stadsdelarnas arbete mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden görs utifrån enkätdata. Frågorna i enkäten rör i huvudsak strukturer och processer. Med strukturer avses de förutsättningar som finns för kommunernas och stadsdelarnas arbete med personer som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden. Processer handlar om vad, hur och när tjänsterna produceras i verksamheten. Med 2012 års publicering kommer även ett antal andra bakgrundsvariabler presenteras som komplement. Enkät till kommuner och stadsdelar Enkätundersökningen genomfördes som en totalundersökning och skickades ut till landets samtliga kommuner och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Detta innebär totalt 321 svarsenheter. Enkätutskick och insamling av svaren administrerades av Statistiska Centralbyrån, SCB. Enkätundersökningen genomfördes mellan 27 februari 21 mars 2012. Enkätfrågorna belyser framförallt förhållanden i kommunerna och stadsdelarna under perioden 1 februari 2011 till och med 31 januari 2012. De frågor som ställts handlar främst om förutsättningar för god kvalitet av socialtjänstens arbete på ett mer övergripande plan. (Se enkätfrågorna i Bilaga 1). Ett informationsbrev samt länk och lösenord/id till webbenkäten skickades via e-post till kommunernas registratorer och var adresserad till socialchef eller motsvarande. En allmän påminnelse skickades ut av SCB den 8 mars till samtliga mottagare. En andra påminnelse skickades ut 15 mars till de som inte besvarat enkäten. De sista dagarna innan enkätundersökningen stängdes ringde vi eller skickade e-post till mottagare i kommuner och stadsdelar som då inte än besvarat enkäten med avsikt att öka svarsfrekvensen. Svarstiden utökades i samband med detta till 23 mars. 5
263 kommuner och stadsdelar besvarade den del i enkäten som behandlade hemlöshet, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 82 procent. Enkäten bestod av två delar, del 1 behandlade kommunens och stadsdelarnas arbete med hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Frågorna berör följande områden; uppsökande verksamhet, handlingsplan, vräkningsförebyggande arbete och extern samverkan. Socialstyrelsen har ansvarat för bearbetningen av de inkomna svaren. Indikatorer kvalitetsområden Indikatorerna har sin grund i Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) och den samlade kunskap som har genererats utifrån bland annat arbetet med regeringens hemlöshetsstrategi 2007-2009 1. Socialtjänstlagen anger att kommunerna har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver, 2 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453), däremot anges inte uttryckligen i lag att den enskilde har rätt till egen bostad. I enkäten har vi efterfrågat följande indikatorer. Uppsökande verksamhet Indikator 1. Har din kommun/stadsdel bedrivit uppsökande verksamhet under 2011 som riktar sig till personer som är hemlösa eller är utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden? Aktuell plan för att arbeta mot hemlöshet Indikator 2. Hade din kommun/stadsdel den 1 februari 2012 en aktuell skriftlig och på ledningsnivå beslutad plan för arbetet mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden? Vräkningsförebyggande arbete Indikator 3. Hade din kommun/stadsdel den 1 februari 2012 aktuella skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för ett förebyggande arbete med målsättning att förhindra vräkningar bland barnfamiljer? Samverkan Indikator 4. Hade din kommun/stadsdel den 1 februari 2012 en aktuell skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse för hur samverkar ska bedrivs i enskilda ärenden med berörda bostadsföretag/bolag. Indikator 5. Hade din kommun/stadsdel den 1 februari 2012 en aktuell skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse för hur samverkar ska bedrivas med berörda bostadsföretag/bolag. 1 Hemlöshet många ansikten, mångas ansvar. Genomförande av regeringens strategi för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2007 2009. Slutrapport 2010. Socialstyrelsen; 2010 6
Indikator 6. Hade din kommun/stadsdel den 1 februari 2012 en aktuell skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse om att samverka i enskilda ärenden med frivilligorganisationer som erbjuder insatser till personer som är hemlösa eller är utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden? För indikatorerna gäller följande definitioner: Med ledningsnivå avses den politiska ledningen eller förvaltningschefsnivå. Med aktuell avses beslutad inom perioden 1 februari 2011-31 januari 2012. Med överenskommelse avses ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras och hur ansvarsfördelningen ser ut. Med samverkan avses alla former av samordning och samarbete som gäller den aktuella målgruppen. För att ytterligare öka kommunernas möjlighet till att använda jämförelserna i sitt arbete mot hemlöshet publiceras resultat från den nationella hemlöshetskartläggningen 2011. Antal kartlagda personer som befann sig i olika typer av hemlöshetssituationer under vecka 18 år 2011 redovisas per kommun. Det är av vikt att läsa hemlöshetskartläggningen för att metoden bakom kartläggningen i sin helhet ska framgå tydligt 2. (Definitionerna av de fyra olika hemlöshetssituationerna återfinns i Bilaga 2.) Bearbetning Populationen omfattar Sveriges kommuner samt stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm. Det är en totalundersökning, inget urval av kommuner eller stadsdelar har gjorts. Samtliga enkätsvar redovisas i presentationen. Bearbetningar har gjorts av kommunernas och stadsdelarnas enkätsvar för att svaren ska bli överskådliga och för att avgöra om de motsvarar värdet av varje indikator. Presenterade jämförelser och redovisningsgrupper Presentationen av de insamlade uppgifterna publiceras på Socialstyrelsens webbplats i en nedladdningbar excelfil. Excelfilen innehåller sex indikatorer redovisade per kommun och stadsdel. Indikatorerna bygger på resultaten från enkätfrågorna. Samtliga kommuner och stadsdelar finns redovisade i excelfilen. Antalet Ja/Nej-svar på frågorna såväl som bortfallet presenteras. Ja-svar visas som grön ruta och Nej-svar visas som röd ruta i excelfilen. Bortfallet, det vill säga där vi inte fått svar på enkätfrågorna från kommuner och stadsdelar, redovisas som blank ruta i excelfilen. Jämförelser kommer vidare att kunna göras utifrån SKL:s kommungruppsindelning (kommuntyp 1-10) samt utifrån kommuner med ett invånarantal under respektive över 10 000. Bakgrundsdata, från hemlöshetsinventering, i form av antalet personer som 2 Se Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 omfattning och karaktär Socialstyrelsen 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18523/2011-12-8.pdf 7
befann sig i någon av fyra hemlöshetssituationer under vecka 18 i maj år 2011 uppges per kommun. Andelen Ja-svar har beräknats och redovisas i procent för riket, länen samt storstäder i excelfilen. Andelen beräknas utifrån de antal som besvarat enkäten och inte totala antalet kommuner och stadsdelar. Andelen redovisas inte om bortfallet överstiger 30 procent per län. I slutet av enkäten fanns möjlighet till att kommentera frågorna och enkäten. En genomgång av samtliga kommentarer har gjorts. Kommentarerna har granskats för varje fråga. Dessa har sedan granskats utifrån; vanligaste kommentarerna, om och hur kommentarerna påverkar de enskilda svaren samt om och hur frågorna kan förbättras och förtydligas inför fortsatta jämförelser. Generellt kan sägas att flera uppgiftslämnare kommenterat att vi frågat efter att rutiner, planer och överenskommelser ska vara aktuella, skriftliga och på ledningsnivå beslutade. Ett antal kommuner kommenterade att de har skriftliga rutiner men att de inte är beslutade på ledningsnivå, några att det finns rutiner men att dessa inte är skriftliga och slutligen har några skrivit att de har äldre rutiner som de använder och tycker fungerar väl. I svaren finns stora regionala skillnader och vi har i bearbetningen skilt ut kommuner med ett invånarantal under 10 000 eftersom många små kommuner har kommenterat att problemet med hemlöshet är litet och att de därför upplever att det inte är relevant att utarbeta rutiner. Kommungruppsindelning I publicering av jämförelserna finns Sveriges Kommuner och Landstings kommungruppsindelning för att underlätta jämförelser mellan kommuner med likartade förutsättningar. Kommungruppsindelningen är nyligen reviderad och började gälla från den 1 januari 2011. Den nya indelningen innehåller följande tio kommungrupper: 1. Storstäder (3 kommuner) 2. Förortskommuner till storstäder (38 kommuner) 3. Större städer (31kommuner) 4. Förortskommuner till större städer (22 kommuner) 5. Pendlingskommuner (51 kommuner) 6. Turism- och besöksnäringskommuner (20 kommuner) 7. Varuproducerande kommuner (54 kommuner) 8. Glesbygdskommuner (20 kommuner) 9. Kommuner i tätbefolkad region (35 kommuner) 10. Kommuner i glesbefolkad region (16 kommuner). Statistikdatabas För att ytterligare underlätta analyser och jämförelser läggs en länk till Socialstyrelsens databas med uppgifter från officiell statistik om Vuxna med missbruk och övriga vuxna. 8
Kvalitetsdeklaration Tillförlitlighet Datainsamling Datainsamlingen genomfördes via en webbenkät under februari - mars 2012. Enkäten besvarades direkt på webben till SCB och resultaten har bearbetats av Socialstyrelsen. Kommunernas och stadsdelarnas svar på webbenkäten har granskat olika sätt. En första kontroll gjordes direkt vid svarsinmatningen. I samband med resultatframställningen granskades svaren ytterligare. Ramtäckning Med ramtäckning avses hur väl rampopulationen stämmer överens med målpopulationen, det vill säga i vilken utsträckning undersökningen nått de objekt som var föremål för mätning. Ramtäckningen är i detta fall komplett. Samtliga kommuner samt stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm har kontaktats och fått webbenkäten. Mätning I samband med datainsamlingen kan mätfel förekomma och orsakas bland annat av mätinstrumentet, informationssystem och insamlingssätt. Frågeformulär och missiv har konstruerats tillsammans av ämneskunniga och enkätfrågekonstruktörer i syfte att reducera mätfelen. Uppgiftslämnarnas kommentarer är ett viktigt underlag för bedömningen av förekomsten av mätfel. Som framgått hade uppgiftslämnarna möjlighet att kommentera enkäten. Kommentarerna ger bland annat möjlighet att upptäcka hur frågorna har tolkats och eventuella skilda tolkningar åskådliggörs. Bortfall Av Sveriges 321 kommuner och stadsdelar har 58 inte besvarat den del i enkäten som berör hemlöshet överhuvudtaget, vilket motsvarar ett bortfall på 18 procent. Eftersom detta till samtliga delar redovisas som en totalundersökning får enkätbortfallet endast betydelse i den mening att de kommuner och stadsdelar som inte svarat på enkäten redovisas som bortfall. I ett fall har en kommun inte besvarat en enstaka fråga (Fråga 1 om uppsökande verksamhet) vilket redovisas som internt bortfall. I resultatredovisningen sammanfattas hur stor andel av stadsdelarna inom storstadskommunerna, kommunerna i ett län eller inom riket som besvarat en fråga med Ja. Antalet jakande svar har här satts i relation till det antal kommuner/stadsdelar som besvarat frågan. Denna metod leder till ett fel om de kommuner/stadsdelar som inte besvarat frågan avviker från övriga inom redovisningsgruppen. För att inte riskera att felet blir alltför stort redovisas 9
inte andelen för redovisningsgrupper om bortfallet per län överstiger 30 procent. Bearbetning Fel kan också uppstå vid bearbetningen av materialet. För att minska risken för denna typ av fel finns kontroller vid såväl registrering, granskning, rättning som vid slutkontroll av resultatet. Jämförbarhet och samanvändbarhet De skillnader mellan olika kommuner som framkommer i excelfilen behöver inte alltid avspegla faktiska förhållanden. Skillnaderna kan bero på mätfel till exempel kan frågor och anvisningar ha tolkats olika av de som besvarat enkäten. Viktiga resultat Cirka 37 procent av kommunerna har uppsökande verksamhet riktad mot målgruppen framförallt i storstäderna Cirka 25 procent har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad plan för arbetet mot hemlöshet, - varav cirka 7 procent av små kommuner med mindre än 10 000 invånare - ett arbete att ta fram övergripande planer och rutiner för området pågår i flera kommuner Cirka 39 procent av kommunerna har en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad rutin för ett förebyggande arbete med målsättning att förhindra vräkning bland barnfamiljer, - varav cirka 18 procent av de små kommunerna Cirka 38 procent av kommunerna har aktuella rutiner för extern samverkan med bostadsbolag/hyresvärdar både på övergripande och individuell nivå, - varav cirka 15 procent av de mindre kommunerna har motsvarande rutiner Få av de små kommunerna har aktuella skriftliga och på ledningsnivå beslutade planer, rutiner eller överenskommelser som berör hemlöshetsområdet. Flera små kommuner påtalar att hemlöshet är ett litet problem och att de löser situationen när den uppkommer och därför inte har behov av skriftliga rutiner och planer. Frågor om statistisk metod, kontakta Robert Linder Tel. 075-247 30 00 Frågor om insamlingen och resultaten, kontakta Annika Remaeus Tel. 075-247 30 88 10
Bilaga 1 missiv och enkät Till socialchef eller motsvarande i Sveriges kommuner och stadsdelar i Göteborg, Malmö och Stockholm Öppna jämförelser inom områdena hemlöshet samt våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Alla ska få tillgång till en god vård och omsorg som är likvärdig över hela landet. Det är målet med öppna jämförelser. Öppna jämförelser är ett verktyg som gör det möjligt för kommuner/stadsdelar att arbeta med uppföljning, analys och utveckling. Publicering av öppna jämförelser sker årligen och redovisas på Socialstyrelsens webbplats. Socialstyrelsen tar fram öppna jämförelser inom socialtjänstens olika områden. Arbetet görs i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och i samråd med Famna och Vårdföretagarna. Öppna jämförelser är ett regeringsuppdrag som sträcker sig till och med år 2014. För första gången görs nu öppna jämförelser inom områdena hemlöshet och stöd till brottsoffer. Om enkäten I enkäten ställs ett antal frågor av övergripande karaktär av betydelse för kommunernas/stadsdelarnas arbete att motverka hemlöshet och ge stöd till brottsoffer. Webbenkäten består av två delar; en om kommunens/stadsdelens arbete mot hemlöshet (del 1) och en om kommunens/stadsdelens arbete för att stödja våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (del 2). Flera personer kan behöva hjälpa till att leverera svaren. Erfarenhet visar att det är värdefullt att utse en person som ansvarar för att samordna ifyllandet av enkäten. Socialstyrelsen har samrått med SKL i utformningen och genomförandet av enkäten. Svar som matas in i webbenkäten sparas automatiskt och finns kvar nästa gång någon loggar in med samma inloggningsuppgifter. Endast en person i taget kan vara inloggad. Spara svaren regelbundet och logga ut när du är klar. Om någon annan loggar in i enkäten blir du utloggad och då kan icke sparade svar försvinna. För att komma direkt till del 2 i enkäten tryck på sidan 6 längst ner på nästa sida. Glöm inte att fylla i kontaktuppgifterna på sidan 2. Ert svar är viktigt Denna enkät skickas till samtliga landets kommuner och stadsdelar. Ditt svar behövs för att resultatet ska bli så heltäckande och användbart som möjligt. Det är frivilligt att besvara enkäten. Uppgifterna från landets kommuner och stadsdelar publiceras på Socialstyrelsens webbplats i slutet av maj 2012. Enkätsvaren ska vara SCB tillhanda senast 21 mars 2012. Tekniska frågor om webbenkäten, t.ex. inloggningsproblem, ställs till SCB: Telefon: 019-17 60 65 E-post: uls@scb.se 11
Frågor om enkätens innehåll ställs till Socialstyrelsen: Hemlöshet Våldsutsatta kvinnor & barn som bevittnat våld Annika Remaeus Charlotta Fondén Tel 075-247 32 93 Tel 075-247 30 88 E-post: oj_brottsoffer-hemloshet@socialstyrelsen.se Hantering av kontaktuppgifter enligt personaluppgiftslagen Kontaktuppgifter till denna enkät sparas och hanteras hos Socialstyrelsen i enlighet med personuppgiftslagen (1998:204). Uppgifterna kommer att användas vid informationsutskick och kan komma att användas vid nästa års enkätundersökning. Kommun/stadsdel: (förtryckt) Uppgiftslämnare/ansvarig för ifyllandet av enkäten: (obligatoriskt) Befattning, uppgiftslämnare E-post till uppgiftslämnare (obligatoriskt) Telefon, uppgiftslämnare: Kontaktuppgifter Gäller endast webbenkäten: Vill du gå direkt till del 2 i enkäten - om stöd till våldutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld - tryck på sid 6 längst ner på sidan. Del 2 i denna PDF börjar på sidan 7. 12
Del 1. Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Med hemlös eller utestängd från bostadsmarknaden avses här: personer i akut hemlöshet (vistas på härbärgen, akutboende, offentliga platser och liknande) personer på institution, kriminalvård och i kategoriboende som inför utskrivning, inom tre månader, inte har något ordnat boende personer som bor i en boendelösning ordnad av kommunen (t.ex. försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt eller kommunalt kontrakt) på grund av att de inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden personer som själv ordnat kortsiktig boendelösning d.v.s. bor tillfälligt hos bekanta eller som har kortvarigt inneboende- eller andrahandkontrakt hos privatperson. För att se socialstyrelsens utförliga definition av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden se sidan 6 i denna enkät. (I webbenkäten via länk.) I slutet av del 1, och del 2, finns även utrymme för dig att ge kommentarer gällande frågorna och enkäten. UPPSÖKANDE VERKSAMHET 1.1. Har kommunen/stadsdelen bedrivit uppsökande verksamhet under 2011 som riktar sig till personer som är hemlösa eller är utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden? Ja Nej PLAN FÖR ATT ARBETA MOT HEMLÖSHET 1.2. Har kommunen/stadsdelen en aktuell, skriftlig och på ledningsnivå beslutad plan för arbetet mot hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden? Med ledningsnivå avses den politiska ledningen eller förvaltningschefsnivå. Med aktuell avses beslutad inom perioden 1 februari 2011-31 januari 2012. För stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö: Om stadsdelen omfattas av en motsvarande kommunövergripande plan räknas även denna. Ja Nej 13
VRÄKNINGSFÖREBYGGANDE ARBETE 1.3. Har kommunen/stadsdelen aktuella, skriftliga och på ledningsnivå beslutade rutiner för ett förebyggande arbete med målsättning att förhindra vräkningar bland barnfamiljer? Med ledningsnivå avses den politiska ledningen eller förvaltningschefsnivå. Med aktuell avses beslutad inom perioden 1 februari 2011-31 januari 2012. För stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö: Om stadsdelen omfattas av en motsvarande kommunövergripande rutin räknas även denna. Ja Nej EXTERN SAMVERKAN 1.4. Har kommunen/stadsdelen en aktuell skriftlig överenskommelse beslutad på ledningsnivå för hur samverkan ska bedrivas med bostadsföretag/hyresvärdar på övergripande nivå? Med övergripande nivå avses t.ex. samverkan om tillgång till bostäder för personer som inte kommer in på den ordinarie bostadsmarknaden. Med ledningsnivå avses den politiska ledningen eller förvaltningschefsnivå. Med aktuell avses beslutad inom perioden 1 februari 2011-31 januari 2012. För stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö: Om stadsdelen omfattas av en motsvarande kommunövergripande överenskommelse räknas även denna. Ja Nej 1.5. Har kommunen/stadsdelen aktuella skriftliga rutiner beslutade på ledningsnivå för hur samverkan ska bedrivas i enskilda ärenden med berörda bostadsföretag/hyresvärdar? Med ledningsnivå avses den politiska ledningen eller förvaltningschefsnivå. Med aktuell avses beslutad inom perioden 1 februari 2011-31 januari 2012. För stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö: Om stadsdelen omfattas av en motsvarande kommunövergripande rutin räknas även denna. Ja Nej Inte relevant, i kommunen/stadsdelen finns inte personer som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden 14
SAMVERKAN MED FRIVILIGORGANISATIONER 1.6. Har kommunen/stadsdelen en aktuell skriftlig och på ledningsnivå beslutad överenskommelse om att samverka i enskilda ärenden med frivilligorganisationer som erbjuder insatser till personer som är hemlösa eller är utestängda från den ordinarie bostadsmarknaden? Med överenskommelse avses ett bestämt tillvägagångssätt för hur samverkan ska genomföras och hur ansvarsfördelningen ser ut. Med samverkan avses alla former av samordning och samarbete som gäller den aktuella målgruppen. Med ledningsnivå avses den politiska ledningen eller förvaltningschefsnivå. Med aktuell avses beslutad inom perioden 1 februari 2011-31 januari 2012. För stadsdelarna i Stockholm, Göteborg, Malmö: Om stadsdelen omfattas av en motsvarande kommunövergripande överenskommelse räknas denna. Ja Nej Inte relevant, i kommunen/stadsdelen finns inte personer som är hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden Inte relevant, i kommunen/stadsdelen finns inga frivilligorganisationer som arbetar med målgruppen KOMMENTARER Här kan du kommentera enkäten och frågorna i del 1. Lämna gärna synpunkter och förbättringsförslag. TACK för din medverkan i del 1! 15
Bilaga 2 - Socialstyrelsens definition av hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 3 Personer i akut hemlöshet Personerna är hänvisade till akutboende, härbärge, jourboende eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen. Därutöver ingår även skyddat boende, hotell, camping, vandrarhem eller husvagn. Personer på institution och i kategoriboende Personerna är intagna eller inskrivna på antingen kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller stödboende inom socialtjänst, landsting, privat vårdgivare, HVB-hem eller SiS-institution och planen är att de ska skrivas ut inom tre månader, men de har inte någon egen bostad ordnad inför utskrivningen eller utflyttningen. Hit räknas även de personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har någon egen bostad ordnad. Personer i långsiktiga boendelösningar sekundära bostadsmarknaden En person bor i en boendelösning som kommunen har ordnat (t.ex. försökslägenhet, träningslägenhet, socialt kontrakt eller kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Personer i eget ordnat kortsiktigt boende En person bor tillfälligt och kontraktslöst hos vänner/bekanta, familj/släktingar eller har ett tillfälligt (kortare än tre månader) inneboende- eller andrahandskontrakt hos en privatperson. 3 Ur den nationella kartläggningen av hemlöshetens omfattning, Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2011 - http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18523/2011-12-8.pdf 16
Bilaga 3 - Kommungruppsindelning enligt SKL 1 Storstäder 2 Förortskommuner till storstäderna 3 Större städer Göteborg Ale Lilla Edet Upplands Väsby Borås Norrköping Malmö Bollebygd Lomma Upplands-Bro Eskilstuna Nyköping Stockholm Botkyrka Mölndal Vallentuna Falun Skellefteå Burlöv Nacka Vaxholm Gävle Skövde Danderyd Nynäshamn Vellinge Halmstad Sundsvall Ekerö Partille Värmdö Helsingborg Södertälje Haninge Salem Öckerö Hässleholm Trollhättan Huddinge Skurup Österåker Jönköping Uddevalla Håbo Sollentuna Kalmar Umeå Härryda Solna Karlskrona Uppsala Järfälla Staffanstorp Karlstad Varberg Kungsbacka Sundbyberg Kristianstad Västerås Kungälv Svedala Linköping Växjö Lerum Tyresö Luleå Örebro Lidingö Täby Lund Örnsköldsvik Östersund 4 Förortskommuner till större städer 5 Pendlingskommuner Forshaga Söderköping Aneby Krokom Storfors Åtvidaberg Gnesta Timrå Bjurholm Kungsör Strängnäs Ängelholm Grästorp Trosa Boxholm Lessebo Surahammar Ödeshög Habo Åstorp Bromölla Mullsjö Svalöv Östra Göinge Hammarö Älvkarleby Degerfors Munkedal Säter Hörby Essunga Nora Tibro Höör Färgelanda Norberg Tjörn Kil Gagnef Ockelbo Tomelilla Knivsta Hallsberg Orsa Trelleborg Bjuv Nykvarn Alingsås Högsby Smedjebacken Vännäs Eslöv Sjöbo Alvesta Klippan Stenungsund Ydre Kumla Hallstahammar Orust Vadstena Kävlinge Heby Osby Vingåker Lekeberg Hjo Sigtuna Vårgårda Mörbylånga Höganäs Skinnskatteberg Vänersborg 17
6 Turism- och besöksnäringskommuner 7 Varuproducerande kommuner Arjeplog Tanum Arboga Hagfors Mönsterås Tranås Berg Valdemarsvik Arvika Herrljunga Norsjö Töreboda Borgholm Åre Askersund Hofors Nybro Uppvidinge Båstad Älvdalen Avesta Hultsfred Olofström Vaggeryd Dorotea Östhammar Bengtsfors Hylte Oskarshamn Vara Gotland Emmaboda Karlskoga Ovanåker Vetlanda Härjedalen Fagersta Köping Oxelösund Vimmerby Jokkmokk Filipstad Laxå Perstorp Värnamo Lysekil Finspång Lindesberg Sandviken Örkelljunga Malung-Sälen Gislaved Ljungby Sävsjö Norrtälje Gnosjö Ljusnarsberg Tidaholm Rättvik Grums Ludvika Tierp Sotenäs Gullspång Malå Tingsryd Storuman Gällivare Markaryd Torsås Strömstad Götene Munkfors Tranemo 8 Glesbygdkommuner 9 Kommuner i tätbefolkad region Bräcke Ånge Borlänge Leksand Ulricehamn Dals-Ed Årjäng Eksjö Lidköping Västervik Ljusdal Åsele Enköping Mariestad Ystad Nordanstig Överkalix Falkenberg Mark Åmål Nordmaling Övertorneå Falköping Mellerud Älmhult Pajala Flen Mjölby Ragunda Hedemora Motala Robertsfors Hällefors Nässjö Sollefteå Karlsborg Ronneby Sorsele Karlshamn Sala Strömsund Katrineholm Simrishamn Torsby Kinda Skara Vansbro Kristinehamn Svenljunga Vilhelmina Laholm Säffle Vindeln Landskrona Sölvesborg 10 Kommuner i glesbefolkad region Arvidsjaur Lycksele Boden Mora Bollnäs Piteå Eda Sunne Haparanda Söderhamn Hudiksvall Älvsbyn Härnösand Kalix Kiruna Kramfors 18