Landstingsstyrelsens förslag till beslut

FÖRSLAG 2005:102 1 (10) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:69 av Birgitta Bexelius och Caroline Åkerhielm (fp) om en opartisk utredning om rullstolstaxi Föredragande landstingsråd: Anna Berger Kettner Ärendet Motionärerna föreslår att en opartisk ekonomisk analys ska göras av landstinget om vad rullstolstaxi innebär samhällsekonomiskt. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att avslå motionen. Det viktigt att Färdtjänsten finns till för alla, där vi kan säkra att de som är berättigade får tillgång till en bra och särskild kollektivtrafik och färdtjänst. Detta innebär ett ansvar för en hållbar ekonomi inom Färdtjänstens områden. För att klara det ansvaret krävs planering av resandet så att det blir så tillgängligt som möjligt, men också optimalt för både resenärer och budget. I detta arbete behöver vi bland annat se till att minska behovet av individuella särlösningar, som rullstolstaxi är ett exempel på. När rullstolstaxiprojektet infördes ökade resandet med taxi markant, för att sedan minska när en taxehöjning för resorna infördes. Ett 10-tal resenärer genomförde nästan alla sina resor, och stod för över för över 10 procent av de totala antalet resor, med rullstolstaxi. Kostnaden per resa med rullstolstaxi, översteg kostnaden för resa med färdtjänstbuss med ca 29 kronor efter tillägg för beställningsersättning. Bilagor 1 Motion 2 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande 2005-05-16 3 Färdtjänstförvaltningens tjänsteutlåtande 2004-11-18

FÖRSLAG 2005:102 2 Detta visar på att tjänsten med rullstolstaxi innebar en stor kostnad för färdtjänsten som endast ett fåtal resenärer begagnade. En sådan lösning kan inte vara aktuell då den också leder till en osäkerhet för den övergripande standardanden för alla resenärer. Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 11 augusti 2005. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 23 augusti 2005. Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsrådsberedningens förslag, dels till m- och kd- ledamöternas förslag, dels till fpledamöternas förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. M- och kd-ledamöterna reserverade sig: Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att sänka taxan till tidigare års nivå, att anse motionen besvarad. Genom att taxan sänks till tidigare års nivå blir rullstolstaxi återigen ett realistiskt alternativ för flertalet rullstolsburna med svåra rörelsehinder. Dessa kunder har enligt den nu gjorda utredningen fått en klart försämrad rörelsefrihet p g a taxehöjningen för rullstolstaxi. Vi anser att det var fel att höja taxan för denna kundgrupp som tillhör dem som har allra störst behov av färdtjänst och vi vill att de ska få tillbaka sin valfrihet och också få de större möjligheter att röra sig fritt i samhället som rullstolstaxi ger. Den i motionen efterlysta opartiska ekonomiska analysen har inte utförts. Färdtjänstförvaltningen har inte gjort något försök till en bredare analys inkluderande samhällsekonomiska aspekter. Det framgår inte vilka effektivitetsvinster rullstolstaxi kan ge när samma fordon kan användas både för rullstolsburna färdtjänstkunder och för taxikunder utan rullstol. Det framgår inte heller vilka vinster i effektivitet som kan förväntas om rullstolstaxi får konkurrera med färdtjänstbussarna på likartade villkor.

FÖRSLAG 2005:102 3 Fp-ledamöterna reserverade sig: Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att bifalla motionen. Vi anser att en opartisk ekonomisk analys ska göras av landstinget om vad rullstolstaxi innebär. Analysen bör behandla vad rullstolstaxi innebär för den enskilde rullstolsburne och vilka möjligheter det innebär att kunna arbeta och delta i fritidsaktiviteter. Analysen bör belysa hur detta kan beräknas samhällsekonomiskt. En jämförelse bör också göras mot vad det kostar att använda färdtjänstbuss och vanlig taxi. Vi kan bara notera att landstingsmajoriteten genom sin behandling av motionen uppenbarligen inte vill att tjänstemännen ska genomföra en opartisk utredning av vad rollstolstaxi innebär för den totala samhällsekonomin. Ärendet och dess beredning Birgitta Bexelius och Caroline Åkerhielm (fp) har i en motion (bilaga), väckt den 7 oktober 2003 föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att låta göra en opartisk ekonomisk analys av vad rullstolstaxi innebär samhällsekonomiskt. Yttranden har inhämtats från landstingsdirektören och färdtjänstnämnden Landstingsdirektören har i tjänsteutlåtande den 16 maj 2005 (bilaga) föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att som yttrande överlämna direktörens utlåtande. Färdtjänstnämnden har den 26 april 2005, avgett yttrande enligt förvaltningens tjänsteutlåtande (bilaga). M- och kd-ledamöterna reserverade sig. Färdtjänstnämnden föreslås besluta att föreslå landstingsfullmäktige besluta att sänka taxan till tidigare års nivå. Genom att taxan sänks till tidigare års nivå blir rullstolstaxi återigen ett realistiskt alternativ för flertalet rullstolsburna med svåra rörelsehinder.

FÖRSLAG 2005:102 4 Dessa kunder har enligt den nu gjorda utredningen fått en klart försämrad rörelsefrihet p.g.a. taxehöjningen för rullstolstaxi. Vi anser att det var fel att höja taxan för denna kundgrupp som tillhör dem som har allra störst behov av färdtjänst och vi vill att de ska få tillbaka sin valfrihet och också få större möjligheter att röra sig fritt i samhället som rullstolstaxi ger.

FÖRSLAG 2005:102 5 Bilagor Motionen Rullstolstaxi innebär en större valfrihet för den enskilde funktionshindrade. Det innebär att den rullstolsburne inte är hänvisad till enbart färdtjänstbuss utan kan ta med rullstolen i en vanlig taxibil. Systemet finns på olika platser i världen t ex i London. Den politiska majoriteten i landstinget har höjt kostnaden för resor med rullstolstaxi. Den funktionshindrade får numera betala halva taxameterkostnaden. Kritiken från handikapporganisationerna har varit massiv mot dessa förändringar. Det är inte många funktionshindrade som har råd att betala den högre summan för sitt dagliga resande. Tyvärr kan det innebära att det kommer att finnas färre rullstolstaxi att tillgå. Av de ca 15000 funktionshindrade som har rätt att åka färdtjänstfordon är det många som reser väldigt sällan. Om fler av de rullstolsburna kunde delta i samhällslivet skulle det ge en ökad livskvalitet. Någon opartisk ekonomisk analys av hur effektivt (eller ineffektivt) rullstolstaxi är finns inte. Vi tror att en opartisk ekonomisk analys skulle visa att det är samhällsekonomiskt bra med att använda rullstolstaxi. Något som bland annat framkommit i docent Stefan de Vyldes utvärdering av Taxi för alla projektet. Utnyttjandet av såväl fordon som chaufförer skulle effektiviseras, servicen förbättras och väntetiden minska - argument som måste tas med i analysen. Vi anser att en opartisk ekonomisk analys ska göras av landstinget om vad rullstolstaxi innebär. Analysen bör innefatta perioden före och efter avgiftshöjningen. I analysen tas med vad rullstolstaxi innebär för den enskilde rullstolsburne? Vad innebär det för möjligheterna att kunna arbeta och delta i fritidsaktiviteter? Det bör belysas hur detta kan beräknas samhällsekonomiskt. En jämförelse bör också göras mot vad det kostar att använda färdtjänstbuss och vanlig taxi. Möjligheter och begränsningar jämförs. Vi föreslår att landstingsfullmäktige beslutar att låta göra en opartisk ekonomisk analys av vad rullstolstaxi innebär samhällsekonomiskt. Stockholm den 7 oktober 2003 Birgitta Bexelius Caroline Åkerhielm

FÖRSLAG 2005:102 6 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Förvaltningens synpunkter En så kallad rullstolstaxi är en taxi som är utrustad på ett sådant sätt att en person kan sitta kvar i rullstolen under färd. Rullstolstaxi infördes som ett försöksprojekt från september 2001 till december 2002. Försöket utvisade både positiva och negativa effekter. Efter justering av konceptet utökades försöksperioden från februari 2003 till april 2004. Syftet var att stimulera utvecklingen av taxifordon, möjliggöra större flexibilitet främst avseende fritidsresor samt stimulera leverantörerna till en bättre service. Till upphandlingen av specialfordon (inklusive rullstolstaxi) för perioden maj 2004 till april 2008 gjordes ytterligare förändringar av konceptet rullstolstaxi. Tanken var att försöket än mer skulle förbättra tillgängligheten för funktionshindrade. Upphandlingen gjordes under 2003 innan landstingsfullmäktige fattat beslut om nya avgifter för rullstolstaxi. I samband med att fullmäktige beslutade om avgiftshöjning från och med den 15 oktober 2003 försämrades villkoren till viss del för resande med rullstolstaxi. Taxehöjningen var en av de åtgärder som Färdtjänstnämnden nödgades vidta för att minimera ett förväntat stort budgetunderskott. Den tidigare begränsningen, att nyttjande av rullstolstaxi skulle koncentreras till kvällar, nätter och helger, har däremot tagits bort. En analys, i vilken huvuddelen av motionärernas ovan beskrivna krav tillgodoses, utfördes hösten 2004 på Färdtjänstnämndens uppdrag, i enlighet med förslag från nämndens m-, kd- och fp-ledamöter. Analysen utfördes av Temo och redovisar bland annat vilka konsekvenser avgiftsförändringen medfört för resenärerna och för förvaltningen. Analysen belyser dock inte specifikt vad rullstolstaxi innebär samhällsekonomiskt. Temos analys visar att resandet med rullstolstaxi ökade markant från ca 2 500 resor per månad till ca 8 000 resor per månad under perioden februari - september 2003. Ett litet antal resenärer svarade för huvuddelen av resandet. Ca 85 procent av försöksgruppen, som bestod av ca 17 400 färdtjänstbussresenärer, använde aldrig rullstolstaxi. I oktober 2003 infördes höjningen av egenavgiften och därefter har omfattningen av resandet minskat till ca 200 resor per månad. Resenärerna anger som främsta skäl till att man inte reser så ofta att det har blivit dyrare. I stället för att resa med rullstolstaxi reser man idag med färdtjänstbuss och med ordinarie kollektivtrafik. En jämförelse av genomsnittskostnaden mellan olika trafikslag år 2003 visar följande: färdtjänsttaxi 199 kr, färdtjänstbuss 329 kr och rullstolstaxi 362 kr.

FÖRSLAG 2005:102 7 Merkostnaden för färdtjänst med rullstolstaxi har beräknats till ca 1,4 miljoner kronor för den del av försöksperioden som inföll före avgiftshöjningen d.v.s. åtta månader (februari - september 2003). I beräkningarna har inte hänsyn tagits till eventuella konsekvenser för effektiviteten i ordinarie specialfordonstrafik till följd av ett minskat underlag för samplanering och samutnyttjande av specialfordon. I dagsläget har Färdtjänstnämnden en budget i balans och utvisar ett positivt resultat efter genomförda rationaliseringar och besparingsåtgärder. Ledstjärnan är Fler resor för pengarna och att fler resor ska ske i en tillgänglig SL-trafik och i Närtrafiken, vilket präglar nämndens budget. En tillgänglig och anpassad kollektivtrafik minskar behovet av individuella särlösningar. Fler människor får möjlighet att resa utan några begränsningar i form av regler och föreskrifter samtidigt som resurserna blir mer kostnadseffektiva och belastningen på miljön minskar. I nämndens budget har resurser omfördelats till resenärer med stora behov genom att antalet färdtjänstresor med specialfordon ökat med 10 procent. Samtidigt ska 5 procent av färdtjänstresorna med taxi styras över till resande i mer kostnadseffektiva former. Förvaltningen stödjer Färdtjänstnämndens strävan att effektivisera resandet och att nyttja resurserna optimalt. Nämnden utgör en del av en koncern vars verksamhet i dagsläget måste präglas av sparsamhet och återhållsamhet. Förvaltningen finner, i tillägg till det ovan redovisade, inte något behov av ytterligare ekonomisk analys av rullstolstaxi och dess betydelse för resenärerna.

FÖRSLAG 2005:102 8 Färdtjänstförvaltningens tjänsteutlåtande Förvaltningens synpunkter TEMOS undersökning en sammanfattning av resultatet Temos undersökning är baserad på 300 av 1000 slumpmässigt utvalda färdtjänstresenärer som någon gång under perioden rest med rullstolstaxi 1 feb. 30 sept. 2003. Av dessa 1000 i bruttourvalet föll hela 70 procent bort av olika skäl. Anledningarna var bl.a. resenärer som inte kom ihåg att de rest, talsvårigheter, fel telefonnummer, bortresta, vägrade av princip att svara m.m. Större delen av bortfallet är med stor sannolikhet sällanresenärer. Detta innebär att urvalet inte fått den representativitet som avsågs utan utgörs till stor del av resenärer som ofta, eller mycket ofta använde rullstolstaxi. Utifrån det stora bortfall som undersökningen därmed medfört är det svårt att dra några generella slutsatser. Ytterligare resultatpåverkande faktor kan vara att eftersom undersökningen berör en period som ligger 1 till 1½år tillbaka i tiden har många oklara minnen av enskilda resor. Dessutom verkar en viss sammanblandning och begreppsförvirring mellan sjukresor med specialfordon och den aktuella tjänsten skett till följd av att båda populärt har kallats för rullstolstaxi. Samtliga intervjuades per telefon under en tvåveckorsperiod i november. Förvaltningen har trots det stora bortfallet ändå försökt att sammanfatta resultaten av undersökningen utifrån nämnduppdraget. Förvaltningen har dessutom mer detaljerat i bilaga 1:A återgett och tolkat några belysande frågeställningar. Svaren i Temoundersökningen är indelade i två huvudgrupper, dels resenärer som ofta eller alltid använde rullstolstaxi dels resenärer som sällan eller vid enstaka tillfällen reste med rullstolstaxi. På grund av förändringen i avgiften för resandet med rullstolstaxi anger av samtliga: 57 % att de åker mindre idag på grund av avgiftshöjningen 50 % att de har avstått från att resa med rullstolstaxi 53 % att de idag reser på ett annat sätt 53 % att det var lättare att resa med rullstolstaxi med avseende på tillgängligheten jmf med annat färdtjänstresande 62 % att rullstolstaxin alltid kom i tid 86 % att rullstolstaxi är lämpliga för ändamålet 39 % att deras ekonomi har påverkats så att de väljer att resa på annat sätt

FÖRSLAG 2005:102 9 Av svaren framgår också att de allra flesta idag väljer att resa med ordinarie specialfordon, därefter färdtjänsttaxi och rullstolstaxi. Avgiftsförändringen anger sex av tio som främsta skäl till det förändrade resandet. Av resultaten från denna undersökning framgår också att bland dem som ofta reste med rullstolstaxi ansåg de allra flesta att fördelarna vägde över för rullstolstaxiresandet jämfört med det traditionella färdtjänstresandet. De som reste ofta utgjordes i verkligheten av en mindre grupp resenärer på ca 12-13 procent av dem som reste med rullstolstaxi medan de i undersökningen kom att bli 60 procent. I den gruppen ingick de som hade ett mycket frekvent resande och som utgjordes av en ytterst liten grupp på 10 personer, eller 0,4 procent. Av förklarliga skäl är gruppen som ofta reste med rullstolstaxi i Temos undersökning de som i högre grad anger att de idag på grund av avgiftshöjningen reser mindre med rullstolstaxi, att de avstått från att resa med rullstolstaxi, samt att deras ekonomi påverkades så att de idag väljer att resa på ett annat sätt än med rullstolstaxi. De upplever även att tillgängligheten var bättre med rullstolstaxi jämfört med andra färdtjänstsätt. Bland gruppen som reste sällan med rullstolstaxi är det inte en lika hög andel som anger att de förändrat sitt resande på grund av avgiftshöjningen. Här har 43 procent svarat att de inte avstår från att resa med rullstolstaxi. Detta beror förmodligen på att de använder andra alternativ som de upplever fungerar bra. Positiva synpunkter på rullstolstaxi Bland de positiva synpunkterna var att många saknar flexibiliteten och friheten som rullstolstaxi innebar för dem och den personliga kontakten som flera fick med chaufförerna. Många vill även att avgiften skall ändras så som det var när rullstolstaxi infördes. Kritiska synpunkter på rullstolstaxi Till de kritiska synpunkterna nämns framförallt att det känns otryggt, att chaufförerna inte har ett bra bemötande, bilarna kom aldrig i tid, att rullstolstaxi bara var bra för dem som bodde i Stockholm, bilarna var inte lämpade för rullstolar etc. Ekonomiska utfallet för rullstolstaxiresandet Cirka 85 procent av gruppen färdtjänstbussresenärer använde aldrig rullstolstaxi medan ca 15 procent någon gång under perioden februari september 2003 reste med rullstolstaxi. Flertalet endast vid några enstaka

FÖRSLAG 2005:102 10 tillfällen emedan det var ett litet antal resenärer som svarade för huvuddelen av resandet. Ett 10-tal resenärer genomförde nästan alla sina resor med rullstolstaxi och stod för över 10 procent av resor och totalkostnad för rullstolstaxikonceptet. Kostnaden per resa i rullstolstaxi översteg kostnaden för en genomsnittsresa med färdtjänstbuss med ca 29 kronor efter tillägg för beställningsersättning. Merkostnaden för färdtjänst med rullstolstaxi kan då beräknas till ca 1,4 miljoner kronor för de drygt åtta månadernas verksamhet. I beräkningarna har ingen hänsyn tagits till eventuella konsekvenser för effektiviteten i ordinarie specialfordonstrafik till följd av ett minskat underlag för samplanering och samutnyttjande av specialfordon. Resandet med rullstolstaxi, efter införandet av egenavgiften, utgörs av knappt 200 resor i månaden. En del av resandet sker istället med taxifärdtjänst men huvuddelen av det tidigare rullstolstaxiresandet utförs av ordinarie specialfordon. Antalet ordinarie specialfordon har i samband med samordningen med sjukresandet i specialfordon den 1 maj 2004 också utökats väsentligt.