Dnr 44-2014:8351 Praktiska Sverige AB Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram efter prioriterad tillsyn i Praktiska Gymnasiet Uddevalla belägen i Uddevalla kommun
2(17) Tillsyn i Praktiska Gymnasiet Uddevalla har genomfört tillsyn av Praktiska Sverige AB (org.nr 556257-5786) under våren 2015. Praktiska Gymnasiet Uddevalla besöktes av mellan den 24 och den 26 februari 2015. Vid besöken genomfördes intervjuer med elever i årskurs 1 till 3, pedagogisk personal, personal inom elevhälsan samt skolans rektor. Måluppfyllelse och resultat Kunskapsresultat Genomsnittlig betygspoäng 2011 2012 2013 2014 11,9 11,7 12,9 12,6 / 12,7 Elever med examen eller studiebevis/ elever med examensbevis Andel elever med gymnasieexamen från nationellt program 2011 2012 2013 2014 x x x 93,3% Andel elever med lägst betyget G i samtliga ämnen 2011 2012 2013 2014 x 58,8% 60% x Andel elever som slutfört utbildningen inom 4 år 2011 2012 2013 2014 x 77,8% 53,8% 71,4% Källa: Skolverkets databas SIRIS
3(17) Resultat trygghet och studiero Enligt skolans egna enkäter för år 2014 uppger 86 procent av eleverna att de trivs på skolan och 79 procent att de har arbetsro under lektionerna. År 2013 var motsvarande siffror 62 respektive 67 procent. Källa: Praktiska Gymnasiet Uddevallas kvalitetsrapport för läsåret 2013/2014.
,, Beslut 4(17) Översikt över konstaterade brister i verksamheten s ingripanden Område Typ av ingripande Senaste datum för redovisning 1. Undervisning och lärande Ingen brist 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande, grundläggande behörighet och introduktionsprogram (om yrkesprogram och/eller introduktionsprogram finns vid skolenheten) ', aggande vid vite. Ingen brist - = 2015-09-15 4. Bedömning och betygssättning Ingen brist 5. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling 6. Förutsättningar för lärande och trygghet 7. Styrning och utveckling av verksamheten Ingen brist Föreläggande vid vite: all Ingen brist 2015-09-15 I kolumnen "Typ av ingripande" anges den allvarligaste formen av ingripande har meddelat inom det arbetsområde som granskats. Sammanfattande bedömning Inom ramen för denna tillsyn har granskat ovan angivna områden och även följt upp effekterna av huvudmannens arbete inom de områden som i tidigare tillsyn (dnr. 44-2012:1168) befunnits bristfälliga. Vid tidigare tillsyn har förelagt Praktiska Sverige AB att vid vite vidta åtgärder inom en rad områden. bedömer vid denna tillsyn att de åtgärder huvudmannen vidtagit för att komma tillrätta med tidigare konstaterade brister inom grundläggande värden och inflytande, pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen, erbjudande av
5(17) utbildning samt omfattning, innehåll och resurstillgång gett önskad effekt. Däremot konstaterar i detta beslut att de åtgärder rektorn och huvudmarmen vidtagit för att säkerställa att elevers behov av särskilt stöd utreds skyndsamt inte gett tillräcklig effekt och att tidigare konstaterad brist när det gäller arbetet med särskilt stöd därmed kvarstår. Bristen bedöms allvarligt påverka elevernas förutsättningar att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. har även i beslut efter kvalitetsgranskning av skolors arbete för att förebygga studieavbrott i gymnasieskolan (dnr. 400-2014:4245) den 15 april 2015 bedömt att Praktiska Gymnasiet Uddevalla bland annat behöver utveckla arbetet med att uppmärksamma, kartlägga och utreda elevers behov av stöd. Denna tillsyn visar också på återkommande brist avseende lärarnas samverkan med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen. Inom en majoritet av skolans nationella program förekommer liten eller ingen samverkan mellan lärare som undervisar i gymnasiegemensamma ämnen och lärare som undervisar i yrkesämnen. Skolans rektor är ansvarig för att skapa förutsättningar för lärarna att samverka kring elevernas lärande och ska även följa upp att så sker. bedömer att huvudmannen och rektorn i detta avseende inte säkerställt att samverkan sker inom samtliga skolans program.
6(17) s beslut Föreläggande vid vite förelägger med stöd av 26 kap. 10 och 27 g skollagen (2010:800) Praktiska Sverige AB att vid vite av 500 000kr senast den 15 september 2015 vidta åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast samma dag skriftligen redovisas för. Om Praktiska Sverige AB inte följer detta föreläggande kan ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Extra anpassningar och särskilt stöd Skolans lärmiljöer ska anpassas så att de elever som riskerar att inte nå de kunskapskrav som minst ska uppnås får stöd i form av extra anpassningar eller särskilt stöd. Detta gäller alla elever, oavsett om de går ett högskoleförberedande program, yrkesprogram eller introduktionsprogram. Detta avser också samtliga ämnen som eleven läser, det vill säga såväl gymnasiegemensamma ämnen som programgemensamma ämnen, ämnen inom inriktningar och fördjupningsämnen. Det kan också omfatta undervisning som är förlagd till arbetsplats (APL). Skolan ska utveckla metoder för att stimulera och stödja tills åtgärderna får effekt genom att situationen för den enskilda eleven eller en grupp elever förbättras. När skolans arbetssätt och arbetsformer inte är tillräckliga för att möta elevens behov ska en analys genomföras av hur skolan kan anpassa lärmiljöerna eller undervisningens innehåll och genomförande. Skolans svårigheter att möta elevens behov kan framkomma till exempel i undervisningen, genom resultat på nationella prov eller genom uppgift från eleven och dess vårdnadshavare. Lärare och elevhälsa ska oftast samråda för att kunna avgöra lämpliga insatser. Eleven och vårdnadshavaren ska vara delaktiga i detta. Det kan också handla om att skolan behöver förbättra sitt arbete med att hjälpa en elev med att planera och strukturera sina studier, färdighetsträning, specialpedagogiska insatser under en kortare tid, särskilda hjälpmedel eller utrustning och digital teknik med anpassade programvaror eller mer långvariga insatser såsom studiehandledning på modersmål eller regelbundna specialpedagogiska insatser såsom regelbunden kontakt med en speciallärare. Huvudregeln är att särskilt stöd ska ges i elevens ordinarie grupp om inte detta visats vara olämpligt utifrån elevens behov. Insatserna ska utvärderas och korrigeras om de inte haft avsedd effekt. Bedömning av brist konstaterar att Praktiska Sverige AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Ansvariga på skolan utreder elevens behov av särskilt stöd skyndsamt, om det visar sig att det stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckligt för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som
7(17) Åtgärder minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. (3 kap. 8 skollagen) bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Ansvariga på skolan ska skyndsamt utreda elevens behov av särskilt stöd, om det visar sig att stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckliga för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Motivering till bedömning av brist Av skollagen framgår att om det framkommer att om det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, trots att stöd har getts i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen, ska detta anmälas till rektorn. Detsamma gäller om det finns skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. I beslut den 30 januari 2014 (dnr. 44-2012:1168) förelade Praktiska Sverige AB vid vite om 500 000 kr att vidta åtgärder för att förbättra arbetet med särskilt stöd då eleverna inte bedömdes få det särskilda stöd de har rätt till. Brister förelåg när det gäller rutiner för arbetet med särskilt stöd, utredning av elevers stödbehov, utarbetande av åtgärdsprogram samt beslut om att upprätta nytt åtgärdsprogram i de fall utredningar visar att åtgärdsprogrammets stödåtgärder behöver förändras. Rektorn uppger i intervju att elever innevarande läsår fått stöd i form av extra anpassningar så som exempelvis extra undervisningstid i pågående kurs, alternativa redovisningsformer, en till en undervisning och instruktionsfilmer. Enligt rektorn har inga åtgärdsprogram upprättats sedan han tillträdde och han uppger vidare att han inte har kunnat hitta eventuellt tidigare upprättade åtgärdsprogram. Enligt rektorn är anledningen till att skolan har en ofullständig bild av vilka elevärenden som är aktuella och vilken dokumentation som finns, att såväl rektorn som en majoritet av elevhälsans personal är nya på skolan.
8(17) Enligt rektorn har elevhälsan påbörjat arbetet med att ta fram och uppdatera så kallade uppmärksammanden som inkommit till elevhälsan, dvs, olika signaler från lärare om att elever riskerar att inte nå kunskapskraven eller uppvisar hög frånvaro. Vidare ska enligt rektorn alla skolans elever gås igenom vid en så kallad terminsavstämning. Rektorn uppger att även om skolan inte har gjort utredningar har lärarna hela tiden gett särskilt stöd. Stödet har enligt rektorn inneburit att elever fått mer tid för en kurs och även enskild undervisning. Ett exempel på sådant särskilt stöd är att elever som på grund av hög frånvaro inte uppnår de kunskapskrav som minst ska uppnås får läsa om hela kursen. Enligt intervju med personal inom elevhälsan har det under läsåret tagits emot så kallade uppmärksammanden från lärare angående elever som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå kunskapskraven beroende på olika orsaker, till exempel hög frånvaro. Av intervjun framgår vidare att flera av skolans elever även har svårigheter i sin skolsituation som beror på medicinska problem och där ett beslut av rektor om utredning och upprättande av åtgärdsprogram borde ha fattats. Anledningen till att så inte skett är enligt intervjun att skolan under hösten haft flera olika rektorer och att det allmänt varit rörigt på skolan. Personal inom elevhälsan uppger att ett arbete har påbörjats för att säkra rutinerna kring arbetet med särskilt stöd och åtgärdsprogram. De yrkeslärare som intervjuat uppger att det finns elever som har pågående åtgärdsprogram medan intervjuade lärare i gymnasiegemensamma ämnen säger att de inte känner till om det finns sådana -, - åtgärdsprogram. Orsaken till att inga åtgärdsprogram upprättats under innevarande läsår menar lärarna är att de har rekommenderats att arbeta med extra anpassningar i undervisningen. konstaterar att det finns lärare på skolan som inte vet om det finns elever med pågående åtgärdsprogram eller inte. Lärare i de gymnasiegemensamma ämnena uppger att de gör så kallade uppmärksammanden till elevhälsan när en elev har hög frånvaro och bristande kunskaper och i övrigt lämnas information till elevens mentor vid mitterminskonferenserna. Dessa lärare uppger att de hittills inte fått i uppgift att göra några utredningar som underlag för beslut om åtgärdsprogram ska upprättas eller ej. Däremot erbjuds elever som inte uppnår betyget E prövning. Det framkommer av uppgift från rektorn att det finns ett antal elever i årskurs 2 och 3 som ännu inte uppnått kunskapskraven för grundskolan och därmed riskerar att inte uppnå kunskapskraven för sin gymnasieutbildning. s utredning visar således att det vid Praktiska Gymnasiet Uddevalla finns elever som riskerar att inte nå eller inte når kunskapskraven
9(17) som minst ska uppnås för sin gymnasieutbildning och att det finns elever som är i behov av särskilt stöd och vars stödbehov inte skyndsamt har utretts. Tillsynen visar också att elever som getts särskilt stöd har fått ett sådant stöd utan föregående utredning. Utan djupare kunskap om vilka behov eleven har riskerar stödinsatserna bli alltför generella och otillräckliga. Genom dessa uppgifter kan det konstateras att skolan inte uppfyller bestämmelserna i skollagen vad gäller att utreda elevers eventuella behov av särskilt stöd. Huvudmannen och rektorn ska därför säkerställa att elevers behov av särskilt stöd skyndsamt utreds om det visar sig att stöd som getts i form av extra anpassningar inte är tillräckliga för att eleven ska ha möjlighet att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås. Detsamma gäller om det finns särskilda skäl att anta att sådana anpassningar inte skulle vara tillräckliga eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation Motivering till föreläggande vid vite som ingripande får enligt skollagen 26 kap. 10 förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Ett föreläggande enligt 26 kap. 27 skollagen får förenas med vite. ska förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Som redovisat ovan i detta beslut uppfyller Praktiska Sverige AB:s verksamhet inte de krav som följer av författningarna som gäller för verksamheten. Praktiska Sverige AB föreläggs därför att vidta de åtgärder som beskrivits ovan. konstaterar i detta beslut att huvudmannen inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att avhjälpa brister som konstaterats vid tidigare tillsyn. s besök i februari 2015 visar på kvarstående brist vad gäller skolans skyldighet att skyndsamt utreda elevers behov av särskilt stöd, och bristen kan därför inte anses vara av tillfällig art. Skolans underlåtenhet att utreda behovet av särskilt stöd kan leda till att elever inte når de kunskapskrav som minst ska uppnås, och försvårar härigenom allvarligt elevers förutsättningar att nå målen för utbildningen. Mot ovanstående bakgrund finner skäl att förena föreläggandet med vite.
10 (17) Förutsättningar för lärande och trygghet Skolan ska se till att viktiga förutsättningar för elevernas lärande och trygghet är uppfyllda på skolan. Rektorn ska i ett tidigt skede uppmärksamma elever som av ogiltiga skäl inte deltar i skolarbetet, så att eleven så snart som möjligt deltar. Skolan ska bedriva ett aktivt värdegrundsarbete, som innebär att exempelvis grundläggande demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter kommer till uttryck i praktisk handling. Vidare ska lärarna ha kompetens och samverka med varandra, för att genom till exempel erfarenhetsutbyte utveckla skolans undervisning. Centrala stödfunktioner som skolbibliotek, elevhälsa och studie- och yrkesvägledning används aktivt i utbildningen, för att stödja och främja elevernas utveckling mot de nationella målen. Skolan ska således inte bara ha tillgång till dessa funktioner, utan de ska kontinuerligt användas i undervisning och övrig skolverksamhet. Bedömning av brist konstaterar att Praktiska Sverige AB inte uppfyller författningskraven avseende att: Lärarna vid skolenheten samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen. (Lgy 11, 2. Övergripande mål och riktlinjer, 2.1 Kunskaper) Åtgärder bedömer att följande åtgärder behöver vidtas för att avhjälpa bristen. Bristen kan dock avhjälpas även på annat sätt. Lärarna ska samverka med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen. Motivering till bedömning av brist Enligt läroplanen ska läraren samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen. I beslut den 27 juni 2013 (dnr. 44-2012:1168) förelade Praktiska Sverige AB att vidta åtgärder för att se till att lärarna samverkar med varandra för att ge eleverna möjlighet att nå examensmålen/programmålen. bedömde i samband med uppföljningen att huvudmannen vidtagit åtgärder för att avhjälpa den påtalade bristen. Vid intervjuer med lärare ges exempel på hur lärare som undervisar i svenska, historia och samhällskunskap samverkar kring kursers planering, innehåll och upplägg med lärare för handels- och administrationsprogrammet och med lärare för vård- och omsorgsprogrammet. För skolans övriga sex program framkommer vid intervjuerna inga exempel på att det sker en samverkan
11(17) mellan yrkesämnen och gymnasiegemensamma ämnen som innebär att lärare planerar kursernas innehåll och upplägg tillsammans. Lärare i gymnasiegemensamma ämnen uppger att det är svårt att samverka med program där yrkeslärare för tillfället saknas. Rektorn uppger att samverkan är ett av skolans utvecklingsområden och att han uppmanar lärarna att samverka kring examensmålen. s utredning visar att samverkan mellan lärare sker inom två av skolans program och att det inom majoriteten av de program som skolan bedriver utbildning i inte sker någon samverkan mellan lärarna i form av gemensam planering av undervisningen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav. Eftersom bristen är återkommande och de vidtagna åtgärderna inte gett långvarig effekt måste huvudmannen och rektorn skyndsamt se till att lärarna vid skolenheten samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen. Motivering till föreläggande vid vite som ingripande får enligt skollagen 26 kap. 10 förelägga en huvudman som enligt denna lag står under dess tillsyn att fullgöra sina skyldigheter, om verksamheten inte uppfyller de krav som följer av de föreskrifter som gäller för verksamheten eller, i fråga om enskild huvudman, de villkor som gäller för godkännandet eller beslutet om rätt till bidrag. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart. Ett föreläggande ska ange de åtgärder som tillsynsmyndigheten anser nödvändiga för att avhjälpa de påtalade bristerna. Ett föreläggande enligt 26 kap. 27 skollagen får förenas med vite. ska förena ett föreläggande med vite om föreläggandet avser en eller flera brister som allvarligt försvårar förutsättningarna för eleverna att nå målen för utbildningen, om det inte av särskilda skäl är obehövligt. Som redovisat ovan i detta beslut uppfyller Praktiska Sverige AB:s verksamhet inte de krav som följer av författningarna som gäller för verksamheten. Praktiska Sverige AB föreläggs därför att vidta de åtgärder som beskrivits ovan. Trots att huvudmarmen vidtagit åtgärder för att avhjälpa den tidigare konstaterade bristen avseende lärares samverkan med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen, finner vid besök i februari 2015 återigen brist inom detta område. Det är anmärkningsvärt att bristen återkommer och att huvudmannen inte följt upp om vidtagna åtgärder varit tillräckliga för att avhjälpa tidigare konstaterade brister i verksamheten. Det är därför av största vikt att Praktiska Sverige AB gör sitt yttersta för att snabbt
12 (17) komma tillrätta med samtliga brister i verksamheten. Mot ovanstående bakgrund finner skäl att förena föreläggandet med vite. Övriga arbetsområden Undervisning och lärande Skolan ska se till att den ordinarie undervisningen utgår från och genomförs på ett sådant sätt att den främjar elevernas möjligheter att nå de examensmål som gäller för det nationella program som eleven läser. Undervisningen ska utformas och genomföras så att alla elever, såväl på nationella program som på introduktionsprogram, ges möjligheter att nå samtliga kunskapskrav inom de ämnen som eleven läser, det vill säga såväl i gymnasiegemensamma ämnen som program gemensamma ämnen, ämnen inom inriktningar och fördjupningsämnen. I detta ingår att läraren ger eleverna ett aktivt lärarstöd genom att exempelvis genomföra strukturerade lektioner, genomföra undervisningen utifrån tydliga mål och syften och ge eleverna tydliga beskrivningar och förklaringar. Vidare anpassar läraren undervisningen efter elevernas olika förkunskaper, intressen och lärstilar och ger eleverna såväl stöd som stimulans och utmaningar. I detta arbete kan samråd med elevhälsan underlätta. Genom bland annat en varierad, stimulerande och utmanande undervisning, och genom konstruktiv återkoppling, stärker läraren elevernas vilja att lära. För att kunna individan passa undervisningen och ge eleverna inflytande över denna är det centralt att läraren skaffar sig kunskap om elevernas olika behov och förutsättningar, liksom låter eleverna vara delaktiga i planeringen av undervisningen. Arbetsplats förlagt lärande, grundläggande behörighet och introduktionsprogram Skolan ska se till att elever på yrkesprogram får den utbildning de har rätt till avseende arbetsplatsförlagt lärande (APL) och möjlighet att nå grundläggande behörighet. APL är en central del i all yrkesutbildning, då denna ska bidra till att eleven utvecklar såväl yrkeskunskaper som en yrkesidentitet. För elever som läser i huvudsak skolförlagd utbildning ska APL motsvara minst 15 veckor av den samlade utbildningstiden och för elever som är lärlingar ska APL motsvara minst 50 % av utbildningen. Skolan ska ha kvalitetssäkrat arbetsplatsen så att eleven har reell möjlighet att nå de kunskaper som eleven är avsedd att uppnå på arbetsplatsen, exempelvis att skolan avtalat med arbetsplatsen om vilka delar av det centrala innehållet på en eller flera kurser som ska behandlas. Skolan ska också följa upp att så sker. Handledaren är en central aktör, och behöver förutom kunskaper inom yrket också ha kunskaper om de mål som eleven ska uppnå och bedömas gentemot så att eleverna får adekvata arbetsuppgifter utifrån detta. Att eleverna ges möjlighet till fortsatta studier på högskolenivå är en central rättssäkerhetsfråga. Det är dock inte tillräckligt att eleverna ges en teoretisk möjlighet att uppnå grundläggande behörighet utan skolan bör också göra det praktiskt möjligt för eleverna, ex. genom att undvika schemakrockar.
13 (17) För introduktionsprogrammen finns inga nationellt fastställda programstrukturer eller examensmål, utan utbildningen ska utformas så att eleven förbereds för vidare studier eller etablering på arbetsmarknaden. Ett centralt instrument i denna planering är elevens individuella studieplan. Eleven ska, utifrån sina behov, få en utbildning som uppfyller introduktionsprogrammets syfte så att elevens mål med utbildningen kan uppnås. Bedömning och betygssättning Skolan ska se till att läraren gör en allsidig bedömning av elevernas kunskaper utifrån de nationella kunskapskraven, och ger eleven och dess vårdnadshavare information om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling. Detta gäller alla elever, oavsett om de går ett högskoleförberedande program, yrkesprogram eller introduktionsprogram. Detta avser samtliga ämnen som eleven läser, det vill säga såväl gymnasiegemensamma ämnen som programgemensamma ämnen, ämnen inom inriktningar och fördjupningsämnen. Eleven ska, när omdömen ges eller betyg sätts i olika ämnen, enbart bedömas utifrån de nationella kunskapskraven och inte utifrån andra kriterier som läraren och skolan själv upprättat. Lärarens analyser av elevernas kunskaper ska bygga på olika underlag, som tillsammans ger en bred och allsidig bild av elevernas kunskaper. I detta ingår att läraren bl.a. ska använda sig av nationella ämnesprov tillsammans med övriga muntliga och skriftliga elevprestationer. Ide fall eleven har haft hela eller delar av kurser förlagda till arbetsplats (APL) ska bedömning av detta ingå i den samlande bedömningen. Vidare ska skolan göra eleven och dess vårdnadshavare delaktiga i elevens utveckling genom att, löpande under studietiden och genom utvecklingssamtal, informera om elevens kunskapsmässiga och sociala utveckling och hur denna bäst kan stödjas. Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling Skolan ska, i det dagliga arbetet, arbeta för att elevernas lärmiljö ska präglas av trygghet och studiero och är fri från kränkande behandling. Skolan ska se till att eleverna kan bedriva sina studier i en lugn miljö där de exempelvis inte störs, hotas eller känner sig otrygga av andra elever. Denna miljö bör inte begränsas till enbart lektionssalar, utan även gälla övriga studieutrymmen på skolan som exempelvis skolbibliotek, grupprum. Detta gäller alla elever, oavsett om de går ett högskoleförberedande program, yrkesprogram eller introduktionsprogram. Det kan därmed också avse miljöer utanför skolan men som ingår i skolans verksamhet, exempelvis på arbetsplats (APL). Vidare ska skolan genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling av elever vid skolan. Om en enskild elev upplever sig kränkt ska omständigheterna utredas, och i förekommande fall åtgärdas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Styrning och utveckling av verksamheten Rektor ska, genom ett aktivt ledarskap, styra och utveckla verksamheten vid skolan så att alla elever ges en likvärdig utbildning av god kvalitet i en trygg miljö. Därför ska rektor, tillsammans med elever och personal, ha ett långsiktigt arbete för att nå detta syfte. Arbetet sker genom att utifrån en analys av nuläget identifiera verksamhetens utvecklingsbehov och med grund i denna analys sedan vidta nödvändiga förbättringsåtgärder. Analysen ska omfatta hela
14 (17) utbildningen och inte avgränsas till exempelvis resultat enbart i gymnasiegemensamma ämnen utan ska också omfatta uppföljning av resultat i fördjupningsämnen, från lärande som sker på arbetsplats (APL) och undervisning på introduktionsprogram. Förbättringsåtgärder kan exempelvis vara att personalen ges kompetensutveckling som motsvarar de behov som framkommit genom analys av verksamhetens förbättringsområden. Det innebär också att rektor fördelar verksamhetens resurser på ett sätt som svarar mot elevernas behov, så att alla elever ges förutsättningar att nå målen för utbildningen. Bedömning Det har vid tillsynen inte framkommit annat än att skolenheten uppfyller författningarnas krav inom dessa arbetsområden. I ärendets slutliga handläggning har deltagit avdelningschef Björn Persson, rättschef Marie Axelsson, avdelningsjurist Staffan Opitz, enhetschef Maria Kärrman och utredare Inger Börjesson (föredragande). / 1 Ann-Marie Begler Generaldirektör Hur man överklagar, se bilaga 3 Bilagor Bilaga 1: Allmänt om tillsynen Bilaga 2: Fakta om Praktiska Gymnasiet Uddevalla Bilaga 3: Överklagandehänvisning
15(17) Bilaga 1: Allmänt om tillsynen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, för att se att den följer de lagar, regler och läroplaner som finns för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö, där alla når minst godkänt i alla ämnen. granskar alla huvudmän, vilket innebär alla kommuner, utbildningsföretag och andra organisationer som driver skolverksamhet. Tillsynen görs vart tredje år. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Alla skolenheter ingår i tillsynen. prioriterar att besöka de skolor där en hög andel elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Det innebär att vi kan stanna längre på dessa skolenheter under själva tillsynsbesöket, men också att vi bättre kan följa upp att eventuella brister åtgärdas och ge råd och vägledning. bedömer om, och i sådana fall på vilket sätt, den granskade verksamheten inte uppfyller de regler som gäller. Myndighetens granskning utgår bland annat från skollagen, förordningar och läroplaner. Bestämmelser som verksamheterna är skyldiga att följa. När har tagit in tillräcklig information gör myndigheten en bedömning av om verksamheten lever upp till de lagar och regler som finns för verksamheten. Alla huvudmän får ett tillsynsbeslut för de verksamheter som huvudmannen ansvarar för. Dessutom får de skolenheter där fördjupat tillsynen och gjort tillsynsbesök ett eget beslut, som bara handlar om den skolenheten. fattar också enskilda beslut avseende huvudmannens ansvartagande över de skolformer som huvudmannen ansvarar för. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på de sakuppgifter som Skolinspektion grundar sina bedömningar på. I de fall funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på s webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
16 (17) Bilaga 2: Fakta om Praktiska Gymnasiet Uddevalla Huvudman för Praktiska Gymnasiet Uddevalla är Praktiska Sverige AB med org. nr 556257-5786. Skolan har 45 elever och erbjuder utbildning inom nationella program i form av gymnasial lärlingsutbildning samt utbildning inom introduktionsprogram. På Praktiska Gymnasiet Uddevalla erbjuds följande nationella program: Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) med inriktning husbyggnad Fordons- och transportprogrammet (Fl) med inriktning personbil Handels- och administrationsprogrammet (HA) med inriktning handel och service Hotell- och turismprogrammet (HT) med inriktning turism och resor Industriteknikprogrammet (IN) med inriktning svetsteknik Naturbruksprogrammet (NB) med inriktning djur VVS- och fastighetsprogrammet (VF) med inriktning VVS Vård-och omsorgsprogrammet (VO)
17 (17) Bilaga 3: Överklagandehänvisning s beslut om föreläggande vid vite får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Överklagandet ställs till Förvaltningsrätten i Stockholm, men ska skickas eller lämnas till, Lund. Överklagandet ska ha inkommit till inom tre veckor från den dag då klaganden fick del av beslutet. Om klaganden är en part som företräder det allmänna ska överklagandet dock ha inkommit inom tre veckor från den dag då beslutet meddelades. I skrivelsen ska anges vilket beslut som överklagas och vilken ändring som önskas. De skäl som finns för ändring bör också anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller dennes ombud.