Utflyktsmål i Fågelås
1. Jättestenen vid Abrahamstorp Sägnen säger att jättarna blev irriterade på kyrkklockorna i Norra Fågelås kyrka. De kastade då denna sten mot kyrkan men missade med några hundra meter. Det finns på många håll i landet legender om stora stenar som jättar kastat av olika anledningar, ibland i strider mot varandra, ibland för att träffa en kyrka vars klockklang upplevdes som störande. Stenen här är omkring fyra meter hög ovan jord och 20 meter i omkrets. 2. Norra Fågelås kyrka 3. Almnäs Norra Fågelås kyrka är Guldkroksbygdens äldsta med anor tillbaka i 1100-talet. Den omnämns första gången i skrift år 1225. Genom århundradena har kyrkan byggts ut och förändrats. Av medeltida inventarier kan nämnas det vackra altarkrucifixet från tidigt 1400-tal. Kyrkans väggar upptar en mängd anvapen och minnestavlor över bemärkta personer som bott i församlingen främst under 1600- och 1700-talen. Kyrkan restaurerades fullständigt år 1994. Några veckor under sommaren anordnas Vägkyrka med visning av kyrkan och kaffeservering i församlingshemmet eller prästgårdens trädgård mitt emot kyrkan. Söder om kyrkan finns ett skyltat naturreservat. Almnäs dominerar Fågelåsbygden och är en av de större gårdarna i landet. Verksamheten omfattade fram till 1962 också mejeri (återupptaget 2008), till 1975 sågverk uppe vid Korsgården och till 1976 tegelbruk. Det gamla tegelbruket någon kilometer söderut används sedan 1979 för djurhållning med mjölkproduktion. Lantbruket och mjölkproduktionen drivs numera ekologiskt. Enligt legenden skulle den berömda 1700-talskokerskan Cajsa Warg (1703-1769) ha varit en tid på Almnäs medföljande ägaren greve Stackelberg. Hon skrev en mycket känd kokbok och skall ha myntat uttrycket Man tager vad man haver. 2
Ägare till gården var släkten Sparre 1831-1885, Gustav Mauritz Posse från Vreten 1885-87, Oscar Dickson och hans sterbhus 1887-1915 och allt sedan dess familjen Berglund i olika företagsformer. Den 14 augusti varje år firas Öppen gård då alla verksamheter på gården visas och helgen den andra advent arrangeras en uppskattad och välbesökt julmarknad i den gamla salpeterladan. Strax söder om infarten till slottet ligger Greve stall. På det gamla stallets södergavel finns längst ner till höger sju inmurade tegelstenar med avtryck av barnafötter. De är avtryck från greve Posses barn födda 1888-1901. 4. Badplatsen vid Storebro Mellan Almnäs och Vrångebäck ligger den kanske mest lättillgängliga badplatsen. 5. Brissanders Brissanders hus i sin prakts dagar. Bilden hämtad från F Colling: Skaraborgsbygden, Vätterstranden och Tiveden, s. 142. Frans August Brissander 1848-1933 Detta var en märklig man. Han var uppvuxen här på torpet Esbjörntorp och var begåvad och fick hjälp med att gå i Hjo pedagogi (senare Samrealskolan). Tidigt gick han till sjöss och på lediga stunder studerade han vidare och kunde ta kaptensexamen. Efter ett tag hamnade han i Ostasien och där var han verksam som kapten på Kinesiska sjön i 30 år. Han var en man med stort tekniskt kunnande. Redan i början av 1890-talet hade han ritningar färdiga till ett fungerande flygplan tio år innan bröderna Wright 1903 flög för första gången. Hade han fått möjligheten att bygga sitt plan, så kanske Brissander stått som uppfinnare av flygplanet. Hit till Esbjörntorp återvände han på 1910-talet som en förmögen man. Här byggde han ett hus som liknade en båt, med ångmaskin och kommandobrygga, och här kunde han drömma sig tillbaka till sin tid på sjön. Idag finns bara grunderna kvar av husen på Esbjörntorp. Men två stora källare och gigantiska stenmurar finns kvar och minner om storhetstiden under första delen av förra seklet. Brissanders grav utmärks med ett enkelt järnkors på Norra Fågelås kyrkogård, sydvästra delen. Om Brissander har Tage Westergren skrivit en bok Från Guldkroksbygd till Shanghai. 3
6. Hållsdammarna Uppe i Almnässkogen finns det fem dammar, en gång uppdämda för att försörja den gamla sågen med vattenkraft. Den översta eller nordligaste är Erikssonsdammen där Friluftfrämjandet har ett vindskydd ute på en udde kallad Lingonudden. Nästa damm är Ramadammen. Sedan kommer Mellandammen som är den största men lite svåråtkomlig. Därefter följer Hållsdammen och längst söderut Dicksonsdammen. Från Hållsdammen kan man gå en runda på cirka fyra km och passerar då gamla kända platser som Grevinnans utsikt och Trinne sten. Man rundar Dickssonsdammen, sedan är det en tuff stigning upp till Grevinnans utsikt. Turen går genom fin skog. Den är sporadisk utmärkt med rödgul snitsel. Se kartan s. 8. Någon utsikt är det numera inte från Grevinnans utsikt då det växt för med granskog. Där finns en bänk att vila på och en minnessten (bild t.v.) med inskriften GPM (Göran Posse Marika) och årtalet 1899. Lite längre upp i backen har man en fin utsikt över Almnäs. Trinne sten en liten obetydlig rund sten med initialerna GP (Göran Posse) inhuggna. 8. Hökensås golfbana Golfbanan med 27 hål har ett naturskönt läge med en strålande utsikt över Vättern. Även om man inte spelar golf, så kan man ändå göra ett besök, äta en lunchbuffé i golfrestaurangen och på köpet njuta av den härliga utsikten över bygden. 1963 öppnades banan för spel. 4
7. Knektastan Området Knektastan ligger väster om Korsgården och söder om Hållsdammarna. Namnet har området fått för att här fanns, förutom ett antal vanliga torp, fyra soldattorp. Torpen ligger på och i kanten av ett större hygge och kan vara ganska svåra att finna, men är utmärkta med skyltar uppsatta av hembygdsföreningen. Numren kommer från den beteckning torpen hade hos Skaraborgs Regemente. Nr 815 Krumpekullen låg längst öster ut. Sista soldaten var Gustaf Alfred Lind med nio barn. 1907 flyttade familjen till Tidaholm. Torpet var bebott till 1934 då sist boende f.d. kyrkväktaren Johan Magnusson flyttade till Kyrkefalla. Nr 820 Islebo. Detta torp finns fortfarande kvar men är under förfall. Sista soldat var Karl Viktor Qvist som 1908 flyttade till torpet Piggatorp under Hjällö i Södra Fågelås och 1919 till Mölltorp. Bror Harald Petterson med hustru var kvar 1935. Torpet kallas då Karlstorp Nr 821 Katebo låg längst väster ut. David Levi Alm hette den sista soldaten. Han utflyttade 1898 till Agnetorp. Torpet var bebott till 1929 då sist boende Ulrika Karlsdotter dog. Nr 825 Trollebo låg i mitten. Sista soldaten var Per Gustaf Rydell, han rymde till Amerika 1892. Torpet var bebott fram till mitten på 1920-talet. 5
9. Pestkyrkogården vid Erlandstorp Farsoter och epidemier har vid olika tidpunkter också hemsökt vår bygd. Våren 1711 härjade pesten också i Fågelås och skördade minst ett 20-tal liv. I försök att isolera spridning av sjukdomen inrättades hastigt då här en särskild begravningsplats och enligt minnesstenen fick 15 personer här sin sista vila. Pesten upphörde i maj 1711 men begravningsplatsen invigdes först midsommardagen samma år. De här begravda är sannolikt Jon Jonsson med hustru Kerstin, deras två barn, en piga och en inflyttad gumma från Lilla Erlandsstorp (Södra Kronogården) samt från Noltelna Anders Håkanssons mor, syster, hustru och fyra barn. Om det är 15 personer som ligger där kan övriga två ha kommit från gårdarna Boda och Monäs som också drabbades. Minnesstenen restes 1937 och bekostades av Albert Andersson i Kronogården, Knut Almkrantz i Telna och Justus Larsson i Löjtnantsgården. Den invigdes av kyrkoherden Tell Törnblad i samband med en minnesstund. Lättast når man platsen om man följer första dikesrenen söderut något hundratal meter ovanför gården Kullen. Man går sedan in i hagmarken och följer el-ledningen några meter åt höger (västerut). Se också begravningsplatsen vid Litteråsen (nr 16). 10. Vägstenen vid Linderydskorset Fram till 1906 gick vägen från Norra Fågelåsbygden till Tidaholm upp vid Norra Fågelås missionshus. Sedan över Telna, Källebo, St. Stackeryd, Högaruder och Slättan till Klämmesbo. Den var krokig. 1904-1906 byggdes den väg som i huvudsak följer den nuvarande från Linderyd och det är detta bygge som hedras med stenen precis söder om Linderyds gamla affär. Vägbas var Erik Basen Andersson (1881-1962) hämtad från Nora. När vägbygget led mot sitt slut gifte han sig 1906 med dottern Ellen Josefina Pettersson i Källebo och blev senare en aktad bonde där och kommunalman. Den nuvarande sträckningen fick vägen 1967-68. 6
11. Södra Fågelås kyrka Själva kyrkan är troligen från tidigt 1600-tal som annex och kapell under Norra Fågelås kyrka. Upphöjdes till självständig kyrka med egen församling 1902. Senast ombyggdes kyrkan 1942. Altartavlan från 1942 är målad av bygdens store son, glaskonstnären Simon Gate, född 1883 på Karlsberg Kyrkogården, den norra, kring kyrkan fick sin nuvarande omfattning 1894. Den södra invigdes 1942. Sedan 1993 finns längst söderut Hjo kommuns första minneslund. Församlingshemmet söder om byggdes 1910 som ålderdomshem med ett litet kommunalrum. Det ersatte då ett äldre fattighus från 1772. Ålderdomshemmet fungerade som sådant till 1952 då Fågelås storkommun bildades och åldringsvården förlades till Vättersro uppe vid Brandstorps kyrka. Hemmet här ändrades då till pensionärsbostäder vilka var i bruk till 1978. I församlingshemmets trädgård finns sommartid trädgårdsmöbler där man under kontemplation kan njuta av medhavd kaffekorg. Också här anordnas under några sommarveckor Vägkyrka med visning av kyrkan och kaffeservering. Det vita sockenmagasinet är från 1764. Här förvarades den spannmål som socknen köpte upp för att efter behov dela ut till de fattiga. Långt fram i tiden användes magasinet som bårhus. Mitt emot sockenmagasinet, väster om vägen fanns kyrkstallarna, som var kvar i vart fall in på senare delen av 1930-talet. 12. Hembygdsgården Fågelås hembygdsförening bildades hösten 1977. Av Gustav och Gullvi Berg fick föreningen 1979 fastigheten Gate 1:13, kallat Furulund. Här finns nu en vacker hembygdsgård med samlingar av gamla föremål i det gamla boningshuset och det 1992 invigda större museet i söderkanten på tomten. Här kan man sommartid avnjuta en fin miljö och medhavd fika i utställda sommarmöbler. 7
Utflyktsmål i Fågelås 1. Jättestenen vid Abrahamstorp 2. Norra Fågelås kyrka 3. Almnäs 4. Badplatsen vid Storebro 5. Brissanders 6. Hållsdammarna 7. Knektastan 8. Hökensås golfbana 9. Pestkyrkogården vid Erlandstorp 10. Vägstenen vid Linderyd 11. Södra Fågelås kyrka 12. Hembygdsgården 13. Hjällö 14. Hjällöbäcken 15. Baltiska issjön 16. Pestkyrkogården vid Litteråsen 17. Sappörstenen 18. Mobolets bisonfarm 19. Usikten vid Flatan 20. Getaryggen 21. Varggrop 22. Klockarehemsstan 23. Rackelahålan 24. Västra Vätternleden 8
9
13. Hjällö Hjällö slott är en mycket vacker 1700-talsbyggnad. De fyra gårdsflyglarna bidrar till intrycket. Miljön är väl tillvaratagen och varsamt renoverad. På slottets tredje våning finns rum med originaltapeter från 1800-talet kvar. Våningen används till bl.a. konstutställningar. Det var här som Hjos konstrunda under Pingsthelgen startade 1968 och där sedan Gull Willner, Pära Bjurström och Berit Magnusson hade sina utställning under många år. Slottsparken är anlagd av samma arkitekt som i slutet av 1800-talet anlade Hjo Stadspark, J.J. Sternemann. 14. Hjällöbäcken Hjällöbäcken är ett nationellt särskilt värdefullt vattendrag för fisket och utgör ett mycket betydelsefullt lek- och uppväxtområde för vätterröding. På våren leker även vätterharr och den rödlistade arten flodnejonöga här. Harren i Vättern är det sydligaste beståndet i landet. Flodnejonöga är inte kommersiellt intressant men rödlistad. Förr var bäcken en viktig källa för vattenkraft och flera kvarnar, dammar och rester av anläggningar finns bevarade. Hjällöbäcken har på två platser under senare år varit föremål för samhällets insatser. Hjällö kvarn Sommaren 2001 gjordes omfattande arbeten på dammen vid Hjällö kvarn. En ny fiskväg och bäckfåra anlades intill den befintliga dammen i syfte att återskapa reproduktionsområde (lek- och uppväxtområde) uppströms. Statsbidrag täckte hela kostnaden på ca 1 935 000 kr. 10 Vid reparationen av dammen hittades brädor från träd fällda 1568. Kvarnen tillhörde under 1500-talet Vadstena kloster och var i bruk till 1929, varefter kvarnen gjordes om till kraftstation. Hjällö kvarn nås enklast genom att man går ner andra nedfarten, ca 500 m söder om avtagsvägen ner till Hjällö. Därifrån drygt fem minuters promenad ner förbi den vackra anläggningen Lilla Hjällö. Ev. bil kan ställas på parkeringsfickan. Den som vill kan följa bäcken ända upp till Gate kvarn. En koport ett trettiotal meter norr (höger) om genomskärningen av vägen, spännande för barn, gör att man inte behöver gå upp på 195:an. Kraftiga skor eller stövlar rekommenderas. Gate kvarn Ungefär 1,5 km uppströms Hjällökvarn, mitt för det gamla mejeriet i Gate, ligger Gate kvarn. Kvarndammen här omfattade en gång ca 4 000 kvm. men hade under årens lopp krympt till en tredjedel. I juni 2008 muddrades dammen upp och jordmassorna lades ut på åkermark i närheten. Samtidigt återfick bäckfåran ett mera ursprungligt lopp och man kunde i den norra bäckfåran nedanför dammen återställa en naturlig fri vandringsväg för fisken, drygt 30 meter lång. Totala kostnaden beräknades till 1 150 000 kr exkl. moms. Statsbidrag erhölls med 971 000 kr. Den verkliga totalkostnaden är svår att få fram, då kommunens egen insats ej klart beräknats. Gate kvarn byggdes på 1880-talet och var i bruk ännu 1985 i Seth Johanssons ägo. Ett par parkeringsplatser finns uppe vid den gamla landsvägen.
15. Baltiska issjön I Munkaskogsområdet, från södra kommungränsen och norrut kan man väster om väg 195 tydligt se den mäktiga vall som under Baltiska issjöns senare period byggts upp av issjöns ursköljda sand. Den sista inlandsisen för 18 000 år sedan, kanske 3 000 meter tjock, täckte hela Skandinavien och nuvarande Östersjön. Tjockast var den uppe i nuvarande Norrland, där trycket på jordskorpan var som högst och därför har vi där den snabbaste landhöjningen. När isen smälte och dess sydkant flyttades norrut bildades Baltiska issjön (fanns under perioden 15 000-11 000 f. Kr.). Den förkastning/gravsänka som vi nu kallar Vättern bildades under sen proterozoisk tid för ca 800 miljoner år sedan och var således en del av issjön. Modern forskning har inte entydigt kunnat visa hur och vilka vägar issjön dränerats eller avtappats. Huvudsakligen torde detta ha skett i flera steg under tiden 11 000-10 200 f. Kr. En tidig avtappning västerut kan ha skett via, vad forskarna kallar, Älga-Granbodalen nordväst om Munkaskog. Iskanten kan då ha legat längs brukningsvägen mellan Nolgården och Flatan. Genom erosion av rinnande vatten har den senare vallen väster om väg 195 delats upp i en serie vackert uppdelade kullar. Ovanför och väster om vägen ser man de branta backarna genomskurna av bäckraviner, oftast med bara något hundratal meters mellanrum Nedanför och öster om vägen finns flackare avsnitt som utgjorde bränningszon i den Baltiska issjön. I björkhagen vid Hackebo kan rester av rev eller sandbankar anas. P.g.a. tillflödena från inlandsisen var vattnet kallt. Rester av djur och växter har inte registrerats. Sträckan här anses vara den som bäst längs Vättern illustrerar strandens utformning. Även längre norrut kan man längs den äldre landsvägen ana denna strandlinje. 11
16. Pestkyrkogården vid Litteråsen I mars 1711 drabbades också Litteråsen i Södra Fågelås av pesten. Bonden Gunnar Svensson blev den ende överlevande i ett hushåll med nio medlemmar. Eftersom socknen, trots anmodan från högre instans, inte anvisat någon begravningsplats, tvingades Gunnar begrava hustrun, fem barn, en syster och en piga i hagen något hundratal meter sydost om gården. I dödboken anges: Af Pestilentia döde och på skogen begrafwne. Länge utmärktes platsen av några stenar över graven. 1985 lät dåvarande ägaren till gården, Lage Karlsson, resa en minnessten med de avlidnas namn. Man går till höger förbi gården på en liten stig. Lämpligen ställer man ev. bil ute vid landsvägen och tar en promenad fram till Litteråsen. Efter några hundra meter har man då först Espåsen till vänster. 17. Sappörstenen Älgamossen är en typisk högmosse omgiven av höga moränkullar. Vägen över Älgamossen som byggdes i början av förra seklet ligger på en risbädd. Står man på vägen när det kommer ett tungt fordon, så känner man hur det gungar. Ett minne från vägbygget är Sappörstenen som står i närheten, i vägkorset 500 m öster om mossen. Soldater från Göta ingenjörskår byggde vägen. Sappörer kallades de soldater som gjorde sin värnplikt på ett ingenjörsregemente och bl.a. utförde lättare befästningsarbeten vid fästningar. 18. Mobolets bisonfarm 12 Här finns en bisonfarm med ett 100-tal bisonoxar (amerikansk präriebison) som kan beskådas via guidning med traktor och prärievagn. Tjuren blir fullvuxen 1000-1200 kg, kon ungefär hälften. En bisonko i hägn får sin första kalv vid tre års ålder, i det vilda vid ca fyra års ålder. Kalvningstiden är april - juni. Kalven väger ca 20-25 kg vid födseln. Djurens otroligt välisolerande päls gör att ligghallar under tak inte behövs. Farmen drivs för både avel och köttproduktion. Den unika samlingen fjärilar som tidigare fanns i Hjo stadspark (Fjärilsmuseet) visas nu här och i anslutning till denna ligger en kaffeservering. Från gården har man en enastående utsikt över stora delar av Vättern och Hökensåsskogarna.
19. Utsikten vid Flatan Det finns många vackra utsiktsplatser uppe på Hökensås och en av de mäktigaste finns på vägen mellan Flatan och Munkaskog Nolgården. Här ser man det mesta av Fågelåsbygden, vid klart väder ända bort till Hjo. En annan mera lättillgänglig och nästan lika vacker utsikt får man när man kommer väg 193 från Tidaholm ner mot Linderyd vid 195:an. 20. Getaryggen Getaryggen är en mäktig rullstensås. Uppe på åsen har det gått en landsväg sedan urminnes tider. Milstenar minner om att detta har varit en gammal väg. Här gick vägen en gång mellan gästgivargårdarna i Torp i Södra Fågelås och Hadäng i Daretorp och sedan vidare mot Falköping. Vägen återställdes i farbart skick i slutet av 1940-talet och är nu en vägsamfällighet. I dagligt tal kallas den även för Klevavägen. 21. Varggrop Vargen var en plåga för våra förfäder, när boskapen betade ute på skogen. Blev de rivna av vargen, så blev det ingen mat i stugan. En välbevarad varggrop finns utmed en skogsväg norrut från Getaryggen. Några kilometer längre söderut, på andra sidan gränsen till Brandstorp, finns en minnessten över den sista vargen som sköts i trakten 1841. 13
22. Klockarehemsstan 1. Hallapetters 2. Munkens 3. Strandbäckens 4. Bergqvistes 5. Kaspera (Göta-Lenas) 6. Gamle-Villes 7. Villes eller Ekholms 8. Malmes 9. Hultqvistens 10. Hermanes 11. Rosengrens eller Snickes 12. Munka-Karla 13. Lorentsa 14. Jordkula 15. Severins 16. Dala 17. Kulla-Heddas 18. Rackelahålan 14
Klockarhemmet är ett gammalt gräsgäld, som det står i böckerna. Det innebar att invånarna fick betala avgift till kronan för rätt till höbärgning och bete. Platsen är utmärkt på en karta från början av 1700-talet men fram till 1866 bodde endast en familj här. Under en kort tid från mitten av 1860-talet fanns här en fattigby som bestod av 16 små stugor och en jordkula. Som mest bodde här 50 personer omkring 1895. Sedan avtappades byn på folk och i 1930 års folkräkning var det endast två som bodde kvar. Stuggrunderna är utmärkta med skyltar. 1854 kom Göta-Lena med make och son hit. Göta-Lena var en känd trollkvinna och man reste långväga hit för att hon skulle bota sjukdomar. Maken dog 1860 och 1862 flyttade Lena tillbaka till Ullene, väster om Falköping, varifrån hon kom en gång. Man kan se resterna av Göta-Lenas stuga. Det var här som TV-programmet Utgrävarna spelades in och visades vintern 2006/07. I Fågelåsboken Mellan åsen och sjön I s. 133-137 finns det mycket skrivet om de olika stugorna, om Göta-Lena och flera andra av de boende förr i tiden. 23. Rackelahålan 24. Västra Vätterleden Söder om Klockarhemsstan ligger en håla eller krater, ca 15 m djup och 50-75 m i diameter. En sägen säger att en kung Racke en gång skulle ha grävt ner en skatt på denna plats. Många har sedan varit där och letat. En bonde var besatt av att hitta skatten och lejde in folk för att gräva men ingen skatt hittades. Det hela slutade med att han fick gå från sin gård utfattig. En variant av sägnen säger att ett lag smålänningar varit här och funnit skatten. Vid grävningar på 1800-talet skulle Göta-Lena t.o.m. ha varit med för att visa var man skulle gräva. Ett foto kan inte göra denna plats rättvisa, det är något man måste se för att få en uppfattning om vilka ofantliga massor med sten och grus som fraktats bort. Det ser mycket väl ut som om denna utgrävning kommit till för hand. I vänsterkanten på vår karta löper vandringsleden Västra Vätterleden. Den omfattar totalt åtta dagsetapper på sammanlagt närmare 150 km mellan Stenkällegården uppe i Tiveden och Mullsjö. Tre av etapperna går genom Fågelås och kan lätt delas upp i några kortare vandringssträckor. Leden går genom ett platt mycket lättvandrat landskap, följer bra stigar och skogsvägar och är markerad med orange färg på träd, stolpar och med pilar. Här kommer tre förslag på kortare utflykter där start- och slutpunkterna lätt kan nås med bil: 1. Högaliden - Håkahemmet, 7,5 km. 2. Håkahemmet - Baståsen, 5,5 km. 3. Baståsen - Hyltan, 5,5 km. 15
Allemansrätten Den svenska naturen står öppen för alla, men vi måste visa hänsyn. Vi får vandra nästan överallt i naturen med vissa undantag. Vi får till exempel inte gå över annans tomt, åker, plantering eller trädgård. Ägare av enskild väg får förbjuda motorfordon på vägen. Men ägaren kan inte förbjuda någon att gå, cykla eller rida på vägen, såvida inte vägen skadas. Vid parkering av bil, gör vi detta så att vi inte blockerar eller stör. Vi får fritt plocka blommor, bär och svamp i naturen. Vissa växter är dock fridlysta och får inte plockas. Vi får inte ta upp växterna med rötterna eller bryta kvistar från växande träd eller buskar. Särskilda regler gäller i nationalparker och naturreservat. För fiske, ta reda på vad som gäller! Oftast måste man ha fiskekort eller särskilt tillstånd. Vi får sätta upp vårt tält ett dygn utan att fråga markägaren, men tänk på att inte störa markägaren eller skada naturen. Sätt tältet på tålig mark och inte på betesmark eller plantering! Vi får göra upp eld i naturen under säkra förhållanden. Det är viktigt att välja en plats där det inte är risk att elden sprider sig eller skadar mark och vegetation. Grus eller sandig mark är lämpligt underlag. Mossa, torvmark eller jordig skogsmark är mindre bra. Håll för säkerhets skull alltid hund i koppel! Gå inte in med hund bland betesdjur! Ta med skräp hem! Framför allt Hänsyn är det viktigaste ordet! Fågelås Samhällsförening www.fagelas.se Tryck: AB LH Tryck, Ulricehamn 2011