Utformning av enkla dokument med datorstöd Mål för kursavsnittet: Du ska få tips och tumregler för att åstadkomma god, enkel och effektiv typografisk utformning med ordbehandlingsprogram på persondator. Mål för de flesta dokument: att få fram ett budskap; att göra gott intryck. Medlen: Var korrekt, konsekvent och konventionell! Formen ska lyfta fram budskapet.»printing should be invisible» Beatrice Warde Varje fel, missuppfattning och oklarhet stör budskapet. Lite extra arbete vid produktionen kan spara tid åt många läsare. Skrivregler och regler för utformningen motsvarar förväntningar hos läsaren och underlättar uppfattande av budskapet. Reglerna bygger på åratal av erfarenhet.
Hjälpmedel Rapporter förutsätts skrivas med datorstöd. Microsoft Word täcker de flesta behov. Det finns liknande program. För rapporter med mycket formler eller komplicerad struktur rekommenderas TeX eller Latex. MSWord har från version 5 en hyfsad formeleditor. För tidningsliknande utformning är Pagemaker lämpligt. För författare utan tillgång till persondator men med tillgång till Unix är Framemaker ett lämpligt verktyg. Referenslitteratur behövs och ytterligare några program kan komma ifråga.
Litteratur Frenckner, K. och Romberger, S. 1989. Tumregler för utformning av enkla dokument med datorstöd. TRITA-NA-P8903. Nada, KTH, Stockholm. Svenska akademins ordlista över svenska språket. 1998. Upplaga 12. Norstedts förlag. Svenska skrivregler. 2000. Svenska språknämnden. Liber. Miles, J. 1989. Design för desktop publishing. Forum. Hellmark, C. 1991. Typografisk handbok. Ordfront och Ytterlids. The Chicago manual of style. 1993. Upplaga 14, The University of Chicago Press.
Grad, teckenbredd, radavstånd m.m. Blysättning Kägeln motsvarar teckensnittets grad (teckenstorlek) och är gemensam för alla tecken. Varje tecken har en bredd. Normalt radavstånd är kägeln. Ordmellanrum åstadkomms med låga metallbitar (lågmaterial) med kägelns höjd och lämplig bredd, uttryckt i andel av kägeln (t.ex. 1/2 fyrkant). Marginaljustering görs genom variation av ordmellanrummen (utslutning). Mellanrum som ej får ändras kallas fast utslutning, övriga variabel utslutning.
Radavstånd, forts. radavstånd baslinje- avstånd Dagens teknik Varje teckensnitt har en grad och ett normalt radavstånd (auto i MSWord). Varje tecken har en bredd. Teckenavstånd (spärrning/knipning), ordmellanrum, radavstånd kan lätt styras.
Radavstånd i MSWord Hopp i Åbo x 3 +y Text i 72 p och 48 p. Exponenten upphöjd 20 p. Radavstånd Auto. Times 48 p med»auto» ger radavstånd 52 p och Times 72 p med»auto» ger radavstånd 77 p.
Radavstånd i MSWord, forts. Hopp iåbo Åbo x 3 +y Åbo Åbo Radavstånd»Exakt 52 p» d.v.s. som»auto» för Times 48 p. Hopp i Åbo x 3 +y i i i Radavstånd»Exakt 77 p» d.v.s. som»auto» för Times 72 p.
Radavstånd i MSWord, forts. Hopp iåbo Åbo x 3 +y Åbo Åbo Radavstånd»Exakt 67 p». Hopp iåbo Åbo x 3 +y Åbo Åbo Radavstånd»Minst 67 p» ger baslinjeavstånd 73 p mellan rad 2 och rad 3.
Sida och uppslag Standardformatet A4 används ofta. Det är 210 297 mm 2, 1/16 m 2. Sidorna förhåller sig som 1: 2. Normalt trycker man dubbelsidigt. Senare tar någon kanske enkelsidiga kopior. Marginaler behövs för hålslag, anteckningar och för att hålla i. Området innanför marginalerna kallas satsyta. I topp- och bottenmarginal kan man ha sidhuvud och sidfot med pagina (sidnummer) och titel, författarnamn e.d. Vissa rubriker och bilder kan placeras i marginalen.
Läslighet Ögat fixerar några punkter (ungefär 5) på varje rad. Under rörelsen uppfattar vi inget. Vid fixeringen uppfattar vi ordbilder, normalt inte enstaka tecken. Vid fel går vi tillbaka och försöker på nytt, normalt med kortare språng. Läslighet brukar mätas som läshastighet med bibehållen förståelse. Man vet inte i detalj hur olika faktorer samverkar för att bestämma läsligheten men erfarenhet och forskning har producerat delresultat. Grad (teckenstorlek), ungefär höjden på»åp». Mäts ofta i punkter (1 p är ungefär 0,4 mm). Ibland använder man måttenheten fyrkant. 1 fyrkant (1 em) är det aktuella teckensnittets grad. Text mellan 9 p och 12 p har god läslighet, mindre och större text har sämre läslighet.
Läslighet, forts. Rader bör ha 55 60 tecken. Vid långa rader har ögat svårt att hitta till början av nästa rad. Med korta rader är det svårt att hitta bra uppdelning i rader (lämpligt radfall). På A4-sidor klarar man detta med breda marginaler (radlängd 100 mm) eller med två spalter. Tecken på intilliggande rader får inte överlappa (testa med»åpåp»). Lite extra luft underlättar ögats radbyte. Baslinjeavståndet väljs till ungefär 120 % av graden, t.ex. 10 p/12 p,»tio på tolv punkter». Mellanrummet mellan raderna bör vara större än ordmellanrummen. Exempel: 24 p/32 p 24 p/23 p ppp ppp ppp ppp ppp ppp ppp ppp ppp ppp ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅ
Läslighet, forts. Det är ganska liten skillnad mellan läsligheten för normala teckensnitt avsedda för löpande text. Använd Times, Helvetica, New Century Schoolbook, Palatino, Lucida eller något liknande. Man indelar teckensnitten i grupper. Huvudgrupper är linjärer, utan seriffer: Helvetica, Lucida Sans Roman, Gill Sans, Avant Garde m.fl. och teckensnitt med seriffer: Times, New Century Schoolbook, Palatino, Lucida, Garamond m.fl. Använd inte speciella teckensnitt som Zapf Chancery och inte heller skuggade eller konturerade teckensnitt. Använd helst endast ett teckensnitt. Eventuellt kan man använda några få teckensnitt. Dessa måste då vara tillräckligt olika varandra och»passa ihop». Skriv inte löpande text med enbart versaler (stora bokstäver). Använd helst inte enbart versaler ens i rubriker.
Teckensnittsexempel Helvetica Använd helst endast ett teckensnitt. Eventuellt kan man använda några få teckensnitt. Dessa måste då vara tillräckligt olika varandra och»passa ihop». New Century Schoolbook Använd helst endast ett teckensnitt. Eventuellt kan man använda några få teckensnitt. Dessa måste då vara tillräckligt olika Palatino Använd helst endast ett teckensnitt. Eventuellt kan man använda några få teckensnitt. Dessa måste då vara tillräckligt olika varandra och»passa ihop». Lucida Använd helst endast ett teckensnitt. Eventuellt kan man använda några få teckensnitt. Dessa måste då vara tillräckligt olika Lucida Sans Roman Använd helst endast ett teckensnitt. Eventuellt kan man använda några få teckensnitt. Dessa måste då vara tillräckligt
Gill Sans Använd helst endast ett teckensnitt. Eventuellt kan man använda några få teckensnitt. Dessa måste då vara tillräckligt olika varandra och»passa ihop». Garamond Använd helst endast ett teckensnitt. Eventuellt kan man använda några få teckensnitt. Dessa måste då vara tillräckligt olika varandra och»passa ihop».
Jämn och ojämn högerkant Det är inte någon mätbar skillnad på ojämn högerkant och jämn högerkant. Utjämningen av radlängden till jämn högerkant ska göras enbart genom variation av ordmellanrummen. Det är viktigt att ordmellanrummens storlek varierar måttligt och inte blir större än avståndet mellan raderna. Jämn högerkant får inte åstadkommas genom variation av bokstavsavstånden i orden. Ökning av bokstavsmellanrummen (spärrning) uppfattas som framhävande.
Exempel Radlängd 160 mm (A4 med 25 mm marginaler), Times 10 p / 12 p, styckeindrag 12 p. Det blir ungefär 110 tecken per rad. Svenska ord är svåra att avstava korrekt, och det går inte att automatiskt göra avstavning så att det säkert blir korrekt. Avstavningar måste därför alltid korrekturläsas. Det finns gott om exempel på dålig automatiskt avstavning i tidningar. När man avstavar, ska det göras så att risken för missuppfattningar blir liten. Använd de avstavningsregler som finns. Avstavningar som försvårar uppfattandet av ordbilden bör undvikas. Tvekar man om en avstavning är lämplig, så är det i allmänhet klokt att avstå från den. Mer än ett par rader i följd bör inte avstavas. Sista raden på en högersida bör inte avslutas med avstavning. Många ordbehandlingsprogram har ingen automatik för avstavning, men ger användaren möjlighet att markera möjliga avstavningspunkter i orden. När texten börjar närma sig att bli färdig, kan man då gå igenom den och markera lämpliga avstavningspunkter, s.k. diskreta diviser, i speciellt långa ord. Radlängd 100 mm (A4 med marginaler 25 mm och 85 mm), Times 10 p / 10 p, styckeindrag 12 p, rak höger. Det blir ungefär 62 tecken per rad., inte att automatiskt göra avstavning så att det säkert blir korrekt. Avstavningar måste därför alltid korrekturläsas. Det finns gott om exempel på dålig automatiskt avstavning i tidningar. När man avstavar, ska det göras så att risken för missuppfattningar blir liten. Använd de avstavningsregler som finns. Avstavningar som försvårar uppfattandet av ordbilden bör undvikas. Tvekar man om en avstavning är lämplig, så är det i allmänhet klokt att avstå från den. Mer än ett par rader i följd bör inte avstavas. Sista raden på en högersida bör inte avslutas med avstavning. Många ordbehandlingsprogram har ingen automatik för avstavning, men ger användaren möjlighet att markera möjliga avstavningspunkter i orden. När texten börjar närma sig att bli färdig, kan man då gå igenom den och markera lämpliga avstavningspunkter, s.k. diskreta diviser, i speciellt långa ord.
Stavning och avstavning Kontrollera stavning. Använd ordbehandlarens inbyggda stavningskontroll och någon ordlista t.ex. Svenska Akademiens ordlista (SAOL) för svenska. Datorläsbara synonymordböcker och lexika med förklaringar blir allt vanligare. Sammansatta ord skrivs ihop i svenskan. Skriv»databehandling», inte»data behandling». Kontrollera avstavning. Avstavningar får inte locka läsaren till felaktiga gissningar om textens fortsättning. Automatisk avstavning är omöjlig (bildrulle, glasskål, finskor). Dålig avstavning är sämre än ingen alls. Använd»avstavningsanvisning» =»om ordet behöver avstavas så avstava här» (kommandobindestreck i MSWord). MSWord avstavar vid bindestreck men inte vid hårt bindestreck (alternativ-kommando-skift-bindestreck). Använd»bindeblank» =»vid detta mellanrum får raden inte delas». Exempel: 1 234 567,17 km, P G Gyllenhammar. Bindeblank i MSWord är normalt 1/4 fyrkant.
Teckenbehandling Förkortningar Skriv förkortningar med punkt och tätt ihop. Exempel: t.ex. bl.a. d.v.s. dvs. etc. et al. Ett sämre sätt är att skriva utan punkt men med bindeblank. Exempel: bl a d v s dvs etc et al. Vissa handböcker har andra rekommendationer: t. ex. bl. a. d. v. s. dvs. etc. et al. (med punkt och 2/18 fyrkant mellanrum); bl a d v s dvs etc et al (utan punkt med 3/18 fyrkant mellanrum). Citattecken Använd»» eller som citattecken i svenska och i engelska. Använd inte " " (" används för sekund och i engelska för tum). Utelämningstecken (ellips) Använd det speciella utelämningstecknet»» om sådant finns, tre punkter ser sämre ut»...». Låt mellanrummen vara som kring det utelämnade. Apostrof Använd»» som apostrof, inte»'» (' används för minut och i engelska för fot).
Teckenbehandling, forts. Streck Skilj»kort streck» som används som bindestreck (Pascal-program, Tarras- Wahlberg),»mellanlångt streck» som används som tillstreck (Stockholm Göteborg, klockan 9 11), tankstreck (Kristina kan i alla fall inte nu lova något bestämt.) och som pratminus. I svenska använder man hellre komma eller parentes än tankstreck. I engelska skrivs tankstrecket dels som»långt streck»»», dels utan omgivande ordmellanrum. Pratminus sätts med vanligt styckeindrag och följs av 1/2 fyrkant mellanrum. Varför kom du inte på festen igår? frågade han. Hade du glömt bort den? Ett följande vanligt stycke. Använd i första hand kursivering för att framhäva ord, i andra hand fetstil. Använd inte understrykning. Andra speciella tecken är: fifl éé üü ß çç ` ˆ
Teckenbehandling, forts. Använd inte blanktecken för att placera text i sidled. Använd istället indrag och tabulatorer. Skriv precis ett blanktecken efter skiljetecken som punkt, komma, utropstecken, frågetecken och kolon och inget blanktecken före. Normalt indrag är stort som baslinjeavståndet eller lite mer. Exempel: Lite text kanske direkt efter rubrik. Ett nytt stycke vars början på något tydligt sätt ska kunna urskiljas. Man ska få plats med en kvadrat i indraget. Här är texten Times 24 p/28 p och indraget 29 p. På Macintosh, använd»decimala teckenbredder» annars kan både bokstavs- och ordmellanrum bli för stora och ojämna.
Stycken Nytt stycke representerar»ny tanke». Nytt stycke markeras normalt genom radbyte och indrag. Indraget väljs lika baslinjeavståndet. Första stycke efter rubrik saknar indrag. En alternativ och sämre utformning, kvarleva från maskinskrivningstiden, är att ha blank rad mellan stycken och inget indrag. Undvik»horungar» d.v.s. första rad i stycke ensam nederst på sida (och än värre ensam rubrik) och ensam sista rad överst på sida. Uppräkningar ges lämpligen»hängande indrag» d.v.s. vänsterkanten dras in lika mycket som styckeindraget, utom första raden som inleds med en kula ( ), nummer eller textrubrik. Uppräkningen kan föregås och följas av extra mellanrum. Stycket efter behöver då inget indrag. En kort uppräkning. Ett andra element som visar det hängande indraget från och med rad två.
Om ett element i uppräkningen innehåller flera stycken dras förstaraderna in. Sista elementet i uppräkningen. Texten efter uppräkningen har inget indrag.
Stycken i MSWord Indrag vänster hur långt t.h. om vänstermarginalen styckets rader börjar. Indrag höger anger hur långt t.v. om högermarginalen styckets rader slutar. Indrag första raden anger hur långt t.h. om övriga raders början första raden börjar.
Stycken i MSWord, forts. Övre stycket har»indrag vänster» = 0,5 cm,»indrag höger» = 0,5 cm och»indrag första raden» = 2 cm. Undre stycket har»indrag vänster» = 0,5 cm,»indrag höger» = 0 cm och»indrag första raden» = 1 cm. Radavstånd Auto, Exakt, Minst Avstånd före, avstånd efter Indrag vänster, höger, första raden
idbrytning före, håll ihop rader, håll ihop med nästa Tabulatorlägen, tabulatortecken Kantlinje Ram
Sidan Rapporter görs oftast i A4 för dubbelsidig kopiering och häftning med klammer i ryggen. I många fall är en något mindre sida bättre. Välj vänster- och högermarginaler 25 mm, skriv två spalter med 5 mm emellan. Sidhuvud 25 mm och sidfot 30 mm kan vara lämpligt. Det ska vara tydligt avstånd mellan sidhuvud och resten av sidan. Det»klassiska» dokumenthuvudet innehåller avsändare, datum, dokumenttyp och sidnummer: Avsändare 1994-12-24 sida 1 ev. flera rader Dokumenttyp Placera sidnumret ytterst och rapportnamnet (eventuellt förkortat) innerst i sidhuvudet. Alternativt kan vänstersidornas sidhuvud innehålla författarnamn. Glöm inte sidnummer. Under författandet är det lämpligt att datum finns på varje sida.
Sidan forts. Använd avstånd för att markera hur mycket olika delar av sidan hör ihop. Linjer kan användas för att åtskilja: men också för att hålla ihop: Att planera sidorna är delvis en konst. Du kan få tips bl.a. i (Miles 1989).
Klassisk sidindelning Jan Tschichold har funnit att många renässansböcker har satsytan placerad med följande konstruktion. Den innebär att om sidans bredd är b och dess höjd är h är innermarginalen b/9, yttermarginalen 2b/9, toppmarginalen h/9 och bottenmarginalen 2h/9. Dessa proportioner ger ett bokuppslag ett lugnt intryck. Denna placering kan vara utgångspunkt för egna experiment.
Klassisk sidindelning forts.
Enkelspalt Några varianter: IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Flerspaltig utformning Balans mellan grad och radlängd uppnås lättare med flera spalter. Avstånden mellan sidelementen är särskilt viktiga. Sidhuvudet (och eventuell sidfot) bör»hålla ihop» spalterna. Avståndet mellan spalterna (ca 5 mm) bör vara större än mellanrummet mellan raderna men mindre än mellanrummet över rubrikerna Rubriker på hög nivå kan gå över hela sidan, på låg nivå endast över spalten. Det får inte vara oklart i vilken ordning texten ska läsas.
Dubbelspalt Några varianter: IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Tvåspalt Några varianter: IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Illustrationer Illustrationer ska bidra till förståelsen, inte vara enbart dekoration. Illustrationer ska finnas på det uppslag där de omnämns. Vid illustrationen ska det finnas en kort förklaring (bildtext) eventuellt med numrering. Ge bilderna konsekvent utformning och format. Grundformen för tabeller är trelinjetabellen utan vertikala linjer.
Formler Det finns en lång tradition även kring utformning av formler. Mycket av tumreglerna finns inbyggt i programmet TeX. Till MSWord finns en formeleditor som man når med Infoga Objekt Formel. Till formler använder man samma teckensnitt som till övrig text eller något klart avvikande teckensnitt. Variabelnamn med latinska bokstäver och med grekiska gemena (små bokstäver) sätts kursivt»f, a, α». Siffror, grekiska versaler och namn på standardfunktioner sätts raka»17, Φ, sin». Operatorer och liknande sätts raka»+,,». Exponenter och index sätts med mindre grad till viss gräns»a x2» Delformler i löpande text interpunkteras som annan text. Fristående formler centreras på raden med eventuell numrering högerställd.
Minustecknet ska ha samma bredd som plustecknet. Använd det halvlånga strecket i MSWord,»+» istället för»+-».
Litteraturreferenser Du ska redovisa dina källor. I texten refererar man lämpligen med författare och årtal inom parentes. Exempel: (Svensson 1987) I litteraturlistan ska litteraturen beskrivas så att läsaren kan hitta källan.
Litteraturlista Frenckner, K. och Romberger, S. 1989. Tumregler för utformning av enkla dokument med datorstöd. TRITA-NA-P8903. Nada, KTH, Stockholm. Severinson-Eklundh, K, Romberger, S och Englund, P. 1992. Writing on sheets of paper: a spatial metaphor for computer-based text handling. Electronic publishing 1992. Cambridge University Press. Miles, J. 1989. Design för desktop publishing. Forum. Svenska akademins ordlista över svenska språket. 1986. Upplaga 11, Norstedts förlag, Stockholm.
Litteraturreferenser I vetenskapliga dokument ska man ange varifrån olika uppgifter och idéer hämtats. I många andra sammanhang är det också lämpligt att ange källor. Läsaren ska med hjälp av verkbeskrivningen kunna hitta verket. Normalt anger man författarnamn, titel, ev. samling, förlag och utgivningsår. Ibland anger man kompletterande information. Placera verkbeskrivningarna i slutet av dokumentet under rubriken»litteratur»,»referenser» eller»källor» sorterade på författarnamn.
litteraturreferenser, forts. Litteratur The Chicago manual of style. 1982. Upplaga 12, The University of Chicago Press. Hallberg, Å. 1992. Desktop publishing. Spectras handboksserie. Hellmark, C. 1991. Typografisk handbok. Ordfront & Ytterlids. Miles, J. 1989. Design för desktop publishing. Forum. Swanson, E. 1971. Mathematics into type Copyediting and proofreading of mathematics for editorial assistants and authors. American Mathematical Society, P. O. Box 9506, Providence, RI 02903 USA. En fyllig genomgång av hur matematisk text bör sättas och om hur man hanterar dokument med mycket formler.
litteraturreferenser, forts. Titeln skrivs med kursiv. För artikel i tidskrift eller annan samling skrivs samlingens namn med kursiv. När författare är okänd sorteras på titel (småord ignoreras). Flera verk av samma författare samma år numreras a, b, Man kan sätta punkter efter initialer. Man kan skriva ut förnamn. Man kan placera förnamn före efternamn. (Var konsekvent.) Christer Hellmark. 1991. Typografisk handbok. Ordfront & Ytterlids. John Miles. 1989. Design för desktop publishing. Forum.
litteraturreferenser, forts. I den löpande texten refererar man med författarnamn och årtal. Om författarnamnet ingår i texten skrivs årtalet inom parentes. utformningen av många gamla böcker bygger på»gyllene snittet» (Miles 1989). Detta diskuteras också av Knuth (1983b) och Hallberg (1992). Man kan istället ge verkbeskrivningen i fotnot men man ska ändå ha verkförteckning i slutet. utformningen av många gamla böcker bygger på»gyllene snittet». Detta diskuteras också av Knuth och Hallberg.
Delar i bok eller rapport främre omslag utsida görs av Nada främre omslag insida försättssida, sida 1 görs av Nada tryckortssida, sida 2 görs av Nada sida 3 sammanfattning forts. eller blank förord forts. eller blank innehållsförteckning forts. eller blank görs av Nada abstract och sammanfattning, förord udda sida innehållsförteckning udda sida huvuddel udda sida
huvuddel slut eller blank ev. bilagor forts. eller blank ev. bilagor udda sida bakre omslag insida görs av Nada bakre omslag utsida görs av Nada
Illustrationer Olika slag av kvalité i illustrationer: Informationsinnehåll Hur är själva bildidén? Vilket innehåll kan bilden förmedla? Är bilden nödvändig och lämplig för att förmedla det man vill ha fram? Bildidéns realisering Är det bra att realisera bilden på detta sätt? Är urvalet av möjliga beståndsdelar gjort på ett bra sätt? Är eventuella ikoner/symboler kända för läsaren? Layout Hur utnyttjas ytan och hur placeras de olika delarna av bilden i förhållande till varandra? Ska särskilt betydelsefulla delar framhävas på något sätt? Form Vilka linjetjocklekar väljs? Hur väljs skuggningar, färg, grånivåer, typsnitt etc.? Teknisk kvalité Vilken är upplösningen? Vilken jämnhet får man i kurvor?
Text och bild Text i bild Text som är nödvändig för bilddelarnas tolkning. Bilderna ska ha en enhetlig utformning. Gärna linjärer och konsekvent i dokumentet. Bildtext Ska fungera som titel, identifiering och förklaring. Ska vara kort, utförlig förklaring gjörs i den löpande texten. Ska vara oberoende av löptexten. Bilderna ska förstås vid»genombläddring» och löptexten ska förstås utan att man läser bildtexterna. Om alla bildtexter är korta så kan man skriva dem utan punkt. Bildtexter placeras under bilden. Alla bildtexter ska stå lika långt från bilden.
Bildtexten skrivs t.ex. kursiv i löptextens grad. Avstånd mellan»figur 17.» och resten är 1/2 fyrkant. Exempel: Figur 17. Två exempel på innehållsförteckningar. Placeringen och utformningen i övrigt är balansgång mellan konsekvens och anpassning till bilderna.
Typografisk design Byggstenar tecken, linjer, bilder, avstånd Behandlade nivåer skrivregler, sättningsregler Behandlade principer korrekt, konsekvent, konventionellt Typografisk design (formgivning) hur man skapar en helhet Fyra principer Ur Robin Williams. 1994. The non-designer s design book. Peachpit press, Addison-Wesley. Gruppering (proximity) Linjering (alignment) Upprepning (repetition) Kontrastering (contrast) IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Gruppering Dokumentdelar som innehållsligt hör nära ihop bör stå nära varandra. Brevhuvud Vad hör ihop? Hör de sidelement som står nära varandra ihop? Två huvudgrupper Dessutom andra justeringar: ej enbart versaler tydligare kontrast byte av ram förstorad bild IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Gruppering, sammanfattning Hjälp läsaren se strukturen. Mellanrum (luft) är viktigaste medlet. Det kan hjälpa att»kisa». Undvik: många grupper lika avstånd mellan orelaterade element närhet mellan orelaterade element osäkerhet och flertydighet IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Linjering Sidelement ska placeras enligt en tydlig plan, ha gemensamma avgränsningar i sid- och höjdled eller gemensamma baslinjer. Ofta bygger alla sidor på samma rutnät. Omslag Centrering kan kännas oroligt även om det är en sorts linjering. Tydlig vänsterställning ser»proffsigare» ut. Dessutom: Tydligare gruppering ger bättre balans. IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Linjering forts. Saga Kan antalet lägen minskas? IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Saga forts. Antalet linjeringar har minskats till ungefär nio. IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Linjering, sammanfattning Hitta tydliga linjer och förstärk dessa. Undvik»nästan-linjering». IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Upprepning Dokumentets struktur markeras genom konsekvent upprepning av typografiska markeringar. Rapport Är sådant som ska avvika tillräckligt avvikande? IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Upprepning, sammanfattning Upprepning förenar eller klassificerar avlägsna element. Utnyttja och förstärk befintliga upprepningar. Var försiktig med överdrifter. IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Kontrastering Skillnader i typografiska markeringar ska vara tydliga. Informationsblad Se till att skillnader är tydliga. IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Informationsblad forts. Titel och de två rubriknivåerna har gjorts tydliga och med tydlig inbördes skillnad. Linjen vid titeln har förstärkts. Dessutom: rubriken ej enbart versaler IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Kontrastering, sammanfattning Kontrastering ökar tydligheten. Kontrastering ökar läsarens uppmärksamhet. Kontrastering kan göras genom: teckensnittsval linjetjocklek färg form storlek Undvik»nästan-lika». IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Design med teckensnitt De fyra principerna kan tillämpas på teckensnitt också. Robin Williams talar om: Harmoni (concord) Använd ett enda teckensnitt och låt övriga sidelement samverka med detta. Konflikt (conflict) Blanda flera nästan lika teckensnitt (ur samma familj). Kontrast (contrast) Använd tecensnitt ur olika familjer och principen»kontrast» som den tidigare beskrivits. IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Teckensnittsfamiljer Det finns många indelningar (klassificeringar) av teckensnitt. Uppdelningen linjärer/seriffteckensnitt (ibland kallade antikva) är grundläggande. En finare uppdelning finns som svensk standard. Garalder Garamond Andra namn: medievalantikva, old style Realer Bookman Andra namn: övergångsformer adep Didoner Bodoni Andra namn: nyantikva, klassicistisk antikva. Centurer Times Linjärer Gill Semilinjärer Optima adep adep IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04
Mekaner Courier Annat namn: egyptienne. adep Reprodukter Teckensnitt vars karaktär antyder graverad form, exempelvis träsnitt eller kopparstick Skripter Zapf Chancery Annat namn: handstil Ornater Arnold Böcklin adep Extremer Gotiker Teckensnitt vars karaktär antyder gotiskt ursprung. IPLab, Nada, KTH Staffan Romberger 02-09-04