Luleå 44 Energi Energiutredning/Energidektaration Ägarens namn: Fastighetsbeteckning: Adress: Postadress: Företag som utfört energiutredningen: Energiexpert: E-postadress: Certifieringsorgan: Certifikatnummer: Behörighetsnivå: Bo Nilsson Bensbyn 10:33 Innerbyvägen 8 97561 Luteå Luteå Energi AB Andreas Andersson andreas. andersson tuteaenergi. se Kiwa 3070 NormaL Uppvärmd area: Uppvärmning: Normatårskorrigerad förbrukning: Byggnadens energiprestanda: Referensförbrukning: Energiktass: Energianatys/Energidektaration 167 m2 Direktverkande et 30 197 kwh/år 181 kwh/m2 194 kwh/m2 F 2077-07-30
Luleå Energi Kommentarer: Referensintervattet för energiprestandan ligger metlan 174-213 kwh/m2. Husets energianvändning (181 kwh/m2) för uppvärmning och varmvatten är atttså format om man ser titt byggår, typ av uppvärmning och byggnad etc. Energiprestandan beror inte bara på hur tätt och vätisolerat huset är, det beror även i stor grad på de boendes vanor, speciellt vad gälter inomhustemperatur, varmvattenanvändning och hur man vädrar. Jag har inte kunnat höra de tidigare boenden om detta men energianvändningen ökade från ca 25 000 till över 30 000 kwh när de bodde i huset jämfört med tidigare ägare. Vid besiktningen kunde man notera att tuftvärmepumpen var instättd på 20 grader och termostaterna på etementen på ca 21 grader, detta gör att energibesparingen utebtir. Vilt man ha 20-21 grader inomhus skall man sätta luftvärmepumpen på 22 grader och termostaterna på 18-19 grader. Hus byggda på 60 tatet har så klart sämre isotering än ett nyare hus men att tittäggs isotera väggar och vind är bara tönsamt om man samtidigt renoverar (byter tak etler fasad). Fönstren är gamta, men de är 3 glas och har retativt bra isoteregenskaper och ett byte för att spara pengar är inte att rekommendera om man inte vill byta av andra orsaker. Huset tigger i energiktass E, klass C motsvarar nybyggnadskravet och gränsen ligger vid 130 kwh/m2. Energiklass A och B gätter främst för tågenergi/passivhus etter där man installerat bergvärme. Med föreslagna åtgärder hamnar man i energiklass E. Har ni några frågor på energidektarationen etter analysen så får ni gärna kontakta mig. Tetefon: 0920-26 45 26, E-post: andreas.andersson tuleaenergi.se Mvh Andreas Andersson Luteå energi AB LULEÅ ENERGI AB, Energigränden 1, Box 50 100,97323 Luleå. Tel 0920-264400. Fax 0920-887 39. info@luleaenergi.se www.iuleaenergi.se
i?luiea 4t Energi Rapport: Energidektaration sammanfattning Eastighetsbeteckning: Bensbyn 10:33 Byggnadens adress: Innerbyvägen 8 Ägare: Bo Nilsson Byggår: 1966 Uppvärmd area (A-temp): 167 m2 Byggnadskategori: Bostäder Byggnadstyp: Fritiggande fastighet Normatkorrigerad förbrukning (Energi-index) 30 197 kwh/år Byggnadens energiprestanda 181 kwh/m2 Energiktass det aktuella huset F Varav et 180,8 kwh/m2 Referensförbrukning 194 kwh/m2 Referensförbrukning undre intervatt 174 kwh/m2 Referensförbrukning övre intervall 213 kwh/m2 Nybyggnad 95 kwh/m2 Energiktass nybyggnad C Om valda effektiviseringsåtgärder genomförs :154 kwh/m2 Åtgärdsförstag samtliga åtgärder exkl. byte av uppvärmning Minskad energianvändning: 4 411 kwh/år Kostnad per sparad kwh: 0,00 kr/kwh Lönsamt Minskat utstäpp av C02: 0,40 ton/år Byggnadens energiprestanda. Jämförelsevärden Byggnadens energiprestanda j 1 Referensförbrukning 194 Referensförbrukning undre intervati 174 Referensförbrukning övre intervall 213 Nybyggnad 95 Om valda effektiviseringsåtgärder genomförs 154 10 0 50 100 150 200 250 kwh/m2,är
Rapport: Energidektaration sammanfattning (forts.) Energianvändning: Energi för uppvärmning och varmvatten 1 Et totalt 2 Värme,kyta och fastighetset 3 Et exkl. hushåttset och verksamhetset 4 Ventitation: 29 108 kwh/år 34 000 kwh/år 29 108 kwh/år 29 108 kwh/år Sjätvdragsventitation C02-utsLäpp: Denna byggnad Referensbyggnad 3,06 ton/år 3,28 ton/år Varmesystem: Uppvärmning: Direktverkande et FörsLag till åtgärder: Temperatursänkning bostadsyta 1 grad korrekt drift av tuftvärmepump
... p.i.i Luleå 44 Energi Rapport: Energieffektiviseringsåtgärder Genomsnitttigt energipris för värmebesparande åtgärder är 0,70 kr/kwh. Genomsnitt[igt etpris för etbesparande åtgärder är 0,70 kr/kwh. Energi- Kostnads- Ätgärds- Återbetal- Besparings- Lönsamt! besparing besparing kostnad, kr ningstid, år kostnad, olönsamt Energieffektiviseringsåtgärder kwh/år 1:a året, kr öre/kwh Femperatursänkning bostadsyta 1 grad 1300 1 000 - - 0,00. korrekt drift av [uftvärmepump 3 100 2 300 0 0 0,00 totalt 4 400 3 300 z*hfzeezhffe EzE EEHZ «r -
ri Luleå 44 Energi Rapport: Energiktass byggnad kwh/m2 ENERGIKLASS Fastighet Bensbyn 10:33 Nybyggnad Energi klass Efter genomförda åtgärder -47,5 47,5-71,25 71,25-95 c 95-128,25 D 128,25-171 E 171-223,25 223,25-1 Energi klass F c E Energiprestanda 1 kwh/m2 181 95 154
p Lulea 44 Energi NARHET OCH OMTANKE Rapport: Energistatus före och efter åtgärder Fastighetsbeteckning: Bensbyn 10:33 Nuvarande energibehov Uppvärmning Varmvatten H ushåttset Fastighetset Verksamhetsel Summa nuvarande energibehov Normatt energibehov 26 300 kwh 1 600 kwh 4 900 kwh 0 kwh 0 kwh 32 800 kwh 30 700 kwh Förde[ning energibehov Varmvatten Fastighetsel - 5% 15% / 0% Värme Varmvatten Hushåltel Fastighetset Verksam hetset Värme 80% Energibehov Nuvarande Normalt 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 kwh/år Nuvarande energibehov är 2100 kwh högre än normalt energibehov. Energistatus före och efter åtgärder 2017-01-30 1(3)
Energiförbrukning Nutäge Efter åtgärder 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 kwh / år Nuvarande årtigt inköp av energi är (omräknat titt kitowatt-timmar) 34 000 kwh. Energiförbrukningen minskar med 73,0 % om valda effektiviseringsåtgärder genomförs. Nuläge Efter åtgärder 0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 kr/år 35000 Nuvarande årliga energikostnaden i ditt hus är 30 700 kr. Kostnaderna minskar med 70,6 % om valda effektiviseringsåtgärder genomförs. Nutäge Efter åtgärder Mi[jöutrymme Ko[dioxiduts[äpp 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500 Nuvarande kotdioxidutstäpp från ditt hus är 3 100 kg/år. De beräknade kotdioxidutstäppen räknat enligt miljöutrymmet är 1 Kotdioxidutsläppen minskar med 73,0 % om valda effektiviseringsåtgörder genomförs. kg/år 900 kg/år. Energistatus före och efter åtgärder 2017-01-30 2(3)
Förklaringar 1 staptarna efter åtgärder i diagrammen visas inte effekten av byte av uppvärmning. Effekten av byte av uppvärmning visas separat i rapporten. Energibehov Årtigt energi behov i Ditt hus skiljer sig från årtigt inköp av energi. Orsaken är att en det av energin går förtorad i form av värmestrålning och rökgaser vid produktion av värme och varmvatten. Normalförbrukning Energianatysen indikerar om det föreligger besparingspotentiat i din energiförbrukning jämfört med normatförbrukningen. Normatförbrukningen är den förbrukning som ett tikvärdigt hus beräknas tigga på med hänsyn titt husets attmänna standard, typ av hus, storlek på huset, geografiskt område samt familjens stortek. Är energiförbrukningen i ditt hus högre än normalt kan det bero på att inomhustemperaturen är högre än normalt, brister i isoleringen, hög vattenförbrukning etter energi krävande i nstattationer, t. ex. gotvvärme, poot, bubbetbad kar etter hem makontor. Årtigt inköp av energi Det årtiga inköpet av energi är en summering av otika energistag. Otja, gas ved samt pettets har omräknats titt kitowatt-timmar (kwh). Antaganden har gjorts om otika bränstes energiinnehått. Hushåttsetförbrukning Med hushåttsetförbrukning menas et titt mattagning, diskning, tvätt och tork, kyt och frys, betysning samt hemetektronik. Värms ditt hus av titt exempet en otjepanna, pettetspanna, vedpanna etter fjärrvärme antas att etförbrukningen är lika med hushåttsetförbrukningen. Har ditt hus däremot någon typ av etvärme, dvs. direktverkande et, etpanna etter värmepump, beräknas hushåttsetförbrukning utifrån en schablonberäkning som grundas på att antat personer som bor i huset samt storteken på huset. Energi titt varmvatten Energi titt varmvatten grundas antingen på uppgift om kattvattenförbrukningen om denna uppgift finns tittgängtig. 1 annat fatt grundas energi titt varmvatten på uppgift om genomsnittlig varmvattenförbrukning per person som bor i huset. Milj öutrym me Varje år stäpper varje person i Sverige ut 1,6 ton kotdioxid för energi titt boende i vitta och radhus. Entigt EN:s ktimatpanet behöver vi reducera våra utstäpp med minst 20 procent vart 10:e år titt år 2050. Det innebär år 2030 en maxgräns på 960 kg per person och år. Energistatus före och efter åtgärder 20 17-07-30 3(3)