Folk- och bostadsräkningarna

INLEDNING TILL Folk- och bostadsräkningarna 1860-1990 Folkräkningar utfördes under perioden 1860-1900 vart tionde år och publicerades i Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (BiSOS A). Dessa är digitaliserade och finns på adressen: http://www.scb.se/bisos Därefter har resultaten från räkningarna ingått i serien Sveriges officiella statistik (SOS). 1910 till 1930 genomfördes räkningen vart tionde år och därefter vart femte år med undantag för 1955. Publikationerna har t o m 1960 benämnts Folkräkningen. De allmänna bostadsräkningarna utfördes 1912-1914, 1920, 1933, 1945 och 1960. År 1945 bar titeln Bostäder och hushåll. 1965 till 1990 ägde Folk- och bostadsräkningen rum vart femte år. Folk- och bostadsräkningen den 1 november 1965. I, Folkmängd inom kommuner och församlingar samt kommunblock efter kön, ålder, civilstånd m.m.= Population and housing census in 1965. I, Population in communes, parishes and co-operating communes by sex, age and marital status etc. Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2009. urn:nbn:se:scb-fob-1965_1

SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK FOLKMÄNGDEN OCH DESS FÖRÄNDRINGAR FOLK- OCH BOSTADSRÄKNINGEN DEN 1 NOVEMBER 1965 I FOLKMÄNGD INOM KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR SAMT KOMMUNBLOCK EFTER KÖN, ÅLDER, CIVILSTÅND M. M. SCBs BIBLIOTEK 77. 07 22 ÖREBRO STATISTISKA CENTRALBYRÅN STOCKHOLM 1966

OFFICIAL STATISTICS OF SWEDEN POPULATION AND VITAL STATISTICS POPULATION AND HOUSING CENSUS IN 1965 I POPULATION IN COMMUNES, PARISHES AND CO-OPERATING COMMUNES BY SEX, AGE AND MARITAL STATUS ETC. CIVILTRYCK Stockholm 1966 10382

FÖRORD Bearbetningen av materialet vid 1965 års folk- och bostadsräkning sker i två etapper. Den första etappen omfattar demografiska uppgifter i mantalslängden (kön, ålder, civilstånd och vigselår), medan den andra etappen avser personuppgifter som inhämtats direkt från allmänheten (sysselsättning, näringsgren, pendling m.m.) samt hushåll och bostäder. Motsvarande räkning år 1960 var organisatoriskt uppdelad i en bostadsräkning som utfördes av bostadsstyrelsen och en folkräkning som handhades av statistiska centralbyrån. Ansvaret för bostadsräkningar har numera överflyttats till statistiska centralbyrån och 1965 års räkning utföres därför som en kombinerad folk- och bostadsräkning. Den första publikationen i redogörelsen över 1965 års folk- och bostadsräkning framlägges härmed. Den innehåller uppgifter om folkmängden efter kön, ålder och civilstånd samt tätortsgrad, landareal, bosättning i tätort och folktäthet inom kommuner, församlingar och kyrkobokföringsdistrikt samt kommunblock. Stockholm den 15 november 1966 INGVAR OHLSSON THURE LINDH

5 Text Innehållsförteckning Sid. Svensk-engelsk ordlista 6 Engelsk översikt 6 Inledning 7 Tabellernas innehåll 8 Tabeller Tab. 1. Folkmängd efter kön och civilstånd, tätortsgrad, landareal, bosättning i tätort och folktäthet i kommuner, församlingar och kyrkobokföringsdistrikt den 1 november 1965 enligt indelningen den 1 januari 1966 1 Tab. 2. Folkmängd efter kön och ålder i kommuner, församlingar och kyrkobokföringsdistrikt den 1 november 1965 enligt indelningen den 1 januari 1966 66 Tab. 3. Folkmängd efter kön och civilstånd, landareal, bosättning i tätort och folktäthet i kommunblock den 1 november 1965 enligt indelningen den 1 januari 1966 196 Tab. 4. Folkmängd efter kön och ålder i kommunblock den 1 november 1965 enligt indelningen den 1 januari 1966 202 Bilagor Bil. 1. Oregelbundenheter och förändringar i indelningen efter den 1 januari 1961 214 Bil. 2. Kommunblockens omfattning 226 Text Contents Page Swedish-English vocabulary 6 English summary 6 Introduction 7 Contents of the tables 8 Tables Table 1. Population by sex and marital status, relative number of population in localities, area, settlement in localities and density of population in communes, parishes and districts of parish register 1 Table 2. Population by sex and age in communes, parishes and districts of parish register 66 Table 3. Population by sex and marital status, area, settlement in localities and density of population in co-operating communes 196 Table 4. Population by sex and age in co-operating communes 202 Appendixes Appendix 1. Irregularities and changes of administrative divisions 214 Appendix 2. Extent of co-operating communes 226

6 Swedish-English Vocabulary Båda könen Both sexes Därav Of which Därav bosättning i tätort Thereof settlement in localities Folkmängd Församling (Förs.)... Förut gifta Gifta Population Parish Widowed and divorced Married Hela befolkningen... Total population Hela länet The whole county Inv. på km 2 land Kommun Kommunblock Population per square km of land area Commune Co-operating communes Kvinnor (Kv) Kyrkobokföringsdistrikt (Kbfd.) Köping(ar) Landareal Landskommuner Län Män (M) Ogifta Stad Städer Summa Tätortsgrad År Women District of parish register Market town(s) Land area Rural communes County Men Single Town Towns Total Relative number of population in localities Year Summary The first part of the Report of the Population and Housing Census in 1965 presents information about the distribution of population by sex, age and marital status in communes, parishes and co-operating communes. For each of these administrative units is also given the total number of population in localities, land area and density of population. Every commune and parish is marked with a letter showing the relative number of population in localities: A = No population in localities B = 0,1 9,9 % population in localities C = 10,0 29,9 %»»» D = 30,0 49,9 %»»» E = 50,0 69,9 %»»» F = 70,0 89,9 %»»» G = 90,0 99,9 %»»» H = Total population in localities

7 INLEDNING Bearbetningen av materialet vid 1965 års folk- och bostadsräkning har nu fortskridit så långt, att de första resultaten kan publiceras i tryck. Uppgifterna om befolkningen omfattar liksom vid 1960 års räkning den mantalsskrivna befolkningen och avser läget den 1 november. Vid äldre folkräkningar däremot har den 31 december varit tidpunkten för räkningen. Liksom vid tidigare räkningar avser i denna volym redovisade indelningar förhållandena den 1 påföljande januari, dvs. den 1 januari 1966. Folk- och bostadsräkningen 1965 består av en totalräkning, en urvalsundersökning och en intervjuundersökning. Totalräkningen bearbetas i två etapper. Den första etappen, från vilken de första resultaten framlägges i denna volym, omfattar demografiska uppgifter i mantalslängden (kön, ålder, civilstånd och vigselar). Underlaget för totalräkningens andra etapp utgörs av uppgifter, som har inhämtats direkt från allmänheten och fastighetsägarna på särskilda blanketter. Sistnämnda etapp omfattar huvudsakligen sysselsättning, näringsgren, pendling mellan bostadsort och arbetsplats samt hushåll och bostäder. Bearbetningen av andra etappen innebär en tidskrävande preparering av primärmaterialet, och resultaten från denna etapp kan därför icke föreligga förrän senare. Uppgifterna i första etappen kommer att maskinellt sammanföras med uppgifterna i andra etappen. Vid denna samköming torde vissa felaktigheter i första etappens uppgifter, som inte har kommit fram vid genomförda kontroller, komma att upptäckas. I folk- och bostadsräkningsprogrammet ingår vidare en urvalsundersökning. Denna omfattar dels klassificering av den förvärvsarbetande befolkningen efter yrke, dels inkomststatistik. Urvalet omfattar ca 1/30 av befolkningen. I folk- och bostadsräkningen ingår slutligen en intervjuundersökning. Denna omfattar dels en undersökning av hushållens bostadskostnader, dels en undersökning av kvaliteten av uppgifterna i totalräkningen. En redogörelse för bostadskostnadsundersökningen och dess resultat har publicerats i Statistiska meddelanden nr Be 1966: 14. Resultaten av totalräkningens första etapp kommer att redovisas i ett antal volymer. I föreliggande volym meddelas demografiska uppgifter för kommuner, församlingar och kyrkobokföringsdistrikt samt kommunblock. I en andra volym kommer att framläggas motsvarande uppgifter för tätorter. En tredje volym kommer att innehålla bland annat läns- och rikstabeller, specialtabeller för större städer samt redovisning av kommunblocksregioner. Dessa volymer motsvarar i huvudsak delarna I III av redogörelsen för 1960 års folkräkning. I sistnämnda folkräkning presenterades i del IV uppgifter om folkmängden i domsagor, fögderier etc. samt om utrikes födda personer, utlänningar och i bok över obefintliga kvarstående personer. Någon motsvarighet till denna del ingår icke i bearbetningsplanen för 1965 års räkning, ej heller till 1960 års del V med textkommentar. Några jämförande översiktstabeller, ålderspyramider samt diagram kommer dock att presenteras i del III.

8 TABELLERNAS INNEHÅLL Denna publikation omfattar fyra tabeller, vilka samtliga framställts i datamaskin. I tab. 1 lämnas uppgifter om folkmängden med fördelning efter kön och civilstånd samt om bosättning i tätort, landareal, tätortsgrad och folktäthet. I fråga om civilstånd särskiljes ogifta (inräknat barn), gifta samt förut gifta (dvs. änklingar, änkor och skilda). Med tätortsgrad avses tätortsbefolkningens relativa andel av hela befolkningen. Följande bokstavsbeteckningar har använts för angivande av tätortsgraden: A = utan tätortsbefolkning B = 0,1 9,9 % tätortsbefolkning C = 10,0 29,9 %» D = 30,0 49,9 %» E = 50,0 69,9 %» F = 70,0 89,9 %» G = 90,0 99,9 %» H = enbart tätortsbefolkning Arealuppgifterna avser till skillnad från föregående folkräkning enbart landarealen. Nya arealuppgifter, som grundar sig på nymätning, har erhållits för Skaraborgs och Västmanlands län samt delar av Älvsborgs och Västerbottens län. Som mått för folktätheten användes antalet invånare på km 8 land, som anges i hela tal med avrundning nedåt. Tab. 2 innehåller uppgifter om kön och ålder, varvid åldern anges i femårsklasser upp till 75 år. Åldersfördelningen avser födelseår. Sålunda omfattar åldersgruppen 0 4 år personer födda 1961 1965, åldersgruppen 5 9 år personer födda 1956 1960 osv., oberoende av vederbörandes födelsedatum. Det är särskilt att observera, att barn födda efter folkräkningstidpunkten den 1 november 1965 icke ingår i den lägsta åldersgruppen. Förspalten som är densamma i de båda nämnda tabellerna utvisar rikets indelning den 1 januari 1966 i kommuner och församlingar. Där församling är uppdelad på kyrkobokföringsdistrikt, särskiljes dessa. Uppgifter för län, kommuner och församlingar lämnas i geografisk ordning. Inom länen redovisas först landskommuner, därefter köpingar och sist städer. Under kommunerna upptages församlingar och i förekommande fall kyrkobokföringsdistrikt. Församling och kyrkobokföringsdistrikt har i förspalten markerats genom indragning av namnet. Om för en kommun ingen församlingsindelning är angiven, utgör kommunen i sin helhet en församling. Har församlingen annat namn än kommunen, anges församlingens namn inom parentes. För kommun, som utgör del av församling, anges inom parentes församlingsnamnet med tillägg av ordet»del», och detsamma gäller kyrkobokföringsdistrikt inom församling, som ej sammanfaller med kommun. Tabellerna ger även uppgifter om rikets indelning i avseende på fastighetsredovisningen, dvs. i (jordregister) socknar och sådana områden, där fastighetsregister såsom för stad föres. Inom den egentliga landsbygden utgör i regel varje församling en socken med samma namn som församlingen. I städer och köpingar föres i regel fastighetsregister. Om en del av en församling hör till stad eller köping och en annan del till lands-

9 kommun, utgör den sistnämnda delen en socken med samma namn som hela församlingen. Avvikelser från dessa regler, t.ex. angående köpingar där jordregister föres och som därför ingår i sockenindelningen, meddelas länsvis i bil. 1 under rubriken»oregelbundenheter i indelningen». Under nämnda rubrik har även uppgifter införts om förekomsten av icke territoriella församlingar. I tabellerna har personer, som är kyrkobokförda i dessa församlingar, fördelats på de territoriella församlingar, där de är bosatta. Vidare meddelas i bil. 1 länsvis under rubriken»förändringar efter den 1 jan. 1961» uppgifter om förändringar i rikets kommunala och ecklesiastika indelning. Under sistnämnda rubrik upptages även uppgifter om upplösningar av municipalsamhällen. Uppgifter beträffande de kvarvarande municipalsamhällena kommer att ingå i en senare volym. Redovisning efter kommunblock meddelas i tab. 3 och 4. Den förstnämnda tabellen innehåller i stort sett motsvarande uppgifter, som förut meddelats i tab. 1 för kommuner, församlingar och kyrkobokföringsdistrikt, och den sistnämnda är en motsvarighet till tab. 2. För kommunblockens omfattning redogöres i bil. 2. Följande förkortningar har använts: förs. = församling, kbfd. = kyrkobokföringsdistrikt, köp = köping, lk = landskommun, m:e = municipalsamhälle. Folkmängden uppgick den 1 november 1965 till 7 765 981 personer. Av dessa var 6 011 495 personer bosatta i tätort. Folkmängdens fördelning efter kön, ålder och civilstånd framgår av följande sammanställning: En sammanräkning av länssummorna i tab. 1 ger en sammanlagd totalareal för hela riket av 411 405,51 km 2 land. Antalet invånare på km 2 land var 18.

1 Tab. 1. Folkmängd efter kön och civilstånd, tätortsgrad, landareal, bosättning i tätort och folktäthet i kommuner, församlingar och kyrkobokföringsdistrikt den 1 november 1965 enligt indelningen den 1 januari 1966 Population by sex and marital status, relative number of population in localities, area, settlement in localities and density of population in communes, parishes and districts of parish register Anmärkningar till tabellen återfinnes på sid. 214 o. f.

2 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 3

4 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 5

6 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

7 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 2 1965 års folkräkning I

8 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 9

10 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 11

12 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 13

14 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 15

16 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 17

18 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 19

20 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 21

22 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

23 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 3-1965 års folkräkning I

24 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 25

26 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 27

28 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 29

30 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 31

32 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 33

34 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 35

36 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 37

38 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

39 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 4 1965 års folkräkning I

40 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 41

42 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 43

44 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 45

46 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 47

48 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 49

50 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 51

52 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 53

54 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

55 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 5 1965 års folkräkning I

56 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 57

58 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 59

60 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 61

62 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 63

64 TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

TAB. 1 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M. 65

66 Tab. 2. Folkmängd efter kön och ålder i kommuner, församlingar och kyrkobokföringsdistrikt den 1 november 1965 enligt indelningen den 1 januari 1966 Anmärkningar till tabellen återfinnes på sid. 214 o. f.

Population by sex and age in communes, parishes and districts of parish register 67

68 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

69

70 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

6 1965 års folkräkning I 71

72 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

73

74 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

75

76 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

77

78 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

79

80 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

81

82 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

83

84 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

85

86 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

7 1965 års folkräkning I 87

88 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

89

90 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

91

92 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

93

94 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

95

96 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

97

98 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

99

100 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

101

102 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

8-1965 års folkräkning I 103

104 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

105

106 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

107

108 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

109

110 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

111

112 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

113

114 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

115

116 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

117

118 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

9 1965årsfolkräkning I 119

120 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

121

122 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

123

124 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

125

126 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

127

128 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

129

130 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

131

132 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

133

134 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

10 1965 års folkräkning I 135

136 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

137

138 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

139

140 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

141

142 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

143

144 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

145

146 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

147

148 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

149

150 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

11 1965 ån folkräkning I 151

152 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

153

154 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

155

156 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

157

158 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

159

160 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

161

162 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

163

164 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

165

166 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

12 1965årsfolkräkning I 167

168 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

169

170 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

171

172 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

173

174 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

175

176 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

177

178 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

179

180 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

181

182 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

13-1965 års folkräkning I 183

184 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

185

186 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

187

188 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

189

190 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

191

192 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

193

194 TAB. 2 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNER OCH FÖRSAMLINGAR M. M.

195

196 Tab. 3. Folkmängd efter kön och civilstånd, landareal, bosättning i tätort och folktäthet i kommunblock den 1 november 1965 enligt indelningen den 1 januari 1966 Population by sex and marital status, area, settlement in localities and density of population in co-operating communes

197 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNBLOCK

198 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNBLOCK

199 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNBLOCK 14 1965årsfolkräkning I

200 TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNBLOCK

TAB. 3 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH CIVILSTÅND I KOMMUNBLOCK 201

202 Tub. 4. Folkmängd efter kön och ålder i kommunblock den 1 november 1965 enligt indelningen den 1 januari 1966

Population by sex and age in co-operating communes 203

204 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNBLOCK

205

206 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNBLOCK

207

208 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNBLOCK

209

210 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNBLOCK

211

212 TAB. 4 (forts.). FOLKMÄNGD EFTER KÖN OCH ÅLDER I KOMMUNBLOCK

213

214 Bilaga 1 Oregelbundenheter och förändringar i indelningen efter den 1 januari 1961 Stockholms stad Oregelbundenheter i indelningen 1) Utom de här nämnda förs, finns i Stockholms stad fyra icke-territoriella förs., Hovförs., Skeppsholms förs., Tyska S :ta Gertrudsförs. och Finska förs.; i dessa förs. kyrkobokförda personer har fördelats på de territoriella förs., där de är bosatta. Förändringar efter den 1 jan. 1961 2) Från den 1 jan. 1962 benämnes Oskars förs. Oscar. 3) Den 1 jan. 1962 överflyttades från Brännkyrka förs. till Vantars förs. ett område Hagsätra med en areal av 0,71 km 2 och 2 329 inv. samt från Enskede förs. till Brännkyrka förs. ett område med en areal av 1,94 km 2 och 2 629 inv. 4) Den 1 jan. 1962 överflyttades från Spånga förs. och Spånga kbfd. till Bromma förs. ett område med en areal av 1,05 km 2 och 6 046 inv. 5) Den 1 jan. 1962 bildades Hässelby förs. med en areal av 7,71 km 2 och 28 176 inv. genom utbrytning ur Spånga förs. Samtidigt upplöstes Spånga kbfd. och Hässelby kbfd. 6) Den 1 jan. 1966 uppdelades Spånga förs. i två kbfd., nämligen Vällingby kbfd. omfattande stadsdelarna Vällingby, Råcksta och Grimsta med en areal av 5,28 km 2 och 21 928 inv. samt Spånga kbfd. omfattande återstoden av förs. med en areal av 29,63 km 2 och 16 109 inv. 7) Den 1 jan. 1963 uppdelades Hägerstens förs. i tvä kbfd., nämligen Hägerstens östra kbfd. omfattande stadsdelarna Aspudden, Gröndal, Hägerstensåsen, Liljeholmen, Midsommarkransen och Västberga med en areal av 7,59 km 2 och 49 053 inv. samt Hägerstens västra kbfd. omfattande återstoden av församlingen med en areal av 12,13 km 2 och 8 263 inv. 8) Den 1 jan. 1963 överflyttades från Huddinge kommun och förs. i Stockholms län till Hägerstens västra kbfd. i Stockholms stad ett område med en areal av 3,77 km 2 och 6 inv. Stockholms län Förändringar efter den 1 jan. 1961 1) Den 1 jan. 1963 överflyttades från Huddinge kommun och förs. till Hägerstens västra kbfd. i Stockholms stad ett område med en areal av 3,77 km 2 och 6 inv. 2) Den 1 jan. 1964 överflyttades från ösmo kommun och förs. till Nynäshamns stad och förs. ett område med en areal av 12,60 km 2 och 35 inv. 3) Den 1 jan. 1963 införlivade» östertålje kommun omfattande östertälje och Tveta förs. (2 807 inv.) med Södertälje stad. 4) Den 1 jan. 1966 överflyttades från Solna stad och förs. till Sundbybergs stad och förs. ett obebott område med en areal av 0,08 km 2 samt i motsatt riktning ett obebott område med en areal av 0,03 km 2. 5) Den 1 jan. 1963 bildades Råsunda förs. med en areal av 3,86 km 2 och 35 927 inv. genom utbrytning ur Solna förs. Uppsala län Oregelbundenheter i indelningen 1) Hela Älvkarleby kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. Förändringar efter den 1 jan. 1961 2) Den 1 jan. 1962 överflyttades den till Tierps köp. hörande delen av Tierps förs. med en areal av 3,43 km 2 och 2 846 inv. till Tolfta förs. 3) Den 1 jan. 1963 överflyttades inom Uppsala stad från Uppsala förs. ett område med en areal av 2,81 km 2 och 5 648 inv. till Helga Trefaldighets förs., ett område med en areal av 2,57 km 2 och 6 087 inv. till Gamla Uppsala förs. samt ett område med en areal av 1,67 km 2 och 10 878 inv. till Vaksala förs. Uppsala förs. benämnes Uppsala domkyrkofårs. Södermanlands län Oregelbundenheter i indelningen 1) Enhörna kommun är i avseende på fastighetsredovisningen uppdelad på Overenhårna socken och Ytterenhörna socken. 2) Hela Tosterö kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen Aspö socken. 3) Torshälla landsförs. utgör i avseende på fastighetsredovisningen Torshälla socken. 4) Gnesta köp., där jordregister föres, är i avseende på fastighetsredovisningen uppdelad på Frustuna socken och Kattnäs socken. Förändringar efter den 1 jan. 1961 5) Den 1 jan. 1964 överflyttades från Jöndkers kommun och Kila förs. till Kvillinge kommun och Simonstorps förs. i Östergötlands lån ett obebott område med en areal av 0,27 km 2. 6) Den 1 jan. 1962 överflyttades inom Råna kommun från Ripsa förs. till Ludgo förs. ett obebott område med en areal av 0,06 km 2. Samtidigt överflyttades från Daga kommun och Björnlunda förs. till Röna kommun och Ludgo förs. ett obebott område med en areal av 0,51 km 2.

215 Oregelbundenheter och förändringar (forts.) 7) Den 1 jan. 1964 överflyttades inom Åkers kommun från Åkers förs. till Länna förs. ett obebott område med en areal av 0,11 km 2. 8) Den 1 jan. 1966 förenades Strängnäs stadsförs, omfattande Strängnäs stad med 9 093 inv. och Strängnäs landsförs. omfattande del av Tosterö kommun med 847 inv. till en förs., benämnd Strängnäs domkyrkoförs., som således ingår i både Strängnäs stad och Tosterö kommun. 9) Den 1 jan. 1963 överflyttades inom Kafjärdens kommun från Vallby förs. till Hammarby förs. ett obebott område, vars areal redan förut inräknats i den senares areal. 10) Den 1 jan. 1964 överflyttades från Mellösa kommun och förs. till Sparreholms kommun och Helgesta förs. ett obebott område med en areal av 0,11 km 2. 11) Den 1 jan. 1965 införlivades Sparreholms kommun omfattande Hyltinge, Helgesta och Årdala förs. (2 613 inv.) med Flens stad. 12) Från den 1 jan. 1963 benämnes Västra Vingåkers kommun Vingåker. 13) Den 1 jan. 1963 upplöstes Vingåkers m:e med en areal av 10,65 km 2 och 4 404 inv. Östergötlands län Oregelbundenheter i indelningen 1) Varv och Styra förs. är i avseende på fastighetsredovisningen uppdelad på Varvs socken och Styra socken. 2) Boxholms köp., där jordregister föres, utgör i avseende på fastighetsredovisningen Ekeby socken. Förändringar efter den 1 jan. 1961 3) Den 1 jan. 1965 överflyttades inom Borensbergs kommun från Kristbergs förs. till Brunneby förs. ett område med en areal av 0,81 km 2 och 4 inv. 4) Den 1 jan. 1965 överflyttades från Bobergs kommun och Ekebyborna förs. till Borensbergs kommun och Kristbergs förs. ett obebott område med en areal av 0,09 km 2. 5) Den 1 jan. 1962 överflyttades från Vadstena stad och S:t Pers förs. till Östgöta-Dals kommun och örberga förs. ett obebott område med en areal av 0,24 km 2. 6) Den 1 jan. 1962 överflyttades från Alvastra kommun och Röks förs. till ödeshögs kommun och förs. ett obebott område med en areal av 0,26 km». 7) Den 1 jan. 1966 överflyttades från Södra Valkebo kommun och Gammalkils förs. till Norra Valkebo kommun och Sjögestadsförs. ett område med en areal av 0,01 km' och 3 inv. 8) Den 1 jan. 1963 förenades Skärblacka kommun omfattande Kullerstads och Vånga fårs. med 4 992 inv. samt Norsholms kommun omfattande Skärkinds och Kimstads förs. med 2 658 inv. till en kommun, benämnd Skärblacka. 9) Den 1 jan. 1964 överflyttades från Finspångs köp. och Risinge förs. till Hävla kommun och Regna förs. ett obebott område med en areal av 0,04 km 2. 10) Den 1 jan. 1964 överflyttades inom Kvillinge kommun från Kvillinge förs. till Simonstorps förs. ett obebott område med en areal av 4,02 km 2. 11) Den 1 jan. 1964 överflyttades från Jöndkers kommun och Kila förs. i Södermanlands län, till Kvillinge kommun och Simonstorps förs. ett obebott område med en areal av 0,27 km 2. 12) Den 1 jan. 1964 överflyttades från Västra Vikbolandets kommun och Konungsunds förs. till Kolmårdens kommun och Krokeks förs. ett obebott område med en areal av 0,01 km 2. 13) Den 1 jan. 1962 överflyttades till östra Vikbolandets kommun och östra Ny förs. dels ett obebott område med en areal av 0,02 km 2 från Kuddby förs., dels ett obebott område med en areal av 0,02 km 2 från Åförs., båda inom Västra Vikbolandets kommun. 14) Den 1 jan. 1963 införlivades Landeryds kommun omfattande Landeryds förs. (2 084 inv.) med Linköpings stad. 15) Den 1 jan. 1966 överflyttades inom Norrköpings stad från S :t Johannes förs. dels ett område med en areal av 0,86 km a och 2 897 inv. till Borgs förs., dels ett område med en areal av 0,19 km 2 och 1 200 inv. till S:t Olaiförs. Vidare överflyttades från S:t Olaiförs, till Borgs förs. ett område med en areal av 0,11 km 2 och 40 inv. samt från östra Enebyförs. till Matteus förs. ett område med en areal av 2,27 km 2 och 148 inv. 16) Den 1 jan. 1963 överflyttades inom Mjölby stad från Högbyförs. till Mjölby förs. ett obebott område med en areal av 0,07 km 2. Jönköpings län Oregelbundenheter i indelningen 1) Hela Bredaryds kommun, inräknat den däri ingående delen av Kulltorps fårs., utgör i avseende på fastighetsredovisningen Bredaryds socken, medan den i Gnosjö kommun ingående delen av Kulltorps fårs. utgör Kulltorps socken. 2) Norrahammars köp., där j ordregister föres, utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 3) I Gislaveds köp., där jordregister föres, utgör varje förs. i avseende på fastighetsredovisningen en socken, varvid Gislaveds förs, motsvaras av Båraryds socken och de övriga av socknar med samma namn som förs. 4) Skillingaryds köp., där jordregister föres, ingår i avseende på fastighetsredovisningen i Tofteryds socken, som omfattar hela förs. med samma namn. 15 1965 års Folkräkning I

216 Oregelbundenheter och förändringar (forts.) 5) I Vaggeryds köp., där jordregister föres, utgör varje förs. i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn som förs. 6) Anderslorps köp., där jordregister föres, utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. Förändringar efter den 1 jan. 1961 7) Den 1 jan. 1964 överflyttades från Hylte kommun och Ldngaryds förs. till Villstads kommun och förs. ett obebott område med en areal av 0,02 km 8. 8) Den 1 jan. 1963 förenades Gränna stadsförs, med 1 572 inv. och Gränna landsförs. med 1 586 inv. till en förs., benämnd Gränna. Kronobergs län Oregelbundenheter i indelningen 1) Nottebäcks kommun är i avseende på fastighetsredovisningen uppdelad på Nottebäcks socken och Granhults socken. 2) Hemmesjö med Tegnaby förs. är i avseende på fastighetsredovisningen uppdelad på Hemmesjö socken och Tegnaby socken. 3) Av Hovmantorps och Lessebo köp., där jordregister föres, utgör i avseende på fastighetsredovisningen Furuby förs. en socken med samma namn, medan återstoden av Hovmantorps köp. tillsammans med hela Lessebo köp. utgör Hovmantorps socken. 4) I Traryds köp., där jordregister föres, utgör varje förs. i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn som förs. 5) I Lenhovda köp., där jordregister föres, utgör varje förs. i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn som förs. 6) I Almundsryds köp., där jordregister föres, utgör varje förs. i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn som förs. Förändringar efter den 1 jan. 1961 7) Den 1 jan. 1963 upplösteb Vislanda m:e med en areal av 1,68 km 1 och 1 335 inv. 8) Den 1 jan. 1965 införlivades Aseda kommun (1 232 inv.) med Aseda köp. 9) Från den 1 jan. 1962 benämnes Hjortsberga och Kvenneberga förs. Hjortsberga med Kvenneberga. 10) Den 1 jan. 1963 införlivades Hjortsberga kommun omfattande Hjortsberga med Kvenneberga fört. (1 169 inv.) med Alvesta köp. Kalmar län Oregelbundenheter i indelningen 1) Misterhuhs kommun är i avteende på fastighetsredovitningen uppdelad på Misterhults socken och ett område motsvarande förutvarande Figeholms köp., där fastighetsregister föres. 2) Mdlilla kommun är i avseende på fastighetsredovisningen uppdelad på Mdlilla socken och Gårdveda socken. 3) Mörbyldnga fårs. är i avseende på fastighetsredovisningen uppdelad på Mörbyldnga socken och ett område motsvarande förutvarande Mörbyldnga köp., där fastighetsregister föres. 4) I Virserums köp., där jordregister föres, utgör varje förs. i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn som förs. Förändringar efter den 1 jan 1961 5) Den 1 jan. 1965 förenades Vimmerby landsfårs. omfattande del av Sevede kommun med 1 992 inv. och Vimmerby stadsfärs, omfattande Vimmerby stad med 6 947 inv. till en förs., benämnd Vimmerby. 6) Den 1 jan. 1962 upplöstes Mdlilla kbfd. med 2 342 inv. samt Gdrdveda kbfd. med 422 inv. 7) Den 1 jan. 1965 införlivades Dårby kommun omfattande Kläckeberga, Dårby och Hossmo förs. (3 962 inv.) med Kalmar stad. Gotlands län Oregelbundenheter i indelningen 1) I Slite köp., där jordregister föres, utgör varje förs. i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn som förs. Förändringar efter den l jan. 1961 2) Den 1 jan. 1964 överflyttades inom Fårösunds kommun från Fleringe förs. till Bunge förs. ett obebott område med en areal av 0,02 km». 3) Den 1 jan. 1965 överflyttades inom Fårösunds kommun från Bunge förs. till Ruteförs. ett obebott område med en areal av 0,23 km 3. 4) Den 1 jan. 1963 överflyttades inom Lärbro kommun dels ett obebott område med en areal av 0,02 km 2 från Halls fårs. till Hangvars förs., dels ett obebott område med en areal av 0,05 km«från Lärbroförs. till Hellvifårs. Samtidigt överflyttades från Lärbro kommun och förs. till Tingstäde kommun och fårs. ett obebott område med en areal av 0,02 km'. 5) Den 1 jan. 1964 överflyttades inom Lärbro kommun från Lårbro före. till Hellvi förs. ett obebott område med en areal av 0,24 km'. 6) Den 1 jan. 1964 överflyttades från Lärbro kommun och förs. till Slite köp. och Othemeföre. ett obebott område med en areal av 0,46 km'. Samtidigt överflyttades från Lärbro kommun och HeUvi före. till Fårösunds kommun och

217 Oregelbundenheter och förändringar (forts.) Ruteförs. ett obebott område med en areal av 0,01 km 2. 7) Den 1 jan. 1965 överflyttades inom Lärbro kommun från Hellvi förs. till Lärbro förs. ett obebott område med en areal av 0,16 km 2. 8) Den 1 jan. 1962 överflyttades inom Tingstäde kommun från Stenkyrkaförs. till Tingstäde förs. ett obebott område med en areal av 0,02 km 2. Samtidigt överflyttades från Tingstäde kommun och förs. till Lärbro kommun och Hangvars förs. ett obebott område med en areal av 1,08 km 2. 9) Den 1 jan. 1964 överflyttades från Tingstäde kommun och Hejnums förs. till Dalhems kommun och Kattunge förs. ett obebott område med en areal av 0,10 km 2 samt från Tingstäde kommun och Stenkyrkaförs. till Lärbro kommun och Hangvars förs. ett obebott område med en areal av 0,17 km 2. 10) Den 1 jan. 1964 överflyttades inom Tingstäde kommun till Martebo förs. dels ett område med en areal av 0,05 km 2 från Stenkyrka förs., dels ett område med en areal av 0,82 km 2 från Tingstäde förs. Samtidigt överflyttades från Fole förs. till Lokrume fårs. dels områden med en areal av 0,10 km 9 samt från Väskinde förs. till Bro förs. ett område med en areal av 0,12 km 2. Vidare överflyttades till Lummelundaförs. från Lokrume förs. ett område med en areal av 0,57 km 2, från Tingstäde förs. ett område med en areal av 0,21 km 9 och från Martebo förs. ett område med en areal av 0,41 km 2. Samtliga dessa områden var obebodda. 11) Den 1 jan. 1965 överflyttades inom Tingstäde kommun från Lokrume förs. till Tingstäde förs. ett område med en areal av 0,03 km 9 och 3 inv. 12) Den 1 jan. 1964 överflyttades inom Dalhems kommun från Hörsne med Bara förs. till Dalhems förs. ett obebott område med en areal av 0,004 km 9 och från Vallstena förs. till Källungeförs. ett obebott område med en areal av 0,04 km 9. Samtidigt överflyttades från Dalhems kommun och Ganthems förs. till Romaklosters kommun och Hälla förs. ett område med en areal av 0,08 km 9 och 1 inv. 13) Den 1 jan. 1965 överflyttades inom Dalhems kommun från Gothems förs. ett område med en areal av 0,14 km 9 till Hörsne med Bara förs. samt ett område med en areal av 0,06 km 9 till Vallstena förs. Samtidigt överflyttades från Vallstena förs. till Hörsne med Bara förs. ett område med en areal av 0,07 km 9, från Dalhems kommun och Gothems förs. till Romaklosters kommun och Angå förs. ett område med en areal av 0,03 km 9 samt från Romaklosters kommun och Angå förs. till Dalhems kommun och Norrlanda förs. ett område med en areal av 0,03 km 9. Samtliga dessa områden var obebodda. 14) Den 1 jan. 1966 överflyttades från Dalhems kommun och Ekeby förs. till Romaklosters kommun och Barlingbo förs. ett område med en areal av 0,11 km 2 och 5 inv. samt från Romaklosters kommun och Björke förs. till Dalhems kommun och Ganthems förs. ett område med en areal av 0,35 km 2 och 1 inv. 15) Den 1 jan. 1964 överflyttades från Hörnaklosters kommun och Follingbo förs. till Tingstäde kommun och Bro förs. ett obebott område med en areal av 0,05 km 2 samt från Romaklosters kommun och Hejdebyförs. till Dalhems kommun och Kattunge förs. ett obebott område med en areal av 0,16 km 2. 16) Den 1 jan. 1965 överflyttades inom Romaklosters kommun från Follingbo förs. dels ett obebott område med en areal av 0,65 km 2 till Barlingbo förs., dels ett obebott område med en areal av 0,07 km 2 till Koma förs. samt från Sjonhems förs. till Hälla förs. ett obebott område med en areal av 0,01 km 2. Vidare överflyttades från Romaklosters kommun och Roma förs. till Stenkumla kommun och Träkumla förs. ett obebott område med en areal av 0,15 km 9. Samtidigt överflyttades till Romaklosters kommun och Endre förs. dels ett obebott område med en areal av 0,02 km 9 från Dalhems kommun och Ekeby förs., dels ett obebott område med en areal av 0,06 km 9 från Tingstäde kommun och Foleförs. 17) Den 1 jan. 1965 överflyttades inom Stenkumla kommun från Stenkumla förs. dels ett obebott område med en areal av 0,05 km 2 till Träkumla förs., dels ett obebott område med en areal av 0,04 km 9 till Västerhejde förs. Samtidigt överflyttades från To/to förs. till Stenkumlaförs. ett obebott område med en areal av 0,10 km". 18) Den 1 jan. 1966 överflyttades inom Stenkumla kommun från Träkumla förs. del» ett obebott område med en areal av 0,02 km 9 till Valls förs., dels ett obebott område med en areal av 0,03 km 9 till Eskelhems förs. Samtidigt överflyttades från Stenkumla kommun och Träkumla förs. till Romaklosters kommun och Follingbo förs. ett obebott område med en areal av 0,06 km 9. 19) Den 1 jan. 1966 överflyttades till Stenkumla kommun och Atlingbo förs. dels ett obebott område med en areal av 0,04 km 9 från Måsterby förs., dels ett obebott område med en areal av 0,05 km 9 från Väte förs., båda inom Klintehamns kommun. Samtidigt överflyttades från Klintehamns kommun och Västergarns för». till Stenkumla kommun och Eskelhems förs. ett obebott område med en areal av 0,05 km 9. 20) Den 1 jan. 1966 överflyttades inom Klintehamns kommun från Klinte förs. dels ett obebott område med en areal av 0,01 km 9 till Hejde fört., dels ett obebott område med en

218 Oregelbundenheter och förändringar (forts.) areal av 0,08 km 2 till Fröjels förs. Samtidigt överflyttades från Eksta förs. till Fröjels förs. ett område med en areal av 0,04 km 2 och 6 inv. samt från Väte förs. till Hejde förs. ett obebott område med en areal av 1,40 km 2. 21) Den 1 jan. 1965 överflyttades från Klintehamns kommun och Väte förs. till Romaklosters kommun och Viklau förs. ett obebott område med en areal av 0,09 km 2 samt i motsatt riktning ett obebott område med en areal av 0,04 km 2. 22) Den 1 jan. 1966 överflyttades inom Ljugarns kommun från Etelhems förs. dels ett område med en areal av 0,06 km 2 och 3 inv. till Lyeförs., dels ett obebott område med en areal av 0,13 km 2 till Garde förs. 23) Den 1 jan. 1963 överflyttades inom Hemse kommun från Hemse förs. till Rone förs. ett obebott område med en areal av 0,09 km 2 samt i motsatt riktning ett obebott område med en areal av 0,43 km 2. 24) Den 1 jan. 1966 överflyttades inom Hemse kommun från Loj sta förs. till Linde förs. ett obebott område med en areal av 0,07 km 2. 25) Den 1 jan. 1963 överflyttades inom Havdhems kommun från SUte förs.ti\l Hablingbo förs. ett obebott område med en areal av 0,03 km 2. 26) Den 1 jan. 1964 överflyttades från Havdhems kommun och Eke förs. till Hemse kommun och Alva förs. ett obebott område med en areal av 0,16 km 2. 27) Den 1 jan. 1964 överflyttades inom Hoburgs kommun från Vamlingbo förs. till Sundre förs. ett obebott område med en areal av 0,11 km». 28) Den 1 jan. 1963 överflyttades från Slite köp. och Othems förs, till Lärbro kommun och förs. ett område med en areal av 0,08 km 2 och 2 inv. 29) Den 1 jan. 1964 överflyttades till Slite köp. och Bogeförs. dels ett obebott område med en areal av 0,16 km 2 från Vallslena föra., dels ett obebott område med en areal av 0,17 km 2 frän KäUunge förs., båda inom Dalhems kommun. 1) Augerums och Fly mens förs. utgör i avseende på fastighetsredovisningen tillsammans Augerums socken. 2) Olof ströms köp., där jordregister föres, ingår i avseende på fastighetsredovisningen i Jämshögs socken, som omfattar hela förs. med samma namn. 3) Utom de här nämnda föra. finns i Karlskrona stad en icke-territoriell förs.. Amiralitetsförs. ; i denna förs. kyrkobokförda personer har fördelats på de territoriella förs., där de är bosatta. Förändringar efter den 1 jan. 1961 4) Den 1 jan. 1963 förenades Jämjö kommun omfattande Kristianopels, Jämjö och Torhamns förs. med 6 039 inv., Sturkö kommun omfattande Sturkö förs. med 1 306 inv. samt Ramdala kommun omfattande Ramdala förs. med 1 916 inv. till en kommun, benämnd Jämjö. 5) Den 1 jan. 1963 förenades Eringsboda förs. i Tvings kommun (1 217 inv.) med Kallinge kommun samt Tvings förs. i Tvings kommun (1 640 inv.) med Fridlevstads kommun. 6) Den 1 jan. 1963 förenades Ronneby landskommun omfattande Ronneby kbfd. och Kallinge kbfd. med 7 869 inv. samt Hallabro kommun omfattande Backaryds förs. och oljehalts förs. med 2 368 inv. till en kommun, benämnd Kallinge. 7) Den 1 jan. 1966 överflyttades inom Kallinge kommun från Ronneby kbfd. till Kallinge kbfd. ett obebott område med en areal av 2,98 km 2. 8) Den 1 jan. 1964 införlivades Tjurkö förs. (209 inv.) med Karlskrona stadsförs. Kristianstads län Förändringar efter den 1 jan. 1961 1) Den 1 jan. 1964 upplöstes Skillinge m:e med en areal av 0,84 km 2 och 673 inv. 2) Från den 1 jan.1964 benämnes öraby förs. övraby. 3) Den 1 jan. 1963 upplöstes Ljungbyheds m:e med en areal av 2,41 km 2 och 2 011 inv. 4) Den 1 jan 1963 upplöstes örkelljunga m:e med en areal av 12,25 km 2 och 3 155 inv. 5) Den 1 jan. 1962 upplöstes Munka-Ljungby m:e med en areal av 5,48 km 2 och 1 233 inv. 6) Den 1 jan. 1962 införlivades Osby kommun (2 189 inv.) med Osby köp. Blekinge Un Oregelbundenheter i indelningen Malmöhus län Oregelbundenheter i indelningen 1) Norra Vrams förs. är i avseende på fastighetsredovisningen uppdelad på Norra Vrams socken och Södra Vrams socken. 2) Remmarlövs förs. är i avseende på fastighetsredovisningen uppdelad på Remmarlövs socken och Västra Sallerups socken. 3) Bjuvs köp., där jordregister föres, utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn.

219 Oregelbundenheter och förändringar (forts.) 4) I Lomma köp., där jordregister föres, utgör varje förs. i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn som förs. 5) I Sjöbo köp., där jordregister föres, utgör varje förs. i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn som förs. 6) I Furulunds köp., där jordregister föres, utgör varje förs. i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn som förs. Förändringar efter den 1 jan. 1961 7) Den 1 jan. 1966 upplöstes Arilds m:e med en areal av 0,50 km 2 och 208 inv. samt Mölle m:e med en areal av 1,00 km 2 och 425 inv. 8) Den 1 jan. 1965 upplöstes Vikens m:e med en areal av 0,77 km 1 och 759 inv. 9) Den 1 jan. 1966 överflyttades inom Valldkra kommun från Kvistofta fårs. till Fjårestads förs. ett obebott område med en areal av 0,01 km 2. 10) Den 1 jan. 1964 överflyttades från Rönneberga kommun och Tofta förs. till Dösjebro kommun och Saxtorps förs. ett obebott område med en areal av 0,06 km 2. 11) Den 1 jan. 1964 förenades inom Staffanstorps kommun Brägarpsförs. med 1 013 inv. och Nevishögs förs. med 1702 inv. till en förs., benämnd Staffanstorp. 12) Den 1 jan, 1965 förenades inom Staffanstorps kommun Uppdkra förs. med 1 187 inv. samt Flackarps förs. med 171 inv. till en förs., benämnd Uppdkra. 13) Den 1 jan. 1964 överflyttades från Rangs kommun och Stora Hammars förs. till Skegrie kommun och Maglarps förs. ett område med en areal av 0,0003 km 2 och 5 inv. 14) Den 1 jan. 1963 överflyttades inom östra Frosta kommun från Åspinge förs. till Hörby förs. ett obebott område med en areal av 0,02 km'. 15) Den 1 jan. 1965 överflyttades inom Hörby förs. irkaöstra Frosta kommun till Hörby köp. ett obebott område med en areal av 0,02 km 2. 16) Den 1 jan. 1963 införlivades Flädie kommun omfattande Borgeby, Flädie och Fjelieförs. (2 855 inv.) med Lomma köp. 17) Den 1 jan. 1962 överflyttades inom Lunds stad från Lunds domkyrkofårs. dels ett område med en areal av 1,99 km 2 och 6 447 inv. tills.-t Peters klosters förs., dels ett obebott område med en areal av 0,37 km 2 till Stora Rdby förs. Vidare överflyttades från S:t Peters klosters förs. till Lunds domkyrkoförs. ett område med en areal av 0,58 km 2 och 496 inv. Ur den sålunda ändrade Lunds domkyrkoförs. utbröts ett område med en areal av 18,92 km 2 och 12 186 inv. till egen förs., benämnd Lunds Allhelgonaförs., varav 0,24 km 2 och 2 inv. tillhörde det från S:t Peters klosters förs. överflyttade området. Hallands län Oregelbundenheter i indelningen 1) Laholms landsförs. utgör i avseende på fastighetsredovisningen Laholms socken. Förändringar efter den 1 jan. 1961 2) Den 1 jan. 1962 utbröts ur Halmstads förs. ett område med en areal av 13,36 km 2 och 21 607 inv. till egen förs., benämnd Murtin Luthers förs. Halmstads förs. benämnes S:t Nikolai förs. Göteborgs och Bohus län Oregelbundenheter i indelningen 1) Smögens och Södra Sotenäs kommuner utgör i avseende på fastighetsredovisningen tillsammans Askums socken. 2) Hela Tossene kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 3) Tanums förs. är i avseende på fastighetsredovisningen uppdelad på Tanums socken och ett område motsvarande förutvarande Grebbestads köp., där fastighetsregister föres. 4) Grebbestads kyrkoomrdde samt Tanums kyrkoomrdde särskiljes i kyrkobokföringshänseende, varför dessa områden kan jämställas med kbfd., ehuru något kungl. beslut om bildande av kbfd. icke föreligger. 5) Utom de här nämnda förs. finns i Göteborgs stad en icke-territoriell förs., Tyska förs.; i denna förs. kyrkobokförda personer har fördelats på de territoriella förs., där de är bosatta. Förändringar efter den 1 jan. 1961 6) Den 1 jan. 1964 överflyttades från Ytterby kommun och förs. till Kungälvs stad och förs. ett område med en areal av 7,74 km 2 och 413 inv. 7) Den 1 jan. 1962 förenades Tegneby kommun omfattande Tegneby, Röra och Ståla förs. med 3 251 inv. samt Myckleby kommun omfattande Ldngelanda, Myckleby och Torps förs. med 2 904 inv. till en kommun, benämnd östra Orust. 8) Den 1 jan. 1965 upplöstes Fjällbacka m:e med en areal av 5,20 km 2 och 631 inv. 9) Den 1 jan. 1963 överflyttades inom Go'«eborgs stad ett område med en areal av 0,16 km 2 och 590 inv. från Örgryteförs. till Härlandaförs.,

220 Oregelbundenheter och förändringar (forts.) ett område med en areal av 2,34 km 2 och 10 inv. från Lundby förs. till Biskopsgårdens förs. samt ett område med en areal av 0,05 km 2 och 47 inv. från Annedals förs. till Västra Frölunda förs. Samtidigt överflyttades till Annedals förs. dels ett obebott område med en areal av 0,04 km 2 från Johannebergs förs., dels ett område med en areal av 0,03 km 2 och 46 inv. från Västra Frölunda förs. Vidare överflyttades från Västra Frölunda förs. till Karl Johans förs. obebodda områden med en areal av 0,021 km 2. Ur Västra Frölunda förs. utbröts ett område med en areal av 3,90 km 2 och 22 615 inv. till egen förs., benämnd Högsbo. 10) Den 1 jan. 1965 utbröts ur Västra Frölunda kbfd. inom Västra Frölunda förs. ett område med en areal av 12, 35 km 2 och 2 287 inv. till eget kbfd., benämnt Tynnereds kbfd. Vidare överflyttades från Västra Frölunda kbfd. till Älvsborgs kbfd. ett område med en areal av 4,03 km 2 och 2 523 inv. Älvaborg» län Oregelbundenheter i indelningen 1) Tösse med Tydje förs. är i avseende på fastighetsredovisningen uppdelad på Tösse socken och Tydje socken. 2) Limmareds kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 3) Den i Dalstorps kommun ingående delen av Mosseboförs. utgör i avseende på fastighetsredovisningen tillsammans med Nittorps förs. Nittorps socken, medan den i Tranemo kommun ingående delen av Mossebo förs. utgör Mossebo socken. 4) Lilla Edets köp., där jordregister föres, utgör i avseende på fastighetsredovisningen Fuxerna socken. 5) Skene köp., där jordregister föres, ingår i avseende på fastighetsredovisningen i Örby töcken, som omfattar hela förs. med samma namn. 6) Svenljunga köp., där jordregister föres, utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 7) I Herrljunga köp., där jordregister föres, utgör varje förs. i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn som förs. Förändringar efter den 1 jan. 1961 8) Den 1 jan. 1963 förenades Amdls lands förs. omfattande del av Tössbo kommun med 787 inv. och Amdls stadtförs. omfattande Åmåls stad med 9261 inv. till en förs., benämnd Åmåls för:, som således ingår både i Åmåls ttad och Tötsbo kommun. 9) Den 1 jan. 1964 upplöstes Vårgårda m:e med en areal av 1,78 km 2 och 2 154 inv., varav i Algutstorps förs. 0,16 km 2 och 239 inv. samt i Kullings-Skövde förs. 1,62 km 2 och 1 915 inv. 10) Den 1 jan. 1962 uppdelades örby förs. i två kbfd., nämligen örby kbfd. omfattande örby kommun med en areal av 87,09 km 2 och 2 877 inv. samt Skene kbfd. omfattande Skene köp. med en areal av 34,00 km 2 och 4 126 inv. 11) Den 1 jan. 1962 överflyttades från Kindaholms kommun och Håcksviks förs. till Axelfors kommun och örsås förs. ett obebott område med en areal av 0,03 km 2. 12) Den 1 jan. 1966 överflyttades från Vartofta kommun och Vistorps förs. i Skaraborgs län till Redvägs kommun och Norra Åsarps förs. ett obebott område med en areal av 0,03 km 2. 13) Den 1 jan. 1964 förenades inom Herrljunga köp. Tarsleds förs. med 642 inv. samt Herrljunga förs. med 2 569 inv. till en förs., benämnd Herrljunga. Skaraborgs lan Oregelbundenheter i indelningen 1) Tengene förs. är i avseende på fastighetsredovisningen uppdelad på Tengene socken och ett område motsvarande förutvarande Grästorps köp., där fastighetsregister föres. 2) Bitterna förs. är i avseende på fastighetsredovisningen uppdelad på österbitterna socken och Västerbitterna socken. 3) Falköpings landsfårs. utgör i avseende på fastighetsredovisningen Falköpings östra socken. 4) I Gåtene köp., där jordregister föres, utgör varje förs.i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn som förs. 5) Tibro köp,, där jordregister föres, utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. Fårändringar efter den 1 jan. 1961 6) Den 1 jan. 1964 upplöstes Nossebro m:e med en areal av 3,25 km 2 och 1 333 inv., varav i Bärebergs fårs. 0,38 km 2 och 1 289 inv. och i Essunga förs. 2,87 km 2 och 44 inv. 7) Den 1 jan. 1962 upplöstes Kvänums m:e med en areal av 0,83 km 2 och 872 inv. 8) Den 1 jan. 1962 upplöstes Floby m:e med en areal av 3,53 km' och 1 375 inv., varav i Floby förs. 2,21 km2 och 1 141 inv. och i Sörby förs. 1,32 km' och 234 inv. 9) Den 1 jan. 1962 överflyttades från JPVflkinds kommun och Luttra fårs. till Vartofta kommun och Slötaförs. ett obebott område med en areal av 0,005 km2.

221 Oregelbundenheter och förändringar (forts.) 10) Den 1 jan. 1966 överflyttades från Vartofta kommun och Vistorps förs. till Redvägs kommun och Norra Åsarps förs. i Älvsborgs län ett obebott område med en areal av 0,03 km 2. 11) Den 1 jan. 1962 överflyttades från Timmersdala kommun och Bergs förs. till Binneberga kommun och Säters förs. ett obebott område med en areal av 0,02 km 2. 12) Den 1 jan. 1966 överflyttades från Binneberga kommun och Säters förs. till Timmersdala kommun och Bergs förs. ett obebott område med en areal av 0,02 km 2. 13) Den 1 jan. 1965 överflyttades från Mariestads stad och förs. till Ullervads kommun och Ekbyförs. ett obebott område med en areal av 0,001 km 2 samt från Mariestads stad och Leksbergs förs. till Ullervads kommun och Utbyförs. ett obebott område med en areal av 0,0004 km 2. 14) Den 1 jan. 1962 överflyttades från Hasslerörs kommun och Torso förs. till Töreboda köp. och Fredsbergs förs. ett obebott område med en areal av 0,04 km 2. 15) Den 1 jan. 1963 överflyttades från Töreboda köp. och Fredsbergs förs. till Hova kommun och Älgarås förs. ett obebott område med en areal av 0,01 km2. Varmlands lin Oregelbundenheter i indelningen 1) Storfors köp., där jordregister föres, ingår i avseende på fastighetsredovisningen tillsammans med Kroppa kommun i Kroppa socken. 2) Hammarö köp., där jordregister föres, utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 3) Forshaga köp., där j ordregister föres, ingår i avseende på fastighetsredovisningen tillsammans med Grava kommun i Grava socken. Förändringar efter den 1 jan. 1961 4) Den 1 jan. 1963 upplöstes Kils m:e med en areal av 6,19 km' och 2 919 inv. 5) Den 1 jan. 1962 upplöstes Amotfors m:e med en areal av 2,75 km2 och 1 476 inv. samt Charlottenbergs m:e med en areal av 3,20 km 2 och 1 642 inv. 6) Den 1 jan. 1962 upplöstes Brunskogs västra kbfd. med 1 367 inv. samt Brunskogs östra kbfd. med 1 264 inv. 7) Den 1 jan. 1963 införlivades Stora Sunne kommun omfattande Västra ochöstra Ämterviks samt del av Sunne förs. (8 209 inv.) med Sunne köp. 8) Den 1 jan. 1962 utbröts ur Karlstads förs. ett område med en areal av 33,66 km2 och 15 924 inv. till egen förs., benämnd Norrstrands stad från Arvika västra förs. till Arvika östra förs. ett område med en areal av 0,002 km 2 och 93 inv. Örebro län Oregelbundenheter i indelningen 1) Hela Linde kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 2) Hela Fellingsbro kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 3) Laxå köp., där jordregister föres, utgör i förs. Karlstads förs. benämnes Karlstads domkyrkoförs. 9) Den 1 jan. 1963 överflyttades inom Arvika avseende på fastighetsredovisningen Ramundeboda socken. 4) Degerfors köp., där jordregister föres, utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 5) Hällefors köp., där jordregister föres, utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 6) Frövi köp., där jordregister föres, utgör i avseende på fastighetsredovisningen Näsby socken. Förändringar efter den 1 jan. 1961 7) Den 1 jan. 1962 överflyttades från Tysslinge kommun och Vintrosa förs. till Lekebergs kommun och Hidinge förs. ett obebott område med en areal av 0,37 km 2. 8) Den 1 jan. 1966 överflyttades till Laxå köp. och Ramundeboda förs. dels ett område med en areal av 18,50 km 2 och 30 inv. från Askersunds stad och förs., dels ett område med en areal av 1,25 km 2 och 3 inv. från Lerbäcks kommun och Snavlunda förs. Vidare överflyttades från Lerbäcks kommun och Snavlunda förs. till Askersunds stad och förs. ett obebott område med en areal av 0,80 km 2. 9) Den 1 jan. 1965 införlivades Viby kommun omfattande Viby och Tdngerdsa/o>». (3 723 inv.) med Hallsbergs köp. 10) Den 1 jan. 1963 införlivades Hallsbergs kommun (1 707 inv.) med Hattsbergs köp. 11) Denl jan. 1965 överflyttades från Kumla landskommun och Hardemo förs. till Hallsbergs köp. och förs. ett område med en areal av 3,05 km 2 och 10 inv. 12) Den 1 jan. 1963 upplöstes Fjugtsta m.-e med en areal av 1,82 km 2 och 1 229 inv. 13) Den 1 jan. 1965 överflyttades inom Lakebergs kommun från EdsbergsfÖrs. till Knistaförs. ett område med en areal av 1,09 km2 och 52 inv.

222 Oregelbundenheter och förändringar (forts.) 14) Den 1 jan. 1965 införlivades Noraskogs kommun omfattande Hjulsjö, Järnbods, Nora bergsförs. och Vikers förs. (6 262 inv.) med Nora stad. 15) Den 1 jan. 1963 överflyttades från Linde kommun och förs. till Lindesbergs stad och förs. ett område med en areal av 2,03 km 2 och 84 inv. samt i motsatt riktning ett område med en areal av 0,18 km 2 och 6 inv. 16) Den 1 jan. 1963 överflyttades från Söderbärke kommun och Malingsbo förs. i Kopparbergs län till Ramsbergs kommun och förs. ett område med en areal av 2,01 km 2 och 3 inv. 17) Den 1 jan. 1962 förenades Ljusnarsbergs kommun omfattande Ljusnarsbergs kbfd. och Hörkens kbfd. med 6 981 inv. samt Kopparbergs köp. med 2 608 inv. till en köp., benämnd Ljusnarsberg. 18) Den 1 jan. 1965 förenades Askersunds landsförs. med 1 254 inv. samt Askersunds stadsförs. med 2 662 inv. till en förs., benämnd Askersund. Västmanlands län Oregelbundenheter i indelningen 1) Arboga landsförs. utgör i avseende på fastighetsredovisningen Arboga socken 2) Kungsörs köp., där jordregister föres, ingår i avseende på fastighetsredovisningen i Kung Karls socken, som omfattar hela förs. med samma namn. 3) I Hallstahammars köp., där jordregister föres, utgör varje förs. i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn som förs. 4) Norbergs köp., där jordregister föres, utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. Förändringar efter den 1 jan. 1961 5) Den 1 jan. 1962 upplöstes Kolsva södra kbfd. med 300 inv. samt Kolsva norra kbfd. med 4 177 inv. 6) Den 1 jan. 1963 förenades Sura kommun omfattande Sura förs. med 7 125 inv. och Ramnäs kommun omfattande Ramnäs och Västervdla förs. med 4 606 inv. till en kommun, benämnd Surahammar. 7) Den 1 jan. 1962 överflyttades inom Västerås stad från Västerås förs. ett område med en areal av 9,17 km 9 och 8 435 inv. till Lundby förs., ett område med en areal av 4,27 km 2 och 18 147 inv. till Badelunda förs. samt ett område med en areal av 23,09 km2 och 18 698 inv., till Skerike förs. Vidare överflyttades till Västerås förs. ett område med en areal av 8,69 km2 och 826 inv. från Badelunda förs. Slutligen överflyttades från Badelunda förs. till Skerike förs. ett obebott område med en areal av 0,30 km 2. Västerås, Lundby, Badelunda och Skerike förs. benämnes resp. Västerås domkyrkoförs., Västerås Lundby, Västerås Badelunda och Västerås Skerike förs. 8) Den 1 jan. 1966 överflyttades inom Västerås stad från Västerås domkyrkoförs. ett område med en areal av 0,15 km a och 3 inv. till Västerås Badelunda förs., ett obebott område med en areal av 0,01 km 2 till Västerås Skerike förs. samt ett område med en areal av 0,002 km 2 och 5 inv. till Västerås Lundby förs. Vidare överflyttades till Västerås domkyrkoförs. ett område med en areal av 0,53 km 2 och 470 inv. från Västerås Badelunda förs., ett obebott område med en areal av 0,02 km 2 från Fosterets Skerike förs. samt ett obebott område med en areal av 0,001 km 2 från Västerås Lundby förs. Slutligen överflyttades från Västerås Lundby förs. till Västerås Skerike förs. ett område med en areal av 4,36 km 2 och 60 inv. 9) Den 1 jan. 1962 förenades Sala landsförs. med 716 inv. samt Sala stadsförs. med 10 263 inv. till en förs., benämnd Sala. 10) Den 1 jan. 1962 upplöstes Arboga kbfd. med 11 019 inv. samt Säterbo kbfd. med 222 inv. Kopparbergs län Oregelbundenheter i indelningen 1) Hela Vika kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 2) Hela Grangärde kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 3) Tyngsjöf. d. kapellag samt Malungs förs. i övrigt särskiljes i kyrkobokföringshänseende, varför dessa områden kan jämställas med kbfd., ehuru något kungl. beslut om bildande av kbfd. icke föreligger. 4) Hela Gagnefs kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 5) Hela Leksands kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 6) Rättviks fört. och Bingsjö-Dddrans förs. utgör i avseende på fastighetsredovisningen tillsammans Rättviks socken. 7) Skattunge f. d. kapellag samt Orsa förs. i övrigt särskiljes i kyrkobokföringshänseende, varför dessa områden kan jämställas med kbfd., ehuru något kungl. beslut om bildande av kbfd. icke föreligger.

223 Oregelbundenheter och förändringar (forts.) Förändringar efter den 1 jan. 1961 8) Den 1 jan. 1963 överflyttades från Söderbärlee kommun och Malingsbo förs. till Ramsbergs kommun och förs. i Örebro län ett område med en areal av 2,01 km 2 och 3 inv. 9) Den 1 jan. 1963 införlivades Ludvika landskommun (9 267 inv.) med Ludvika stad. 10) Den 1 jan. 1963 förenades Rättviks kommun omfattande Rättviks och Bingsjö-Dådrans förs. med 8 067 inv. samt Boda kommun omfattande Boda förs. med 1 662 inv. till en kommun, benämnd Rättvik. 11) Den 1 jan. 1963 utvidgades Rättviks m:e med ett obebott område med en areal av 0,10 km». 12) Den 1 jan. 1966 upplöstes Rättviks m:e med en areal av 1,50 km 3 och 2 403 inv. Gävleborgs Un Oregelbundenheter i indelningen 1) Hela Ockelbo kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 2) Torsåkers och Hofors kommuner utgör i avseende på fastighetsredovisningen tillsammans Torsåkers socken. 3) Hela Skogs kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 4) Söderala, Ljusne och Bergviks förs. utgör i avseende på fastighetsredovinsingen tillsammans Söderala socken. 5) Svabensverks f. d. kapellag samt Alftaförs. i övrigt särskiljes i kyrkobokföringshänseende, varför dessa områden kan j ämställas med kbfd., ehuru något kungl. beslut om bildande av kbfd. icke föreligger. 6) Hela Färila kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 7) Katrinebergs f. d. kapellag. Annefors f. d. kapellag samt Bollnäs förs. i övrigt särskiljes i kyrkobokföringshänseende, varför dessa områden kan jämställas med kbfd., ehuru något kungl. beslut om bildande av kbfd. icke föreligger. Förändringar efter den 1 jan. 1961 8) Den 1 jan. 1965 överflyttades från Valbo kommun och förs. till Gävle stad och Staffans förs. ett område med en areal av 132,72 km2 och 2 367 inv. 9) Den 1 jan. 1963 förenades Njutångers kommun omfattande Njutdngtrs och Nianfors förs. med 5 074 inv. samt Enångers kommun omfattande Endngers förs. med 1 916 inv. till en kommun, benämnd Iggesund. 10) Den 1 jan. 1963 överflyttades från Alfta kommun och förs. dels ett obebott område med en areal av 0,04 km 2 till Ovanåkers förs., dels ett obebott område med en areal av 0,02 km 2 till Voxnaförs., båda inom Ovanåkers kommun. 11) Den 1 jan. 1966 överflyttades inom Ovanåkers kommun från Ovanåkers förs. till Voxnaförs. ett obebott område med en areal av 0,40 km 2. 12) Den 1 jan. 1963 införlivades Ljusdals kommun (6 502 inv.) med Ljusdals köp. 13) Den 1 jan. 1962 upplöstes Arbrå m:e med en areal av 2,00 km 2 och 1 632 inv. 14) Den 1 jan. 1965 införlivades Hälsingtuna kommun omfattande Hälsingtuna och Rogsta förs. (3 279 inv.) med Hudiksvalls stad. Västernorrlands Un Oregelbundenheter i indelningen 1) Gålsjö f. d. bruksförs. samt Boteå förs. i övrigt särskiljes i kyrkobokföringshänseende, varför dessa områden kan jämställas med kbfd., ehuru något kungl. beslut om bildande av kbfd. icke föreligger. 2) Timrå köp., där jordregister föres, utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. Fårändringar efter den 1 jan. 1961 3) Den 1 jan. 1963 överflyttades från Selångers kommun och förs. till Sundsvalls stad och Gustav Adolfs förs. ett område med en areal av 6,84 km' och 419 inv. 4) Den 1 jan. 1963 förenades Tuna kommun omfattande Tuna förs. med 4 588 inv. samt Attmars kommun omfattande Attmarsförs. med 2 224 inv. till en kommun, benämnd Matfors. 5) Den 1 jan. 1962 överflyttades från Ströms kommun och förs. i Jämtlands län dels ett obebott område med en areal av 0,47 km2 till Ramsele kommun och förs., dels ett obebott område med en areal av 0,20 km 2 till Fjällsjö kommun och förs. 6) Den 1 jan. 1963 förenades Mo kommun omfattande Moförs. med 1 435 inv. samt Själevads kommun omfattande Själevads förs. med 17 971 inv. till en kommun, benämnd Själevad. 7) Den 1 jan. 1965 införlivades Sköns köp. omfattande Sköns förs. (15 487 inv.), Alnö kommun omfattande Alnö förs. (5 046 inv.) samt Selångers kommun omfattande Sättna och Selångersförs. (7 135 inv.) med Sundsvalls stad. 8) Den 1 jan. 1963 införlivades Arnäs kommun omfattande Arnäs förs. (6 023 inv.) med örnsköldsviks stad. 16 1965 års Folkräkning I

224 Oregelbundenheter och förändringar (forts.) Jämtlands län Oregelbundenheter i indelningen 1) Hela Tännäs kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. Förändringar efter den 1 jan. 1961 2) Den 1 jan. 1963 förenades Lits kommun omfattande Kyrkas och Lits förs. med 3 188 inv. samt Häggends kommun omfattande Håggends förs. med 1 708 inv. till en kommun, benämnd Lit. 3) Den 1 jan. 1966 upplöstes Hammerdals m:e med en areal av 1,17 km 2 och 861 inv. 4) Den 1 jan. 1962 överflyttades från Ströms kommun och förs. dels ett obebott område med en areal av 0,47 km s till Ramsele kommun och förs. i Västernorrlands län, dels ett obebott område med en areal av 0,20 km 2 till Fjällsjö kommun och förs. i Västernorrlands län. 5) Den 1 jan 1963 upplöstes Strömsunds m:e med en areal av 1,19 km 2 och 1 824 inv. Västerbottens län Oregelbundenheter i indelningen 1) Hela Bygded kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 2) Hela Burträsks kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 3) Hela Skellefteå landskommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen Skellefteå socken. 4) Hela Byske kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 5) Hela Dorotea kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 6) Vilhelmina köp., där jordregister föres, utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. 7) Åsele köp., där jordregister föres, utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. Förändringar efter den 1 jan. 1961 8) Den 1 jan. 1963 upplöstes Nordmalings m:e med en areal av 3,70 km 9 och 1 227 inv. 9) Den 1 jan. 1965 upplöstes Rundvik» m:e med en areal av 4,22 km 2 och 1 313 inv. 10) Den 1 jan. 1962 överflyttades från Bjurhalm» kommun och förs. till Örträsks kommun och förs. ett obebott område med en areal av 0,31 km 2. 11) Den 1 jan.1963upplöstes Bjurholms m:e med en areal av 7,30 km 2 och 946 inv. 12) Den 1 jan. 1962 utbröts ur Degerforsförs. Åmsele kbfd. med 1 706 inv. samt ett område av Degerfors kbfd. med 246 inv. till egen förs., benämnd Åmsele. Samtidigt upplöstes Degerfors och Åmsele kbfd. 13) Den 1 jan. 1963 upplöstes Hällnäs m:e med en areal av 6,36 km 2 och 590 inv. 14) Den 1 jan. 1963 utbröts ur Umeå landsförs. Tavelsjö kbfd. med en areal av 372,27 km 2 och 2 041 inv. till egen förs., benämnd Tavelsjö, samt ett område av Umeå södra kbfd. med en areal av 282,62 km 2 och 9 228 inv.till egen förs., benämnd Teg. Samtidigt upplöstes Umeå landsförs, södra kbfd. och Tavelsjö kbfd. 15) Den 1 jan. 1966 överflyttades från Umeå stad och Tavelsjö förs. till Sävars kommun och Sävars nedre kbfd, ett obebott område med en areal av 0,31 km 2. 16) Den 1 jan. 1966 överflyttades från Lövångers kommun och förs. till Nysätra kommun och förs. ett obebott område med en areal av 0,05 km 2. 17) Den 1 jan. 1964 upplöstes Lövångers m:e med en areal av 1,96 km 2 och 532 inv. 18) Den 1 jan. 1962 upplöstes Burträsks m:e med en areal av 2,43 km 2 och 1 398 inv. 19) Den 1 jan. 1965 överflyttades från Burträsks kommun och Kalvträsks förs. till Norsjö kommun och kbfd. ett område med en areal av 20,08 km' och 14 inv. 20) Den 1 jan. 1962 utbröts ur Skellefteå landsförs. Bolidens kbfd. med en areal av 177,32 km 2 och 4 020 inv. till egen förs., benämnd Boliden. Samtidigt upplöstes Skellefteå landsförs, kbfd. och Bolidens kbfd. 21) Den 1 jan. 1965 upplöstes Kåge m:e med en areal av 41,65 km 2 och 1 369 inv. 22) Den 1 jan. 1964 överflyttades från Norsjö kommun och kbfd. till Skellefteå landskommun och landsförs. ett obebott område med en areal av 0,39 km 2 samt i motsatt riktning ett obebott område med en areal av 0,39 km 1. 23) Den 1 jan. 1962 utbröts ur Lycksele förs. Björksele kbfd. med en areal av 741,98 km 2 och 2 009 inv. till egen förs., benämnd Björksele. Samtidigt upplöstes Lycksele och Björksele kbfd. 24) Den 1 jan. 1964 upplöstes Storumans m.-e med en areal av 7,78 km2 och 2 225 inv. 25) Den 1 jan. 1965 upplöstes Stensele m:e med en areal av 5,59 km 2 och 788 inv. 26) Den 1 jan. 1962 utbröts ur Sorsele förs. Gargnäs kbfd. med en areal av 772,17 km2 och 1 629 inv. till egen förs., benämnd Gar gnat. Samtidigt upplöstes Sortele och Gargnäs kbfd.

225 Oregelbundenheter och förändringar (forts.) 27) Den 1 jan. 1962 överflyttades inom Vilhelmina kommun från Vilhelmina kbfd. till Dikanäs kbfd, ett område med 15 inv. och i motsatt riktning ett område med 10 inv. Dessa indelningsändringar medförde en nettoöverflyttning från Vilhemina kbfd. till Dikanäs kbfd. av en areal av 9,44 km 2. Vidare utbröts två nya kyrkobokföringsdistrikt ur Vilhelmina kbfd., nämligen Latikbergs kbfd. med en areal av 876,30 km 2 och 1 260 inv. och Saxnäs kbfd. med en areal av 2 319,10 km 2 och 1 072 inv. 28) Den 1 jan. 1962 överflyttades från Holmsunds köp. och förs. till Umeå stad och stadsförs. ett obebott område med en areal av 0,20 km 2. 29) Den 1 jan. 1965 införlivades Vilhelmina landskommun omfattande Vilhelmina, Dikanäs, Latikbergs och Saxnäs kbfd. (6 864 inv.) med Vilhelmina köp. 30) Den 1 jan. 1965 införlivades Umeå landskommun omfattande Umeå landsförs., Tavelsjö och Tegs förs. (21 585 inv.) med Umeå stad. 31) Den 1 jan. 1966 överflyttades ett obebott område från Lycksele stad till Lycksele landskommun samt ett obebott område i motsatt riktning, överflyttningen innebar återförande till Lycksele stad resp. landskommun av enklaver, som bildats genom ägobyte. I realiteten skedde ingen förändring av de redovisade kommunarealerna. Norrbottens län Oregelbundenheter i indelningen 1) Piteå landsförs. utgör i avseende på fastighetsredovisningen Piteå socken. 2) Nedertorneä kommun utgör i avseende på fastighetsredovisningen en socken med samma namn. Förändringar efter den 1 jan. 1961 3) Den 1 jan. 1966 överflyttades från Piteå landskommun och Piteå kbfd. till Ålvsby landskommun och förs. ett obebott område med en areal av 1,02 km 2. 4) Den 1 jan. 1963 upplöstes Arvidsjaurs m:e med en areal av 14,81 km 2 och 2 983 inv. 5) Den 1 jan. 1966 överflyttades från överluleå kommun och förs. till Edefors kommun och förs. ett obebott område med en areal av 3,49 km 2. 6) Den 1 jan. 1962 utbröts ur Jokkmokks förs. Porjus kbfd. med en areal av 4 350,00 km 2 och 1 231 inv. och Vuollerims kbfd. med en areal av 1 688,20 km 2 och 3 698 inv. till egna förs., benämnda Porjus resp. Vuollerim. 7) Den 1 jan. 1962 utbröts Råneå övre kbfd. med en areal av 1 470,93 km 2 och 1 959 inv. ur Råneå förs. till egen förs., benämnd Gunnarsbyn. Samtidigt upplöstes Råneå övre och Råneå nedre kbfd. 8) Den 1 jan. 1965 överflyttades från överkalix kommun och överkalix övre kbfd. till Korpilombolo kommun och förs. ett obebott område med en areal av 0,62 km 2. 9) Från den 1 jan. 1966 benämnes överkalix nedre kbfd. övrekalix kbfd. och överkalix övre kbfd. Lansjärvs kbfd. 10) Den 1 jan. 1963 upplöstes Kalix m:e med en areal av 5,38 km 2 och 4 310 inv. 11) Den 1 jan. 1962 utbröts Svansteins kbfd. med en areal av 879,00 km 2 och 3 167 inv. ur övertorneä förs. till egen förs., benämnd Svanstein. Samtidigt upplöstes övertorneä och Svansteins kbfd. 12) Den 1 jan. 1962 utbröts ur Gällivare förs. Malmbergets kbfd. med en areal av 36,00 km 2 och 11 686 inv.. Hakkos kbfd. med en areal av 1 075,00 km 2 och 2 735 inv. samt Niilivaara kbfd. med en areal av 1 136,00 km 2 och 1 476 inv. till egna förs., benämnda Malmberget, Hakkas resp. Nilivaara. För sistnämnda förs. ändrades stavningen. 13) Den 1 jan. 1962 bildades örnäsets förs. med en areal av 40,00 km 8 och 17 052 inv. genom utbrytning ur Luleå förs. Sistnämnda förs. benämnes Luleå domkyrkoförs.

226 Bilaga 2 Kommunblockens omfattning Län Kommunblock Stockholms stad I kommunblocken ingående kommuner och delar av kommuner Stockholm Stockholms län Östhammar Hallstavik Norrtälje Rimbo Märsta Vallentuna Åkersberga Vaxholm Upplands-Väsby Jakobsberg Sollentuna Solna/Sundbyberg Träkvista/Tappström Roslags-Näsby Danderyd Lidingö Gustavsberg Nacka Bollmora Handen Huddinge Tumba Nynäshamn Södertälje östhammar, öregrund Häverö, Väddö Norrtälje, Lyhundra, Frötuna, Blidö samt Länna och Riala förs. av Roslags- Länna Sjuhundra samt Edsbro och Knutby förs. av Knutby, Gottröra och Närtuna förs. av Skepptuna Märsta, Sigtuna samt Lunda, Skepptuna och Vidbo förs. av Skepptuna Vallentuna, Osseby österåker, Ljusterö samt Roslags-Kulla förs. av Roslags-Länna Vaxholm Upplands-Väsby Järfälla Sollentuna Solna, Sundbyberg Ekerö, Färingsö Täby Danderyd, Djursholm, Stocksund Lidingö Gustavsberg, Värmdö, Djurö Nacka, Saltsjöbaden, Boo Tyresö österhaninge, Västerhaninge Huddinge Botkyrka, Grödinge Nynäshamn, Sorunda, ösmo Södertälje, Salem, Turinge, Järna, Trosa, Gnesta, Vagnhärad, Hölö, Daga, Enhörna samt Taxinge förs. av Mariefred, Torsåkers förs. av Tystberga Uppsala län Kungsängen Enköping Uppsala Alunda Örbyhus/österbybruk Upplands-Bro Enköping, Åsunda, Södra Trögd, Norra Trögd, Hibo, Lagunda, Fjärdhundra Uppsala, Södra Hagunda, Norra Hagunda, Bälinge, Vaksala, Vattholma, Björklinge, Almunge, Knivsta samt Husby-Långhundra förs. av Skepptuna Oland, Rasbo samt Bladåkers och Faringe förs. av Knutby Vendel, Dannemora

227 Län Kommunblock Tierp Skutskär I kommunblocken ingående kommuner och delar av kommuner Tierp, Tierps lk., Söderfors, Västland, österlövsta, Hållnäs Älvkarleby Södermanlands lön Nyköping Oxelösund Katrineholm Vingåker Eskilstuna Strängnäs Flen Nyköping, Tunaberg, Jönåker, Stigtomta, Rönö, Svärta samt Tystberga, Bogsta, Sättersta, Lästringe och Bälinge förs. av Tystberga, Husby-Oppunda och Vrena förs. av Bettna Oxelösund Katrineholm, Björkvik, Sköldinge, Flöda, Stora Malm samt Julita förs. av Julita Vingåker samt österåkers förs. av Julita Eskilstuna, Torshälla, Kafjärden, Hällby, Västra Rekarne, Husby-Rekarne, Arla Strängnäs, Åker, Stallarholmen, Tosterö, Vårfruberga samt Mariefreds och Kärnbo förs. av Mariefred Flen, Malmköping, Mellösa samt Bettna, Blacksta, Forssa och Vadsbro förs. av Bettna Östergötlands lån Motala Mjölby ödeshög Boxholm österbymo Kisa Åtvidaberg Linköping Finspång Norrköping Söderköping Valdemarsvik Jönköpings län Jönköping Motala, Vadstena, Godegård, Tjällmo, Borensberg, Aska, Östgöta-Dal samt Ålvestads, Fornåsa, Lönsås, Ekebyborna och Asks förs. av Boberg, Hovs förs. av Folkunga Mjölby, Skänninge, Vifolka samt Normlösa, Vallerstads och Skeppsås förs. av Boberg, Appuna, Hogstads, Väderstads och Kumla förs. av Folkunga ödeshög, Alvastra Boxholm, Södra Göstring samt Rinna förs. av Folkunga Ydre Västra Kinda, Södra Kinda, Norra Kinda Åtvidaberg, Björsäter samt Hannas och Gärdserums förs. av Uknadalen Linköping, Vårdnät, Södra Valkebo, Norra Valkebo, Kärna, Vreta Kloster, Åkerbo Finspång, Hällestad, Hävla Norrköping, Skärblacka, Kvillinge, Kolmården, Västra Vikbolandet, östra Vikbolandet Söderköping, Stegeborg, Aspveden Valdemarsvik, Ringarum, Gryt samt Tryserums och östra Eds fö», av Tjurt-Ed Jönköping, Huskvarna, Gränna, Norrahammar, Visingsö, Skärstad, Lekeryd, Hakarp, Tenhult, Månsarp, Bankeryd, Norra Mo samt Norra Unnaryds förs. av Södra Mo

228 Kommunblockens omfattning (forts.) Län Kommunblock Tranås Aneby Nässjö Eksjö Vetlanda Sävsjö Vaggeryd/Skillingaryd Värnamo Gnosjö Gislaved Hyltebruk I kommunblocken ingående kommuner och delar av kommuner Tranås, Linderås Bredestad, Hullaryd Nässjö, Bodafors, Solberga, Forserum, Malmbäck, Norra Sandsjö Eksjö, Mariannelund, Ingatorp, Höreda Vetlanda, Korsberga, Nye, Alseda, Vetlanda lk., Björkö, Lannaskede samt Fröderyds, Bäckaby och Ramkvilla förs. av Bäckaby Sävsjö, Hjälmseryd samt Skepperstads förs. av Bäckaby, Vrigstads och Hylletofta för», av Vrigstad Vaggeryd, Skillingaryd samt Svenarums förs. av Vrigstad, Hagshults, Åkers och del av Tofteryds förs. av Klevshult Värnamo, Bredaryd, Bor, Rydaholm samt Fryele förs. av Klevshult, Nydala förs. av Vrigstad, Karda, Hångers, Forsheda, Torskinge och Dannäs förs. av Forsheda Gnosjö Gislaved, Anderstorp, Villstad, Burseryd, Reftele samt Stengårdshults, Valdshults, öreryds och Norra Hestra förs. av Södra Mo Hylte, Torup samt Södra Unnaryds och Jälluntofta förs. av Unnaryd Kronobergs län Ljungby Markaryd/Strömsnäsbruk Ålmhult Alvesta Växjö Tingsryd Åseda/Lenhovda Lessebo Ljungby, Ryssby, Hamneda, Berga, Annerstad, Lidhult samt Bolmsö förs. av Unnaryd, Tannåkers förs. av Forsheda Markaryd, Traryd Älmhult, Virestad, Stenbrohult, Göteryd samt Härlunda förs. av Almundsryd Alvesta, Vislanda, Skatelöv, Västra Torsås samt Moheda, Slätthögs och Mistelås förs. av Moheda Växjö, Braås, östra Torsås, Mellersta Kinnevald, Bergunda, Rottne, Lammhult samt Furuby förs. av Hovmantorp, Nöbbele förs. av Linneryd, Uråsa och Jäts förs. av Väckelsång, Ormesberga och örs förs. av Moheda Tingsryd, Södra Sandsjö, Urshult samt Almundsryds förs. av Almundsryd, Ålmeboda förs. av Ålmeboda, Linneryds förs. av Linneryd, Väckelsång» förs. av Väckelsång Åseda, Lenhovda, Nottebäck, Ålghult Lessebo, Ekeberga, Ljuder samt Hovmantorps förs. av Hovmantorp Kalmar län Värtervik Vimmerby Västervik, överum, Loftahammar, Gamleby, Hallingeberg, Gladhammar, Hjorted samt Ukna förs. av Uknadalen, Västra Eds förs. av Tjust-Ed, Blackstads förs. av Locknevi Vimmerby, Södra Vi, Sevede, Tuna samt Locknevi förs. av Locknevi Hultsfred/Virserum Hultsfred, Virserum, Vena, Lönneberga, Målilla, Mörlunda Högsby Högfby, Fagerhult

229 Län Kommunblock Oskarshamn Mönsterås Nybro Emmaboda Kalmar Torsås Mörbylånga Borgholm I kommunblocken ingående kommuner och delar av kommuner Oskarshamn, Misterhult, Kristdala, Döderhult Mönsterås, Fliseryd, Ålem Nybro, Alsterbro, Madesjö, Hälleberga samt Sankt Sigfrids förs. av Ljungbyholm, Oskars förs. av Mortorp Emmaboda, Vissefjärda, Algutsboda samt Långasjö förs. av Älmeboda Kalmar, Ryssby, Läckeby, Södermöre samt Ljungby förs. av Ljungbyholm, Mortorps och Karlslunda förs. av Mortorp Torsås, Söderåkra Mörbylånga, Torslunda, Ottenby Borgholm, Ölands-Åkerbo, Köpingsvik, Gärdslösa Gotlands län Visby Samtliga kommuner i länet Blekinge län Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Karlskrona, Jämjö, Lyckeby, Rödeby, Fridlevstad, Nättraby, Hasslö Ronneby, Listerby, Kallinge, Bräkne-Hoby Karlshamn, HäUaryd, Asarum, Mörrum Sölvesborg, Gammalstorp, Mjällby Olofström, Kyrkhult, Jämshög Kristianstads Simrishamn Tomelilla Kristianstad Bromölla Broby Osby Hässleholm Perstorp Klippan örkelljunga Åstorp län Simrishamn, Tommarp, Borrby, Kivik samt östra Herrestads, Hannas, Hammenhögs och Vallby förs. av Hammenhög, Ravlunda förs. av Brösarp Tomelilla, Onslunda, Smedstorp samt Bollerups, Tosterups och övraby förs. av Glemmingebro, östra Ingelstada förs. av Hammenhög, Eljaröds, Fågeltofta, Andrarums och Brösarps förs. av Brösarp Kristianstad, Åhus, Degeberga, Everöd, Tollarp, Träne, Vä, Fjälkinge, Nosaby, Oppmanna och Vånga, Araslöv Bromölla, Ivetofta Näsum Broby, Hjärsås, Knislinge, Glimåkra Osby, örkened, Loshult samt Visseltofta förs. av Vittsjö Hässleholm, Vinslöv, Hästveda, Bjärnum, Stoby, Vinslövs lk., Tyringe samt Verums och Vittsjö förs. av Vittsjö, Norra Mellby, Häglinge och Brönnestads förs. av Sösdala Perstorp Klippan, Riseberga samt Kallna och östra Ljungby förs. av östra Ljungby örkelljunga, Skånes-Fagerhult Åstorp, Kvidinge

230 Kommunblockens omfattning (forts.) Län Kommunblock Ängelholm Båstad Malmöhus län Höganäs Hälsingborg Bjuv Landskrona Svalöv Kävlinge Lund Lomma Malmö Vellinge Trelleborg Skurup Ystad Sjöbo Eslöv Hörby Höör Hallandtlän Halmstad Laholm I kommunblocken ingående kommuner och delar av kommuner Ängelholm, Munka-Ljungby, Ausås, Barkåkra, Hjärnarp samt össjö förs. av östra Ljungby Bastad, Västra Bjäre, Förslövsholm samt Östra Kamps förs. av Karup Höganäs, Brunnby, Väsby, Jonstorp Hälsingborg, Kattarp, ödåkra, Mörarp, Vallåkra Bjuv, Billesholm, Ekeby Landskrona, Härslöv samt Tofta och Asmundtorps förs. av Rönneberga, Annelövs och Saxtorps förs. av Dösjebro Svalöv, Kågeröd samt Sireköpinge och Billeberga förs. av Rönneberga, Källs-Nöbbelövs, Norra Skrävlinge och Norrvidinge förs. av Teckomatorp, Torrlösa förs. av Marieholm, Konga, Röstånga och Asks förs. av Röstånga Kävlinge, Furulund, Löddeköpinge samt Södervidinge förs. av Teckomatorp, Virke, Lilla Harrie och Stora Harrie förs. av Harrie, Dagstorps och VSstra Karaby förs. av Dösjebro Lund, Torn, Södra Sandby, Dalby, Genarp, Veberöd samt Esarps, Kyrkheddinge, Bjällerups, Knäetorps, Uppåkra och Staffanstorp» förs. av Staffanstorp Lomma Malmö, Svedala, Bara, Burlöv, Bunkeflo, Oxie samt Mölleberga, Särslövs, Görslövs och Tottarps förs. av Staffanstorp, Västra Kärrstorps och Törringe förs. av Månstorp, Börringe förs. av Anderslöv Vellinge, Rang, Skanör med Falsterbo samt Södra Åkarps, Mellan-Grevie, östra Grevie, Västra Ingelstads och Arrie förs. av Månstorp Trelleborg, Skegrie, Alstad, Gislöv, Klagstorp samt önnarps, Gärdslövs, Grönby och Anderslövs förs. av Anderslöv Skurup, Vemmenhög, Rydsgård Ystad, Ljumt, Herrestad, Löderup samt Ingelstorps och Glemminge fört. av Glemmingebro Sjöbo, Blentarp, östra Fats, Volltjö samt öveds och östra Kärrstorps förs. av Bjärsjölagård Eslöv, Bosarp, Löberöd, Skarhult samt Reslövs och östra Karaby förs. av Marieholm, Billinge förs. av Röstånga, Remmarlövs och örtofta förs. av Harrie, Hurva förs. av Snogeröd Hörby, Långaröd, östra Frosta tamt östraby och Västerstads förs. av Bjärsjölagård Höör, Norra Frosta samt Gudmuntorps och Bosjöklostert förs. av Snogeröd, Tjörnarps förs. av Sötdala Halmstad, Oskarström, Eldsberga, Simlångsdalen, Söndrum, Harplinge, Getinge, Kvibille, Enslöv Laholm, Hishult, Våxtorp, Ränneslöv, Knäred, Laholms lk., Veinge tamt Hasslövt och Skummeslövs fört. av Kamp

231 Län Kommunblock Falkenberg Varberg Kungsbacka I kommunblocken ingående kommuner och delar av kommuner Falkenberg, Årstad, Morup, Vinberg, Vessigebro, Åtran, UUared samt Ålvsereds förs. av Högvad Varberg, Himledalen, Tvåäker, Träslöv, Lindberga, Veddige, Värö, Kungsäter Kungsbacka, Löftadalen, Fjärås, Onsala, Särö, Tölö Göteborgs och Bohus län Mölnlycke Partilie Mölndal Göteborg öckerö Kungälv Stenungsund Tjörn Orust Uddevalla Lysekil Gravarne Munkedal Tanumshede Strömstad Ålvsborgs län Åmål Bengtafors Färgelanda Mellerud Vänersborg Trollhättan Lilla Edet Surte Lerum Alingsås Vårgårda Herrljunga Råda, Landvetter, Björketorp Partille Mölndal, Kållered, Lindome Göteborg, Askim, Styrsö, Torslanda, Tuve, Säve, Angered samt Bergums förs. av Stora Lundby öckerö Kungälv, Marstrand, Hermansby, Ytterby, Romelanda samt Halta och Solberga förs. av Kode Stenungsund samt Jörlanda förs. av Kode Tjörn Morlanda, östra Orust Uddevalla, Ljungskile, Forshälla, Skredsvik, Lane-Ryr samt Dragsmarks och Bokenäs förs. av Skaftö Lysekil, Stångenäs samt Skaftö förs. av Skaftö Södra Sotenäs, Smögen, Tossene Munkedal, Svarteborg, Sörbygden samt Valbo-Ryrs förs. av ödeborg Tanum, Bullaren, Kville Strömstad, Tjärnö, Vette Åmål, Tössbo Bengtsfors, Lelång, Steneby, Dals-Ed, Bäckefors Färgelanda, Högsäter samt ödeborgs och Torps förs. av ödeborg Mellerud, Kroppefjäll, Skållerud, Bolstad Vänersborg, Brålanda, Frändefors, Västra Tunhem Trollhättan, Södra Väne samt Upphärads, Rommele och Fors förs. av Flundre Lilla Edet, Lödöse, Inlands Torpe samt Åsbrttcka förs. av Flundre Nödinge, Skepplanda, Starrkärr Lerum, Skallsjö samt Stora Lundby och östads förs. av Stora Lundby Alingsås, Hemsjö samt Långareds fört. av Bjärke Vårgårda Herrljunga, Gäsene

232 Kommunblockens omfattning (forts.) Län Kommunblock Ulricehamn Tranemo Svenljunga Kinna Borås I kommunblocken ingående kommuner och delar av kommuner Ulricehamn, Hökerum, Åsunden samt Strängsereds, Gullereds, Hössna, Liareds, Kölingareds, Knatte, Böne, Fivlereds, Kölaby, Humla, Blidsbergs, Dalums och Timmele förs. av Redväg Tranemo, Limmared, Dalstorp samt Länghems och Månstads förs. av Länghem Svenljunga, Kindaholm, Axelfors samt Holsljunga och Mjöbäcks förs. av Högvad, Sexdrega, Roasjö och Hillareds förs. av Lysjö Kinna, Skene, Sätila, Fritsla, örby, Västra Mark, Horred, Svansjö Borås, Toarp, Brämhult, Fristad, Sandhult, Bollebygd, Viskafors samt Ljushults förs. av Lysjö, Dannike förs. av Länghem Skaraborgs län Grästorp Nossebro Vara Lidköping Götene Skara Falköping Habo Tidaholm Hjo Tibro Karlsborg Skövde Töreboda Mariestad Gullspång Grästorp Essunga samt Stora Mellby, Magra, Erska och Lagmansereds förs. av Bjärke Vara, Vedum, Larv, Ryda, Levene, Kvänum Lidköping, Tun, Järpås, örslösa. Norra Kålland, Kållands-Råda, Vinninga, Saleby Götene, Husaby, Kinnekulle Skara, Valle, Ardala samt Bjärka förs. av Gudhem Falköping, Vilske, Frökind, Vartofta, Stenstorp samt Skörstorps förs. av Dimbo, Torbjörntorps, Gudhems, östra Tunnems, Ugglums, Bjurums, Sätuna, Hornborga, Broddetorps och Bolums förs. av Gudhem, Solberga, Norra Åsarps och Smula förs. av Redväg Habo, Mullsjö samt Brandstorps förs. av Fågelås Tidaholm, Hökensås samt Fröjereds förs. av Fröjered, Ottravads, Suntaks, Vättaks, Kymbo, Valstads, Hångsdala, östra Gerums, Dimbo, Varvs, Acklinga, Hömbs och Kungslena förs. av Dimbo Hjo samt Södra Fågelås och Norra Fågelås förs. av Fågelås, Fridene och Korsberga förs. av Fröjered, Mofalla förs. av Värsås Tibro samt Ransbergs förs. av Mölltorp Karlsborg samt Breviks och Mölltorps förs. av Mölltorp, Undenäs förs. av Undenäs Skövde, Skultorp, Binneberg, Timmersdala, Tidan samt Ljunghems, Edåsa, Varola, Forsby, Sventorps och Värsås förs. av Värsås Töreboda, Moholm samt Halna förs. av Undenäs, Älgarås förs. av Hova Mariestad, UUervad, Lugnas, Hasslerör, Lyrestad Amnehärad samt Hova fors. av Hova Värmlands län Kristinehamn Storfors Filipstad Kristinehamn, Vitnum samt ölme förs. av Vase Storfors, Ullvättern Filipstad, Kroppa, Värmlandsberg, Rämmen

233 Län Kommunblock I kommunblocken ingående kommuner och delar av kommuner Karlstad Skoghall Kil Forshaga Grums Säffle Årjäng Åmotfors Arvika Sunne Torsby Sysslebäck Kyrkheden Hagfors Munkfors Karlstad, Östra Fågelvik, Nyed, Grava, Nor samt Vase förs. av Vase Hammarö Stora Kil, Frykerud samt Boda förs. av Brunskog Forshaga, Ullerud Grums, Ed samt Värmskogs förs.av Stavnäs Säffle, Värmlandsnäs, Gillberga, Svanskog Årjäng, Sillerud, Holmedal, Töcksmark Eda, Järnskog, Kola Arvika, Glava, Gunnarskog, Älgå samt Stavnäs och Högeruds förs. av Stavnäs, Brunskogs och Mangskogs förs. av Brunskog Sunne, Gräsmark, Lysvik Fryksände, östmark, Vitsand Finnskoga-Dalby Ekshärad, Norra Ny Hagfors, Gustav Adolf, Norra Råda Munkfors Örebro län Örebro Kumla Hallsberg Pålsboda Askersund Laxå Degerfors Karlskoga Nora Hällefors Lindesberg Kopparberg Örebro, Mosjö, Tysslinge, Axberg, Stora Mellösa, Lekeberg samt Rinkaby, Glanshammars, Ödeby och Lillkyrka förs. av Glanshammar, Lännäs förs. av Asker, Gällersta förs. av Ekeby och Gällersta, Tångeråsa förs. av Hallsberg, Kvistbro förs. av Svarta Kumla, Kumla lk. Hallsbergs och Viby förs. av Hallsberg Sköllersta samt Ekeby förs. av Ekeby och Gällersta, Askers förs. av Asker Askersund, Lerbäck, Hammar Laxå, Tiveden samt Skagershults förs. av Svarta Degerfors samt Nysunds förs. av Svarta Karlskoga Nora stadsförs.. Järnboås, Nora bergsförs. och Vikers förs. av Nora Hällefors, Grythyttan samt Hjulsjö förs. av Nora Lindesberg, Frövi, Linde, Fellingsbro, Ramsberg Ljusnarsberg Västmanlands län Västerås Hallstahammar Surahammar Västerås, Skultuna, Dingtuna, Kungsåra, Tillberga Hallstahammar, Kolbäck Sura och Ramnäs förs. av Surahammar

234 Kommunblockens omfattning (forts.) Län Kommunblock Köping Kungsör Arboga Fagersta Skinnskatteberg Norberg Sala Heby I kommunblocken ingående kommuner och delar av kommuner Köping, Kolsva, Munktorp samt Himmeta och Västra Skedvi förs. av Medåker Kungsör, Kung Karl Arboga samt Arboga landsförs. och Medåkers förs. av Medåker, Cötlunda förs. av Glanshammar Fagersta samt Västervåla förs. av Surahammar Skinnskatteberg Norberg samt Karbennings förs. av Västerfärnebo Sala, Tärna, Möklinta samt Västerfärnebo och Fläckebo förs. av Västerfärnebo Västerlövsta, Vittinge, Nora, östervåla Kopparbergs län Falun Borlänge Mockfjärd Säter Hedemora Avesta Ludvika Smedjebacken Vansbro Malung Leksand Rättvik Mora Orsa Älvdalen Falun, Vika, Sundborn, Stora Kopparberg, Svärdsjö, Enviken, Bjursås Borlänge, Stora Tuna Gagnef, Flöda Säter, Stora Skedvi, Gustafs Hedemora, Hedemora lk., Husby Avesta, Rrylbo, By, Folkärna, Grytnäs Ludvika, Grangärde, Säfsnäs Smedjebacken, Söderbärke, Norrbärke Järna, Nås, Äppelbo Malung, Lima, Transtrand Leksand, Ål, Siljansnäs Rättvik Mora, Våmhus, Sollerön, Venjan Orsa, Ore Älvdalen, Särna, Idre Gävleborg! län Gävle Sandviken Hofors Ockelbo Söderhamn Bollnäs Edsbyn Gävle, Hedeiunda, Valbo, Hille, Hamrånge Sandviken, Storvik, Järbo, Ovansjö, Arsunda, österfärnebo Hofors, Torsåker Ockelbo samt Lingbo förs. av Skog Söderhamn, Söderala, Norrala samt Skogs förs. av Skog Bollnäs, Rengsjö, Hanebo, Alfta, Arbrå Ovanåker

235 Län Kommunblock I kommunblocken ingående kommuner och delar av kommuner Ljusdal Hudiksvall Bergsjö Ljusdal, Los, Färila, Ramsjö, Järvsö Hudiksvall, Iggesund, Delsbo, Bjuråker, Forsa Bergsjö, Harmånger, Gnarp, Hassela Västernorrland» län Ange Sundsvall Matfors Timrå Härnösand Kramfors Sollefteå Ramsele Örnsköldsvik Ange, Haverö, Borgsjö, Torp Sundsvall, Njurunda Matfors, Stöde Timrå, Indals-Liden, Hässjö Härnösand, Säbrå, Högsjö Kramfors, Noraström, Nordingrå, Ullånger, Bjärtrå, Ytterlännäs samt Styrnäs förs. av Boteå Sollefteå, Långsele, Resele, Helgum, Ådals-Liden, Junsele samt Boteå, överlännäs och Sånga förs. av Boteå Ramsele, Fjällsjö, Tfisjö Örnsköldsvik, Anundsjö, Nätra, Själevad, Grundsunda, Gideå, Björna, Trehörningsjö Jämtlands län Hammarstrand Bräcke Östersund Lit Strömsund Krokom Järpen Svenstavik Sveg Fors, Ragunda, Stugun Bräcke, Kälarne, Revsund Östersund, Frösö, Brunflo samt Sunne och Näs förs. av Hackas, Marby och Norderö förs. av Hallen Lit, Hammerdal Ström, Frostviken Rödön, Hotagen. Föllinge, Offerdal, Alsen Undersåker, Mörsil, Kall, Åre samt Hallens förs. av Hallen Berg, Oviken, övre Ljungadalen, Rätan samt Hackas förs. av Hackas Sveg, Hede, Tännäs, Svegs lk., Högdal, Lillhärdal Västerbottens lån Umeå Nordmaling Vindeln Vännäs Robertsfors Skellefteå Norsjö Umeå, Holmsund, Hörnefors, Sävar, Holmön Nordmaling Degerfors Vännäs, Bjurholm, Vännäs lk. Bygdeå, Nysätra Skellefteå, Lövånger, Burträsk, Bureå, Skellefteå lk., Byske, Jörn Norsjö, Mala

236 Kommunblockens omfattning (forts.) Län Kommunblock Lycksele Storuman Sorsele Vilhelmina Åsele I kommunblocken ingående kommuner och delar av kommuner Lycksele, örträsk, Lycksele lk. Stensele, Tärna Sorsele Vilhelmina Åsele, Dorotea, Fredrika Norrbottens län Piteå Ålvsbyn Arvidsjaur Arjeplog Luleå Boden Jokkmokk Kalix överkalix Haparanda övertorneå Pajala Gällivare Kiruna Piteå, Piteå lk Hortlax, Norrfjärden Ålvsbyn, Ålvsby Arvidsjaur Arjeplog Luleå, Nederluleå samt Råneå förs. av Råneå Boden, överluleå, Edefors samt Gunnarsbyns förs. av Råneå Jokkmokk Nederkalix, Tore överkalix Haparanda, Nedertoraeå, Karl Gustav övertorneå, Hietaniemi Pajala, Junosuando, Korpilombolo, Tärendö Gällivare Kiruna, Karesuando Utkom från trycket den 28 december 1966