Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i journalistik, medier och kommunikation, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2 februari 2010. 1. Utbildningens mål Utbildningens mål är att utveckla sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna bedriva forskning inom journalistik och masskommunikation samt att bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnet genom framställandet av en vetenskaplig avhandling. Utbildning på forskarnivå i journalistik och masskommunikation syftar också till att utveckla doktorandens förmåga att omsätta uppnådda vetenskapliga färdigheter och kunskaper i fortsatt forskningsarbete eller i annat kvalificerat yrkesarbete. Utbildning på forskarnivå i journalistik och masskommunikation skall utveckla doktorandens kommunikativa och pedagogiska färdigheter vad gäller att uttrycka sig väl i tal och skrift såväl inom som utanför akademiska sammanhang. I utbildningen är det därför obligatoriskt för doktoranden att läsa fem högskolepoäng i högskolepedagogik inom ramen för de 240 högskolepoäng som utbildningen omfattar. Doktoranden skall även ha tillägnat sig kunskap om planering, ledning och genomförande av forskningsprojekt. Utbildning på forskarnivå skall även ge möjlighet till internationella kontakter t.ex. i form av medverkan vid forskningskonferenser och/eller vistelse vid utländskt lärosäte. Utbildningens specifika mål, vilka skall vara uppfyllda för att erhålla examen på forskarnivå i journalistik och masskommunikation, anges nedan. I övrigt gäller de krav som finns angivna i högskoleförordningen, examensordningen angående examina på forskarnivå. 1.1 Kunskap och förståelse För doktorsexamen skall doktoranden - visa breda kunskaper om forskningen inom området journalistik och masskommunikation och djup kunskap och förståelse inom en avgränsad del av
- visa förtrogenhet med samhällsvetenskaplig teori och forskningsmetod samt särskild förtrogenhet med teoribildningen och metodutvecklingen inom journalistik och masskommunikation. 1.2 Färdighet och förmåga För doktorsexamen skall doktoranden - visa förmåga till avancerat vetenskapligt tänkande inom det egna - visa förmåga att på ett vetenskapligt kvalificerat sätt formulera problemställningar och genomföra empiriska undersökningar inom - visa förmåga att i en vetenskaplig avhandling lämna ett väsentligt bidrag till kunskapsutvecklingen inom - visa förmåga att i nationella och internationella forskningssammanhang presentera och diskutera forskning och forskningsresultat - visa förmåga att redovisa och presentera forskning och forskningsresultat i dialog med profession och samhälle - visa förmåga att identifiera framtida kunskapsbehov inom det egna 1.3 Värderingsförmåga och förhållningssätt För doktorsexamen skall doktoranden - visa ett kritiskt och självständigt förhållningssätt till kunskapsbildningen inom - visa förmåga att granska och kritiskt värdera andras vetenskapliga arbeten inom - visa förmåga att granska och kritiskt värdera den egna forskningsinsatsen - visa förmåga till forskningsetiska bedömningar som aktualiseras inom 2. Behörighetsvillkor och förkunskapskrav För att antas till utbildningen krävs att den sökande uppfyller kriterier för grundläggande och särskild behörighet i enlighet med vad som anges i Högskoleförordningen, 7 kapitel. 2 (6)
2.1 Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel 39, den som har - avlagt en examen på avancerad nivå, - fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller - på något annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. 2.2 Särskild behörighet För att antas till utbildning på forskarnivå i journalistik och masskommunikation krävs följande: - magisterexamen i journalistik, 240 högskolepoäng, eller magisterexamen i medie- och kommunikationsvetenskap, 240 högskolepoäng, eller magisterexamen i samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen om minst 240 högskolepoäng, där examensarbetet har en klar inriktning mot kunskapsområdet journalistik och medier. Särskild behörighet har också den som i annan ordning inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. - den sökande skall ha sådana kunskaper i såväl svenska språket som engelska att han/hon kan tillgodogöra sig forskningslitteratur, kurser på forskarnivå samt delta aktivt i seminarieverksamheten. 3. Antagning och urval Antagning till utbildning på forskarnivå i journalistik och masskommunikation sker i regel genom särskild utlysning. Urval bland sökande skall enligt HF 7 kapitel ske med hänsyn till förmåga att klara utbildningen. Antagningen till utbildning på forskarnivå i journalistik och masskommunikation görs i två urvalssteg. Det första steget utgörs av en prövning av de meriter och kvalifikationer som den sökande åberopar. Som grund för detta urval krävs att den sökande bifogar följande: 1. uppsatser/examensarbeten samt andra relevanta skrifter 2. styrkta intyg avseende övriga relevanta meriter 3. en kortfattad beskrivning av forskningsintresse/avhandlingsinriktning samt en redogörelse varför den sökande önskar påbörja utbildning på forskarnivå i journalistik och masskommunikation 3 (6)
De sökande som bedöms ha förmåga att klara utbildningen ges i ett andra urvalssteg i uppgift att självständigt presentera en forskningsidé med utgångspunkt ifrån ett antal i förväg givna forskningsfrågor inom det som i vid mening utgör JMG:s forskningsprofil. En samlad bedömning görs av de sökandes meriter och hur de löst den förelagda forskningsuppgiften. Urval och slutlig antagning sker med utgångspunkt ifrån institutionens forskningsprofil och de möjligheter som finns att ge de sökande en kvalificerad vetenskaplig handledning. Beslut om antagning fattas av styrelsen för institutionen för journalistik och masskommunikation efter beredning i institutionens forskarutbildningsnämnd. 4. Utbildningens innehåll och uppläggning Utbildning på forskarnivå i journalistik och masskommunikation omfattar 240 högskolepoäng och avslutas med doktorsexamen. Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng om de krav som finns angivna i högskoleförordningens examensordning avseende licentiatexamen, är uppfyllda. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand och dels av eget forskningsarbete vilket skall leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, bidra till institutionens gemensamma verksamheter. Deltagande i det högre allmänna seminariet är obligatoriskt. Seminariet löper över hel termin och anordnas normalt var 14:e dag. På seminarierna har doktoranderna möjligheter att ventilera sitt avhandlingsarbete. Ett första tillfälle kan vara då man presenterar en avhandlingsidé eller avhandlingsskiss. Vid detta tillfälle utses någon från lärarkollegiet som kan fungera som bollplank för doktorandens kommande presentation av en avhandlingsplan. Ett viktig inslag i seminarieverksamheten utgörs av doktorandernas presentationer av avhandlingskapitel 4.1 Avhandlingsarbete Ämne för avhandlingen väljs i samråd med examinator. Avhandlingsinriktning väljs med utgångspunkt från institutionens allmänna forskningsprofil och de forskningsområden där institutionen kan ställa upp med kvalificerad vetenskaplig handledning. Avhandlingsplan En godkänd avhandlingsplan är den formella startpunkten för avhandlingsarbetet. Planen skall innehålla en beskrivning av forskningsproblemet, avhandlingens huvudfrågeställningar och teoretiska utgångspunkter, klarläggande av centrala begrepp och en introduktion till den viktigaste forskningen inom området. Avhandlingsplanen skall också ge svar på frågor som hänger samman med hur de uppställda forskningsfrågorna skall besvaras. Det gäller undersökningsdesign och val av 4 (6)
undersökningsmetoder, tillgång till relevant forskningsmaterial och hur eventuell datainsamling skall gå till. Planen skall även ge en uppfattning om vilka konkreta arbetsuppgifter som ingår i avhandlingsarbetet (arbetsplan) och i vilken ordning de skall utföras (tidsplan). Godkänd avhandlingsplan Avhandlingsplanen seminariebehandlas. Synpunkter och kommentarer som ges vid seminariet och av lärarkollegiet inarbetas. Avhandlingsplanen behandlas på lärarkollegiet och godkänns slutligen av examinator. Planen bedöms med utgångspunkt ifrån det som sägs i punkt 4.3 samt sedvanliga vetenskapliga bedömningskriterier, avhandlingens vetenskapliga betydelse för forskningen inom det aktuella området och om avhandlingsarbetet under givna förutsättningar kan genomföras på ett framgångsrikt sätt. Slutseminarium I slutet av avhandlingsarbetet presenteras det färdiga avhandlingsmanuset på ett s k slutseminarium. Efter slutseminariet bedömer handledare i samråd med examinator och lärarkollegium vilka förändringar som eventuellt bör göras innan avhandlingen kan anmälas för disputation. Beslut om anmälan fattas av examinator. 4.2 Kurser Utbildningen omfattar en kursdel på 90 högskolepoäng och består av obligatoriska kurser, särskilda kurser samt individuella litteraturstudier. Kurserna ska tillsammans täcka den allmänna teoribildningen, vetenskapliga metoder och empiriska studier inom svensk och internationell forskning med inriktning på journalistik, medier och kommunikation. Obligatoriska kurser Sammanlagt 45 högskolepoäng består av för utbildningen obligatoriska gemensamma kurser och består journalistik- och medievetenskapens traditioner och analysinriktningar, 15 högskolepoäng, och vetenskapliga metoder, 30 högskolepoäng. Särskilda kurser Inom ramen för forskarutbildningen ges också särskilda kurser. Det är lärarledda litteraturkurser oftast inom ett särskilt forskningsområde. Även kurser vid andra universitet och inom andra ämnen kan tillgodoräknas efter examinators godkännande. Individuella kurser De individuella läskurserna sätts samman av doktoranden i samråd med examinator. Övriga kurser bestäms i samråd med handledare. Om doktorand tillåts tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning skall detta särskilt anges i den individuella studieplanen. 5 (6)
4.3 Avhandling och disputation Det centrala i utbildningen är författandet av en vetenskaplig avhandling där doktoranden skall föra kunskapen inom framåt. Det är genom avhandlingen som den forskarstuderande visar att hon eller han har förmågan att behandla en vetenskaplig problemställning och på egen hand genomföra ett större vetenskapligt arbete. Avhandlingen skall i enlighet med de regler som anges i högskoleförordningen för doktorsexamen respektive licentiatexamen, försvaras vid en offentlig disputation respektive seminarium. 5. Handledning För varje doktorand skall utses två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Huvudhandledaren skall vara anställd vid eller adjungerad av Göteborgs universitet. Minst en av handledarna skall ha docentkompetens och minst en av handledarna skall ha genomgått handledarutbildning. Vid antagningen utses studierektor för utbildning på forskarnivå som huvudhandledare till dess att avhandlingsämne är bestämt. Ambitionen är dock att doktoranden snarast möjligt skall tilldelas ämneshandledare. Doktoranden har rätt till handledning enligt vad som finns fastställt i den individuella studieplanen (se nedan). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare. 6. Individuell studieplan För varje doktorand upprättas en individuell studieplan i samband med antagningen. Studieplanen fastställes efter samråd med doktoranden och dennes handledare. Den individuella studieplanen skall följas upp minst en gång per år. Uppföljningen sker på ett sådant sätt att det tydligt framgår hur utbildningen framskrider och bör relateras till de mål som i pkt 1.1-1.3 har ställts upp för utbildningen. Doktorand, handledare och prefekt skall skriftligen intyga att de tagit del av den individuella studieplanen och eventuella ändringar som görs i den. 6.1 Tidsplan och finansieringsplan Den individuella studieplanen skall innehålla en tidsplan med tillhörande finansieringsplan för hela utbildningsperioden fram till planerat datum för disputation. 7. Övrigt I övrigt hänvisas till gällande lagstiftning, riktlinjer vid Göteborgs universitet och vid samhällsvetenskapliga fakulteten samt lokala tillämpningsföreskrifter vid institutionen för journalistik och masskommunikation. Uppgifter om aktuella regelverk finns tillgängligt via www.samfak.gu.se. 6 (6)